folkhalsan.fi vår verksamhet 2008

Transkript

1 SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Topeliusgatan Helsingfors Tfn (09) Fax (09) Ordförande: Mats Brommels Vd: Stefan Mutanen Forskning: Hälsofrämjande: FOLKHÄLSANS FÖRBUND R.F. Paasikivigatan Helsingfors Tfn (09) Ordförande: Matti Klockars Förbundsdirektör: Viveca Hagmark Serviceproduktion: LANDSKAPSFÖRENINGEN FOLKHÄLSAN I ÅBOLAND Slottsgatan 10 A Åbo Tfn (02) aboland@folkhalsan.fi Ordförande: Anne Lindström Verksamhetsledare: Regina Strandberg Folkhälsanföreningarnas hemorter: Dalsbruk, Dragsfjärd, Hitis, Houtskär, Iniö, Kimito, Korpo, Nagu, Pargas, Reso, S:t Karins, Västanfjärd, Åbo, Folkhälsans ungdomar i Åboland FOLKHÄLSAN SYD AB Helsingfors Mannerheimvägen Helsingfors Tfn (09) Vd Gun Eklund LANDSKAPSFÖRENINGEN FOLKHÄLSAN PÅ ÅLAND Styrmansgatan Mariehamn Tfn (018) e-post: fh.aland@folkhalsan.aland.ax Ordförande: K.G. Eriksson Verksamhetsledare: Bertil Nordin Folkhälsanföreningarnas hemorter: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund, Vårdö FOLKHÄLSAN BOTNIA AB Östanlid Östanpåvägen Jakobstad Vd Markus Myllyoja 3DLQRWXRWH Folkhälsanhuset i Korsholm Niklasvägen Korsholm Norrvalla Vöråvägen Vörå Tfn (06) Karis Högbensvägen Mjölbolsta Tfn (019) vår verksamhet 2008 FOLKHÄLSANS FORSKNINGSCENTRUM Biomedicum Haartmansgatan Helsingfors Tfn (09) Föreståndare: Anna-Elina Lehesjoki LANDSKAPSFÖRENINGEN FOLKHÄLSAN I NYLAND Paasikivigatan Helsingfors Tfn (09) e-post: nyland@folkhalsan.fi Ordförande: Henrik Aminoff Verksamhetsledare: Samuel Reuter Folkhälsanföreningarnas hemorter: Alberga, Borgå, Botby, Bromarf, Brändöregionen, Degerby, Drumsö, Ekenäs, Esbo, Esboviken, Grankulla, Hagalund, Hangö, Helsinge västra, Helsinge östra, Hyvinge, Ingå, Karis, Kervo, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Munksnejden, Månsas, Pernå, Pojo, Sibbo, Sjundeå, Snappertuna, Staffansby, Svartå, Tammerfors, Tenala, Träskända, Tusby, Östersundom ALLAKTIVITETSHUSET PÅ ÅLAND AB Skeppargatan Mariehamn Tfn (018) Vd Bertil Nordin LANDSKAPSFÖRENINGEN FOLKHÄLSAN I ÖSTERBOTTEN Storalånggatan Vasa Tfn (06) osterbotten@folkhalsan.fi Ordförande: Bernhard Berglund Verksamhetsledare: Ari-Pekka Toivari Folkhälsanföreningarnas hemorter: Bergö, Björköby, Esse, Gamlakarleby, Jakobstad, Jakobstad med omnejd, Karleby, Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Kvevlax, Lappfjärd, Larsmo, Malax, Maxmo, Nedervetil, Nykarleby, Närpes, Oravais, Pedersöre, Petalax, Purmo, Pörtom, Replot, Sideby, SolfSundom, Terjärv, Tjöck, Vasa, Vörå, Öja, Övermark KOMPETENS Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. ENGAGEMANG Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. OMSORG Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan. folkhalsan.fi

2 SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Topeliusgatan Helsingfors Tfn (09) Fax (09) Ordförande: Mats Brommels Vd: Stefan Mutanen Forskning: Hälsofrämjande: FOLKHÄLSANS FÖRBUND R.F. Paasikivigatan Helsingfors Tfn (09) Ordförande: Matti Klockars Förbundsdirektör: Viveca Hagmark Serviceproduktion: LANDSKAPSFÖRENINGEN FOLKHÄLSAN I ÅBOLAND Slottsgatan 10 A Åbo Tfn (02) aboland@folkhalsan.fi Ordförande: Anne Lindström Verksamhetsledare: Regina Strandberg Folkhälsanföreningarnas hemorter: Dalsbruk, Dragsfjärd, Hitis, Houtskär, Iniö, Kimito, Korpo, Nagu, Pargas, Reso, S:t Karins, Västanfjärd, Åbo, Folkhälsans ungdomar i Åboland FOLKHÄLSAN SYD AB Helsingfors Mannerheimvägen Helsingfors Tfn (09) Vd Gun Eklund LANDSKAPSFÖRENINGEN FOLKHÄLSAN PÅ ÅLAND Styrmansgatan Mariehamn Tfn (018) e-post: fh.aland@folkhalsan.aland.ax Ordförande: K.G. Eriksson Verksamhetsledare: Bertil Nordin Folkhälsanföreningarnas hemorter: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund, Vårdö FOLKHÄLSAN BOTNIA AB Östanlid Östanpåvägen Jakobstad Vd Markus Myllyoja 3DLQRWXRWH Folkhälsanhuset i Korsholm Niklasvägen Korsholm Norrvalla Vöråvägen Vörå Tfn (06) Karis Högbensvägen Mjölbolsta Tfn (019) vår verksamhet 2008 FOLKHÄLSANS FORSKNINGSCENTRUM Biomedicum Haartmansgatan Helsingfors Tfn (09) Föreståndare: Anna-Elina Lehesjoki LANDSKAPSFÖRENINGEN FOLKHÄLSAN I NYLAND Paasikivigatan Helsingfors Tfn (09) e-post: nyland@folkhalsan.fi Ordförande: Henrik Aminoff Verksamhetsledare: Samuel Reuter Folkhälsanföreningarnas hemorter: Alberga, Borgå, Botby, Bromarf, Brändöregionen, Degerby, Drumsö, Ekenäs, Esbo, Esboviken, Grankulla, Hagalund, Hangö, Helsinge västra, Helsinge östra, Hyvinge, Ingå, Karis, Kervo, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Munksnejden, Månsas, Pernå, Pojo, Sibbo, Sjundeå, Snappertuna, Staffansby, Svartå, Tammerfors, Tenala, Träskända, Tusby, Östersundom ALLAKTIVITETSHUSET PÅ ÅLAND AB Skeppargatan Mariehamn Tfn (018) Vd Bertil Nordin LANDSKAPSFÖRENINGEN FOLKHÄLSAN I ÖSTERBOTTEN Storalånggatan Vasa Tfn (06) osterbotten@folkhalsan.fi Ordförande: Bernhard Berglund Verksamhetsledare: Ari-Pekka Toivari Folkhälsanföreningarnas hemorter: Bergö, Björköby, Esse, Gamlakarleby, Jakobstad, Jakobstad med omnejd, Karleby, Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Kvevlax, Lappfjärd, Larsmo, Malax, Maxmo, Nedervetil, Nykarleby, Närpes, Oravais, Pedersöre, Petalax, Purmo, Pörtom, Replot, Sideby, SolfSundom, Terjärv, Tjöck, Vasa, Vörå, Öja, Övermark KOMPETENS Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. ENGAGEMANG Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. OMSORG Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan. folkhalsan.fi

