Lärande & utveckling.

Transkript

1 Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Verksamhetsområde förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Innehåll Läroplansmål (i sammanfattning)... 3 Förskolan ska sträva efter att varje barn... 3 Fullmäktigemål... 3 Nämndmål... 3 Arbetet i verksamheten... 4 Resultat... 6 Resultatöversikt... 9 Analys och bedömning Starka sidor Utvecklingsområden Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Utvärderingsmetod Framtiden och verksamhetsutveckling Kompetensutveckling Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 2

3 Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 3

4 Arbetet i verksamheten Språkutveckling Språkutvecklingen stimuleras allsidigt, och TRAS 1 och annan pedagogisk dokumentation, såsom barnens individuella utvecklingspärmar, används i hög utsträckning som underlag för planering av verksamheten. Många förskolor förstärker arbetet med barnens språkutveckling med TAKK 2 och eller konkret material som exempelvis språkpåsar och bilder. Lärplattor med språkstimulerande program används i allt större omfattning. Leken används som ett verktyg för kommunikation, samspel och språklig utveckling, vilket samtidigt bidrar till att skapa ett respektfullt socialt klimat i barngruppen Pedagogerna tränar medvetet de kommunikativa förmågorna och samspelet mellan barnen. Ord och begrepp lyfts fram i olika sammanhang, och pedagogerna benämner aktivt företeelser vid deras korrekta namn. Barnen uppmuntras till att beskriva, berätta, ställa frågor och samtala efter egen mognad och förmåga. Lekar och spel anpassas efter barngruppens utvecklingsbehov. Barnens språkliga medvetenhet stimuleras genom samtal, sagoläsning, sång, rim och ramsor samt andra former av språkliga aktiviteter i olika sammanhang. De får träna på språkljud genom att exempelvis lyssna efter ljudet i sitt eget namn. Några förskolor har börjat arbeta med mungymnastik, en form av munmotorisk träning. En del förskolor uppmuntrar barnen att ta med egna sagoböcker i syfte att stimulera intresset för läsning. Pedagogerna fångar medvetet upp och förstärker barnens intresse för bokstäver och skrivet språk. Namnskrivande används som introduktion till skriftspråket. Bokstäver och vardagliga ordbilder, såsom barnens egna och kamraternas namn, synliggörs. Man tränar bokstäver i vardagliga situationer, till exempel genom att i matsituationen skriva med mjukost på smörgåsar och läsa på mjölkpaket. Vid behov kartlägger förskolorna språkdomäner för barn med annat modersmål och försöker stimulera även utvecklingen av modersmålet med exempelvis böcker och inlästa sagor på respektive språk. Ibland används tolk, och i vissa fall finns tillgång till modersmålslärare. Matematikutveckling Barnens matematikutveckling stimuleras medvetet i vardagliga situationer, såsom samling, dukning, påklädning, fruktstund och matsituationer, samt vid styrda aktiviteter. Man räknar skor och fingrar, jämför antal, ålder, storlek, tyngd och längd samt kategoriserar. Matematiska ord och begrepp, till exempel lång, kort, på och under, liksom former och antal tränas och benämns vid sina rätta namn. Man synliggör delar och rätt antal per person med begrepp som hel, halv och fjärdedel, vilket är första steget mot förståelse av bråkräkning. Yngre barn tränar räkning genom räkneramsor och fingerräkning i exempelvis sånger som Indianerna. Siffror synliggörs, och sambandet mellan antal och siffror tränas. Olika former av spel och lekar som tränar siffror, taluppfattning och kategorier används. En del äldre barn använder gärna arbetsblad ur materialet Mattelek. Lekar med mönster, färg och form tränar barnen i att urskilja likheter och olikheter, det vill säga kategorisering. 1 1 Tidig registrering av språkutveckling, ett material för analys av barnens språkutveckling på gruppnivå 2 Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, tecken som stödjer den verbala kommunikationen Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 4

