LIKABEHANDLINGSPLAN. OMRÅDE MALMSLÄTT Kärna skola

Transkript

1 Linköping LIKABEHANDLINGSPLAN OMRÅDE MALMSLÄTT Kärna skola Vision: Ledningen i område Malmslätt vill med denna plan visa vårt avståndstagande från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande särbehandling. I planen anges hur områdets verksamheter arbetar för att stärka arbete som främjar barns och elevers olika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande särbehandling. Vi vill att alla barn/elever ska känna sig trygga och bli bemötta med respekt. Rektor/verksamhetschef är ansvarig för arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling. Förebyggande arbete: Före vecka 44 gör varje verksamhet en kartläggning av barnens/elevernas fysiska miljö, tex genom trygghetsvandring och enkät. Samråd ska ske med kamratstödjare och elevskyddsombuden på skolan. Varje diskrimineringsgrund (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder) ska beaktas i åtgärdsplanen. Planen ska vara fastställd i november månad. Skolan tillämpar ett Lösningsfokuserat arbetssätt. All personal har utbildats under Fortlöpande förebyggande insatser: Ordningsregler upprättas som stöd för barnen i deras vardag. Kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor tex projekt CHARLIE, Livsviktigt, i klasserna/trygghetsgrupperna. Värdegrundsdiskussioner genomförs regelbundet i elevgrupperna och i personalgruppen. Aktiva rastvakter finns på skolgården vid gemensamma raster. raster. I A-huset finns personal på elevernas gemensamma raster. Kamratstödjare/Elevskyddsombud elever från varje klass, har som uppgift med aktivt vuxenstöd att se och upptäcka ev. utanförskap eller kränkande behandling. Klassråd tar regelbundet upp situationer i klassen/skolan. Elevrådet åk 7-9 tar regelbundet upp och diskuterar läget på skolan. Skolråd informeras och diskuterar skolans värdegrund. Likabehandlingsgruppen (fd Antimobbinggruppen) träffas 1 gång/månad. Elevledda utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Föräldrabroschyren Att stoppa mobbing går delas ut i F-klass, åk 4 och i åk 7 föräldrar vid höstterminens start. Broschyren delas i övrigt ut vid behov. Elevenkäter genomförs i mars månad årligen. Temadagar med teaterföreställningar, föreläsningar etc flera gånger under läsåret. Uppföljningar i arbetslagen och handledning utifrån det Lösningsfokuserade förhållningssättet av utbildaren. 1

2 Kommunikation: Likabehandlingsplanen revideras vid varje läsårsstart av personal, elevråd och skolråd eller motsvarighet. Information om planen ges på föräldramöten samt på skolans hemsida. Klassråden informeras under höstterminens första veckor. Utvärdering av planen och en analys av genomförda åtgärder görs i maj månad. Arbetsgång vid konflikt och kränkande särbehandling (barn-barn) Berörd personal utreder och stödjer de inblandade att lösa konflikten genom att: samtala med berörda och vidta ev. åtgärder tex. Tillfälligt skilja barnens rasttider och arbetsplatser. Om kränkningen inte upphör kontaktar klassläraren/berörd personal vårdnadshavarna för information och stöd. Man diskuterar en plan och upprättar ev. en åtgärdsplan. Berörd personal anmäler ärendet till Likabehandlingsteamet (fd Antimobbingteamet). Likabehandlingsteamet genomför: Strukturerade, enskilda samtal med de inblandade. Stödsamtal med den kränkta. Uppföljande samtal med den/de som kränkt, för att kontrollera att kränkningarna upphört. Föräldrarna informeras. Klassläraren/berörd personal anmäler till rektor. Om vi på skolan anser oss vara i behov av högre eller kompletterande kompetens anlitas kommunens handledningsteam via rektor. Följande åtgärder kan vidtas: - samtal mellan barn/förälder, personal och rektor - polisanmälan - miljöbyte för elev: Skolan kan föreslå åtgärder som att flytta en elev som kränker från den egna skolan, ytterst mot elevens vilja. Detta ska inte ske i bestraffningssyfte utan ska ske för att garantera andra elevers trygghet och för att undervisningskvalitén ska kunna upprätt- hållas. (Skolverkets Allmänna råd och kommentarer, för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling). - samtalen dokumenteras. Arbetsgång då spridande av odemokratiska värderingar sker I grundskolans kursplan och i betygskriterier på sid 87 står det: Grunden för det svenska samhället är demokrati. Ämnet samhällskunskap har ett särskilt ansvar att ta upp och analysera de demokratiska värden och i det sammanhanget utveckla förmågan att granska, värdera och ta ställning i samhällsfrågor och främja viljan att delta och påverka. Det etiska perspektivet ingår i all utbildning men får sin särskilda betydelse när det gäller frågor kring demokrati, mänskliga rättigheter samt makt och förtryck i olika former Därför kan inte skolan acceptera spridande av odemokratiska värderingar. Vid observation av propaganda/reklamföring förknippad med odemokratiska värderingar, tex klädsel, musik, agiterande, bilder, symboler, smycken, ageras enligt följande: Omedelbart samtal med elev för att upplysa denne kring betydelsen och allvaret i detta. Vid upprepade tillfällen kontaktas vårdnadshavare. Skulle denna förseelse upprepas kontaktas polis. Vid klotter: Klotter fotograferas och polis kontaktas. 2