3 Samfundet Folkhälsan Vd Stefan Mutanen Samfundets ansvarsområden är förmögenhetsförvaltning, byggnadsprojekt, utvecklingsarbete och personaladministration, stabs- och stödfunktioner, fastighetsförvaltning samt samordning av IT-funktionen. Folkhälsans forskningscentrum är en del av Samfundet. Samfundet Folkhälsan har sitt kontor på Topeliusgatan 20 i Helsingfors. Folkhälsanrörelsen har anställda och medlemmar och volontärer. Folkhälsans Forskningscentrum Anställda: cirka 200 Föreståndare: Anna-Elina Lehesjoki Verksamheten vid Folkhälsans forskningscentrum bedrivs inom fyra forskningsprogram i forskningsgrupper som leds av seniorforskare på docent- eller professorsnivå. De fyra programmen är: Folkhälsans genetiska institut, programmet för forskning i preventiv medicin, programmet för folkhälsoforskning och programmet för forskning i hälsofrämjande. Folkhälsan Syd Ab Anställda: 929 Omsättning: 37,2 milj. euro Vd Gun Eklund Bolaget är ett allmännyttigt aktiebolag som har som målsättning att upplevas som en trovärdig och långsiktig regional producent, med lokal anknytning, av social- och hälsovårdstjänster. Totalt producerar bolaget tjänster för ett trettiotal kommuner. Folkhälsan Botnia Ab Anställda: 225 Omsättning: 4,7 milj. euro Vd Markus Myllyoja Det allmännyttiga bolaget Folkhälsan Botnia upprätthåller och bedriver verksamheten i Folkhälsanhuset i Korsholm, koordinerar verksamheterna och bedriver serviceproduktion på Östanlidi Jakobstad samt ansvarar för vården vid Emeliehemmet i Karleby. I mars 2007 övertog bolaget även serviceproduktionen av Landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten. Norrvalla Folkhälsan Ab Anställda: 181 Omsättning: 5,9 milj. euro Vd Markus Myllyoja 2009 Det allmännyttiga bolaget inledde verksamheten våren Man tog då över verksamheten som bedrivits av Folkhälsans rygg- och nackklinik i Helsingfors, Norrvalla Rehab Centers rehabiliteringsverksamhet samt Norrvalla folkhögskolas och Norrvalla idrottsinstituts verksamheter i Vörå i Österbotten. Samma gäller rehabiliteringen vid allaktivitetshuset i Korsholm. Folkhälsans Förbund Förbundet i regionerna Anställda: 310 Omsättning: 7,4 milj. euro Förbundsdirektör Viveca Hagmark Den hälsofrämjande medborgarverksamheten bedrivs inom Folkhälsans förbund, landskapsföreningarna och 101 lokala föreningar. Folkhälsans verksamhetsutveckling som har pågått systematiskt i fem år börjar bära frukt. Arbetet har fokus på verksamhetsidé, bättre ledarskap, tydliga strukturer, mätbara mål, klar arbetsfördelning samt målmedveten uppföljning och utvärdering. Kvaliteten i Folkhälsans hälsofrämjande, tjänsteproduktion och forskning skall vara något som man kan påvisa, och som är av stor betydelse för alla som på något sätt har med Folkhälsan att göra. Folkhälsan i Nyland: verksamhetsledare Samuel Reuter Folkhälsan i Åboland: verksamhetsledare Regina Strandberg Folkhälsan på Åland: verksamhetsledare Bertil Nordin Folkhälsan i Österbotten: verksamhetsledare Ari-Pekka Toivari Folkhälsans lokalföreningar Föreningar: 101 Medlemmar: Av de 101 lokalföreningarn finns 37 i Nyland, 14 i Åboland, 16 på Åland och 34 i Österbotten. Lokalföreningarna är juridiskt självständiga registrerade föreningar. Föreningarna ordnar främst olika typer av aktiviteter för barn och familjer. Medlemsantalet är inalles cirka Forskningen fortsatte framgångsrikt under år 2008 med flera viktiga framsteg. Grupperna publicerade 90 originalpublikationer i högstående vetenskapliga tidskrifter och presenterade sina resultat på både internationella och nationella kongresser. Fem av forskningscentrets forskare disputerade för doktorsgraden. Folkhälsan Mittnyland Ab fusionerades med Folkhälsan Raseborg Ab per och samtidigt övergick Norrvalla Folkhälsan Ab:s rehabiliteringsenhet i Helsingfors till Folkhälsan Raseborg Ab genom en verksamhetsöverlåtelse per den 1 mars Den registrerades bolagets nya namn, Folkhälsan Syd Ab, i handelsregistret. Folkhälsanhuset i Esbo beräknas vara färdigt för inflyttning år 2010 och Folkhälsanhuset i Pargas år Folkhälsan Syd Ab har i uppdrag att bedriva serviceproduktionen i de båda husen. Folkhälsan Botnia Ab upprätthåller Folkhälsans hus i Korsholm och på Östanlid i Jakobstad, som utvecklats till ett allaktivitetshus och centrum för Folkhälsans verksamhet i Österbotten. Sedan början av 2004 har Folkhälsan Botnia bedrivit verksamhet i Östanlid, en funkisbyggnad från 1941, som pietetsfullt sanerats för att tillfredsställa dagens behov. Östanlid har blivit ett modernt allaktivitetscenter med vård och omsorg, rehabilitering, forskning och hälsofrämjande aktiviteter sedan skede II i Östanlids utbyggnad och renoverig färdigställts. I maj invigdes den nya bassäng- och rehabiliteringsenheten samt caféutrymmet. Hösten 2008 löste Samfundet Folkhälsan in minoritetsägarnas andelar i Norrvalla Folkhälsan Ab. I och med detta kan Folkhälsan koncentrera sin serviceproduktion i Österbotten genom att fusionera Norrvalla Folkhälsan Ab och Folkhälsan Botnia Ab. Rehabiliteringsverksamhet bedrivs i Vörå, Korsholm, Jakobstad och Helsingfors medan utbildning och idrottsverksamhet koncentrerats till Vörå. Från och med februari 2008 övergick Helsingforsenheten till Folkhälsan Raseborg Ab (i dag Folkhälsan Syd Ab). Från och med medlet av året startade enheten på Östanlid i Jakobstad upp sin verksamhet. År 2008 var det första verksamhetsåret med en ny organisationsstruktur där landskapsföreningarna med sina förtroendevalda kunde koncentrera sig på att utveckla verksamhetens inriktning och innehåll, medan hela personalen var anställd av Förbundet. Arbetet är organiserat i tre riksomfattande avdelningar (livsstilsfrågor, förebyggande arbete samt familjer och relationer), fyra regionala avdelningar (Nyland, Åboland, Åland och Österbotten) samt tre stabsfunktioner (kampanjer, information, administration). Folkhälsans hälsofrämjande arbete med skolorna blev mera systematiskt. Basen utgörs av sex regionala lärarnätverk och två nätverk för skolkuratorer. Verksamheten omfattar allt från barnverksamhet och motionsaktiviteter till äldreomsorg, bland annat stöd till närståendevårdare. De stora åldersgrupper som snart går i pension och det ökande antalet äldre i samhället ställer Folkhälsans lokalföreningar inför nya utmaningar. Många föreningar satsar på att erbjuda äldre möjlighet att arbeta ideellt. Föreningarna erbjuder också de äldre hälsofrämjande aktiviteter. Efter att fusionen mellan Folkhälsan Raseborg Ab och Folkhälsan Mittnyland Ab verkställts har organisationen ett tjänsteproducerande bolag i södra Finland. Bolagets namn har i början av år 2009 ändrats till Folkhälsan Syd Ab. Under år 2008 har även förberedelserna för en fusion mellan Folkhälsan Botnia Ab och Norrvalla Folkhälsan Ab pågått i Österbotten. Fusionsarbetet slutförs år Folkhälsanhuset i Esbo planeras och byggs som ett samarbetsprojekt mellan Samfundet Folkhälsan och Stiftelsen för finlandssvensk kultur i Esbo. Byggnadsarbetena på Folkhälsanhuset i Åboland påbörjas våren 2009 och huset beräknas stå klart hösten Drygt hälften (60 procent) av forskningscentrums finansiering är extern, resten står Folkhälsan för. Direktionen som koordinerar arbetet vid forskningscentrum består av: Mats Brommels (ordförande), Göran Djupsund (viceordförande), Herman Adlercreutz, Anna-Elina Lehesjoki (sekr), Bengt Lindström, Stefan Mutanen och Sakari Suominen. Bolagets verksamhetsenheter finns i västra Nyland i staden Raseborg, i Åboland i Åbo, Lundo, St Karins och Reso, i huvudstadsregionen i Helsingfors i, Esbo, Vanda, Kervo och Tusby samt i Hyvinge. Bolagets kompetensområden är hälsovårdsverksamhet, hemvård och hemsjukvård, boendeservice och bäddavdelningsvård inom äldreomsorgen, rehabilitering och barnskyddsverksamhet, barndagvård och eftermiddagsverksamhet för skolbarn samt ungdomsverksamhet. Hösten 2008 fattade Samfundet Folkhälsan beslutet att Folkhälsans två serviceproducerande företag i Österbotten, Folkhälsan Botnia Ab och Norrvalla Folkhälsan Ab, fusioneras. Överföringen av utbildningstillståndet för Norrvalla Folkhögskola och Norrvalla idrottsinstitut från Norrvalla Folkhälsan Ab till Folkhälsan Botnia Ab behandlas som bäst av Undervisningsministeriet. Överföringen av utbildningstillståndet och fusionen kommer att verkställas år Gun Eklund fungerade år 2008 som verkställande direktör. Markus Myllyoja övertog uppgiften Norrvalla Folkhälsan erbjuder rehabiliterings- och terapitjänster för många olika målgrupper. Rehabiliteringen är uppbyggd kring mångprofessionella rehabiliteringsteam med läkare, fysioterapeuter/konditionsskötare/massörer, ergoterapeuter, hälso-/sjukvårdare, psykologer, socialarbetare, fritids-/hobbyledare med flera. Den mångprofessionella rehabiliteringen är ett krav från de största köparna av tjänsterna, det vill säga FPA och Statskontoret. Stig Moss fungerade som vd för Norrvalla Folkhälsan Ab år 2008 fram till första januari 2009 då Markus Myllyoja tog över. Samarbetet med andra organisationer är en viktig del av verksamheten. Genom medlemskap i viktiga centralorganisationerna inom sin sektor har Förbundet också bättre möjligheter att påverka beslut och verka för att angelägna hälsofrågor beaktas i samhällsutvecklingen. En föreningskartläggning med besök till 96 lokalföreningars styrelser genomfördes i mars - november Förbundet utvecklade den hälsofrämjande verksamheten för äldre. Det finns ett intresse och behov både för verksamheter där pensionärer genomför och leder aktiviteter och för verksamheter där de äldre är en målgrupp. Gemensamt för de flesta lokalföreningar är simskolorna och försäljningen av majblommor och luciamärken. Jugendvilla byggd i början av 1900-talet Föreläsningssal för 20 personer med video, TV, DVD, CD, PC-projektor samt laptop och internetanslutning 20 bäddplatser dusch och toalett Eget kök med alla rättigheter Unik trädgård Gunnarsvägen Esbo tfn (09) (09)