5 Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Förskolorna arbetar regelbundet med naturvetenskap och teknik utifrån de experimentlådor som har tagits fram. De erbjuder också regelmässigt barnen ett varierat konstruktionsmaterial, såsom Lego, Kaplastavar 3, Jovoplattor 4 och stora byggklossar med mera för att främja barnens utveckling i teknik och konstruktion. Barnen uppmuntras till att bygga och konstruera på egen hand men utmanas ibland också i att bygga och konstruera efter beskrivning, Förskolans pedagoger försöker fånga upp vardagens möjligheter till lärande inom naturvetenskap och teknik, exempelvis genom samtal om varför man kan få en kamrat att stanna kvar i luften på gungbrädan. När man bakar sandkakor utforskar man hur det fungerar med olika typer av sand, torr eller blöt, och visar därmed att olika material har olika utseende och egenskaper. I matsituationen kan man diskutera hur mycket kraft som går åt för att kunna hälla upp mjölk i ett glas. Man gör regelbundna skogsbesök med de äldre barnen och undersöker fenomen och samband i naturen, till exempel snö. Vid utedagar undersöks också till exempel insekter med förstoringsglas. Därutöver deltar många förskolor varje år i skräpplockardagar. Äldre barn går brandkurs och kursen Hitta Vilse. Modern teknik i form av lärplattor, datorer och kameror används som stöd för barnens utveckling i naturvetenskap och teknik. Barnen uppmuntras att använda program som utvecklar deras förståelse för färg och form samt deras kunnande om djur med mera. Praktisk-estetisk utveckling Barnens kreativitet och fantasi stimuleras genom att förskolorna ofta erbjuder ett brett utbud av material för skapande och kreativa lekar. Skapande och kreativa aktiviteter ses som en naturlig del av vardagen och utgår i möjligaste mån ifrån barnens intressen och förmågor. Pedagogerna försöker vara lyhörda och finnas till hands för att fånga upp vad barnen behöver för att utveckla leken och föra den framåt. Barnen erbjuds att arbeta med skapande i olika material och tekniker för att inspirera dem att utveckla sin skapande förmåga. Man visar på material och tekniker med olika egenskaper, exempelvis vattenfärg, krita och penna. Barnen klipper, klistrar och konstruerar. Genom pärlarbete upptäcker de och utforskar mönster och färger. Sång, musik och rytmik används i stor omfattning för olika syften. För att stimulera barnens förmåga att uttrycka sig genom musik och sång används ibland sångpåsar eller sångkort. I sånglek tränar man också yngre barn i motorik och rörelse, till exempel i Imse, vimse spindel. Rörelse och rytmik tränas också i Röris och gymnastik. En god motorisk utveckling främjar barnens generella utveckling och dessutom deras kunskapsutveckling. Fin- och grovmotorik övas i en mångfald av situationer, såsom påklädning och matsituation eller ritande, målande och skrivande med rätt penn- eller penselfattning och så vidare. Många barn har ett stort rörelsebehov, och detta tillgodoses genom styrda rörelseaktivteter utomhus. Barnens utveckling och motorik gynnas också av fri utelek, där de lär sig bemästra 3 Byggstavar i trä 4 Tre-, fyr- och femkantiga byggplattor Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 5

6 exempelvis uppförs- och nedförsbackar. De tränar då även teknik och kroppsuppfattning med kullerbyttor, rullningar och så vidare. Pedagogisk miljö Förskolan har de senaste åren bedrivit ett intensivt utvecklingsarbete med fokus på läroplansuppdragen. Samtidigt har man medvetet arbetat med utformningen av den pedagogiska miljön inom- och utomhus samt gjort medvetna inköp av pedagogiskt material. Förskolans lärandeuppdrag med inriktning på förberedelse för fortsatt lärande ( den röda tråden ) har lyfts fram. Barngrupperna delas ofta in i smågrupper, efter till exempel ålder eller behov och intressen, för att pedagogerna ska kunna möta barnen på en mer individuell nivå. Aktiviteterna i verksamheten planeras i ökande utsträckning med utgångspunkt i läroplansuppdragen, samtidigt som vardagssituationerna medvetet används som utgångspunkt för lärande. Föremål och företeelser benämns, och barnens utsagor bekräftas och upprepas. Pedagogerna arbetar medvetet med att i möjligaste mån anpassa verksamhet och struktur efter barngruppens behov, så att barnen har möjlighet att vara sitt bästa jag. Den pedagogiska miljön både inom- och utomhus ses regelbundet över och används så flexibelt som möjligt. Med en genomtänkt utformning av miljön och presentation av lekmateriel och aktiviteter försöker man fånga barnens nyfikenhet och intresse för att stimulera deras förmågor och lust att lära. Samtlig personal har genomgått utbildning i ICDP (Vägledande samspel) och utgår i möjligaste mån ifrån detta förhållningssätt i arbetet. Resultat Språkutveckling Förskolornas kvalitetsanalyser visar att barnen är intresserade av ord, bokstäver, läsning och skriftspråk. De har utvecklat sin kommunikativa förmåga och sitt ordförråd utifrån egen ålder och mognad. Många barn har därmed övat upp sin förmåga till samspel och konfliktlösning. De väljer ofta kamrater utifrån den aktuella leken i stället för ålder eller kön och kan visa förståelse för olikheter. Barnen glädjer sig åt att uttrycka sig verbalt och fysiskt och visar en aktiv vilja till kommunikation. De leker spontant med språket i vardagen utifrån ålder. De sjunger, rimmar och leker med ramsor samt kan hitta på egna ramsor och nonsensord. Många barn upprepar spontant ord och begrepp i samtal med personal som ett led i sitt lärande. De tar initiativ till att läsa böcker och lär sig tidigt i vilken riktning man bläddrar och läser. Barnen är intresserade av sagoböcker och lekläser gärna själva genom att bläddra och återberätta kända sagor. Många barn känner igen sin egen och ibland kamraternas namnbild. De arbetar gärna med materialet Läslek. Det finns barn som har knäckt läskoden och också gärna hjälper de andra barnen. Flertalet barn blir tidigt medvetna om det skrivna språket, och de har utvecklat och visar stort intresse för skriftspråk utifrån egen ålder och mognad. De yngsta barnen upptäcker sin bokstav i texter i miljön. Det upplevs ofta som viktigt att pedagogerna skriver barnets namn på det arbete ett barn har gjort, och de äldre barnen vill gärna själva skriva sina namn. Många har fått en god förståelse för vad skrivet språk är och vad det innebär för möjligheten att meddela sig med andra. Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 6

