BARN- OCH FAMILJENÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2010

Transkript

1 BARN- OCH FAMILJENÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2010 MÅLUPPFYLLELSE Prioriterade mål; Klimat, miljö och hållbar utveckling Verksamheten ska stå för en god miljöfostran, där sambanden mellan globala frågor, regionala frågor och den egna livsmiljön och hälsan lyfts fram Maten som serveras inom verksamheterna ska hålla hög kvalitet och andelen ekologiskt och närodlat livsmedel ska successivt öka Antalet enheter med grön flagg ska öka Målet ej uppnått; Arbetet pågår, men under året har antalet inte ökat Inköp inom verksamheterna ska samordnas så att antalet leveranser till enheterna minskar Delvis uppnått; Samordning pågår, men mätning ännu inte gjord ska 25 % av livsmedelsanvändningen inom verksamheterna var ekologiskt odlat Målet nästan uppnått; 20,1% var ekologiskt odlat Prioriterade mål Bemötande och medborgarfokus Brukare ska ha ett positivt intryck efter en kontakt med Barn och familj Brukare ska lätt kunna hitta de uppgifter de behöver på nätet och även kunna klara av många av sina enklare ärenden där Barn och ungdomar ska känna att de blir behandlade på ett respektfullt sätt av kamrater och personal och själva behandla andra med respekt. Mäts genom brukar enkäter Målet uppnått; Förskolan genomförde brukarenkät där 92 % av föräldrarna svarar att de känner sig välkomna på förskolan och att de och deras barn får ett bra bemötande, 90 %. Mobbingindex, som årligen följs upp, ska förbättras. Målet uppnått; Både mobbingindex och aggressionsindex har förbättrats; mätningen visar de lägsta värdena sedan Mobbingindex åk 3-7 2,9 (3,1) Mobbingindex åk 7-9 4,9 (5,0) Aggressionsindex åk 3-6 4,7 ( 5,5) Aggressionsindex åk 7-9 5,4 (6,3) 1

2 Prioriterade mål Mångfald Personalens medvetenhet om sina egna förhållningssätt i ett genus och mångfaldsperspektiv ska utvecklas Inom förskolan utses en lokal genusutvecklare som tillsammans med de för varje förskola utsedda genusutvecklare upprättar en övergripande handlingsplan, klart 2011 Målet inte uppnått; Rapporteras Prioriterade mål Jobben ska finnas i Eslöv också Välfungerade intern kommunikation -och samverkans-system är en förutsättning för trivsel och effektivitet på arbetsplatserna. IIP är ett verktyg som ska användas för att utveckla och mäta det Intern revision för att följa upp att IIP-certifieringen från 2008 bibehålls Målet uppnått; Vid medarbetarenkäten som genomfördes under året svarade 94 % av förvaltningens personal att man vet vilka mål som gäller för arbetsplatsen. Trivsel och relationer fick också höga tal i enkäten. De utvecklingsområden som identifierades är samverkan och återkoppling på kompetensutveckling. Prioriterade mål God ekonomisk hushållning Kunskapsresultaten i skolan i form av genomsnittligt meritvärde, andel elever med godkända betyg, andel elever med behörighet till nationella pro-gram och andel godkänd på nationella prov ska förbättras. Under planperioden ska resultaten lyftas upp till en nivå på minst motsvarande riket i övrigt, men ambitionen är att nå längre än så. Redovisas per läsår Målet ej uppnått; Andelen behöriga till gymnasiet var vid terminsslut 83,4 % (85,9 % år 2009) Efter sommarskola 2010 är det 86,9 % som är behöriga. Behörigheten i landet blev 87,5 % Det genomsnittliga meritvärdet ökade till 205 (203 år 2009). Värdet i landet blev