4 Samfundet Folkhälsan 6 Folkhälsans allaktivitetshus på Åland 9, Utvecklingsarbete 20, Ekonomi 26 SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Folkhälsans forskningscentrum 34 FOLKHÄLSANS FORSKNINGSCENTRUM Folkhälsan Syd 42 Folkhälsan Blomsterhemmet, Stiftelsen Silviahemmet FOLKHÄLSAN SYD Folkhälsan Botnia 50 FOLKHÄLSAN BOTNIA Norrvalla Folkhälsan 56 NORRVALLA FOLKHÄLSAN Folkhälsans Förbund 60 FOLKHÄLSANS FÖRBUND Folkhälsans lokalföreningar 82 FOLKHÄLSANS LOKALFÖRENINGAR

5 Folkhälsan an overview Tämä on Folkhälsan Folkhälsan on vuonna 1921 perustettu yleishyödyllinen sosiaali- ja terveysalan järjestö, jolla on yhteensä työntekijää sekä henkilöjäsentä eri puolilla maata. Folkhälsanin toimintaan kuuluu tutkimus, terveyttä edistävää kansalaistoiminta sekä sosiaali- ja terveysalan palveluja. Päämäräänä on yhteiskunta jossa terveys ja elämänlaatu ovat etusijalla. Esimerkkejä toiminnasta ovat vauvauinti, uimakoulut, päiväkodit, lastensuojeluyksiköt, nuorisopoliklinikat, vammaisten lasten kuntoutus, aikuisten kuntoutus, parisuhdeneuvonta, sekä omaishoidon tuki sekä vanhusten huolto. Organisaatio jakautuu seuraavasti: Samfundet Folkhälsanilla on vastuu koko organisaation hallinnasta. Se vastaa omaisuudenhoitopalveluista, rakennushankkeista, kehitystyöstä, henkilöstöhallinnosta ja IT-toiminnoista. Folkhälsanin tutkimustoiminta on kasvanut voimakkaasti viime vuosien aikana. Tutkijaryhmässä on noin 200 työntekijää, ja sen johdossa on 26 itsenäistä dosentti- tai professoritason tutkijaa. Tutkimus sisältää neljä ohjelmaa, joita ovat perinnöllisyystutkimus, ennaltaehkäisevän lääketieteen tutkimus, kansanterveyden tutkimus ja terveyden edistämisen tutkimus. Folkhälsan is a non-governmental organisation (NGO) in the social welfare and health care sectors in Finland, which strives to promote health and quality of life inte the Swedish-language regions of Finland. It was founded in 1921 and currently has some employees and 17,000 members around Finland. Operations consist of health-promoting civic activity, service provision in the social welfare and health care sector and research. Activities include baby swimming groups, day-care centres, children s homes, outpatient clinics for adolescents, rehabilitation units for children with special needs, rehabilitation units for adults, relationship counselling, support for family carers and care for the elderly. The Folkhälsan organisation encompasses the following divisions: The Folkhälsan Foundation, which has overall management responsibility for the entire organisation. It is in charge of asset management, building projects, development work, staff management and IT issues. Folkhälsan s research activities have undergone significant expansion in recent years. There are approximately 200 researchers and other staff involved in research groups, which are led by 26 independent senior researchers who hold positions as senior lecturer or reader level or professorships. Folkhälsan s research programme is divided into four main areas: genetics, preventive medicine, public health and health promotion. Folkhälsan s services are provided under the auspices of non-profit companies. There is one such company located in Southern Finland, a further one in Ostrobothnia and one on Åland. Local municipalities purchase services from these companies. Palvelutuotanto on organisoitu yleishyödyllisiin osakeyhtiöihin, joista yksi sijaitsee Etelä-Suomessa, yksi Pohjanmaalla ja yksi Ahvenanmaalla. Kunnat ostavat yhtiöiden palveluita. Folkhälsans Förbund rf vastaa kansalaistoiminnasta ja ammatillisesta terveydenedistämisestä. Samfundet Folkhälsan tukee taloudellisesti Förbundetia, mutta tukea saadaan myös muista säätiöistä ja Raha-automaattiyhdistykseltä. Talous Folkhälsanin toiminta on kasvanut voimakkaasti, ja viimeisen kymmenvuotiskauden aikana järjestön liikevaihto on lisääntynyt noin 350 prosentilla. Talouskriisi vaikuttaa eri tavoin Folkhälsanin kolmeen toiminta-alueeseen. Folkhälsanin palvelutuotanto on riippuvainen kuntien taloudellisesta tilanteesta, kun taas terveyttä edistävän toiminnan ja tutkimustyön laajuus riippuvat suurelta osin järjestön taloudellisesta tuesta. Koko järjestön yhteinen visio Folkhälsan kaksi askelta edellä jouduttaa painopisteen siirtämistä määrällisestä kasvusta syvällisempiin tuotteisiin ja osaamista vaativiin kapeisiin erikoisaloihin. Folkhälsanin profiili uusien menetelmien ja työtapojen kehittäjänä sekä pienille kohderyhmille suunnatujen erityispalveluiden tuottajana vahvistuu. Järjestön perustoiminta, joka muodostuu palvelutuotannosta, tutkimuksesta, kiinteistöjen ylläpidosta ja varainhoidosta, tuotti 6,7 miljoonan euron tappion vuonna 2008 (- 5,2 milj. euroa vuonna 2007). Konsernin kokonaistulot vuonna 2008 nousivat 4,3 miljoonalla eurolla yhteensä 55,4 miljoonaan euroon (+ 8.4 % verrattuna vuoteen 2007). Suurin absoluuttinen kasvu tapahtui vanhustenhuolto- ja palveluasumistoiminnassa (+ 1,8 milj. euroa) sekä lapsitoiminnassa (+ 1,3 milj. euroa). 2 The Folkhälsan Association is in charge of the organisation s work with the public as well as Folkhälsan s professional work to promote health. Financial support for the Association is provided by the Folkhälsan Foundation as well as other charitable foundations and RAY, Finland s Slot Machine Association. Economy Folkhälsan s operations have experienced strong growth, with turnover increasing by approximately 350 percent over the past decade. The financial crisis is impacting on Folkhälsan s three main areas of activity in different ways. Folkhälsan s service provision is dependent on the economic situation in the relevant municipalities, whereas the scope of its health promotion activities and research depend largely on financial support from the Organisation. The organization s common mission statement, Folkhälsan two steps ahead, brings about a change in focus in Folkhälsan s operations away from growth towards more in-depth products and specialized niches requiring a high level of skills. Folkhälsan will assume a stronger profile as a developer of new working methods and procedures, and as a provider of individualized services for small target groups. The Group s regular operations, which encompass service provision, research, maintenance of properties and capital management, showed a loss of 6.7 million euro for 2008, compared with a loss of 5.2 million euro in The Group s total revenues increased by 4.3 million euro in 2008 to 55.4 million euro (an increase of 8.4% compared to 2007). The largest growth in absolute terms occurred in the areas of care for the elderly and serviced housing (+1.8 million euro) and services for children (+1.3 million euro).

