Centrala riktlinjer för. övergångar inom och mellan skolformer
|
|
- Erik Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Centrala riktlinjer för övergångar inom och mellan skolformer 1
2 Innehållsförteckning Centrala riktlinjer för övergångar inom och mellan skolformer Gemensamma riktlinjer... 3 Riktlinjernas funktion... 3 Bakgrund... 4 Övergång och samverkan uppdraget enligt läroplanerna... 5 Forskning... 5 Övergångar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet... 6 Faktorer för att lyckas i ett 0 19 års perspektiv... 6 Dokumentation... 7 Barn- och elevgrupper att särskilt beakta... 7 Sekretess... 8 Bilagor Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från för till förskoleklass... 9 Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från förskoleklass till årskurs Tids- och aktivitetsplan avseende övergång till årskurs 5/6 eller 6/ Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från grund till gymnasiet skolform Stadiebyte Stadiebyte 19 år 0 år För Grund skolform Gymnasium 2
3 Centrala riktlinjer för övergångar inom och mellan skolformer Gemensamma riktlinjer Riktlinjerna är framtagna på uppdrag av förvaltningsledningen och har arbetats fram av en central arbetsgrupp med representanter från enheten för utveckling, enheten för uppföljning och analys, konsultativt stöd, resursenheterna, för, grund, gymnasie samt fristående skolor. I bilagorna framgår hur arbetet med barns/elevers övergångar ska gå till samt vilka olika aktörer som ansvarar för de olika delarna i övergångsprocessen. I riktlinjerna finns fotnoter till det stödmaterial som är framtaget av Skolverket vilket ingår i deras insatser för en förstärkt elevhälsa. Här finns stöd och idéer om hur för och kan ge barn och elever kontinuitet i skolgång oberoende av skolbyten. Övriga fotnoter hänvisar till styrdokument och aktuell forskning. Dessa riktlinjer avser förn, förskoleklassen, fritidshemmet, pedagogisk omsorg, de obligatoriska skolformerna, gymnasien och gymnasiesärn. Riktlinjernas funktion Riktlinjerna är bindande för de kommunala verksamheterna och en rekommendation för fristående skolor. Riktlinjerna ska stödja de olika verksamheterna vad gäller barn och elevers övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Riktlinjerna ska säkerställa en väl fungerande övergång för samtliga barn/elever inom och mellan skolformerna från för till gymnasie. Fokus ska ligga på det livslånga lärandet sett ur tre perspektiv: Barnet/eleven Grupp/verksamhetsnivå Vårdnadshavaren. Riktlinjerna omfattar både etiska och pedagogiska aspekter, t.ex. samarbetet med vårdnadshavare och vikten av att överföra relevant information/dokumentation som ger förutsättningar för barns/elevers fortsatta skolgång och livslånga lärande. Alla skolformer ansvarar för att följa de framtagna rutinerna, tids- och aktivitetsplanerna och för att samarbetsformerna följer de centrala riktlinjerna. 3
4 För att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens/elevernas utveckling och lärande ska arbetet med övergångarna säkerställa: _att kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen utbyts mellan personal i berörda skolformer vad gäller individ, verksamhet och vårdnadshavare. att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan samtliga aktörer i för, förskoleklass, grund samt gymnasie att utgå från en syn på barnet/eleven som kompetent med fokus på barns/elevers rätt att få utveckla sina förmågor i perspektivet av ett livslångt lärande att vårdnadshavares och barnets/elevens synpunkter kring övergången ska efterfrågas och tas tillvara Bakgrund För och har i uppdrag att samarbeta för att stödja barns och elevers allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de mål och riktlinjer som gäller för respektive skolform. Det är viktigt att ta tillvara och bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som barn och elever har med sig från tidigare verksamhet. Vid byte av verksamhet ska samverkan ske för att stödja barns och elevers övergångar. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de barn och elever som är i behov av särskilt stöd. 1 Uppsala kommun är ansvarig för ett stort antal förskolor, skolor och gymnasieskolor. Barn/elever från en fortsätter genom utbildningssystemet till olika enheter. Barn/elever byter även för/ under terminens gång och framväxten av fristående skolor har skapat ett flertal möjligheter när det gäller val av verksamhet. Sammantaget har förutsättningarna för att ge barn och elever en bra och välfungerande övergång mellan verksamheterna som styrdokumenten förordar komplicerats. Signaler från såväl för, grund som gymnasie har påvisat att den kommunikation som ska ske i samband med övergångar samt överföring av dokumentation av barns/elevers tidigare lärande har minskat. Att övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en fungerande skolgång. Om den inte genomförs i enlighet med styrdokumentens intentioner, hamnar skolorna i ett läge där värdefull tid går bort innan rätt insats kan identifieras och verkställas. 1 Skolverket, Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm, Sid 8. 4
5 Övergång och samverkan uppdraget enligt läroplanerna När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förn den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Lpfö 98, reviderad 2010) Samarbetsformer mellan förskoleklass, grund, grundsär och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska grundn sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förn samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamheter (Lgr 11) Samarbetet med de obligatoriska skolformerna och med universitet och högskolor ska utvecklas liksom samverkan mellan gymnasien och gymnasiesärn. Skolan ska även samverka med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. (Lgy 11) Forskning Forskning visar att överlämningar görs i första hand för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande. 2 Genom att kommunicera verksamhetsinnehåll mellan skolformer kan undervisningen konstrueras utifrån de erfarenheter barnen har med sig från tidigare skolformer. Det behövs gemensamma arenor där lärare kan mötas för att förstå och utmana varandras verksamheter samt skapa en samsyn kring uppdraget. 3 Barns perspektiv behöver höras om vi vill underlätta eller förenkla övergångarna. Barnen framhåller en önskan om kontinuitet i relationer, gemenskaper och i undervisningen. Flera av barnen önskar däremot en förändring i den fysiska miljön och den kulturella inramningen av verksamheterna. Barnen ska stå i centrum, inte traditioner och yrkeskulturer. 4 I Vetenskapsrådets sammanställning av forskningsresultat belyses kommunikation som en framgångsfaktor i samarbetet mellan olika yrkesgrupper. Genom att utgå från gemensamma, konkreta erfarenheter och bygga på förenande beröringspunkter och idéer från både förns och ns traditioner kan man både utmana föreställningar om varandras verksamheter och skapa en gemensam förståelse för uppdraget. 5 2 Alatalo, T, Meier, J & Frank, E (2014), Överlämningar från för till förskoleklass 3 Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008 Forskning om villkor för yngre barns lärande i för, förskoleklass och fritidshem & Lumholdt, H (2015) Perspektiv på övergångar för, förskoleklass, 4 Ackesjö, H (2014) Barns övergångar till och från förskoleklass gränser, identiteter och (dis)kontinuiteter & Lumholt, H (2015) Perspektiv på övergångar- för, förskoleklass,. 5 Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008 Forskning om villkor för yngre barns lärande i för, förskoleklass och fritidshem. 5
6 Övergångar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet Förutom individperspektivet skall ett övergripande pedagogiskt perspektiv och ett perspektiv för systematiskt kvalitetsarbete vara en del av vår helhetssyn när det gäller överlämnande. Med ett övergripande pedagogiskt perspektiv menar vi ett kunskapsutbyte mellan våra skolformer avseende skolformernas uppdrag, förutsättningar och arbetssätt. Genom en större kunskap om varandras skolformer på alla nivåer skapar vi en grund för ett lärande samtal som kommer att gynna våra elevers måluppfyllelse. En viktig dimension av det systematiska kvalitetsarbetet är att fånga upp tidigare framgångsfaktorer genom att återkoppla lärdomar från mottagande skolformer. Härigenom skapar vi också strukturer för återkoppling av resultat för att synliggöra utfall av insatta åtgärder och identifiera utvecklingsbehov. Strukturerad och kvalitetsäkrad återkoppling optimerar möjligheterna att anpassa och utveckla verksamheten hos den överlämnande verksamheten. Återkopplingen blir en diagnos på både enheternas utvecklingsområden och de områden de behärskar. Återkopplingen ska ske systematiskt