3 Händelsen dokumenteras och förvaras i arkiv. Arbetsgång vid våld Skolan accepterar ingen form av våld. Elev som brukar fysiskt våld kallas till samtal, ihop med vårdnadshavare, personal och elevvårdspersonal. Här förs diskussion om lämpliga åtgärder. Vid upprepade våldshandlingar övervägs en kontakt med socialförvaltningen. För elev som blivit utsatt skall vårdnadshavaren kontaktas. Härom informeras vårdnadshavaren angående incident och densamme avgör om en polisanmälan skall göras eller ej. Arbetsgång vid konflikt och kränkande särbehandling (vuxen - barn): Vad ska anmälas? Vad är kränkning? Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan vara brister i bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. En viktig utgångspunkt är att den som upplever att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar (skolverkets definition). Kränkningarna kan vara fysiska (t. ex slag, hårda tag, fasthållning, misshandel) psykiskt (t. ex att bli hotad, trakasserad eller hånad) psykosociala (t. ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) sexuella Vem ska anmäla? Den som är anställd, uppdragstagare, praktikant eller motsvarande eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom Barn och ungdom och Bildningsnämndens verksamhetsområde. Personal som i sitt arbete uppmärksammar situationer som ovan nämnts eller är tveksam om sådan situation är för handen ska utan dröjsmål kontakta sin arbetsledare som i sin tur har ansvar för att en anmälan görs enligt de rutiner som gäller. Till vem ska skall anmälan göras? Anmälan skall göras till ansvarig arbetsledare. Rutin för handläggning av anmälan Så snart ansvarig arbetsledare fått kännedom om att vuxen kränkt elev eller att kränkning kan ha inträffat skall arbetsledaren utreda uppgifterna Arbetsledningen vidtar nödvändiga åtgärder Vårdnadshavaren underrättas Kontakt tas med sociala myndigheter för samråd/anmälan Bedöms kränkningen som allvarlig, dvs att kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, skall arbetsledningen göra polisanmälan Eleven erbjuds medicinsk/psykologisk hjälp och eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram Ansvarig arbetsledare anmäler ärendet senast 1 vecka efter händelsen till 1:e skolsekreterare och bifogar sin utredning till anmälan. 1:e skolsekreterare bedömer om rutinen följts och återkopplar till ansvarig arbetsledare. Bildning och Barn och ungdomsnämnden informeras varje kvartal 3