6 Detta är Folkhälsan Folkhälsan är en allmännyttig social- och hälsovårdsorganisa tion grundad år 1921 med anställda och frivilligmedlemmar på olika håll i landet. Verksamheten omfattar forskning, hälsofrämjande medborgarverksamhet och serviceproduktion. Folkhälsan verkar för ett samhälle där hälsa och livskvalitet sätts i centrum. Det hälsofrämjande tankesättet ska omfatta alla samhällssektorer. Bland aktiviteterna kan nämnas babysim, simskolor, daghem, barnskydd, tonårspolikliniker, habilitering för barn med särskilda behov, rehabilitering för vuxna, samlevnadsrådgivning, stöd till närståendevårdare och äldreomsorg. Organisationen är uppdelad i: Samfundet Folkhälsan med samordningsansvar för hela organisationen och ansvar för förmögenhetsförvaltning, byggnadsprojekt, utvecklingsarbete, personaladministration, fastighetsförvaltning samt IT-funktioner. Folkhälsans forskningsverksamhet har vuxit kraftigt under de senaste åren. Antalet forskare och annan personal uppgår till 200 personer i forskningsgrupper som leds av 26 självständiga seniorforskare på docent- eller professorsnivå. Forskningen har fyra program för genetisk forskning, forskning i preventiv medicin, folkhälsoforskning och forskning i hälsofrämjande. Serviceproduktionen sköts inom ramen för allmännyttiga aktiebolag varav ett finns i södra Finland, ett i Österbotten och ett på Åland. Kommunerna köper servicen av bolagen. Folkhälsans Förbund rf ansvarar för medborgararbetet och Folkhälsans professionella hälsofrämjande arbete. Förbundet stöds ekonomiskt av Samfundet Folkhälsan, men också av andra stiftelser och Penningautomatföreningen RAY. Ekonomi Folkhälsans verksamhet har vuxit kraftigt och under den senaste 10-årsperioden har omsättningen ökat med cirka 350 procent. Den ekonomiska krisen inverkar olika på Folkhälsans tre verksamhetsområden. Folkhälsans serviceproduktion är beroende av kommunernas ekonomiska situation medan den hälsofrämjande verksamhetens och forskningens omfattning till stor del är beroende av Samfundets ekonomiska stöd. Hela rörelsens gemensamma vision Folkhälsans två steg före och den globala ekonomiska krisen påskyndar en förändring av verksamheten från tillväxt i volym till djupare produkter och till kunskapskrävande nischer. Folkhälsan utgår framåt från en starkare profil som utvecklare av nya metoder och arbetssätt samt från särskilda tjänster för mindre målgrupper. Koncernens ordinarie verksamhet som består av tjänsteproduktion, forskning, fastighetsunderhåll och kapitalförvaltning uppvisar för år 2008 ett resultat uppgående till -6,7 milj. euro (-5,2 milj. euro år 2007). Koncernens totala intäkter ökade år 2008 med 4,3 milj. euro till 55,4 milj. euro (+8,4 procent i förhållande till år 2007). Den största absoluta tillväxten sker inom äldreomsorg och serviceboende (+1,8 milj. euro) samt inom barnverksamheter (+1,3 milj. euro). 3

7 Dags för reflektion Verkställande direktör Stefan Mutanen: Verksamhetsåret 2008 Kontrasten mellan den snabba ekonomiska nedgången år 2009 och det fina ekonomiska resultatet år 2008 är ofantligt stor. År 2008 var ett fint år både innehållsmässigt och inte minst ekonomiskt fjolåret visade det bästa ekonomiska resultatet någonsin inom Folkhälsan. Omsättningen var 55,4 miljoner euro, en ökning med 4,4 miljoner euro från föregående år. Folkhälsan har vuxit kraftigt under de senaste tio åren, omsättningen har ökat med 350 procent! Personalen har ökat med 38 procent på fyra år! Men nu är det tid att stanna upp. Efter att ha strömlinjeformat vår organisation och strukturerna kring den är det dags att finslipa innehållet. Under de närmaste åren satsar vi på nya arbetsmetoder och specialiserade tjänster för mindre målgrupper. Vi frångår de stora volymerna och satsar på djupare nischer. Vår vision och ledstjärna Folkhälsan två steg före förpliktigar till innovativa lösningar. Den förändrade strategin förutsätter aktivt samarbete mellan Folkhälsans tre huvudsektorer forskningen, hälsofrämjandet och serviceproduktionen. Viktiga målgrupper är bland annat barnfamiljer och äldre. Den ekonomiska krisen som också drabbar kommunerna ökar ytterligare trycket på att producera billig vård- och billiga omsorgstjänster. För Folkhälsans del gäller det att dra gränsen för när det är ändamålsenligt att delta i upphandlingsprocesser och när det finns skäl att dra sig ur. Det är givet att Folkhälsan inte kan producera undermålig vård. Den kommunala upphandlingen inom vården, i synnerhet inom äldreomsorgen måste te sig smaklös för anhöriga och klienter. Här talar man om människor som om de skulle vara kontorsinventarier och vårdens innehåll mäts med trubbiga mätinstrument. Kvalitetsskillnaderna mellan kommuner och olika vårdinrättningar är stora. Det finns många producenter, brist på kontinuitet och det förebyggande arbetet sätts på undantag allt för ofta.» Det rehabiliterande greppet har fått beröm. Det är det här vi vill satsa på. Vi vill lära oss av våra bästa team; där viljan att ständigt förbättra syns i det dagliga arbetet, där man lyfter katten på bordet när det uppstår problem, där man stöder varandra i teamet och där en positiv attityd är en verklig merit. Allt det här är dessutom gratis.» Stefan Mutanen, vd 4