7 De äldre barnen kan ofta skriva sitt eget namn samt känna igen kamraternas. De känner igen bokstäver och ibland ord som ordbilder. Många lekskriver, och en del barn kan skriva ord som ordbilder eller i vissa fall ljuda och få ner ord i skrift. Barnen visar stor vilja att utveckla skriftspråket och skriver utifrån förmåga av från böcker eller författar egna inbjudningskort till sina föreställningar. Matematikutveckling Barnen har utvecklat sitt intresse för matematik och siffror. De har utvecklat sin matematiska förmåga och sin medvetenhet om matematiska begrepp utifrån sin utvecklingsnivå. Efter aktiviteter såsom mattegympa fortsätter många barn med samma aktiviteter i sin fria lek. Barnen hittar siffror på olika föremål i vardagen, som under ett glas eller på undersidan av smörpaket. De tycker att det är roligt att räkna och räknar gärna exempelvis hur många personer som finns i ett rum. De kategoriserar genom att räkna hur många som är barn respektive fröknar eller hur många som är flickor respektive pojkar. De sorterar saker och räknar hur många som ingår i samma kategori. Många äldre barn mäter och jämför till exempel längd. Många barn diskuterar gärna siffror och vilka tal som är störst eller minst, och äldre barn har utvecklat sin förståelse för sambandet mellan siffra och antal. De visar ofta stort intresse för arbets- och lekmaterial i matematik, och en del äldre barn arbetar gärna med materialet Mattelek, där de visar att de behärskar olika former, längd och antal. Några äldre barn beräknar spontant vilken kraft som krävs för att utföra olika uppgifter. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Majoriteten av barnen tycker om att vara ute i naturen och uppskattar att både få uppdrag och att leka fritt vid dessa tillfällen. Många väljer spontant skogsvistelse vid val av aktivitet och är då mer aktiva och leker mer varierat. De tar till sig kunskaper om naturen och känner igen fåglars läten och utseende, träd och löv och så vidare. Barnen visar intresse för och har ökat sin förståelse för sambandet mellan natur, samhälle och människa. De visar medvetenhet om vikten av att vara rädd om naturen och inte skräpa ner. Många blir upprörda när de ser nedskräpning och uttrycker att detta är negativt för natur och miljö. Äldre barn som gått brandkurs eller Hitta Vilse återberättar gärna vad de lärt sig för kamrater och pedagoger. Barnen upptäcker och utvecklar medvetenhet om fenomen och samband i naturen, exempelvis årstidsväxlingar, vad som händer när snö smälter, vad som gör att det regnar eller vad tjäle är. De utvecklar kunskaper om bland annat magnetism och hur den fungerar. Flertalet barn är nyfikna på FramKaNT-lådorna. De upplevs som lärorika och spännande, och barnen uppskattar både de naturvetenskapliga experimenten och konstruktionsmaterialet. Många visar genom teckningar att deras uppfattning om ett fenomen har förändrats genom experiment och att de har förstått vad som hände. När FramKaNT-lådorna inte används efterfrågar barnen själva experiment och konstruktionsmaterial. Många barn arbetar vidare på egen hand utifrån de experiment de gjort tillsammans med pedagogerna och ställer egna hypoteser och testar. Flertalet barn leker spontant med konstruktionsmaterial och konstruerar efter egen förmåga. I detta visar de stor kreativitet och utmanar sig själva i allt mer avancerade konstruktioner. Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 7

