Kvalitetsredovisning EMMYLUNDS FÖRSKOLA

Transkript

1 Kvalitetsredovisning EMMYLUNDS FÖRSKOLA

2

3 3 (30) Kvalitetsredovisning

4

5 Kvalitetsredovisning INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 8 Utveckling av barnantal... 8 Ekonomisk utveckling... 8 Lokaler... 8 Ledning och styrning... 8 Har förskolan några särskilda förutsättningar?... 8 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn i behov av särskilt stöd och med funktionshinder Arbetet med elever med annat modersmål än svenska RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Utveckling och lärande Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Barns inflytande Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Förskola och hem Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2011/ Normer och värden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Utveckling och lärande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning (30)

6 Kvalitetsredovisning Barns inflytande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Förskola och hem Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning (30)

7 Beskrivning av verksamheten Kvalitetsredovisning BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Emmylunds förskola Kommunen * Landet (SCB) Barn 1-3 år Barn 4-5 år Totalt antal barn Förskollärare 7,6 61,3 Barnskötare 7,7 71,3 Övriga 0,1 6,3 Barn per förskollärare 11,2 12,1 Barn per anställd i arbete med barn Barn per årsarbetare (Enligt SCB) 5,6 5,6 5,5 5,4 Ovanstående mått är hämtade den 15 oktober 2010, som även är tidpunkten för underlag till de nationella jämförelserna. Barnantalet i förskolorna är dock i allmänhet något större under våren. 7 (30)

8 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Kvalitetsredovisning FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Utveckling av barnantal Som övriga barngrupper i kommun så har både syskon och småbarnsavdelningarna fått fler barn i grupperna. Emmylund har ett gott rykte och vi upplever att fler vill ha Emmylund än vad vi har platser till. Ekonomisk utveckling Förskolan har ekonomisk balans trots att en avdelning fungerat som en språkavdelning på övertid med en något högre personaltäthet. Under höst 2011 kommer den att återgå till normal personaltäthet, dvs tre 100% tjänster. Lokaler Emmylunds förskola ligger i kanten av ett villaområde och med skogen alldeles intill. Ingen trafikerad väg i närheten. Gården är fin med stora gräsytor. Grusplan finns, som när vädret tillåter spolas till isbana vintertid. Liten pulkabacke samt grillplats finns också. Förskolan är drygt 30 år och det finns ett behov av underhåll/renovering som är på gång genom lokalförvaltarens försorg liksom investeringar av viss inredning. Ledning och styrning Fr.o.m. årsskiftet delar enheten rektor med Ängshagenskolan/förskola samt har en platschef på 35%. Det senare en utökning med 15 % sedan hösten Från och med hösten 2011 så blir det en förskolechef som tar över ledningen över förskolan. Under samma förskolechef finns också Ängshagens och Ransta förskola. Ett förskoleråd finns på förskolan där två träffar har skett under året med föräldrar, personal och rektor. Har förskolan några särskilda förutsättningar? Förskolans öppettider är , vid behov jour till En avdelning har en uttalad språkprofil där vi haft en något större personaltäthet och några färre barn. Från och med höst är både personaltäthet och barnantal 8 (30)

9 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Kvalitetsredovisning lika med övriga syskongrupper på förskolan. Närheten till naturen har inneburit en naturlig profil där NO och matematik ligger förskolan varmt om hjärtat. 9 (30)

10 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisning UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN Under planeringsdagarna i juni har hela personallaget suttit tillsammans med kvalitetsredovisningen. Där har vi liksom ifjol framför allt utvärderat de mål vi satte upp förra året. Vi har också satt nya mål för det kommande året och tittat på hur vi ska utvärdera dessa. Personalmöten, tvärgrupper mellan avdelningar och gemensamma planeringar har använts som grund för de diskussioner som fördes under planeringsdagarna. Lpfö har hela tiden varit utgångspunkten både när vi fört gruppvisa diskussioner och vid sammanställningen av kvalitetsredovisningen. Föräldrar ges möjlighet att påverka vid utvecklingssamtal, föräldramöten och den dagliga kontakten med personalen. Alla avdelningar har via en föräldraenkät hämtat in synpunkter på den verksamhet som bedrivs. 10 (30)

11 Arbetet i verksamheten Kvalitetsredovisning ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Åtgärdsprogram har alla barn i behov av särskilt stöd. Samverkan sker med CRT, psykolog, logoped, rehab och rörelsepedagog. Fler av arbetslagen får handledning av resurspedagog och talpedagog en gång i månaden. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. TPR, bilder och stödtecken används för barn med annat modersmål. Dessa verktyg är också mycket bra för övriga barn också i sin språkutveckling. Vi har inte haft några barn med modersmålsstöd men vid inskolning av barn med annat modersmål erbjuder vi detta. 11 (30)