8 FOLKHÄLSANS FÖRBUND FOLKHÄLSAN SYD FOLKHÄLSANS FORSKNINGSCENTRUM SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Folkhälsans vårdteam inom äldreomsorgen har klarat sig fint i nationella kvalitetsmätningar. Det rehabiliterande greppet har fått beröm. Det är det här vi vill satsa på. Vi vill lära oss av våra bästa team; där viljan att ständigt förbättra syns i det dagliga arbetet, där man lyfter katten på bordet när det uppstår problem, där man stöder varandra i teamet och där en positiv attityd är en verklig merit. Allt det här är dessutom gratis. Den interna reflektionen och det systematiska utvecklandet av innehållet som Folkhälsan vill ägna sig åt i framtiden innebär inte att det blir stopp på investeringarna. Vi slutför de två stora byggprojekt som inleddes år 2008; Folkhälsanhuset i Esbo och Folkhälsanhuset i Åboland. Byggnadsarbetena inleds år 2009 och båda byggnaderna står klara hösten Vi är mycket nära den synliga närvaro i alla finlandssvenska regioner som Folkhälsan strävat till under de senaste tio åren. I dag har vi Folkhälsanhus från Karleby i norr till Raseborg i söder. Framför allt vill jag rikta ett varmt tack till vår lojala och motiverade personal som gjort sitt yttersta för att klienter och frivilliga medarbetare skall vara nöjda. Personalen har i enlighet med den systematiska verksamhetsutvecklingen förbundit sig att arbeta för nöjda kunder, effektiva processer och en ekonomi i balans. Mätningarna visar att vi är på rätt spår, men mycket arbete återstår. Verksamhetsutveckling har inget slut, det är en cirkel som ständigt skall befinna sig i rörelse endast så kan vi garantera vård och omsorg samt forskning av god kvalitet. Uppgiften är viktig och kan knappast sitta bättre i tiden att utveckla bättre folkhälsa för finländarna. NORRVALLA FOLKHÄLSAN FOLKHÄLSAN BOTNIA FOLKHÄLSANS LOKALFÖRENINGAR 5

9 Samfundet Folkhälsan Samfundet Folkhälsans högsta beslutande organ är sextio kallade arbetande ledamöter som tillsammans med landskapsföreningarnas representanter samlas till samfundsmötet vår och höst. Samfundet Folkhälsans styrelse fungerar som högsta ansvariga organ. Samfundet Folkhälsan ansvarar för helhetsutvecklingen inom organisationen, att verksamheten följer gemensamma mål och verksamhetsprinciper. Samfundets ansvarsområden är forskning, utvecklingsarbete, förmögenhetsförvaltning, större byggnadsprojekt, stabs- och stödfunktioner, fastighetsförvaltning samt samordning av IT-funktionen. Folkhälsans forskningscentrum är en del av Samfundet Folkhälsan. Folkhälsanrörelsen har drygt anställda och medlemmar. Samfundet Folkhälsans ledning 2009 består av samfundets verkställande direktör Stefan Mutanen biträdd av en ledningsgrupp som består av Gun Eklund (vd för Folkhälsan Syd Ab), Viveca Hagmark (förbundsdirektör för Folkhälsans förbund), Christer Holmström (samfundets ekonomidirektör), Anna-Elina Lehesjoki (föreståndare för Folkhälsans forskningscentrum) och Markus Myllyoja (vd för Folkhälsan Botnia Ab och Norrvalla Folkhälsan Ab). Folkhälsan verkar för hälsa och livskvalitet genom hälsofrämjande medborgarverksamhet, forskning samt produktion av vård- och omsorgstjänster. De gemensamma värdena kompetens, omsorg och engagemang bildar tillsammans grunden för all verksamhet. Under hösten 2008 lanserades hela rörelsens vision formulerad Folkhälsan två steg före, som syftar på målet att vara en föregångare och ledande aktör inom folkhälsoarbetet inom såväl hälsofrämjande, vård och omsorg som forskning. Vårdsektorn i förändring Folkhälsans verksamhet påverkas i hög grad av konkurrensutsättningen och upphandlingsprocessen i kommunerna. Erfarenheterna visar hur svårt det är att jämföra innehållet i olika offerter. Alltför ofta är slutresultatet kortsiktiga lösningar där vårdkvaliteten är oklart definierad, där kontinuiteten lider och där helhetssynen saknas. Folkhälsan har under senaste år deltagit i flera upphandlingar, som resulterat i att samtliga anbudsgivare erhållit poäng på samma nivå för kvaliteten, vilket lett till att enhetspriset varit helt avgörande för valet av producent. Efter att fusionen mellan Folkhälsan Raseborg Ab och Folkhälsan Mittnyland Ab verkställts har organisationen ett tjänsteproducerande bolag i södra Finland. Bolagets namn har i början av år 2009 ändrats till Folkhälsan Syd Ab. Under år 2008 har även förberedelserna för en fusion mellan Folkhälsan Botnia Ab och Norrvalla Folkhälsan Ab pågått i Österbotten. Fusionsarbetet slutförs år Hälsofrämjandet framåt 6 En föreningskartläggning med besök till 96 lokalföreningars styrelser genomfördes i mars - november Målet var att uppmuntra frivilligarbetarna samt att få en gemensam uppdaterad helhetsbild av föreningarnas vardag och önskemål Ett annat tyngdpunktsområde var Folkhälsans hälsofrämjande arbete med skolorna som blev mera systematiskt. Basen utgörs av sex regionala lärarnätverk och två nätverk för skolkuratorer. Det mobbningsförebyggande arbetet med bl.a. vänelever och tutorer sker i nära samarbete med Mannerheims Barnskyddsförbund. Sex korta dvdfilmer... så ingen blir ensam som kan användas som inledning på diskussioner både med elever, lärare och föräldrar blev klara i augusti Förbundet satsade också på den hälsofrämjande verksamheten för äldre. Det finns ett intresse och behov både för verksamheter där pensionärer genomför och leder aktiviteter och för verksamheter där de äldre är en målgrupp. År 2008 var det första verksamhetsåret inom Förbundet med en ny organisationsstruktur där landskapsföreningarna med sina förtroendevalda kunde koncentrera sig på att utveckla verksamhetens inriktning och innehåll, medan hela personalen var anställd av Förbundet. Förändringen genomfördes i Österbotten och i Nyland och Åboland För Ålands del gjordes en överenskommelse som beaktar regional lagstiftning Folkhälsans forskning utvecklas Huvuddelen av Folkhälsans forskning utgörs av biomedicinsk forskning, dels genetik och dels preventiv medicin. Som ett led i förverkligandet av det av styrelsen godkända forskningspolitiska programmet kompletterar och breddar de nyare programmen, programmet i folkhälsoforskning och programmet i hälsofrämjande forskning, forskningscentrets diciplinprofil till att omfatta förutom medicin och naturvetenskap även samhälls- och beteendevetenskap. En av de stora utmaningarna för Folkhälsans forskning är att både i samverkan med nationella och internationella forskarnätverk nå ny kunskap och i samverkan med Folkhälsans övriga verksamhetsområden tillämpa denna kunskap i praktiska åtgärder. Forskningen fortsatte framgångsrikt under år 2008 med flere viktiga framsteg. Grupperna publicerade ett stort antal originalpublikationer i högststående vetenskapliga tidskrifter och presenterade sina resultat på flera, både internationella och nationella kongresser och seminarieserier. Under år 2008 disputerade fem forskare för doktorsgraden från forskningscentret. Folkhälsanhusen Folkhälsanhuset i Esbo planeras och byggs som ett samarbetsprojekt mellan Samfundet Folkhälsan och Stiftelsen för finlandssvensk kultur i Esbo. Projektets totala kostnader är cirka 28 milj. euro varav Folkhälsans andel är cirka 14 milj. euro. Huset inrymmer 59 servicelägenheter, handikappboende, grupphem, kök & matsal, utrymme för hälsofrämjande aktiviteter samt utrymmen för kultur och musikundervisning. Byggnadsarbeten påbörjas våren 2009 och huset beräknas stå inflyttningsklart hösten Folkhälsanhuset i Åboland med placeringsort Pargas är ett samarbetsprojekt mellan Samfundet Folkhälsan och staden Väståboland. Projektets totala kostnader beräknas uppgå till cirka 13,7