8 Många barn har utvecklat sin förmåga att på eget initiativ använda digitala lärverktyg som stöd för sitt lärande och har börjat förstå att datorer och lärplattor inte bara erbjuder underhållande spel. Personalenkäten visar att användningen av digitala lärverktyg snabbt ökar i förskolorna, även om det finns skillnader mellan de olika enheterna i hur och hur ofta datorer och lärplattor etcetera används. Samtidigt ses en ökning i användandet av experimentlådor inom naturvetenskap och teknik. Förskolornas kvalitetsanalyser visar att arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i barngrupperna ökar genom satsningen FramKaNT. Praktisk-estetisk utveckling Flertalet barn är mycket kreativa och uppskattar olika skapande aktiviteter. De har utvecklat sin kreativitet och skapar ofta nytt utifrån vardagsföremål. Många förvandlar miljöer för nya användningsområden. Många barn tar egna initiativ till sång och dans, sång- eller dansuppträdanden och teater eller rollekar. En del barn gör egna manus och regisserar föreställningar. Många barn visar en större självständighet och ett ökat självförtroende samt har utvecklat sin förmåga att framträda inför publik. Flertalet barn visar på olika sätt stor rörelseglädje, och de utmanar sig själva i sin motoriska utveckling. Olika former av rörelse och gymnastik är uppskattade aktiviteter. Pedagogisk miljö Femårsenkäten 2014 visar att barnen tycker att det är roligt att leka inne. Det är mindre roligt att leka ute, även om barnen inte är uttalat missnöjda med detta. Fler barn tycker att det är roligt att leka inne och lika många att det är roligt att leka ute jämfört med föregående mätning. Flickor och pojkar tycker i lika stor utsträckning att det är roligt att leka inne, men det är något fler pojkar som är direkt negativa till detta. Fler flickor än pojkar tycker att det roligt att leka ute, och det är fler pojkar som tydligt uttrycker att det inte är roligt. För området som helhet syns en positiv trend över tid, vilket tyder på att miljön både inom- och utomhus blir alltmer stimulerande för barnens lek och utveckling. Utformningen av förskolans inom- och utomhusmiljö är en av de förutsättningar som lägger grunden för barnens lärande och utveckling. Inomhus finns lekmaterial och material för skapande i ökad utsträckning framme inom räckhåll eller synhåll för att uppmuntra barnens egna initiativ och kreativitet. Lokaler och pedagogiska miljöer används och arrangeras alltmer flexibelt för att möta barnens behov, nyfikenhet och intressen. Utemiljön erbjuder på flertalet förskolor en mångfald av möjligheter för barnen att träna sin motorik, kroppsuppfattning och balans. Den inbjuder till rörelse och kreativ lek. Personalenkäten visar att förskolans personal är relativt nöjda med både inom- och utomhusmiljön. Till skillnad från barnen skattar man utomhusmiljön något högre än inomhusmiljön. Över tid ses även här en positiv trend i skattningen av miljön, vilket bekräftar barnens upplevelse av att det blir allt roligare att leka på förskolan. Föräldraenkäten 2013 visar att såväl ute- som innemiljön i förskolan uppfattas som stimulerande för barnen. Skattningen av framför allt inomhusmiljön skiljer sig dock mycket åt mellan förskolorna, och några förskolor har en inomhusmiljö som skattas som högst medelmåttig av flertalet föräldrar. Sett till helheten skattas dock den pedagogiska miljön både inom- och utomhus i nivå med mätningen Över tid syns en försiktigt positiv utveckling för utom- Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 8