12 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden LÄROPLANENS MÅL Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Vi ska ha gemensamma regler på hela förskolan som ska vara välkända av barn, föräldrar och personal. Likabehandlingsplanen ska vara väl förankrad hos föräldrar och personal och i möjligaste mån hos barn. Åtgärder Sammanställa och revidera vilka regler som ska gälla. Detta sker i de pedagogiska tvärgrupperna. Varje avdelning ser till att barnen är med i diskussionerna. Ska finnas i vikariepärmen. Likabehandlingsplanen ska tas upp på föräldramöten och finnas tillgänglig. Utvärdering Intervjua barnen om de känner till vilka regler som finns. Kvalitetsredovisningen Likabehandlingsplanen ska revideras varje år. Utvärdera i våra pedagogiska tvärgrupper med jämna mellanrum. Ge grupperna uppdrag som utvärderas vid nästa möte. 12 (30)

13 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning Genomförda aktiviteter Alla avdelningar har talat med barnen om förskolans regler. Vi har till viss del talat i tvärgrupperna om att revidera våra gemensamma regler. De gemensamma regler vi har finns uppsatta på varje avdelning, i ute förråden samt i vikariepärmen. Likabehandlingsplanen har presenterats av rektor vid föräldraråd och några avdelningar har talat om den vid föräldramöten. Den var inte helt klar när några föräldramöten genomfördes och därför kunde inte alla visa den. Föräldrar har, anonymt, fått fylla i en enkät och alla barn på förskolan har intervjuats för att ge ett underlag till planen samt till kvalitetsredovisningen. Resultat/tecken Barnen är medvetna om våra tydliga regler och påminner gärna varandra. Analys av resultaten Barnen är delaktiga i våra regler. Förslag till åtgärd Vi måste gemensamt fortsätta revidera våra gemensamma trivselregler. Till hösten ska likabehandlingsplanen revideras, helst i tid till föräldramötena. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Under kommande år ska nya LPFÖ-98 implementeras och där kommer vi i ännu högre grad titta på vad målen innebär för oss på vår förskola. 13 (30)

14 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning Utveckling och lärande LÄROPLANENS MÅL Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur och 14 (30)

15 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Alla avdelningar ska ha gemensamma mål för rutinsituationer. Att bli mera medvetna och ta tillvara lärandemiljöer utomhus. Åtgärd Sammanställa de olika rutinerna som vi har på avdelningarna. Tar upp och diskuterar detta i de pedagogiska tvärgrupperna. Skapa flera stimulerande lärandemiljöer för matematik, språk och naturvetenskap utomhus. Pedagogiska tvärgrupperna ska få i uppdrag att utföra olika åtgärder för att uppfylla målet. Utvärdering Kvalitetsredovisningen Pedagogiska tvärgrupperna ska utvärdera. Genomförda aktiviteter I tvärgrupperna har vi påbörjat arbetet med att få gemensamma mål för rutinsituationerna, t ex vid samlingar, måltider, skogen och rörelse. Vi arbetar kontinuerligt med språk och NO i små grupper, med sagopåsar, begrepps- och sorteringslådor, knacklådor. På gården har vi visat barnen olika aktiviteter som lär dem om teknik/fysik på olika sätt. Vi har även ett MA/NO rum där vi kan hämta material och inspiration. Tanken är att när ett arbete/projekt är genomfört och utvärderat, ska dokumentationen sättas in i MA/NO-pärmen. På så sätt ger vi varandra inspiration och tips. Närheten till skogen gör att vi utnyttjar den till mattetänk och experiment, barnen får olika uppgifter med sig dit. Vi letar former och jämför, tränar antalsuppfattning, mäter och väger. Några avdelningar har startat upp maskarium (en träram med två glasskivor och mellan dem varvas komposterbart material, sedan får maskarna arbeta) syftet är att barnen lättare ska förstå begreppet kretslopp. Vi har ökat vår egen medvetenhet att fånga det som intresserar barnen i vardagen. Småbarnsavdelningarna utnyttjar i större utsträckning exempelvis sandlådan och lek i buskar, till att utveckla språk och mattetänk. En rim och rams grupp träffas tre ggr/vecka, en kort stund. På ett lekfullt sätt arbetar barnen med olika typer av språklekar. Ex. rim och rams, klappramsor, rörelselekar, lyssnande lekar. Gruppen arbetar även med sorteringsövningar, händelseförlopp, uppmaningar som tränar sekvensminnet, tal och 15 (30)