och i ett ramverk som tagits fram gemensamt. Ett gemensamt förhållningssätt och en modell för återkoppling ska initieras i form av ett pilotprojekt för att sedan utvecklas och genomföras i större skala. Faktorer för att lyckas i ett 0 19 års perspektiv Av läroplanerna framgår att undervisningen ska anpassas till varje barns och elevs förutsättningar och betonar deras rätt att utöva inflytande och vara delaktiga i skapandet av en lärande gemenskap. Barns och elevers bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper ska vara en utgångspunkt i att främja fortsatt lärande och kunskapsutveckling. Tre faktorer har visat sig vara extra framgångsrika vid övergångar. Vikten av ett förtroendefullt samarbete mellan våra tre skolformer och vårdnadshavare. Betydelsen av samverkan och synkronisering. Vikten av att dokumentationen om barn och elever behöver hålla en hög professionell nivå. 6 Övergångar bör genomsyras av en kontinuitet som sträcker sig genom de olika skolformerna. En gemensam syn på barn och elever, där kunskap och utveckling av förmågor sker i enlighet med samtliga skolformers läroplaner. Arbetet ska präglas av en syn på barn och elever som kompetenta att föra över sin egen berättelse vid övergångar. Ett medvetet förhållningssätt där barns och elevers rättigheter tas tillvara främjar också utvecklingen av barns och elevers demokratiska kompetens. Demokratisk kompetens är en pedagogisk fråga som är knuten till förns och ns uppdrag att främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt deras livslånga lust att lära. 7 6 Skolverket, Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm, Sid Lpfö 98, Lgr 11 och Lgy 11 6
7 Dokumentation Dokumentationen ska omfatta de tre perspektiven barn/elev, verksamhet/gruppnivå och vårdnadshavare. För att få en så bred och tydlig bild som möjligt vid övergångar, är det av största vikt att förskollärare/lärare och vårdnadshavare, barnet/eleven får ge sin egen bild utifrån det senaste årets utveckling samt förväntningar på det fortsatta lärandet. Förskollärare/lärare säkerställer att relevant och saklig information överförs. Med saklig information menas att den inte innehåller värdeladdade ord eller personliga egenskaper. IT-perspektiv Ur ett IT-perspektiv är intentionen att vi inte ska förvalta fler system än nödvändigt. Varje system skall därför stödja en tydlig beskrivningsprocess och ett tillämpningsområde. I första hand skall system utnyttjas som vi redan äger. Barn/elev Det kontinuerliga och systematiska dokumentationsarbete som bedrivs för att följa upp varje barn/elevs utveckling och lärande, utgör underlaget för den dokumentation som ska överlämnas. Varje barns och elevs erfarenheter är viktiga för att stödja deras allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Verksamhet/grupp Genom dokumentationen av de arbetsformer/arbetssätt som barnet/eleven medverkat i skapa förutsättningar för både kontinuitet och progression i lärandet. Vårdnadshavare Vårdnadshavare ska enligt Skollagen kap 4 12 ges möjlighet till inflytande över utbildningen. För att skapa optimala förutsättningar för varje barns/elevs övergång ska vårdnadshavare ges möjlighet att i dokumentationen ge sitt perspektiv på barnets/ elevens utveckling och lärande. Barn- och elevgrupper att särskilt beakta 8 Alla barn och elever påverkas av hur överlämnandet fungerar och hur väl den mottagande verksamheten är rustad för att möta dem utifrån deras behov och förutsättningar. För de allra flesta är övergångarna oproblematiska, men det finns också barn och elever som är extra sårbara och utsatta. För dem är det av särskild vikt att övergångarna sköts på ett genomarbetat och bra sätt, för att de ska kunna få likvärdiga möjligheter att utvecklas mot n mål. Barns/elevers behov av särskilt stöd kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Behovet av särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet och de människor och den miljö som finns samt de aktiviter som sker i förn/n. Det betyder till exempel att barn/elever kan behöva särskilt stöd i en miljö men inte i en annan. 8 Skoverket, Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm, Sid