9 husmiljön, medan föräldrarnas uppfattning om inomhusmiljön visar en försiktigt negativ utveckling. Sammantaget är föräldrarna, liksom förskolans personal, mer positivt inställda till utomhus- än till inomhusmiljön på förskolorna. Föräldrarna är också över lag mer positivt inställda till den pedagogiska miljön än personalen. Personalenkäten och förskolornas kvalitetsanalyser visar att förskolorna i stort präglas av ett gynnsamt pedagogiskt klimat med läroplansfokus och medveten träning av de förmågor som barnen enligt läroplanen ska tillägna sig. Personalen har i hög grad ett förhållningssätt i arbetet som främjar barnens utveckling och lärande. Personalenkäten visar också att barnens utveckling och lärande är ett mycket ofta återkommande diskussionsämne. Resultaten i personalenkäten kan variera något mellan enskilda år men ligger som helhet på en stabilt hög nivå. Resultatöversikt Barn Femåringar som tycker om att leka inomhus, % Femåringar som tycker om att leka utomhus, % Personal Förhållningssätt som främjar utveckling och lärande, eget, % Förhållningssätt som främjar utveckling och lärande, egna förskolan, % Datorer används som stöd för barnens lärande, % Experimentlådor används som stöd för barnens lärande, % Verksamheten utformas med TRAS som underlag, % Diskuterar ofta utveckling och lärande, % Utomhusmiljön upplevs som stimulerande, medelvärde (max 10) Inomhusmiljön upplevs som stimulerande, medelvärde (max 10) Föräldrar Utomhusmiljön upplevs som stimulerande, % Inomhusmiljön upplevs som stimulerande, medelvärde (max 10) ,97 6,76 6,85 6,8 6,78 6,52 6,51 6,27 8,12 8,08 8,33 7,89 7,69 7,83 7,98 7,92 Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 9

10 Analys och bedömning Av förskolornas kvalitetsanalyser framgår ett tydligt samband mellan fokus och regelbundenhet i det pedagogiska arbetet och det resultat man når vad gäller barngruppens lärande och utveckling. Förutsättningarna för att verksamheten i huvudsak ska kunna utformas utifrån ett pedagogiskt fokus är inte alltid tillräckliga. Barnens språkutveckling är ett prioriterat område i arbetet, och det finns en hög medvetenhet i personalgruppen om vikten av att arbeta systematiskt och kontinuerligt med barnens språk. Man tränar dem i och stimulerar kommunikation på flera olika sätt, både verbalt och ickeverbalt. En god språkutveckling är också i sig gynnsam för utvecklingen av det sociala klimatet i barngruppen. TRAS används i hög grad för planering och uppföljning av arbetet med språkutvecklingen. Personalenkäten 2013 visar att andelen personal som uppger att de utformar verksamheten med TRAS som underlag har minskat jämfört med föregående år, även om användningen tycks ligga strax över 2011 års nivå. Minskningen kan bero på att det periodvis förs diskussioner om syftet med användningen av TRAS, men anledningen kan också vara att personalen har fått större kompetens i hur metoden ska tillämpas. I det senare fallet skulle den ökade kompetensen kunna leda till en insikt om att arbetet med TRAS behöver utvecklas för att fylla sitt syfte. Förskolorna har sedan ett par år medvetet satsat på arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik inom kommunens satsning FramKaNT. Av förskolornas kvalitetsanalyser och personalenkät framgår att arbetet med dessa ämnen i barngrupperna ökar. En bidragande orsak kan vara att personalen har fått kontinuerlig kompetensutveckling inom området, och särskilt satsningen på experiment- och tekniklådor tycks ha fått genomslag. Över tid ses en huvudsakligen positiv utveckling i både barnens och de vuxnas uppfattning om den pedagogiska miljön inne och ute. I förskolornas kvalitetsanalyser och konsekvensbeskrivningar framkommer att lokalerna ofta bedöms vara för trånga eller illa utformade för verksamhetens behov. Samtidigt arbetar personalen med att ge miljön en så pedagogisk utformning som möjligt utifrån givna förutsättningar. Man arbetar medvetet med att försöka anpassa rummens inredning och presentationen av lekmaterial till barngruppens behov och intressen. Utemiljön används strategiskt utifrån ett pedagogiskt perspektiv, och betydelsen av detta ökar när inomhusmiljön inte bedöms som tillräckligt stimulerande. En tänkbar orsak till att barnen uppfattar innelek som mer tilltalande än utelek är att enkäten genomfördes i mars och april, när det var kallt och blött ute. De vuxna, både personal och föräldrar, har förmodligen ett annat, mer pedagogiskt perspektiv som grund för sin uppfattning om att utomhusmiljön är mer stimulerande för barnens utveckling än inomhusmiljön. Ett mer renodlat pedagogiskt perspektiv är förmodligen också förklaringen till att personalens skattning av den pedagogiska miljön såväl inom- som utomhus är lägre än föräldrarnas. All personal i Karlskogas förskolor är utbildade förskollärare och barnskötare. De är skickliga i att ställa om verksamhetens arbete utifrån faktiska förutsättningar, även om dessa förutsättningar i sig inverkar på kvaliteten. Barngrupperna i förskolorna är ofta stora med gruppstorlekar över riksgenomsnittet. Under våren har de flesta förskolor överinskrivningar. Lokalerna är ofta för små eller dåligt anpassade till verksamhetens krav. Detta medför svårigheter för pedagogerna att möta barnens behov och att ha full överblick över gruppen samt påverkar miljön i barngruppen negativt. Verksamhetens måluppfyllelse riskerar att påverkas, och antal- Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 10