16 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning rumsuppfattning. Med i gruppen finns troll-dockan Trulle. Han har en rim-boll som kan rimma. Trulle hjälper barnen om de inte kan och det händer att barnen får hjälpa Trulle också. Det är viktigt att även han kan säga fel, så inget barn behöver känna sig utpekad. Resultat/tecken Barnen har visat ett stort intresse för experiment, språkövningar osv. Tyvärr har många planerade idéer inte genomförts då vi haft många inskolningar under hela året samt stora barngrupper som resulterat i att personal inte kunnat frigöras. Utemiljön är oförändrad. Analys av resultaten Barnen har blivit mer delaktiga, mycket på grund av att vi arbetar i smågrupper kontinuerligt. De känner att vi tar oss tid till att lyssna och förstå vad som intresserar dem. Vi tar deras funderingar på allvar och tänker hur kan vi gå vidare?. Vi har lämnat många förslag till förbättringar och utmaningar på utemiljön, men inget har hänt. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Det finns ett kontinuerligt arbete med både språkträning och NO på förskolan och det har redovisats under föregående rubrik. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Under kommande år ska nya LPFÖ-98 implementeras och där kommer vi i ännu högre grad titta på vad målen innebär för oss på vår förskola. 16 (30)

17 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning Barns inflytande LÄROPLANENS MÅL Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Att öka barns delaktighet i vardagen på förskolan. Åtgärd Inrätta ett barnråd på storbarnsavdelningarna. Utvärdering Intervjuer och enkäter får visa måluppfyllelsen. Genomförda aktiviteter Vi har haft två barnråd under läsåret, där två barn från varje storbarnsavdelning deltagit med rektor. Pedagogerna har påtalat för barnen när de gjort egna val och beslut, för att öka deras medvetenhet om deras delaktighet. Vi har även intervjuat barnen om de tycker att de är medbestämmande. Resultat/tecken Majoriteten säger att de får vara med och bestämma. Analys av resultaten Vi är nöjda med resultaten. Barnen verkar ha uppskattat att få vara med i barnrådet och även talat om det hemma. De barn som ej fått vara med vill gärna vara med och tycka till en annan gång. 17 (30)

18 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Under kommande år ska nya LPFÖ-98 implementeras och där kommer vi i ännu högre grad titta på vad målen innebär för oss på vår förskola. 18 (30)

19 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning Förskola och hem LÄROPLANENS MÅL Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Fortsatt förtroende från föräldrarna. Åtgärd Att i vardagen möta barn och föräldrar med respekt och vara lyhörd för deras behov och önskemål. Erbjuda utvecklingssamtal, föräldramöten och förskoleråd. Utvärdering Genom enkäter och dialog till/med föräldrarna. Genomförda aktiviteter Har genomfört samtliga ovanstående aktiviteter. Resultat/tecken Föräldrarna har fått svara på frågor gällande förtroende för personal, om det känns tryggt att lämna barnet på förskolan, om barnet trivs, om insynen i verksamheten och slutligen i vilken omfattning föräldrar vill vara delaktiga. Enkäterna (ca. 80% svarade) visade mycket nöjda föräldrar. Stort förtroende för personalen och vår verksamhet och majoriteten ville inte ha ökat inflytande. Nöjda med nuläget. Analys av resultaten Vi känner att vi har ett bra samarbete och gott förtroende ifrån föräldrarna. 19 (30)

20 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Under kommande år ska nya LPFÖ-98 implementeras och där kommer vi i ännu högre grad titta på vad målen innebär för oss på vår förskola. 20 (30)

21 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. LÄROPLANENS MÅL Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att fi nna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Att vi ska ha överlämnandesamtal med varje mottagande skola. Att träff med fritidspersonalen sker vid samma tillfälle. Åtgärd Boka möte i god tid. Besöken bör ske i maj/juni. Överskolningsprotokoll bör lämnas innan vårterminens slut. Utvärdering Har det gått bättre än föregående år? Har möten och träffar genomförts? Har protokollen överlämnats i tid? Genomförda aktiviteter Alla berörda skolor har kontaktat oss och kommit på besök. Vi är även inbjudna till några skolor för överlämnande samtal men protokollen är borttagna. Fritidspersonal har inte alltid varit med. Resultat/tecken Det har blivit bättre men vi önskar mer framförhållning från några skolor. Varmsätra och Åkras förskoleklasser har bra idéer om hur man gör barnen delaktiga i överskolningen. 21 (30)

22 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning Analys av resultaten Det är bra när skolorna tar kontakt och kommer hit. Det underlättar för vår verksamhet och för barnen. Barnen får även en känsla av att förskolan och barnets vardag är viktig. Det är en trygghet för barnen att få träffa sin nya pedagog här i en invand miljö innan de besöker skolan. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Under kommande år ska nya LPFÖ-98 implementeras och där kommer vi i ännu högre grad titta på vad målen innebär för oss på vår förskola. 22 (30)

