SMEDJEBACKENS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Södra Utbildningsområdet. Kvalitetsredovisning för Söderbärke fritidshem 2008/09

Transkript

1 SMEDJEBACKENS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Södra Utbildningsområdet Kvalitetsredovisning för Söderbärke fritidshem 2008/09

2 KVALITETSREDOVISNING FÖR SÖDERBÄRKE FRITIDSHEM GRUNDFAKTA Fritidshemsverksamheten i Broskolans rektorsområde består av två enheter: Vad skolas fritidshem och fritidshemmet i centrala Söderbärke. Här kommer vi att beskriva Söderbärke fritidshem. Fritids Söderbärke var fram till vecka beläget på Kyrkskolan. Vecka 9 flyttade man dock till nya lokaler i Brustorpet-området där man är närmaste granne med Solhyttans förskola. Personalen på fritidshemmet har både enskilda personalmöten och möten tillsammans med Vads fritidshem. Personalresursen vid Söderbärke fritids läsåret 2008/09 är 2,75+0,25(inkludering). Barngruppen på fritids Söderbärke är 52 barn. Verksamheten har barnens önskemål som är vägledande och kan erbjuda en mängd aktiviteter. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN Till grund för vår kvalitetsredovisning ligger förra årets kvalitetsredovisning, vår utvecklingsplan, vår självvärdering och enkäter och samtal. Vår självvärdering genomförs på olika sätt. Det är viktigt för oss att kvalitetsarbetet berör oss och inte bara blir en produkt för en högre instans. Vi har därför försökt att närma oss frågan på lite olika sätt. Vi har under detta år gjort en arbetsplan byggd på analyser och åtgärder på årets kvalitetsredovisning, där varje arbetslag har gett nya förslag på åtgärder inför läsåret 08/09 för att få en bättre måluppfyllelse. Utifrån detta tillsammans resonerat kring analys av resursanvändning och metod. Genom enkäter, diskussioner, medarbetarsamtal och elevintervjuer har vi undersökt hur olika grupper upplever vårt arbete mot de uppsatta målen. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLESLE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL SAMT ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVIS- NING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA PERIODEN. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING. NORMER OCH VÄRDEN Fritidshemmen kompletterar skolan och hemmet på olika sätt. Fritidshemmet är ett komplement till skolan i vår strävan att de demokratiska värdena grundläggs hos våra barn. Vi har etablerat en arbetsmodell för att arbeta effektivare och på evidensbaserade grunder med barn i risk för långvarigt normbrytande beteende. I denna process ingår fritidshemmen. Mycket av barnens tid på fritidshemmet är samvaro i grupp där olika uppfattningar och viljor kommer till uttryck. Arbetslaget kan här tjäna som en god modell och detta är vi medvetna om. Vi försöker uppmärksamma de konflikter som uppstår och löser dem tillsammans med barnen. Vi är lyhörda och anpassar verksamheten efter barnens behov och önskemål. Vi är mycket uppmärksamma på barnens respekt för olikheter. Fritidshemmet ingår i skolans arbete mot kränkande särbehandling. Fritidshemmets eget arbete bygger på personalens