11 et barn i behov av särskilt stöd eller stöd kan öka. Gruppstorleken kan i viss utsträckning hanteras genom att barnen delas in i undergrupper på olika sätt. Personaltätheten är lägre än rikets genomsnitt. En låg personaltäthet inverkar negativt på bland annat verksamhetens arbete mot målen. I genomsnitt har varje förskola i sin barngrupp också omkring fem barn i behov av stöd eller särskilt stöd, fördelade på olika avdelningar. I de fall bemanningen inte utökats minskar pedagogernas möjlighet att stödja och vägleda både dessa och övriga barn i gruppen. Barnens behov av vuxenstöd för sin sociala och språkliga utveckling kan därmed komma att öka. Andelen barn med annat modersmål är något lägre än riksgenomsnittet. Andelen varierar dock stort mellan de olika förskolorna. På de förskolor som har en stor andel barn med annat modersmål har detta en stor inverkan på arbetet. Missförstånd och konflikter kan uppstå till följd av språksvårigheter. Verksamheten måste noggrant planeras utifrån barnens behov av språklig stimulans. Barnens genomsnittliga vistelsetid ökar utifrån deras språkliga behov. På varje förskola finns en pedagogisk samordnare, vars uppdrag är att stödja och samordna enhetens pedagogiska arbete samt att säkerställa att enhetens pedagogiska resurser används på bästa möjliga sätt. Verksamheten planeras för att så väl som möjligt leva upp till skollagens och läroplanens krav utifrån de givna förutsättningarna. Ett strategiskt användande av utemiljön är ett sätt att möta barngruppernas storlek och sammansättning, både utifrån de specifika pedagogiska möjligheter denna miljö ger och som en konsekvens av att lokalerna ofta inte är anpassade till barngruppernas storlek. Arbetet mot förskolans mål skulle gynnas av en minskad gruppstorlek och en ökad personaltäthet, vilket skulle möjliggöra en översyn av barngruppens sammansättning och därmed möjliggöra en ökad anpassning till barnens förutsättningar och behov. Den pedagogiska kvaliteten i undervisningen skulle öka. Se i övrigt respektive förskolas kvalitetsanalys. Språkutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Barnen har utvecklat en huvudsakligen god förmåga till kommunikation och samspel. De utvecklar sitt språk samt erövrar nya ord och begrepp. De är intresserade av läsning och skrivande och använder språkets möjligheter utifrån ålder och mognad. Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 11

12 Matematikutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Barnen har huvudsakligen utvecklat en grundläggande matematisk förmåga utifrån ålder och mognad. De erövrar nya ord och begrepp samt tillämpar matematiska resonemang i sin vardag. Naturvetenskap och teknik/framkant UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Barnen tillägnar sig kunskaper om djur och natur och intresserar sig för människans påverkan på miljön De är nyfikna på fenomen i omvärlden och naturen och kan ofta ställa hypoteser om hur de fungerar. Barnen är intresserade av teknik och bygger och konstruerar efter ålder och mognad. Praktiskt-estetisk utveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Barnen har utvecklat sin skapande förmåga och använder många olika uttrycksformer. De har utvecklat sin självständighet och tilliten till sin egen förmåga i sitt skapande. De har utvecklat sin motorik och kroppsuppfattning. Pedagogisk miljö UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV OKLAR MÅLUPPFYLLELSE OKLAR NYTT NULÄGE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD Förskolorna präglas i stort av ett gynnsamt pedagogiskt klimat. Inom- och utomhusmiljön anpassas i möjligaste mån till barnens intressen och behov för att stimulera till lek och lärande. Lokalerna är ofta för små, men utomhusmiljön är god på flertalet förskolor. Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 12