10 milj. euro varav Folkhälsans andel är cirka 9 milj. euro. Huset inrymmer 26 servicelägenheter, grupphem, barndaghem, kök & matsal, utrymme för hälsofrämjande aktiviteter samt av staden finansierade terapibassängutrymmen. Byggnadsarbeten påbörjas våren 2009 och huset beräknas stå inflyttningsklart hösten I upphandlingen av grupphemsplatser sommaren 2008 godkände inte Vasa stad Folkhälsan Botnia Ab:s offert. Detta ledde till att planeringen av ett nytt koncept för Folkhälsanhusen inleddes. Saneringen av Östanlid blev klar i maj 2008 och då togs en helt ny bassängenhet i bruk med såväl rehabilitering som hälsofrämjande aktiviteter på programmet. I och med saneringen och tillbyggnaden möts besökarna av ljusa, välkomnande utrymmen. Styrelsen för Föreningen De Gamlas Hem i Gamlakarleby stad rf kontaktade Folkhälsan år 2005 och framförde önskemålet att Folkhälsan skulle ta över verksamheten och därigenom trygga att servicehemmet bibehålls svenskspråkigt. Underhandlingar har pågått sedan dess och ett hyresavtal med föreningen De Gamlas Hem i Gamlakarleby rf har ingåtts och verksamheten har övergått till Folkhälsan Botnia Ab från år Sedan år 2007 äger Samfundet 17,5 procent av Solvalla Utbildning Ab. Efter aktieemissionen år 2007 har Solvalla Utbildning Ab:s styrelse fattat flera strategiska beslut för att förverkliga planen på ett mångsidigt verksamhetscentrum i Noux för främst barn och unga personer i huvudstadsregionen. Västra Nyland Karis stads senaste upphandling av social- och hälsovårdstjänster ledde till att tjänsteproduktionen, som Folkhälsan skött i sin helhet i 10 års tid från och med har uppdelats på fyra producenter. Folkhälsan Syd Ab, som en av dessa fyra producenter, fortsätter att producera tjänster för bäddavdelningsvård, rehabilitering och intervallvård under tiden (+ 2 år). Karis stad köper även psykogeriatriska tjänster av Folkhälsan Syd Ab. Eftersom Karis stad har uppgått i den nya staden R aseborg har även avtalet mellan Karis stad och Folkhälsan Syd Ab överförts till staden Raseborg. Folkhälsan Syd Ab har gjort en plan som bygger på regionens behov av specialkunnande inom social- och hälsovård och tar i beaktande den nuvarande personalens kompetens samt verksamhetsbolagets övriga resurser såsom utrymmen och apparatur. Konceptet Hälsotorget utvecklar de tjänster och verksamheter som stöder institutionsvården ss. olika specialistfunktioner och gör en fortsatt satsning på vården i hemmet. Folkhälsans webboch intranätsidor Ett beslut om att förnya Folkhälsans informationssystem för publicering av organisationens webbsidor har fattats under året med målsättningen att göra systemet mera användarvänligt och uppdateringen enklare. En tilläggsoption för utveckling av systemet finns med tanke på framtida behov. Verksamhetsutveckling Folkhälsans verksamhetsutveckling som har pågått systematiskt i fem år börjar bära frukt. Arbetet har fokus på verksamhetsidé, bättre ledarskap, tydliga strukturer, mätbara mål, klar arbetsfördelning samt målmedveten uppföljning och utvärdering. Kvaliteten i Folkhälsans hälsofrämjande, tjänsteproduktion och forskning skall vara något som man kan påvisa, och som är av stor betydelse för alla som på något sätt har med Folkhälsan att göra. För att möjliggöra detta krävs en gemensam grund att stå på, ett gemensamt ledningssystem och ett systematiskt arbetssätt. Utsikterna år 2009 Folkhälsans verksamhet har vuxit kraftigt och under den senaste 10-års perioden har omsättningen ökat med cirka 350 procent. Verksamhetsutsikterna för år 2009 är allmänt taget oklara och åren 2010 och 2011 förutsätter konsolidering av verksamheten. Från att ha utvecklat organisationsformen, kommer man nu att koncentrera sig på innehållet. Den ekonomiska krisen inverkar olika på Folkhälsans tre verksamhetsområden. Folkhälsans serviceproduktion är beroende av kommunernas ekonomiska situation medan den hälsofrämjande verksamhetens och forskningens omfattning till stor del är beroende av Samfundets ekonomiska stöd. Hela rörelsens gemensamma vision Folkhälsans två steg före och den globala ekonomiska krisen påskyndar en förändring av verksamheten från tillväxt i volym till djupare produkter och till kunskapskrävande nischer. Folkhälsan utgår framåt från en starkare profil som utvecklare av nya metoder och arbetssätt samt från särskilda tjänster för mindre m ålgrupper. Den förändrade strategin bygger på att samverkan mellan Folkhälsans tre verksamhetsområden möjliggör unika nya koncept och verksamhetsmodeller. Den fortsatta utbyggnaden av Folkhälsanhusen ger en konkret plattform för samverkan och stöder också profilen som ledande organisation inom folkhälsoarbetet i Svenskfinland och i Finland. Samfundets möten 2008: Samfundets styrelse har sammanträtt nio gånger under år Styrelsen och arbetande ledamöterna har sammankommit till en gemensam strategidag under året. Samfundet Folkhälsans vårmöte hölls den 21 maj Verksamhetsberättelsen och bokslutet godkändes och styrelsen och övriga redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet för verksamheten Vid samfundets höstmöte den 11 december 2008 godkändes budgeten och verksamhetsplanen för Samfundets skattmästare, professor Guje Sevón hade anhållit om befrielse från uppdraget som skattmästare för Samfundet. Höstmötet valde industrirådet Martin Granholm till skattmästare för Samfundet för professor Guje Sevóns resterande mandatperiod I och med valet av industrirådet Martin Granholm till skattmästare blev hans plats i Samfundets förvaltningsnämnd vakant. Höstmötet valde enhälligt pol.lic. Siv Sandberg till medlem av förvaltningsnämnden för industrirådet Martin Granholms resterande mandatperiod Höstmötet återvalde enhälligt ekon.mag. Anders Borgström, professor Göran Djupsund och professor Carl G Gahmberg till medlemmar av Samfundets styrelse, samtliga för mandatperioden Höstmötet återvalde även enhälligt ordföranden för Landskapsföreningen Folkhälsan på Åland, verkställande direktören Karl-Göran Eriksson till ordinarie medlem av Samfundets styrelse för mandatperioden samt till hans suppleant verkställande direktör Carl-Johan Welander för samma mandatperiod. Höstmötet återvalde enhälligt CGR Jan Holmberg och CGR Guy Willman till ordinarie revisorer och CGR Kim Karhu och CGR Maria Nikus till revisorssuppleanter för år 2009, samtliga från revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers Oy. Tack till donatorerna 2008: Vi tackar varmt alla våra donatorer, också dem som önskar vara anonyma och dem som på olika sätt stött samfundets verksamhet, bland annat via insamlingarna Lucia, Majblomman och sommarbarnen, eller genom att uppmärksamma Folkhälsan vid bemärkelsedagar, med testamentariska donationer eller genom inbetalningar till minnesfonderna. SAMFUNDET FOLKHÄLSAN 7