8 Det handlar också alltid om bemötande, att se barn/elevers i behov av särskilt stöd i sin utveckling som subjekt, med samma rättigheter och skyldigheter som andra, och inte som objekt för specialpedagogiska insatser, kompensatorisk träning eller som endast föremål för omsorg och omhändertagande. 9 Viktigt att dokumentationen inte utgörs av en problemlista, där barn/elever benämns utifrån sina svårigheter eller behov. Förskolechef/rektor har ett särskilt ansvar för att rutiner och former som rör övergången garanterar dessa barn och elever det stöd som de behöver utifrån sina behov. Sekretess I de kommunala förskolorna gäller sträng sekretess (s.k. omvänt skaderekvisit) enligt 23 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL). För de kommunala skolorna gäller däremot en svagare form av sekretess (s.k. rakt skaderekvisit) enligt 23 kap. 2 OSL. Inom en kan det finnas sekretessgränser, t.ex. i förhållande till ns medicinska elevhälsa. Rättsläget får betraktas som oklart beträffande frågan om det föreligger sekretess mellan skolformerna för och förskoleklass. I avvaktan på att rättsläget klargörs finns det anledning att vara försiktig i informationsutbytet mellan för och och utgå från att informationsöverföring kräver vårdnadshavarnas samtycke. Beträffande de fristående förskolorna och skolorna gäller inte OSL utan istället bestämmelserna om tystnadsplikt i 29 kap. 14 skollagen (2010:800). Mot bakgrund av de olika grader av sekretess/tystnadsplikt som gäller på förskole- och skolområdet bör vårdnadshavarnas samtycke till att bryta sekretessen inhämtas innan information lämnas vid övergångar. 9 Skolverkets allmänna råd med kommentarer Förn, 2013 sid 30. 8
9 Bilaga Övergångar från för till förskoleklass Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från för till förskoleklass Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda barn en tillgänglig undervisning. När barnet byter verksamhetsform från för, pedagogisk omsorg till förskoleklass är det viktigt att se handlingsplanen/processen utifrån barnens upplevelser. Att barnet är det nav kring vilket allting kretsar och att barnet är själva orsaken till att årshjulet snurrar. Punkter som ska vara med; Val av grund Nätverksträffar Övergångsunderlag Skolplacering Övergångssamtal med vårdnadshavare för barn att särskilt beakta Besök i grundn Informationsmöte/besök i grundn Föräldramöte Utvärdering övergångsarbetet Ansvariga för de olika aktiviteterna är; Förskollärare i förn, förskolechef, lärare i förskoleklass och rektor. Tid Aktivitet Hur Ansvarig Anteckning Fördelat under läsåret Dec/ Januari Januari Nätverksträffar mellan skolformer Val av grund Planering tidsoch aktivitetsplan Möte förskollärare och lärare. Fokus: Det pedagogiska uppdraget med utgångspunkt i läroplanerna. Vårdnadshavare till blivande sexåringar informeras om ansökningsförfarande och övergångsprocesser via brev/mail/föräldramöte. Vårdnadshavare besöker skolor/förskoleklasser Stämma av tids- och aktivitetsplanen. Bestämma datum i läsårets aktivitetsplan. Förskolechef ebarnungdom Förskolechef 9
10 Bilaga Övergångar från för till förskoleklass Januari/ Mars Övergångsunderlag Blankett: Enskilt barn Grupp Övergångsunderlagen sammanställs för skolstart i augusti. Gruppövergång sammanställs innan samtal med barn och vårdnadshavare. Särskild uppmärksamhet ägnas elever att särskilt beakta. Mars Skolplacering Skolplaceringarna klara. Utskick till vårdnadshavare 1/3. Mars Övergångssamtal För barn att särskilt beakta med vård- nadshavare Mars/Juni Överlämningsunderlag Blankett: Enskilt barn Grupp Överlämning av underlagen sker Förskollärare i förn Personal i pedagogisk omsorg ebarnungdom kallar Förns specialpedagog Biträdande förskolechef Förskollärare Personal pedagogisk omsorg Specialpedagog (gr) Förskollärare i förn Personal i pedagogisk omsorg Lärare i förskoleklass April/Maj Besök i grundn Barn från för/pedagogisk omsorg besöker grundn. Förskollärare i förn. Personal i pedagogisk omsorg. Lärare i förskoleklass April/Maj Informationsmöte/besök i grundn Vårdnadshavare besöker tillsammans med sina barn grundn och förskoleklass inför skolstart i augusti alternativt ett informationsmöte för endast vårdnadshavare. Lärare i förskoleklass Aug/ September Föräldramöte Föräldramöte på grundn Lärare i förskoleklass November Utvärdering övergångsarbetet Blanketten utvärdering av övergångsarbetet används Förskolechef 10