3 närhet till barnen som ger vaksamhet och möjlighet till tydligt avståndstagande från all kränkande behandling. När akuta situationer av kränkande behandling uppstår agerar fritidshemmets personal utifrån tydliga rutiner. Dessa rutiner presenteras för barn och föräldrar. Resultat av åtgärder från föregående år Vi har utvärderat vårt arbete vad gäller normer och värden. Vår fritidspersonal är nära våra barn. Personalen har en gemensam värdegrund. Personalen finns alltid i närheten och kan därför snabbt hantera de konflikter som uppstår. Arbetet med normbrytande beteende har varit framgångsrikt. Hälsa och livsstil Vi är medvetna om att barnens attityder, värderingar och handlingsmönster formas i samvaron med oss vuxna och de andra barnen. Barnen har roligt på våra fritidshem. Aktiviteterna är styrda av barnens behov och önskemål utifrån ålder och utveckling. Vi utnyttjar de förutsättningar och möjligheter som finns t ex. vår närhet till sjö och hagmark ger möjligheter till stor variation utifrån årets växlingar. Våra (personalens) olika kompetenser skapar bra möjligheter för att stimulera olika sidor av barnens utveckling. Fritidshemmets aktiviteter ger barnen impulser till en hälsosam livsstil. Medvetet kostval och resurshantering utifrån kommunens eko-profil påverkar barnen genom handling och upplevelser. Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi har väl fungerande rutiner för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar. Likabehandlingsplanen diskuterades i flera led vid läsårets start och ordningsregler och trivselregler reviderades. Resultat av åtgärder från föregående år. Vi har utvärderat Likabehandlingsplanen. Vi har arbetat med konflikthanteringsstrategier i ett övergripande perspektiv. Arbetet för likabehandling måste fortgå hela tiden. Kränkningar sker trots ett enligt våra elevers bedömning bra klimat. Det förebyggande arbetet har utvecklats. Nya åtgärder Återigen utvärdera Likabehandlingsplanen.

4 KUNSKAPER Varje stund på fritidshemmet är en viktig del av barnens utveckling. De enskilda barnens behov och förutsättningar beaktas, men personalresursen och barnens relativt korta tid på fritidshemmet ger inte alltid förutsättningar för individualisering. Fritidshemmen präglas av ett stort utrymme för lek. Aktiviteterna är av den karaktären att barnens nyfikenhet och lust att lära stimuleras, samt öka förmågan till kreativitet. Barnen ska trivas och ha roligt. Verksamheten har hela tiden en inriktning på social och motorisk träning. Man försöker använda lokaler, omgivande natur och samhälle för aktiviteter och studiebesök. Barnen är nöjda med fritidshemmets verksamhet. För en del barn är tiden på fritidshemmet den enda tid de har tillsammans med andra barn förutom tiden i skolan, därför är de sociala aktiviteterna viktigast. BARNS INFLYTANDE Personalen försöker vara lyhörd för barnens önskemål och intressen. Olika sätt att tillvarata önskemålen finns. Det kan ske i dialog, via en förslagslåda eller rent spontant. Vid samtal med de vuxna förekommer ofta ord som ansvar, respekt och hänsyn. Våra fritidsbarn har möjligheter att påverka sin tid på fritids. Vi är lyhörda och tar stor hänsyn till deras behov. De flesta av aktiviteterna kommer ur barnens behov och önskemål av fri lek och aktiviteter. Det finns möjligheter till individuella val, men det mesta sker tillsammans med andra barn. Det som begränsar barnens möjligheter till inflytande är personalresursen och lokalerna. Aktiviteterna utgår från barnens önskemål och förmåga till ansvar. FRITIDSHEMMET OCH HEM Olika sätt för kontakter finns. Det är direkta samtal i samband med hämtning, kontaktböcker och föräldramöten. Vi erbjuder också föräldrafika på dagtid. Föräldrarna erbjuds/inbjuds till samtal varje termin samt kallas till extra samtal vid behov. Vi har inte en daglig kontakt med alla föräldrar. Det stora flertalet föräldrar tycker att kontakten är bra och tillräcklig. För nytillkomna barn finns etablerade rutiner som skapar en trygghet för barn och föräldrar. De senaste åren har vi haft ett stort tryck på våra båda fritidshem, under våren har arbetet med att ordna plats för alla dragit ut på tiden. Barn placeras i fritidshem först sedan samtal förts mellan personal och ansvarig rektor. Barngruppens sammansättning och lokalernas möjligheter är av avgörande betydelse för placering, men har inte alltid beaktats. Rektor håller kontinuerlig kontakt med de föräldrar som söker plats. Vi informerar om vår verksamhet via den dagliga kontakten och via månadsbrev/fritidstidning. Föräldrarna är nöjda med den kontakt som finns.