23 Uppföljning av likabehandlingsplanen Kvalitetsredovisning UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Alla ska reagera omgående när det uppstår situationer som kräver någon form av åtgärd. Förskolan är för de flesta barn den första plats där man träffar andra barn där man ska dela tid och rum. Då uppstår konflikter med all rätt men vår uppgift är att konflikt aldrig får bli kränkning. Vi arbetar med att uppmuntra barn att våga berätta för vuxna om incidenter där de själva eller kamrater behöver hjälp och stöd. Förskolan har en mycket viktig roll när det gäller att öka varje barns självkänsla samtidigt som varje barn också får en förståelse för andra barns unika behov. En kartläggning har skett och likabehandlingsplanen kommer att färdigställas under september månad. Kartläggningen har visat att både föräldrar och barn känner sig trygga på förskolan och i dagsläget känner vi att vi får arbeta förebyggande med detta arbete. 23 (30)

24 Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Kvalitetsredovisning ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2011/2012 Åtgärderna skall vara baserade på vad som framkommit i kapitel 5. De ska ange ett mål för eleverna Vad? följt av åtgärder för att uppnå detta. Hur?. Åtgärderna skall vara möjliga att analysera och bedöma i kommande kvalitetsredovisning. Det kan därför vara bra att ha i åtanke vad en sådan analys och bedömning kan komma att innehålla. Normer och värden ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Likabehandlingsplanen ska vara väl förankrad hos personal och i möjligaste mån hos barn och föräldrar. Reglerna ska vara reviderade och klara. Åtgärd (Hur?) Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Intervjua barnen och ge en enkät till föräldrarna. Kvalitetsredovisningen Likabehandlingsplanen ska revideras varje år. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Fastställs av nämnden i början av maj. Åtgärd (Hur?) 24 (30)

25 Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Kvalitetsredovisning Utveckling och lärande ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Fortsätta det pågående arbetet med de gemensamma målen i rutinsituationer. Öka samarbetet mellan alla avdelningar. Vi ska ha fler träffar för de barn som går till förskoleklass. Förbättra och utveckla utemiljön. Åtgärd (Hur?) Vi ska ha mer hjälp av vår verksamhetsvaktmästare för att utveckla utemiljön. Samarbetet mellan avdelningarna ska öka genom tvärgrupperingar och en del förflyttningar av personal borgar också för att ett större samarbete kan etableras. Boka tidigt träffar med mottagande skolor som tar emot våra Förskoleklassbarn. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Kvalitetsredovisningen Pedagogiska tvärgrupperna ska utvärdera. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Fastställs av nämnden i början av maj. Åtgärd (Hur?) Barns inflytande ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Vi ska fortsätta med de individuella intervjuerna samt försöka utöka barnrådet till två gånger per termin. Vi ska bli ännu tydligare när vi påtalar för barnen deras delaktighet och medbestämmande, redan från tidig ålder. 25 (30)

26 Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Kvalitetsredovisning Åtgärd (Hur?) Öka barnrådssammankomsterna till två gånger per termin. Påvisa för barnen deras delaktighet och medbestämmande. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Intervjuer och enkäter får visa måluppfyllelsen. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Fastställs av nämnden i början av maj. Åtgärd (Hur?) Förskola och hem ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Fortsatt förtroende från föräldrarna. Åtgärd (Hur?) Att i vardagen möta barn och föräldrar med respekt och vara lyhörd för deras behov och önskemål. Erbjuda utvecklingssamtal, föräldramöten och förskoleråd. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Genom enkäter och dialog till/med föräldrarna. 26 (30)

27 Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Kvalitetsredovisning ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Fastställs av nämnden i början av maj. Åtgärd (Hur?) ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Vi önskar att förskoleklasserna kunde utforma en gemensam överskolningsmall. Som det ser ut nu så gör de väldigt olika. Vi önskar även att skolan skulle använda barnens visningsportfolio mer. Att vi ska ha överlämnandesamtal med varje mottagande skola. Att träff med fritidspersonalen sker vid samma tillfälle. Åtgärd (Hur?) Boka möte i god tid. Besöken bör ske i maj/juni. Överskolningsprotokoll bör lämnas innan vårterminens slut. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Har det gått bättre än föregående år? Har möten och träffar genomförts? Har protokollen överlämnats i tid? ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Fastställs av nämnden i början av maj. 27 (30)

28 Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Kvalitetsredovisning Åtgärd (Hur?) 28 (30)

29

30 KVALITETSREDOVISNING ÅKE LANTZ, REVIDERAD X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX SALA KOMMUN Växel: E-post: skf@sala.se Postadress: Box 304, SALA