11 Bilaga Övergångar från förskoleklass till årskurs 1 Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från förskoleklass till årskurs 1 Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda elever en tillgänglig undervisning. Om en är organiserad så att eleverna byter lärare när de lämnar förskoleklassen och börjar årskurs 1 innebär det två lärarbyten inom ett år. Desto viktigare blir det att se handlingsplanen/processen utifrån barnens upplevelser. Att barnet är det nav vilket allting kretsar och är själva orsaken till att årshjulet snurrar. Punkter som ska vara med; Utvecklingssamtal i förskoleklassen Övergångskonferens och dokumentation Pedagogiskt utbyte mellan skolformerna Information till vårdnadshavare Övergångssamtal med vårdnadshavare gällande elever att särskilt beakta Lärarbesök (Karuselldagen), aktiviteter av blivande årskurs 1 -lärare med förskoleklasserna Inskolningssamtal Föräldramöte årskurs 1 Uppföljningsmöte med vårdnadshavare gällande elever att särskilt beakta Utvärdering och revidering av övergångsarbetet Ansvariga för de olika aktiviteterna är; lärare i förskoleklass, lärare i årskurs 1, specialpedagog/speciallärare och rektor/biträdande rektor. 11
12 Bilaga Övergångar från förskoleklass till årskurs 1 Tid Aktivitet Hur Ansvarig Anteckning Mars/april Utvecklingssamtal Sker i förskoleklassen där Förskollärare övergången aktualiseras April (slutet) Maj Maj Maj Juni Augusti Augusti/ september September/ Oktober November Övergångskonferens Dokumentation utifrån riktlinjernas tre perspektiv Övergångssamtal med vårdnadshavare Besök i förskoleklasserna Barnen i förskoleklass har aktiviteter med blivande årskurs 1 lärarna Information till vårdnadshavare inför årskurs 1 Inskolningssamtal Föräldramöte i årskurs 1 Uppföljningsmöte Utvärdering övergångsarbetet Personal från förskoleklass, fritidshem, årskurs ett och specialpedagog. Fokus på förmågor, kunskapsutveckling, elever att särskilt beakta och ev justering av grupper För elever att särskilt beakta De mottagande årskurs 1 lärarna besöker förskoleklasserna De mottagande årskurs 1 lärarna genomför aktiviteter med förskoleklassbarnen Föräldrar till blivande årskurs 1 inbjuds till ett informationsmöte; att börja i utbildningssystemet och info om vår fritidsverksamhet Erbjudande om inskolningssamtal Information om innehåll och arbetssätt För elever att särskilt beakta Blanketten utvärdering av övergångsarbetet används Elevhälsoteamet Förskollärare och lärare i årskurs 1 Förskollärare och lärare i årskurs 1 Lärare årskurs1 Lärare årskurs1 Elevhälsoteam 12
13 Bilaga Övergång till årskurs 5/6 eller 6/7 Tids- och aktivitetsplan avseende övergång till årskurs 5/6 eller 6/7 Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda elever en tillgänglig undervisning. Om en är organiserad så att eleverna byter lärare när de lämnar årskurs 5/6 och börjar årskurs 6/7 innebär det lärarbyte/skolbyte. Desto viktigare blir det att se handlingsplanen/processen utifrån elevens upplevelser. Att eleven är det nav vilket allting kretsar och är själva orsaken till att årshjulet snurrar. Punkter som ska vara med; Föräldramöte med information om n Utvecklingssamtal Ansökan till ny Övergångsdokumentation Övergångskonferens (rekommendation) Elever att särskilt beakta Fördjupad överföring Elever besöker mottagande Överlämnande av digital dokumentation Introduktionssamtal Föräldramöte Utvärdering Ansvariga för de olika aktiviteterna är; lärare i avlämnande och mottagande, specialpedagog/speciallärare, elevhälsoteam och skolledning. 13
14 Bilaga Övergång till årskurs 5/6 eller 6/7 Tid Aktivitet Hur Ansvarig Anteckning Januari Föräldramöte från grundns högre årskurser presenterar och svarar på frågor Januari februari Januari Mars april Mars maj Mars maj Maj Juni/ augusti August september Utvecklingssamtal Ansökan till ny Övergångsdokumentation Övergångskonferens (rekommendation) Elever att särskilt beakta Fördjupad överföring Elever besöker mottagande Överlämnande av digital dokumentation Introduktionssamtal Skolverkets överlämnandeblankett fylls i tillsammans med vårdnadshavare E-barn ungdom Skolverkets överlämnandeblankett lämnas över till mottagande. Fokus på förmågor, kunskapsutveckling och elever att särskilt beakta Mottagande elevhälsoteam bjuder in avlämnande elevhälsoteam Mottagande bjuder in de vårdnadshavare som har meddelat det på överlämnandeblanketten. De nya eleverna får träffa sin nya klass och lärare. Måluppfyllelse, åtgärdsprogram, basutredningar mm Vårdnadshavare bjuds in till n September Föräldramöte Föräldramöte på mottagande November Utvärdering av övergångsarbetet Skolverkets utvärderingsblankett används Klasslärare avlämnande /elev/vårdnadshavare Vårdnadshavare -avlämnande och mottagande, mottagande och avlämnande Elevhälsoteam Mottagande rektor och vårdnadshavare och mottagande lärare/elever på avlämnande Klasslärare på mottagande / vårdnadshavare och elev, klasslärare/ vårdnadshavare, personal- avlämnande och mottagande 14