5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Kontakten med förskola och skola är inte tillräckligt bra och varierar mycket i omfattning. Övergångarna mellan de olika verksamheterna fungerar bra för barnen. Våra fritidshem tar vid där skolan slutar, tidsmässigt sett. Ett fåtal barn är på förskolan innan skolan Verksamheten är då i huvudsak inriktad på omsorg. Vid skolans slut ger fritidshemmet barnen möjligheter till en rad olika aktiviteter. Resultat av åtgärder från föregående år Vi har utvärderat våra verksamhetsförändringar och beaktat detta då nya verksamhetsförändringar föreslagits. Övergångar mellan de olika verksamheterna fungerar bra, trots att personalen inte upplever att samverkan fungerar på ett tillfredsställande sätt. Våra genomförda verksamhetsförändringar kommer att påverka möjligheterna till bättre samverkan med förskolan. Fritidspersonalen kommer delvis att vara mer involverade i de äldre eleverna. Nya åtgärder Utvärdera våra verksamhetsförändringar. Utvärdera våra samverkans och övergångsrutiner. FRITIDSHEMMET OCH OMVÄRLDEN Fritidshemmet samverkar med kyrkan genom att planera tiden så att de barn som är på fritids även kan delta i Kyrkans barntimmar, samt viss diskussion om normer och värden. Fritidshemmet samverkar också med närsamhället genom att samnyttja lokaler och andra gemensamma ytor som badplatsen, Folkets Park, Hembygdsgården och biblioteket. Fritidshemmet samverkar med närsamhället då det behövs. REKTORS ANSVAR Personalen på våra fritidshem tar ett stort ansvar för den pedagogiska verksamheten. Rektor har goda kunskaper om fritidshemmens mål och uppdrag. Personalen har tid för planering uppföljning och utvärdering. Detta för att öka kvaliteten och för att arbeta mot de nationella målen. Det finns ett bra samarbetsklimat där dialogen fungerar. Rektorerna arbetar för att få en tidig delaktighet inför förändringar så att personalen kan vara med och påverka. Rektor försöker närvara vid fritidshemmens planering. Resultat av föregående års åtgärder Rektor har deltagit mer i fritidshemmens planering. Vi har en väl fungerande verksamhet. Vi samverkar kring alla beslut. Besluten tas alltid utifrån barnens och personalens bästa, men ibland väger ekonomiska faktorer över. Nya åtgärder Förbättra vår framförhållning.

6 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Våra fritidshem är en del av skolans resurs. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd sker i samverkan med skolan och hemmet. Fritidshemmets personal deltar i elevvårdskonferenser/nätverksmöten och även barnens tid på fritidshemmet beaktas. Samordningen inför elevvårdskonferenser/nätverksmöten är ibland besvärlig då fritidshemmets personal har svårt att delta då skolans personal har möjlighet och vice versa. Resurserna kring dessa barn är till stor del styrda mot barnens tid i skolan. Fritidshemmets verksamhet utformas utifrån vår medvetenhet om dessa barns behov. Några av våra barn har behov av särskilt stöd även på fritidshemmet. Detta stöd måste ibland ges inom befintliga resurser. Vår organisation har ett 1-16 års perspektiv. Rektor har ansvar för barnen i det perspektivet och elevhälsan är också uppbyggd i detta perspektiv. Väldigt få barn i behov av särskilt stöd är okända. Behoven är identifierade tidigt. Detta betyder tyvärr inte att alla behov kan tillgodoses. Vid placering på fritidshem sker detta alltid efter samråd med föräldrar och berörda instanser. Resultat av åtgärder från föregående år Vi beaktar i större utsträckning barnens behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Behovet av resurser för barn i behov av särskilt stöd inom fritidshemmets verksamhet löses oftast inom befintliga resurser. Verksamhetens karaktär gör att behoven är annorlunda på fritidshemmet, detta är viktigt att beakta. Samordningen inför möten är viktig. Nya åtgärder Organisera elevvårdskonferenser/nätverksmöten så att all berörd personal kan delta. PERSONALORGANISATION / KOMPETENSUTVECKLING / ARBETSMILJÖ Vår personalsammansättning tillgodoser de krav på pedagogisk utbildning som föreligger. Personalens personliga erfarenheter och kompetenser bidrar stort till att en omväxlande och utvecklande verksamhet kan erbjudas. Lokalerna är anpassade till antalet inskrivna barn. Farhågor inför höstens större barngrupper finns dock. Vi anpassar verksamheten efter lokalerna och den omgivande miljön. Vi har haft svårt att hantera kösituationen de senaste vårarna. Vi bedriver en 12 timmars verksamhet. Vi har öppet Ytterliggare anpassning är svårt att göra utifrån de resurser som vi har. Resultat av åtgärder från föregående år Vi har utvärderat vårt förändringsarbete. Utökningen till två avdelningar var helt nödvändig. Arbetsmiljön för både barn och personal kommer att ha stora möjligheter till att förbättras i de nya lokalerna. Arbetssätt och rutiner måste anpassas till de nya förutsättningarna.