4 Omhändertagande om elevers egendom Vid tilldelning av elevskåp informeras eleverna om att: Skåpen inte kan betraktas som privata utrymmen. Skåpen inte är skyddade för skolledningens insyn. Rutin När elev stör undervisningen Samtal med eleven med uppmaning om att ändra beteende. Om detta inte hjälper: Kontaktas elevens vårdnadshavare. Disciplinära åtgärder vidtas tex utvisning för resten av lektionen Återläsningstid efter skolans slut Rektor kontaktas som i sin tur kontaktar Elevvårdsteamet. Elevvårdskonferens genomförs för att utreda orsaker till beteendet, åtgärdsplan upprättas. Elevvårdskonferensen anmäler förhållandet till styrelsen som ska försöka finna en lämplig åtgärd. Kompetensutveckling Personalen utbildas kontinuerligt för att arbeta mot trakasserier och kränkande behandling tex. vid temadagar och fortbildningsdagar. Elevskyddsombuden utbildas inför nytt uppdrag. Lagreglering Arbetsmiljölag SKOLFS 2004:13 Elevskyddsombuds rätt att delta i skolans arbetsmiljöarbete, AFS 1993:13 Allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet Skollag 1 kap 2 värdegrund Lpo 94, lpf 98 förtydligande av det demokratiska uppdraget Föreskrifter utfärdade av arbetsmiljöverket Skolverkets allmänna råd 2004 SKOLFS 2004:19 För arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling Socialtjänstlagen 14 kap 1 Anmälningsplikt när barn far illa Brottsbalken FN s barnkonvention Litteratur: Förebygga främja diskriminering likabehandling i skolan, JämO Tiga eller tala, Sveriges kommuner och Landsting Juridik för pedagoger Studentlitteratur Bilagor: Trivselhjälpen F-3 (bil 1) Så här gör vi för att alla ska ha en bra dag! År 4-6 (bil 2) Trivselregler på Kärna skola år 7-9 (bil 3) Regler för Kärna skolas användare av datorer, nätverk och program. (bil 4) Föräldrabroschyr Att stoppa mobbing går! (bil 5) Checklista för trygghetsvandring i skolan (bil 6) Årscykel till Likabehandlingsplanen (bil 7) 4

5 (bil 1) TRIVSELHJÄLPEN F 3 Vi ska vara snälla kompisar. Vi bryr oss om och hjälper varandra. Vi vill ha kul. Vi lyssnar när någon annan pratar. Vi säger trevliga saker till varandra. Vi ska låta alla som vill vara med och bestämma i leken. Om vi blir osams ska vi prata med varandra. Inga skojbråk! Tagit del: Elevens namnteckning. Målsmans namnteckning (bil 2) Så här gör vi för att alla ska ha en bra dag! År 4-6 Skolan börjar 8.20 Vi är ute på rasterna Vi leker med bollar utomhus Vi klättrar i klätterställningen Vi leker med mjuka bollar i smatten mellan husen Vi använder mobiltelefoner på fritiden Cyklarna får vila under skoltid I Röda Huset ser vi till att ha fräscha toaletter Torget i Röda huset är en arbetsplats där vi har det lugnt och skönt Vi på vår skola hälsar på varandra 5

6 (bil 3) TRIVSELREGLER PÅ KÄRNA SKOLA år 7-9 Vi visar ett gott uppförande och bemötande mot varandra, elever och vuxna genom att använda ett vårdat språk vara trevliga och hjälpsamma, inga kränkande beteenden. vara sparsamma och rädda om skolans byggnader och materiel. i klassrummen ta av dig ytterkläderna (inga kepsar och mössor på) inte äta och dricka utan överenskommelse mobiltelefoner ska vara avstängda i klassrum och i matsalen. Om så ej sker omhändertar läraren telefonen och den återlämnas efter skoldagens slut. komma i tid till lektion och ha med sig material, loggbok etc. Om så ej sker får eleven efter upprepade tillfällen (3 ggr) återläsningstid därpå följande tisdag eller torsdag eftermiddag i 60 min. i matsalen ta för dig så stor portion som du orkar äta upp. inga ytterkläder vid matborden håll snyggt på borden och duka av efter Dig Förbud att använda alla former av tobak o droger inom skolans område (hemkontakt tas) cykla eller åka moped på skolgården mellan kl myla och kasta snöboll på skolgården Tagit del: Elevens namnteckning Målsmans namnteckning (bil 4) REGLER FÖR KÄRNA SKOLAS ANVÄNDARE AV DATORER, NÄTVERK OCH PROGRAM. 1. Password/lösenord är personlig egendom och får inte användas utan att du har rätt till det. 2. Du får inte försöka förstöra eller avbryta den avsedda användningen av nätverken. 3. Du får inte slösa med tillgängliga resurser såsom maskin-, pappers- eller programvaror. 4. Du får inte skada eller förstöra den datorbaserade informationen. 5. Du får ej göra intrång i andra användares privatliv. 6. Du får på intet vis förolämpa eller förnedra andra användare. 7. Pornografi, rasism och våldsmaterial är absolut förbjudet inom skolans område. 8. Det är förbjudet att installera eller köra privata spel eller program från diskett eller CD-rom. 6