11 Beviljade förtjänsttecken under år 2008: Förtroendevalda, föreningsaktiva och frivilligarbetare Förtjänsttecken i guld: Herman Adlercreutz, Helsingfors Susanne Bodman, Lappfjärd Charles Hemmingsson Föglö Tage Holmqvist, Maxmo Gun-May Jansson, Föglö Helena Lundman-Evars, Lappfjärd Sten Pettersson, Esse Ulla-May Pärus, Lappfjärd Ann-Lis Rajasalo, Lappfjärd Christer Rönnlund, Lappfjärd Marianne Sjöberg, Maxmo Inga Sundroos, Västanfjärd Gunnevi Törnqvist, Houtskär Kaj Östman, Maxmo Förtjänstecken i silver: Inga Aaltonen, Snappertuna Roger Andersson, Borgå Sylvi Beck, Munksnejden Mats Brommels, Helsingfors Bodil Eriksén-Neuman, Korsholm Bodil Ekström, Grankulla Mary Gestrin, Munksnejden Martin Granholm, Jakobstad Marianne Gripenberg-Gahmberg, Helsingfors Maria Gröndahl, Munksnejden Ann-Britt Gustavsson, Föglö Margaretha Karlsson, Föglö Annika Kvist-Östman, Maxmo Harriet Lindeman, Mariehamn Susanne Lindfors, Esse Michaela Lindholm, Grankulla Katja Lundström, Houtskär Ann-May Lövdahl, Lappfjärd Märta Moring, Helsingfors Stefan Mutanen, Karis Cecilia Rehn, Houtskär Ritva Sarin-Grufberg, Mariehamn Christina Sjöblad, Föglö Gunilla Sjölund-Grannas, Lappfjärd Marina Sved-Roddis, Lappfjärd Agneta Westerlund, Ekenäs Annikki Österlund, Snappertuna Personal Förtjänsttecken i guld: Gun-Britt Aminoff, Folkhälsans förbund Viveca Hagmark, Folkhälsans förbund Eva Hernberg, Folkhälsan Raseborg Ab Tia Karlsson, Folkhälsan Raseborg Ab Christina Palm, Folkhälsan Raseborg Ab Christina Tapper, Folkhälsan Raseborg Ab Ann-Liz Träskelin, Folkhälsans forskningscentrum Camilla Westerlund, Folkhälsans förbund Ann-Charlotte Willför, Folkhälsans förbund Helena Backman, Folkhälsan Raseborg Ab Ingmarie Björkman, Norrvalla Folkhälsan Ab Anna-Lena Blusi, Folkhälsans förbund Johanna Blässar-Fischer, Folkhälsan Raseborg Ab Cecilia Ehrnrooth, Samfundet Folkhälsan Marita Fors, Norrvalla Folkhälsan Ab Anne Haldin, Norrvalla Folkhälsan Ab Solveig Halonen, Samfundet Folkhälsan Ulla-Britt Hedlund-Lundström, Norrvalla Folkhälsan Ab Christer Holmström, Samfundet Folkhälsan Susanne Holma, Folkhälsan Raseborg Ab Göran Häggblom, Folkhälsan Raseborg Ab Annica Höglund, Folkhälsan Raseborg Ab Britta Ingo, Norrvalla Folkhälsan Ab Jonas Jernström, Folkhälsans förbund Isabella Joutsenvirta, Folkhälsan Raseborg Ab Clara Klavenes, Samfundet Folkhälsan Jaana Kolismaa, Folkhälsan Raseborg Ab Lenitha Koponen, Folkhälsan Raseborg Ab Auli Kopra, Folkhälsans förbund Susanna Kullberg, Samfundet Folkhälsan Maria Laakkonen, Folkhälsans förbund Stefan Lillvik, Norrvalla Folkhälsan Ab Christina Lindqvist, Folkhälsan Raseborg Ab Pia Lopmeri, Folkhälsans förbund Katarina Marjola, Folkhälsan Raseborg Ab Tomas von Martens, Folkhälsans förbund Ove Molander, Folkhälsans förbund Riikka Mäntynen, Folkhälsans förbund Greta Paavilainen, Norrvalla Folkhälsan Ab Ann-Sofi Palin, Samfundet Folkhälsan Carola Ray, Folkhälsans förbund Samuel Reuter, Folkhälsans förbund Aila Riikonen, Folkhälsans forskningscentrum Monica Schwela-Leinson, Folkhälsans förbund Regina Strandberg, Folkhälsans förbund Gerd Strandberg-Andersson, Folkhälsan Raseborg Ab Kate Suominen, Folkhälsan Raseborg Ab Janina Svaetichin, Folkhälsans förbund Sheila Tackman, Folkhälsans förbund Mari Tolvanen, Folkhälsans förbund Annika Vahanen, Folkhälsan Raseborg Ab Marjatta Valkama, Folkhälsans forskningscentrum Oili Wallen, Folkhälsans förbund Ulla-Stina Wallin, Norrvalla Folkhälsan Ab Per-Erik Weckström, Folkhälsans förbund Samfundets styrelse 2008 Ordförande: Mats Brommels, professor Viceordförande: Roger Andersson, pol.mag. Skattmästare: Guje Sevón, professor Ledamöter: Henrik Aminoff, dipl.ekon. (Nyland) Bernhard Berglund, hum.kand. (Österbotten) CGR Anders Borgström, ekon.mag. Göran Djupsund, professor Bodil Eriksén-Neuman, överläkaren Karl-Göran Eriksson, vd (Åland) Lisbeth Fagerström, professor Carl Gahmberg, professor Anne Lindström, avdelningsskötare (Åboland) Asta Stenvall, föreståndare Carl-Erik Vaenerberg, medicinalråd Föredragande: Stefan Mutanen, verkställande direktör Sekreterare: Marianne Österberg, chefsjurist har fungerat som styrelsens sekreterare till och med augusti varefter ekonomidirektör Christer Holmström har varit sekreterare vid styrelsens möten. Förvaltningsnämnden 2008 Ordförande: Mats Brommels, professor Ledamöter: Roger Andersson, pol.mag., viceordförande med närvaro- och yttranderätt Martin Granholm, industriråd Stefan Mutanen, verkställande direktör Guje Sevón, professor, skattmästare Sekreterare: Marianne Österberg, chefsjurist, har fungerat som förvaltningsnämndens sekreterare till och med augusti varefter ekonomidirektör Christer Holmström har varit sekreterare vid förvaltningsnämndens möten. Revisorer för Samfundet Folkhälsan och för Folkhälsans forskningsstiftelse Ordinarie: Jan Holmberg, CGR Guy Willman, CGR Suppleanter: Kim Karhu, CGR Maria Nikus, CGR (samtliga från revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers. Samfundet har även samma revisorer år 2009.) Förtjänsttecken i silver: Tomas Asp, Norrvalla Folkhälsan Ab Mona-Lisa Aspholm, Norrvalla Folkhälsan Ab 8

12 SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Samfundet Folkhälsans styrelse, fr.v. Stefan Mutanen, Lisbeth Fagerström, Mats Brommels, Anne Lindström, Carl G. Gahmberg, stående fr.v. Martin Granholm, Göran Djupsund, Car-Erik Vaenerberg, Asta Stenvall, Bodil Eriksén-Neuman, Henrik Aminoff, Anders Borgström, Carl-Johan Welander, sittande framför Bernhard Berglund. Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland Ab Anställda: 12 Omsättning: 0,9 milj. euro Vd Bertil Nordin Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland Ab inledde sin verksamhet Allaktivitetshuset ligger i centrala Mariehamn. Målet med Allaktivitetshuset är att det ska vara en samlingsplats för olika generationer. I huset finns 30 handikappvänliga lägenheter, både hyres- och ägarbostäder. Gruppboendet Linden har nio platser för personer med demens. I huset finns också lokaliteter för dagvårdsverksamhet som hyrs ut till Mariehamns stad, daghemmet Storstugan. Huset har eget kök och matsal, Café Vreten, som betjänar både husets invånare och andra gäster. I Allaktivitetshuset finns även en terapibassäng, gymnastiksal, två behandlingsrum och ett bibliotek. Den mångsidiga verksamheten omfattar bland annat babyoch småbarnssim, dagrehabilitering för frontveteraner och ett infotek. 9