7 Nya åtgärder Utvärdera förändringsarbetet. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Verksamheten har i stort sett förutsättningar för att arbeta mot fritidshemmens mål. De dagar då det är fullbelagt kan kvaliteten på verksamheten sjunka, pedagogiken får då ge vika för omsorgen. Det som avgör verksamhetens innehåll är antalet barn i de lägre åldrarna. Omorganisationen förbättrar våra förutsättningar. Personalen arbetar för fritidshemmets utveckling och utökad samverkan med skolan. Personalen har adekvat utbildning och/eller erfarenhet. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Fritidshemmet kompletterar skolan och hemmet på olika sätt. Fritidshemmet är ett komplement till skolan i vår strävan att de demokratiska värdena grundläggs hos våra barn. Barnens relativt korta vistelsetid påverkar personalens möjligheter till måluppfyllelse. Personalen har en gemensam värdegrund. Fritidshemmet ger impulser till en hälsosam livsstil. Våra fritidshem präglas av ett stort utrymme för lek. Våra barn har möjligheter att påverka sin tid på fritids. Kontakten med förskola och skola kan bli bättre. Övergångar fungerar tillfredsställande. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd sker i samverkan med skola och hem. Vår personalsammansättning tillgodoser de krav på pedagogisk utbildning som föreligger. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Ronny Kihlander och Maria Ronsten

8 Arbetsmiljöenkät för personal i skolan 2008/09 Södra utbildningsområdets personal har besvarat ett antal arbetsmiljöfrågor. Personalenkät ht Fritids Söderbärke (svarsfrekvens: 4 av 4 personal) Ja Nej 1 Känns det bra att gå till jobbet? Är verksamhetens mål klara och tydliga för dig? Vet du vad den egna uppgiften är för att nå målet? Får du information om hur verksamheten går och återkoppling om ditt eget arbete? Finns möjlighet att påverka det egna arbetets planering och upplägg? Finns förutsättningar för delaktighet och inflytande? Upplevs arbetsuppgifterna som stimulerande? Kan varje anställd påverka den egna arbetssituationen? Behandlas du rättvist och med respekt? Är arbetet så upplagt att du känner dig obunden och ostyrd? Kan arbetstakten varieras och är arbetet omväxlande? Planeras bemanning och personalutveckling på lång sikt? 0 4 Får du möjlighet till den kompetensutveckling som behövs för att klara jobbet på ett 13 sätt som inte ger stress eller andra olägenheter? Om jag gjort något bra får jag höra det av min chef Jag är beredd och har förmåga att säga min ärliga mening till min chef Fungerar samarbetet med olika arbetskamrater? Kan man få kontakt med arbetskamraterna när man arbetar? Är chefen lätt att nå? Fungerar information till och från chefer tillfredställande? Lyssnar cheferna till synpunkter från alla anställda? Upplever du arbetssituationen som stabil? Arbetsuppgifter som är påfrestande eller som måste utföras som ensamarbete är kartlagda och förebyggande åtgärder har vidtagits så långt som det är möjligt Är stämningen på arbetsplatsen god? 3 1 Personalenkät -Fritids Söderbärke ht 2008 (svarsfrekvens: 4 av 4 personal) 5 4 Antal ja/nej svar 3 2 Ja Nej Fråga nr