7 (bil 5) Linköpings kommunala skolor Kärna skola Föräldrabroschyr ATT STOPPA MOBBNING GÅR! ÄVEN OM DU INTE TYCKER ATT DETTA BERÖR DIG JUST NU - LÄS DETTA! Vetenskapliga undersökningar visar att tusentals barn i svenska skolor berörs av mobbning - som offer eller som plågare. Alla skolor har mobbning - men det går att stoppa den! Mobbning är svår att upptäcka, den sker mest när vuxna inte ser det. Det mobbade barnet kan sällan berätta vad det är utsatt för, det känns för plågsamt att tala om det. I vår skola arbetar vi aktivt med att förebygga och stoppa mobbning. Specialutbildad personal och elever bildar en särskild arbetsgrupp mot mobbning, som arbetar med detta. Vad är mobbning? Det kan vara svårt att skilja mobbning från så kallade vanliga konflikter och bråk. Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar (t ex knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera andra elever. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat: 7

8 Ovilja att gå till skolan, ont i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men det motiverar att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn: Lär barnet att säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn det är fel på - det är andra som uppför sig illa. Försök få barnet att ta kontakt med ett eller flera vänliga barn i klassen eller någon annan klass. Det är viktigt att vuxna hjälper till med detta, annars ger barnet lätt upp. Lyckas barnet få en vän har det oerhört stor betydelse. Ofta är det bra för ett barn som mobbas att få pröva en ny miljö. Där kan barnet kanske lättare få kontakt med andra barn. Försök hitta en ny fritidsaktivitet eller liknande. Mobbar ditt barn andra? Det är svårt att ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så, måste du göra något åt det. Det är viktigt, både för det utsatta barnet och ditt eget. Forskning visar att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet om de inte ändrar sitt negativa sätt. Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsaken måste du göra något. Vi föreslår följande: Gör helt klart för barnet att du inte accepterar mobbning och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. Vuxna kan hjälpa Elever, lärare och elevvårdspersonal kan göra mycket, men det är nödvändigt att även hemmen hjälper till. Barn berättar inte alltid om mobbning de känner till, därför att de tror att det är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Att berätta om mobbning är inte skvaller, det är att hjälpa någon som har det svårt. Skolans personal berättar aldrig varifrån de har fått sin information utan löser problemen så att ingen utpekas eller drabbas. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att mobbning förekommer. Om hem och skola klart tar avstånd från mobbning får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om mobbning. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om mobbning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. Din kontaktperson på Kärna skola är: Namn: tel: 8

9 E-postadresser och telefonnummer till arbetsgruppen mot mobbning: rektor år F-3 tel: rektor år 4-9 tel: tel: tel: tel: tel: tel: tel: skolsköterska tel: (bil 6) Checklista för trygghetsvandring i skolan Linköpings Brottsförebyggande Råd, LiBrå Säkerhetsgruppen I flera undersökningar som görs på skolor visar det att många elever som känner sig utanför, kränkta, mobbade eller utsatt för våld så sker det i skolmiljön. Ett sätt att ta vara på elevers kreativitet för lösningar och idéer är att eleverna gör en trygghetsvandring. Att arbeta med den fysiska miljön är ett steg i att förbättra den fysiska och psykosociala miljön i skolan och ett sätt att låta elever bli delaktiga. Hur gör man då: 1. Genomför en trygghetsvandring i smågrupper och gå runt efter en checklista. 2. Se med busens, mobbarens och den trygges ögon. 3. Sammanställ och redovisa för varandra i klassen, gör en prioriteringslista. 4. Arbeta fram lösningar och förslag på era synpunkter. 5. Diskutera era förslag med rektor, fastighetsägare och ta upp det på föräldramöten. 6. Arbeta aktivt med åtgärdslistan 7. Bjud in fler lokala aktörer (skolsyster, säkerhetsgruppen, polisen, räddningstjänsten, den lokala handlaren m.fl.) 8. Glöm ej att bocka av åtgärder som är genomförda. 9