3 VÅRA MEDARBETARE Antal årsarbetare inom BoF var 885 (886), en oförändrad siffra, men inom nämndens verksamheter förändras siffran i förhållande till volymförändringarna. Hälsotalet har förbättrats igen; 95,1 (95,0 2009). Liksom i fjol, är det långtidssjukskrivningarna som minskar. Personaltätheten har ökat i grundskolan och är nu 8,54 per hundra elever (8,4 2009). Vid vakanser har det varit svårt att rekrytera fritidspedagoger och förskollärare med erfarenhet. Vakanser på ledningsfunktionerna inom förvaltningen har inte kunnat bemannas fullt ut under året. EKONOMI OCH VERKSAMHET Nämndens totala budgetram har kunnat hållas under 2010, det blev ett underskott på 0,2 Mkr. De största orosmomenten som funnits under budgetåret, är att kostnaderna för institutions-, familjehems- och externa öppenvårdsplaceringar har ökat och överskridit sina budgetramar, slutligen med 2,1 Mkr. Detta har ändå kunnat finansieras av att överskott funnits inom andra verksamheter inom resursavdelningen och de förvaltningsövergripande kostnaderna. Men kostnadsutvecklingen inom framförallt institutionsplaceringar och öppenvård måste noggrant följas då den tidigare trenden mot en minskning fram till år 2009 brutits. De stora avvikelserna på grundskola och fritidshem förklaras till stor del av att hyreskostnaderna fördelats i annan proportion än de budgeterats, 2,6 Mkr. Resterande överskott inom grundskola/förskoleklass beror på att förskoleklassbarn, kopplade till träningsskolan blev färre än vad som budgeterats samt att ersättningarna från andra kommuner blev högre. I resultaträkningen kan utläsas att omslutningen blev 24 Mkr mer än budget. Detta förklaras av att icke budgeterade verksamheter såsom ensamkommande flyktingbarn, olika skolprojekt, arbetslivsbefrämjande åtgärder mm finansierat av statsbidrag samt att barn- och elevströmmarna mellan kommunerna ökat. Många satsningar har skett under året, alla med målsättningen att höja resultaten för barn och elever. Nämnden tilldelades 3 Mkr för att förbättra IT-användningen i skola/förskola. Medlen har använts för att skapa en infrastruktur så att verksamheterna kan arbeta mer mobilt och ändamålsenligt. Huvuddelen av medlen har lagts till trådlösa nätverk men också till olika AV-Media samt datorer. I budget 2011 har nämnden fått 1, 5 Mkr, som kommer att användas till datorer så att man uppnår den basnivå som beslutades. Samtliga pedagoger genomgår PIM, praktisk IT och mediekompetens, en utbildning där deltagarna blir examinerade. Målsättningen är att alla ska nå minst nivå tre. I de examinationer som ägt rum har 80 % uppnått nivå tre, vilket måste betraktas som en hög siffra. Våren 2011 beräknas alla pedagoger ha genomgått utbildningen. Rexnet, är en lärplattform och hjälpmedel för pedagoger och elever, men som också syftar till att i nästa steg att förbättra kommunikation med föräldrarna. 7-9 skolorna har startat upp sin användning med bl.a. skriftliga omdömen och det datoriserade frånvaroprogrammet nås nu genom Rexnet. Fråvaroprogrammet införs nu också i de lägre åldrarna. Rexnet- utbildning pågår och ska ges till all personal i skola och förskola. 3

4 Ett antal externt finansierade projekt, där det också finns en egenfinansiering har pågått under året. Samtliga syftar till ökad måluppfyllelse där de flesta innefattar olika former av fortbildning för personalen, en del personalförstärkning samt bidrag till läromedel. Läsa-Skriva-Räkna, ett sökt statsbidrag på 2 Mkr, har till syfte att stärka basfärdigheterna i att läsa, skriva och räkna i de lägre årskurserna. Hälften av bidraget har använts till kompetenshöjande åtgärder såsom föreläsningar och studiecirklar. Resten har använts till personalförstärkning med t.ex. specialpedagog och kommunövergripande matematik och språkutvecklare men också till läromedel som t.ex. smartboards och dataprogram till elever i behov av särskilt stöd. Matematikprojektet, med ett statsbidrag på 0,9 Mkr har till syfte att stärka elevernas lust och lärande i matematik. Projektet är en fortsättning av den matematiksatsning som genomfördes under Målen för matematiksatsningen var att utveckla lärarnas kompetens att planera och genomföra en varierad och kreativ matematikundervisning, att kontinuerligt utvärdera undervisnings effekter på elevernas lärande samt att bibehålla och stärka positiva attityder och lust till matematik hos elever och vårdnadshavare. Projektet kommer att utvärderas under vårterminen Där kommer bl a elevernas resultat på ett taluppfattningstest före och efter projektperioden jämföras och analyseras. I budget 2010 fick Barn- och familjenämnden 1 Mkr för att öka måluppfyllelsen. Respektive rektor på 7-9 skolorna planerade och genomförde extra insatser under sommaren och hösten. Samtidigt fick man också statsbidrag på 0,2 Mkr för sommarskola. Insatserna har bestått av personalförstärkningar med olika kompetenser, som tex studiecoacher och specialpedagoger. Efter sommarsatsningen och efter särskilda prövningar blev 15 elever behöriga till gymnasiet. Ett projekt med syftet att höja kvalitén i undervisningen för flerspråkiga barn och elever och som har någon form av språkstörning, har genomförs med hjälp av medel (0,2 Mkr) från Spedicalpedagogiska skolmyndigheten Projektet är en fortsättning på ett projekt som startade 2009, och berör både förskola och grundskola. Målet är att förskolelärare, modersmålslärare, specialpedagoger och lärare i svenska som andraspråk ska utveckla former för ett nära samarbete i syfte att ge dessa barn och elever bästa möjliga förutsättningar för en bra språkutveckling. En handlingsplan för kartläggning, åtgärder och strategi på kommunal nivå har utarbetats under året. Projektet håller på att utvärderas och kommer att fortsätta 2011, då fortsatt bidrag beviljats. Kulturrådet, har gett statsbidrag med 0,5 Mkr till Skapande skola, ett projekt med syfte att stärka kulturens roll i skolan har bidraget omfattat årskurserna 4 till 9 och använts till filmprojekt och teater. Förskolans och skolans personal handleder lärarstudenter från Malmö och Kristianstads högskolor under deras verksamhetsförlagda utbildning. Samarbetet ger ökad kompetens samt tillgång till aktuell forskning inom pedagogik. Handledningen av studenter är också en viktig rekryteringsbas. Den ekonomiska ersättningen från högskolorna för handledningen tillfaller arbetslagen som använder dessa medel till fortbildning, studiebesök och andra kompetenshöjande åtgärder. Ekenäs skolan beviljades ca 0,3 Mkr för ett Comenius-projekt som kommer att pågå även 2011 och Projektet syftar till att arbeta med den främlingsfientlighet som ökar runt om i Europa. Detta arbete kommer att bestå i utbyte mellan elevgrupper från olika länder i Europa. 4