13 Starka sidor Flera framgångsfaktorer och styrkor kan utskiljas i förskolans arbetssätt. Verksamheten bedriver ett i stora delar gemensamt utvecklingsarbete i syfte att bli en lärande organisation och skapa en likvärdig förskola. Personalens förhållningssätt utgår i stora delar ifrån ICDP. Man vinnlägger sig om att vara medvetet närvarande och inlyssnande med ett flexibelt och tillåtande förhållningssätt, vilket främjar barnens utveckling och lärande. Det tycks finnas en hög pedagogisk medvetenhet i personalgruppen. Många förskolor lyfter fram arbetet med barnens språkutveckling, och även utvecklingen inom matematik, naturvetenskap och teknik inom ramen för satsningen FramKaNT tycks ha varit positiv. Utvecklingsområden Förskolornas bedömning av egna utvecklingsområden varierar mycket. Områden som lyfts fram av många förskolor är användningen av digitala lärverktyg som stöd för barnens lärande och utveckling, utformningen och presentationen av den pedagogiska miljön och det pedagogiska materialet inomhus, den pedagogiska användningen av utomhusmiljön samt behovet av regelbunden tid för reflexion, analys och planering inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Man ser också ett behov av att vidareutveckla arbetet utifrån de olika läroplansområdena, främst i matematik, naturvetenskap och teknik inom ramen för FramKaNT, liksom det språkutvecklande arbetet med tillgång till fler verktyg för att möta barn med olika behov, såsom TAKK, NIL 5 och TRAS. Flera förskolor arbetar för att hitta former för att hantera barngruppernas storlek i syfte att skapa en lugnare miljö med möjlighet att möta varje barns behov och intressen. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Övergripande utvecklingsområden för förskolan det närmaste året är fortsatt utveckling av arbetet med naturvetenskap och teknik (FramKaNT), matematik och modersmålsstöd. Dessa områden ska ingå i kompetensutvecklingsplanen, som kommer att revideras för kommande period. Personalen får kompetensutveckling i hur man kan skapa en språkstödjande miljö. Stöd för det språkutvecklande arbetet i form av gemensamma riktlinjer samt en handledning har tagits fram och finns lättillgängliga i intranätet. Modersmålslärare anlitas i vissa fall i mån av tillgång men finns inte regelmässigt i verksamheten. Samtliga personal kommer att få grundläggande kompetensutveckling alternativt vidareutbildning i användningen av TRAS och TAKK. Den nya modellen för systematiskt kvalitetsarbete ska fortsätta implementeras och arbetet med likvärdig bedömning påbörjas. Varje förskola har utgått ifrån sina resultat i kvalitetsanalysen och bedömt vilka åtgärder de behöver vidta för att öka måluppfyllelsen inom de olika målområdena. Det finns förskolor som bedömer att de har små möjligheter att utveckla verksamheten utifrån sina aktuella förutsättningar. Flertalet förskolor kommer att fortsätta att utveckla sin verksamhet genom att på olika sätt aktivt se över och utveckla inomhus- och utomhusmiljön. Man lyfter också fram att man vill vidmakthålla och utveckla sitt flexibla förhållningssätt för att på bästa sätt kunna möta den aktuella barngruppens behov och intressen. I detta ingår medvetna inköp och presentation av inspirerande pedagogiskt material. 5 Bildkort för konkret alternativ kommunikation Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 13

14 Många förskolor lyfter fram arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik/framkant samt digitala lärverktyg som ett angeläget område att utveckla vidare. Några förskolor kommer att satsa på att skapa egna teknik- eller experimentlådor. Ett annat område som många förskolor kommer att lägga stor kraft på att utveckla utifrån den egna barngruppens behov är språkutvecklingen. Man kommer exempelvis att utveckla användningen av alternativ kommunikation (TAKK, NIL) och utveckla rutinerna för användningen av TRAS. Man ser även över hur man arbetar med sång, musik och språklekar respektive använder korrekta ord och begrepp i vardagen. Indelningen av barnen i smågrupper i någon form är en åtgärd för ökad måluppfyllelse som några förskolor lyfter fram. Flera förskolor fortsätter att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation, och många försöker att skapa former för att inlemma det systematiska kvalitetsarbetet i vardagsarbetet. Se i övrigt respektive förskolas kvalitetsanalys. Utvärderingsmetod Underlag för bedömning kommer att hämtas från enheternas kvalitetsanalyser samt de enkäter som genomförs med femåringarna, personalen och föräldrarna. I kvalitetsanalyserna kommer att efterfrågas hur barngruppen utvecklats inom de olika målområdena och hur enheterna bedömer sin måluppfyllelse i relation till de nationella och kommunala målen. I femårsenkäten kommer att efterfrågas om barnen tycker att det är roligt att leka inom- och utomhus. I personalenkäten kommer att efterfrågas i vilken utsträckning läroplanens mål om lärande och utveckling diskuteras i verksamheten, i vilken utsträckning personalens förhållningssätt bedöms främja barnens utveckling och lärande, i vilken utsträckning digitala lärverktyg och experimentlådor används som stöd för barnens lärande, i vilken utsträckning TRAS används som underlag för planering av verksamheten och i vilken utsträckning den pedagogiska inomoch utomhusmiljön bedöms vara stimulerande för barnens lärande och utveckling. I föräldraenkäten kommer att efterfrågas i vilken utsträckning föräldrarna upplever att förskolans inomhus- och utomhusmiljö är stimulerande för deras barns lärande och utveckling. Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 14