10 9. Vissa åtgärder kan man göra något åt direkt och vissa åtgärder är mera långsiktiga och kräver att många aktörer är med och tänker till. 10. Genomför en trygghetsvandring varje år. INNEMILJÖN Toaletter Är dom rena och fräscha? Fungerar lås och belysning? Finns det toaletter som man undviker och varför? Förekommer klotter, skadegörelse? Gemensamma utrymmen (korridorer, trappor, källare m.m.) Hur ser belysningen ut? Hur ser golven ut? Är elevskåpen hela och rena? Klotter och skadegörelse? Utanför klassrummen Är det trångt i korridoren, finns det klädkrokar? Finns det lösa möbler som kan hindra utrymning? Finns det vassa skåp i närheten? Hur är språkbruket mot varandra? Klassrummen Hur är bänkar och stolar? Belysning? Klassrumsklimatet (ventilationen)? Klotter, skadegörelse? Hur är språkbruket mot varandra Gymnastiken och matsalen Hur fungerar det till/från gymnastik och matsal? Får man ha saker i fred? Förekommer det kränkningar eller mobbning? Finns det låsbara skåp för värdesaker? Finns det tillräckligt med vuxna närvarande? Hur ser duschar och omklädningsrum ut? Övrigt inomhus Rör det sig många vuxna i korridorerna Hur är klimatet mellan personal och elever? Förekommer det att personer som inte går på skolan finns inomhus? Hur upplever man tryggheten på skolan? Finns det ställen man gärna undviker? Förekommer det mycket småstrul? Är det någon som går mycket ensam? Är det lätt att få tag på vuxna om det behövs? Hur är papperskorgar, anslagstavlor, pappers- återvinningen placerade ur brandrisksynpunkt? 10

11 UTEMILJÖN Skadegörelse och klotter Belysning Finns det många vuxna ute? Förekommer rökning och andra droger? Hur ser det ut kring cykelparkeringen, finns det möjlighet att låsa fast cykeln, belysning m.m. Hur ser det ut kring mopedparkeringen Hur är entrén på skolan, är den bra belyst, Är lekutrustningen i gott skick? Är skolan bra skyltad så att man lätt hittar? Övrigt utomhus Se över hur närmiljön ser ut? Är den sliten eller fräsch? Förekommer det mycket klotter, skadegörelse? Hur ser det ut med belysningen? Behöver buskar och träd beskäras? 11

12 (bil 7) Årscykel till Likabehandlingsplanen : november: åtgärdsplanen fastställd nov oktober: trygghetsvandring förebyggande åtgärder kvalitetsredovisning april: uppföljning åtgärdsplan elevenkät föräldraenkät maj: utvärdering analys september: revidering av likabehandlingsplanen. klassråd, personal skolråd, elevråd f-möte 12

13 Åtgärdsplan lå 2008/09 Aktivitet Att göra Ansvar Vem När Kostnad/resurs Utvärdering/Rap port Lösningsfokus utbildning Arr. Datum Lokal ledningen Personal som ej genomgått kursen 2-3 okt 4-5 dec Utbildning av Elevskyddsombud/ kamratstödjare inbjudan Anmäla till kurs nya ombud Teaterföreställning Boka, skriva inbjudan, informera elever, lärare Information om nät och SMS mobbing Lagar, konsekvenser Säkerhetssamordna re Boka tider, informera elever lärare Rektor Samordnare för likabehgr Lena D Marianne G Samordnare för likabehgruppen Lena D Marianne G Elever som ej tidigare genomgått utbildning okt Elever i åk 8 13 okt rektor Elever i åk 8 och 9 17 okt - Diskussion i kamratstödjargrupp en Tema Var förekommer det ev kränkningar? Best tid för möten Lena D Marianne G Kamratstödjarna Rapport till vaktmästare beträffande åtgärder i lokalerna. Rapport till personal på morgonmöte. Åtgärder i handledningsgrupp erna. 13

14 Uppföljning av förhållningssätt i Lösningsfokus Boka utbildare rektor Arbetslagen 4-6, 7-9 okt - Aktivitet Att göra Ansvar Vem När Kostnad/resurs Utvärdering/Rap port Utbildning konflikthantering Boka föreläsare ledningen Personal som i analysen önskat Efter genomförd utb. Poliskontakt NÄPO Be polisen besöka skolan. Bjuda på lunch. utb. rektor Alla på skolan 13 okt 22 okt? Rädda barnen bjuds in för aktiviteter SET-utbildning Livsviktigt Utbildning, Läraren I klassrummet Ansökan om stöd från Specialverksamhet er, handledningsteame t boka Lena D 7-9 nov - Utbilda handledare Upprätta handlingsplan rektor Ulla Grönedahl Lena Dahlström Utbildning ht-08 Implementering vt- 09 Start F-9 ht-09 Utse deltagare rektor Jan-09 - Boka rektor Handledare åk 8 Föräldrar till elever I åk 8 Nov-dec-08 - Litteratur Kursmaterial 14

15 15