5 Elva barnskötare, elva förskollärare samt en rektor har under året deltagit i Förskolelyftet. Fortbildningen har framförallt inriktats på barns språkliga- och matematiska utveckling samt uppföljning och utvärdering Tretton lärare har deltagit i Lärarlyftet med inriktning matematik och svenska, svenska som andra språk. Statsbidrag har delfinansierat fortbildningen. Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder 1,6 Mkr inom förskolan används till specialpedagoger i verksamheten samt satsning på lokala språk- och matematik utvecklare. För att öka den pedagogiska kvaliteten inom förskolan har anslaget även använts till övergripande fortbildningsinsatser inom kunskapssynen. Detta har resulterat i ett ökat kunskapsfokus inom verksamheten samt ökad kvalitet vad gäller det enskilda barnets utveckling och inflytande över sin lärprocess. Under året har samtliga barn barnomsorgskön kunnat erbjudas plats inom garantitiden. Balansen mellan behov och antalet tillgängliga platser har förbättrats jämfört med tidigare år. Detta innebär att under våren 2011 kommer verksamheten inte ha samma behov av tillfälliga platser och att storleken på barngrupperna kan vara mer jämna över året Allmän förskola för 3- åringar infördes från den 1 juli. Reformen har inte, under 2010, medfört någon större ökning av antal barn i verksamheten. Den nya årskurs 7-9 skolan, Källeberggskolan, startade med sina första klasser i årskurs sju med 68 elever. Skogsgläntans förskola öppnade med två avdelningar i början av året. Verksamheten på Paviljongen på Västerbo förskola avslutades den siste juni. Bokebo förskola i Hurva utökades med en avdelning En ny enskild förskola i Eslöv, Kluringen, öppnade i augusti. Kommunstyrelsen beslöt att teckna avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn och boende med tolv platser, där minst tre ska reserveras för asylsökande. Sexton barn har kommit till boendet under året och några är nu mogna för utslussning till annat boende. Samtidigt har nio ensamkommande flyktingbarn placering i familjehem. Verksamheten finansieras av statsbidrag. Besluten om valfrihetsreformerna inom förskola och de statliga regelverken kring bidragssystemen till enskilda utövare trädde i kraft och skapade mest administrativa utmaningar. Pedagogisk omsorg, en ny form av verksamhet, infördes och Barn- och familjenämnden godkände den första utövaren i privat regi i Flyinge och Hurva. Klasserna från Norrevångsskolan som placerats på Kunskapsskolan efter branden 2008, flyttade tillbaka till sin skola på höstterminen. En ny brand, nu på Norrevångshallen, tvingade fram nya kreativa lokal- och verksamhetslösningar. Efter branden satsades på att utöka fältverksamhet och andra aktiviteter för ungdomar i kommunen, från den 17 juni och senare med förlängning året ut. 5

6 VERKSAMHETSMÅTT Antalet familjehemsplacerade och institutionsplacerade barn, även kopplade till vårddygn, indikerar att kostnadsökningen inte beror på ökade volymer utan att vårdtyngden ökat. Antalet fritidshemsbarn ökar, vilket delvis beror på att barnen i de åldrarna ökar men också på att nyttjandegraden ökar. FRAMTIDEN Den nya skollagen, de nya läroplanerna inom skola och förskola och nya behörighetsregler för gymnasieskolan, ställer stora krav på förändringar inom nämndens verksamheter under de kommande åren. Även lagstiftningen om valfrihetsreformerna inom förskola och skola, påverkar både budget och rutiner inom både Barn och Familj och övriga stödfunktioner till förskola och skola inom hela Eslövs kommun. Ett lagförslag, LBU, som syftar till att stärka barnens rätt och inflytande i myndighetsutövningen kommer också att öka kraven på förvaltningen. Samtidigt finns utmaningen i att än mer fokusera på ökad måluppfyllelse Antalet barn och elever beräknas enligt gällande befolkningsprognos inte förändras mycket under det kommande året. De lokalförändringar som nu sker inom förskola och skola är kopplade till den lokalplanering som skett i samband med budgetarbetet

7 7