15 Bilaga Övergångar från grund till gymnasiet Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från grund till gymnasiet Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda våra elever en anpassad undervisning. När eleven byter skolform från grund till gymnasium är det viktigt att se handlingsplanen/processen utifrån ungdomens allt större ansvarstagande. Det är viktigt att eleven själv reflekterar kring sitt lärande och själv blir bärare av den information som mottagande lärare behöver få. Olika elever klarar av detta ansvarstagande i olika hög utsträckning. En väl fungerande överlämning ger ett nödvändigt kompensatoriskt stöd till den elevgrupp som har svårast att formulera sig. Punkter som ska vara med; Övergångsdokumentation Arbetsrutin med tidsplan Ansvarsfördelning Avskedssamtal i åk nio för elever att särskilt beakta. Välkomstsamtal i åk ett Föräldramöte i åk ett Utvärdering av övergångsarbetet 15
16 Bilaga Övergångar från grund till gymnasiet Tid Aktivitet Hur Ansvarig Anteckning Maj Övergångssamordnare Utifrån central på gymnasien utses Augusti 1)Möten i gy- arbetslag, överföring av information. 2)Planering utifrån överlämnad information Enligt skolrutin Klasslärare avlämnande /elev/vårdnadshavare September Oktober-nov Föräldramöte/föräldra-samtal Välkomstsamtal Övergångssamordnaren utvärderar läsårsstarten avseende övergångar, tids- och aktivitetsplan, arbetsrutinen och aktuella blanketter. Enligt skolrutin Formulering av rapport som bifogas gy-ns enhetsanalys. Mentor * Återkoppling direkt till enskild grund med fokus på att eventuella brister i överlämningen rättas till inför nästkommande år. Övergångssamordnaren Dec-jan Återkoppling till systemstöds ledning om brister på systemnivå Grund- och gymnasiens ledning bjuds in till möte Systemstöds ledning Vid behov samlas övergångsgruppen April-Maj 1) Grundn dokumenterar överlämnandeblankett i kommunens digitala system 2) Avskedssamtal för elever att särskilt beakta I förekommande fall med specialpedagog eller annan elevhälsofunktion medverkande. Mentor och/eller elevhälsa enligt skolrutin Vårdnadshavare, elev, mentor och/ eller elevhälsa enligt skolrutin Avlämnande grundskolerektor Grundskolerektor Blanketten: Pedagogisk överlämning Elever att särskilt beakta är styrande. Juli Efter slutlig antagning äger överföring rum till mottagande gymnasie dentifiering av elever för digital spårning och kategorisering, per mottagande och klass Kommunal IT-resurs Ca 100 elever byter innan 15/9 dessa måste säkerställas informationsmässigt. Antagningsenheten/kommunal IT-resurs har ansvar för detta. 16
17 Centrala riktlinjer för övergångar inom och mellan skolformer skolform Stadiebyte Stadiebyte 19 år 0 år För Grund skolform Gymnasium 17
CENTRALA RIKTLINJER FÖR ÖVERGÅNGAR INOM OCH MELLAN SKOLFORMER
CENTRALA RIKTLINJER FÖR ÖVERGÅNGAR INOM OCH MELLAN SKOLFORMER Utbildningsförvaltningen Telefon: 018-727 00 00 (växel) www.uppsala.se 2 (8) Gemensamma riktlinjer Riktlinjerna är framtagna på uppdrag av
Läs merPlan för inskolning och överlämnande förskola till skola. Barn- och utbildningsförvaltningen
Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-11-01 Utdrag ur läroplanerna Lpfö-98, reviderad 2010* 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Förskolan ska samverka
Läs merPlan för övergång och samverkan. Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad
Plan för övergång och samverkan Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad 2018-01-15 Utdrag ur läroplanerna Lpfö-98, reviderad 2010* 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt
Läs merPlan för inskolning och överlämnande 2016
Plan för inskolning och överlämnande 2016 Frösön Orrviken Reviderad 20160222 Innehållsförteckning Utdrag ur läroplanerna 3 Rutiner för överlämnande 4 - Enskilda barn/elever 4 - Från förskola till skola
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖVERGÅNG MELLAN FÖRSKOLA OCH SKOLA