15 Framtiden och verksamhetsutveckling På längre sikt kommer förskolans verksamhetsutveckling att vara inriktad på inkluderande pedagogiska miljöer och förhållningssätt samt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga strukturer. De olika personalkategoriernas uppdrag och ansvar kommer att ses över och förtydligas. Förutsättningar för pedagogisk dialog mellan förskolorna inom respektive chefsområde och mellan chefsområdena ska utvecklas. Samverkansstrukturer med förskoleklass och fritidshem för övergången från förskola ska utvecklas. Förskolorna bedriver utifrån förutsättningarna ett medvetet utvecklingsarbete på främst gruppnivå för att skapa en likvärdig förskola utifrån styrdokumenten. För att säkerställa att alla barns ges goda möjligheter till utveckling och lärande utifrån sina behov och förutsättningar behöver verksamheten ges möjligheter att differentiera verksamheten utifrån barngruppens storlek, behov och sammansättning. Angelägna utvecklingsområden som förskolorna lyfter fram för den egna enheten är utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet och hur det ska inlemmas i vardagsarbetet på ett naturligt sätt. Man lyfter också fram vikten av att arbeta fokuserat i riktning mot verksamhetens mål. Att hålla i påbörjat utvecklingsarbete vad gäller språkutveckling, naturvetenskap och teknik/framkant samt digitala lärverktyg framstår som angeläget för många. Man ser också ett fortsatt behov av att utveckla den pedagogiska miljön inom- och utomhus. Se i övrigt respektive förskolas kvalitetsanalys. Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 15

16 Kompetensutveckling Från enheterna framkommer kompetensutvecklingsbehov inom bland annat följande områden: Regelbunden tid för reflexion, analys och planering inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet Alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK, NIL) Utbildning för arbete med barn med olika former av särskilda behov Digitala lärverktyg Fortsättnings- eller repetitionskurser efter tidigare genomgångna utbildningar Innevarande förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsplan förlängs till att omfatta följande områden även kommande treårsperiod. Justeringar i planen kommer att göras under hösten Förhållningssätt ICDP Vägledande samspel Stödja, utmana och vägleda barnet utifrån barnets egna behov, intressen och initiativ. FramKaNT - Framtidens Karlskoga Naturvetenskap och Teknik En kommunsatsning från förskola till forskning för att få ihop gemensamma arbetssätt och synsätt inom områdena matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik samtidigt som samverkan med näringslivet kring kunskapsbildningen stärks. PIM, Praktisk IT- och mediekompetens Främja utveckling och användning av informationsteknik i förskolan genom delmomenten Hantera, Söka, Skriva, Kommunicera, Bild och Presentera. Arbetsmiljö Brandskyddsutbildning - pågår fortlöpande för all personal HLR under hösten 2012 påbörjas utbildningen med deltagare från varje förskoleområde. Internationalisering Kontakter finns med bl.a. Skottland, Norge och Island. Interkulturell förståelse, värdegrundsarbete, hållbar utveckling, språkkunskaper, ökad måluppfyllelse. Verksamheten utformar eget upplägg. Metoder: Pedagogisk dokumentation, IT, TAKK, Lekarbete Perspektiv: Språklig utveckling, matematik, teknik och naturvetenskap Genus Utevistelse/utemiljö Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 16

17 Relaterade dokument: Barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsnämndens mål- och budgethandling avseende 2013 och 2014 Kvalitetsanalys Lärande och utveckling för förskolorna: Blåhaken Blåklinten Bråten Gullvivan Humlan Kompassen Loviselund Lärkan Mårbacka Myran Prästkragen Räven Rödhaken Rödluvan Sandmo Sandtorpet Sjölyckan Skogsduvan Smeden Solbringen Trollet Ugglan Vallmon Åskullen Ängen Sammanställt av: Katarina Holmsten Kvalitetsledare Maj 2014 Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys Barn- och utbildningsförvaltningen 17