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (5) 2014-08-25 REVIDERAD PLAN 20140817 HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERGÅNG MELLAN FÖRSKOLA OCH SKOLA Syfte och mål I syfte att säkerställa en välfungerande övergång mellan
Läs merRiktlinjer Övergång mellan förskola och förskoleklass med fritidshem - ett gemensamt ansvar
Riktlinjer Övergång mellan förskola och förskoleklass med fritidshem - ett gemensamt ansvar Inledning I förskolans och grundskolans styrdokument framgår tydligt vikten av att förskola, förskoleklass, grundskola
Läs merDANDERYDS KOMMUN 1 (6)
DANDERYDS KOMMUN 1 (6) Datum Diarienummer 2019-04-25 Ärende/Diarienummer Handlingsplan för övergångar från årskurs 6 till 7 i Danderyds kommun Inledning Enligt grundskolans läroplan (Lgr11) ska den skolenhet
Läs merÖvergång från förskoleklass/förskola till grundsärskola år 1 och grundsärskolans fritidshem
1 Innehåll Inledning... 3 Övergång från förskoleklass/förskola till grundsärskola år 1 och grundsärskolans fritidshem... 4 Övergång grundsärskolan år 3-4... 6 Övergång grundsärskolan år 6-7... 8 Övergång
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut
Beslut Prolympia AB info@prolympia.se 2018-03-01 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun Inledning Skolinspektionen
Läs merDANDERYDS KOMMUN 1 (5)
DANDERYDS KOMMUN 1 (5) Datum Diarienummer 2018-12-18 Ärende/Diarienummer Handlingsplan för övergångar från förskola till förskoleklass i Danderyds kommun Inledning Enligt förskolans och grundskolans läroplan
Läs merÅterrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Maj-Britt Neverland Epost: maj-britt.neverland@vasteras.se Kopia till Förskolenämnden Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från
Läs merSå skapas vidaregångar som främjar kontinuitet, utveckling och lärande i praktiken. Linda Lissvik Biträdande rektor Kämpetorpsskolan, Älvsjö
Så skapas vidaregångar som främjar kontinuitet, utveckling och lärande i praktiken Linda Lissvik Biträdande rektor Kämpetorpsskolan, Älvsjö Biträdande rektor Mitt yrkes Jag Förskoleklass 350 elever - (snart
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merPlan för överlämnande inom Veberöds verksamhetsområde
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Veberöd verksamhetsområde Svalebo/ Svalebo/Idala Beslutad i samverkan Plan för överlämnande inom Veberöds verksamhetsområde Mål Verksamheten med våra barn/elever ska
Läs merBeslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av Påarps skola arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Helsingborgs kommun.
Skolinspektionen Beslut kontaktcenter@helsingborg.se 2018-02-27 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Påarps skola arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Helsingborgs kommun Skolinspektionen
Läs merBeslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun
Skolinspektionen Beslut Malmö kommun 2018-02-05 malmostad@malmo.se Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Inledning
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av Kyrkbacksskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Ljusnarsbergs kommun. Beslut
Beslut Ljusnarsbergs kommun kommun@ljusnarsberg.se 2018-04-13 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Kyrkbacksskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Ljusnarsbergs kommun
Läs merTäcks inte din fråga av de svar som lämnas här kan du kontakta
Uppsala, 2018-03-19 ÖVERGÅNGAR INOM OCH MELLAN SKOLFORMER Detta dokument innehåller de vanligaste frågorna kopplat till arbetet med övergångar. Inledningen innehåller allmänna frågor och svar. Längre ner
Läs merFRÅN BARNVAGN TILL MOPPE
2016-2017 FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE Luleå kommun 2016-2017 FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERLÄMNANDE OCH MOTTAGANDE INOM HEM - FÖRSKOLA - SKOLA Bakgrund Mål Syfte Förskolan är det första steget
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merSammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM
Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn och Utbildning,
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms kommun. Beslut
Beslut Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se 2018-02-02 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms
Läs merHandlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.
Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Nässjö kommun organiserar sin förskoleverksamhet utifrån att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.
Läs merArbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst
Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas
Läs merHandlingsplan för överlämningar
Handlingsplan för överlämningar Förskola, grundskola och gymnasium För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger
Läs merSkånhällaskolans plan för. Överlämning. Åk F-6 Läsåret 2017/18
Skånhällaskolans plan för Överlämning Åk F-6 Läsåret 2017/18 Skånhällaskolans plan för överlämning Förskola Förskoleklass läsår 2017-18 December En första kontakt, om barn som är i behov av mer omfattande
Läs merARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merRiktlinjer för övergångar. - mellan förskola och skola 2013
Sida 1 (8) 2013-12-17 Riktlinjer för övergångar - mellan förskola och skola 2013 Riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola i Stockholms stad från 2013 Bakgrund I Stockholm är det vanligt att
Läs merKvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)
Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merV Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket
? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden
Läs merÄlta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola
Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men
Läs merDokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?
Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet? Ursprungliga intentioner med förskoleklassen Ny skolform infördes 1998, med syfte att
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Solbringens Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merHandlingsplan övergången förskola-skola Enskede-Årsta- Vantör 2014
Handlingsplan övergången förskola-skola Enskede-Årsta- Vantör 2014 stockholm.se Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Information Sida 1 (3) 2014-08-04 Handlingsplan för barnens övergång mellan förskola
Läs merBarn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun
FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen
Läs merSenast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merVerksamhetsplan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun
Barn & Utbildning Verksamhetsplan 2018-19 Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun Reviderad och fastställd 180920 Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Barn & Utbildning, Besöksadress: Centrumgatan
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVerksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011
Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt
Läs merSkolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur
Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Rödhaken Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merVälkomna till Toftaskolan
Välkomna till Toftaskolan - Förskoleklass och fritidshem läsåret 2019/2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN 2019-01-31 1 Kvällens program 18.00-19.30 Presentation av personal i förskoleklass, på fritidshem och i elevhälsan
Läs merArbetsplan för Östra förskolan
2013-06-17 Arbetsplan för Östra förskolan Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar
Läs merRESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Läs merRiktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Läs merÖvergångar mellan olika skolformer
Övergångar mellan olika skolformer - och hur överlämningsblanketterna kan se ut enligt rekommendationer från En sammanfattning och uppdaterad revidering av Skolverkets Övergångar inom och mellan skolor
Läs merArbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3
Läs merLokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan
Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merVerksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs merArbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22
Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merKvalitetsrapport Förskola
Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag
Läs merResursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merDet finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Läs merI den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.
I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun. Vill du veta mer kan du kontakta rektorn på respektive skola i Habo.
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merBarn- och elevhälsoplan
Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor
Läs merVerksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merPLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
Läs merTEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merArbetsplan 2018/2019 för förskolorna:
Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Ängens förskolor orebro.se
Läs merArbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det
Läs merBarn- och elevhälsoplan
1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver
Läs merKNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar
Läs merArbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merPrästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merInnehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8
Skolplan Innehållsförteckning Inledning 3 Riktlinjer 4 Kvalitetssäkring 5 Verksamhetsbeskrivning 6 Normer och värden 7 Kunskaper 8 Elevens ansvar och inflytande 11 Skola och hem 12 Övergång och samverkan
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merFörskolans och skolans plan för särskilt stöd
2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare
Läs merArbetsplan för Östra förskolan
Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merArbetsplan. för NOLHAGA FÖRSKOLA Läsåret 2018/2019
180612 Arbetsplan för NOLHAGA FÖRSKOLA Läsåret 2018/2019 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merLäroplanens riktlinjer (i sammanfattning)
Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar
Läs merLovisedalsskolan RO Skolplan
L Ä SÅR 2017/2018 Lovisedalsskolan RO Skolplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Lovisedalsskolan RO, Skolplan 2(8) Vårt
Läs merKvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs mer