13 SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Bo hemma på Folkhälsan TEXT: GUN EKLUND FOTO: LAURA MENDELIN Vår satsning för framtiden är att erbjuda äldre personer en möjlighet att Bo hemma på Folkhälsan. Modellen erbjuder ett eget hem, en lägenhet som finns i en svenskspråkig miljö som ger service men även trygghet och livsinnehåll genom en gemenskap med andra. Bo hemma på Folkhälsan kombinerar kravet på hemmaboende med faktumet att människan är en social varelse vars hälsa och välmående även påverkas av den sociala gemenskapen. Folkhälsanhusen planeras så att människor i olika åldrar möts. Detta sker genom att i husen placera verksamheter som är riktade till olika åldersgrupper. Det kan bland annat handla seniorboende, dagklubbar för barn, familjecaféer, ungdomscaféer, ungdomscafé och terapibassänger. Samma funktion har också specifika aktiviteter som arrangeras i Folkhälsanhusen och som samlar personer i olika åldrar. Det är till exempel fråga om mormor på dagis, unga som promenadstöd, pensionärer som läxläsningshjälp och unga som IT-stöd. Hälsans olika dimensioner Alla olika dimensioner av hälsan ska beaktas. Folkhälsanhusen ska vara best practice exempel, där organisationen har möjlighet att utveckla 10» Bo hemma på Folkhälsan kombinerar kravet på hemmaboende med faktumet att människan är en social varelse vars hälsa och välmående även påverkas av den sociala gemenskapen.» Gun Eklund, vd Folkhälsan Syd Ab och visa sitt kunnande. Nya verksamhetskoncept utvecklas i samverkan mellan medborgarverksamhet, forskning och serviceproduktion. Innovationer på området åldringar-teknik-generationsöverskridande eftersträvas. Flerxibel serviceform En satsning på personalutveckling som alltmera ser en möjlighet att bygga upp en flexibel och modern serviceform riktad till lägenheterna i Folkhälsanhusen behöver göras. När man bygger flera lägenheter inom ett och samma Folkhälsanhus ges möjligheter att utveckla nya, innovativa och framförallt flexibla modeller för den service som ges. Servicepaketen bör alltmera byggas upp från servicebehovet under dygnet som helhet och alltmindre utgående från köpta timmar. Samarbete med andra aktörer inom vårdkedjan behöver även stärkas, såsom med hemsjukhuset.

14 SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Projektchef Johan Johansson på Samfundet Folkhälsan berättar att Folkhälsans nya hus byggs med flexibla lösningar och möjligheter för att på så vis fylla kundernas varierande behov. Folkhälsanhusen inför nya utmaningar Folkhälsanhusen har varit ett mycket lyckat och innovativt sätt att konkretisera Folkhälsans verksamhetsidé i form av svenskspråkiga miljöer med trygghet och gemenskap. Konkurrensutsättningen och den offentliga upphandlingen gör att man inte kan vara säker på att kommunen köper platser av för mer än 5 år i taget plus högst 2 år därutöver. Därför måste Folkhälsans nya hus byggas med flexibla lösningar och möjligheter, säger projektchef Johan Johansson vid Samfundet Folkhälsan. Det innebär bland annat att man skall kunna omdisponera utrymmen enligt ett varierande behov. Enligt Johansson är konkurrensutsättningen positiv på många sätt. Den ger transparens och öppenhet i upphandlandet, man får helt enkelt rätt pris för rätt kvalitet. Alltför ofta är det dock priset som avgör och kvaliteten får kanske mindre uppmärksamhet, tillägger han. I Folkhälsans och allmänhetens intresse är att vi idkar en viss upplysningsverksamhet och försöker påverka beslutsfattare så att de förstår betydelsen av att betala det pris som behövs för att få en tillräckligt god kvalitet på vården och boendet, påpekar Johansson. Han konstaterar att Folkhälsan inte har möjligheter, som många andra till exempel på finskt håll, att göra inbesparingar genom de fördelar som stordrift ger. Lösningarna hos oss är naturligt nog mera småskaliga för det är det målgruppen vill ha och det är det som ger kvalitet och trivsel. TVM» I Folkhälsans och allmänhetens intresse är att vi idkar en viss upplysningsverksamhet och försöker påverka beslutsfattare så att de förstår betydelsen av att betala det pris som behövs för att få en tillräckligt god kvalitet på vården och boendet.» Johan Johansson, projektchef 11

15 Utvecklingsarbete Utvecklingsarbetet omfattar samfundets strategiska byggnadsprojekt, d v s Folkhälsanhus i alla regioner, verksamhetsutvecklingsarbete samt personalpolitik. Folkhälsanhus Byggandet av Folkhälsanhus utgår från Samfundets långsiktiga strategi om att uppföra Folkhälsanhus i alla regioner i Svenskfinland och därmed stärka sin närvaro i hela Svenskfinland. Folkhälsanhusen skall förutom att erbjuda tryggt boende vara en samlingspunkt för det hälsofrämjande arbetet och en plats där olika generationer kan mötas. Det första Folkhälsanhuset inledde sin verksamhet i Helsingfors år Efter det har Folkhälsanhus färdigställts i Korsholm, Mariehamn och Vanda. Seniora i Ekenäs utgör en något reducerad modell och Majblomman i Helsingfors är via en tunnel förenad med det ursprungliga seniorhuset. Under år 2008 har en mycket aktiv planering pågått kring etableringarna i såväl Esbo som Pargas. Folkhälsanhuset i Esbo Folhälsanhuset i Esbo förverkligas i Hagalund invid Vindängen svenska lågstadieskola och daghem. Förutom servicebostäder innehåller projektet gruppboende för dementa, ett handikappboende, kök och matsal där även skolans elever kommer att äta, utrymmen för hälsofrämjande aktiviteter samt utrymmen jämte en konsertsal för Kungsvägens musikskola. Folkhälsan förverkligar projektet i samarbete med Stiftelsen för finlandssvensk kultur i Esbo, Esbo stad, Svenska kulturfonden och Sparbanksstiftelsen i Esbo och Grankulla. Den tekniska planeringen av Folkhälsanhuset i Esbo påbörjades genast från årsskiftet och har under verksamhetsåret fortskridit enligt uppgjord tidtabell. En komplett byggnadslovsansökan inlämnades enligt planerna till staden inom september månad. Enligt de ursprungliga planerna skulle byggnadslovet behandlas i stadens byggnadsnämnd inom december månad, men på grund av en lång beredningsprocess inom stadens byggnadsinspektion föreläggs ärendet för nämnden först i mars Folkhälsanhuset i Åboland Folkhälsanhuset i åboland förverkligas i Pargas invid Munkviken. Förutom servicebostäder innehåller projektet gruppboende för dementa, ett daghem för barn, kök och matsal, mottagningsutrymmen, utrymmen för hälsofrämjande verksamhet samt en terapibassäng. Projektet är ett samarbetsprojekt med staden Väståboland som kommer att finansiera byggandet samt stå för driften av husets terapibassäng. Den tekniska planeringen av Folkhälsanhuset i Åboland kom igång genast efter att Samfundet Folkhälsans styrelse den fattat ett investeringsbeslut på 13,7 milj. euro för projektet. Planeringen har fortskridigt helt i enligt med den uppgjorda tidtabellen under hela året och byggnadslovet behandlas i stadens byggnadsnämnd i februari 2009.För projektet grundades den Bostads Aktiebolaget Folkhälsanhuset i Pargas, som även fungerar som byggherre för bygget. Folkhälsanhuset i Vasa Planeringen av ett Folkhälsanhus i Vasa på Rådhusgatan pågick enligt uppgjord tidtabell fram till den då Folkhälsan Botnia ab förlorade upphandlingen av demensplatser i Vasa.. Den tekniska planeringen av huset upphörde i väntan på utvecklandet av ett nytt koncept. Stadsplanen för det aktuella kvarteret avancerar långsamt och är ännu under beredning i staden. Folkhälsan har under den processen bevakat sina intressen med tanke på ett kommande Folkhälsanhus på Rådhusgatan Sydösterbotten och Östra Nyland På tjänstemannanivå har första sonderingar gjorts både i Sydösterbotten och i Östra Nyland för att utreda möjligheterna att uppföra nya Folk- Från verksamhetsidé till strategiska resultat STRATEGISKA RESULTAT 12

16 medel för strategiarbete, verksamhetsplanering, uppföljning och återkoppling. Kartan och kompassen ger också möjlighet att kommunicera visioner, strategier och mål på ett överskådligt sätt och ger medarbetarna större delaktighet. Folkhälsans övergripande karta och kompass fungerar som utgångspunkt när bolagen/förbundet/forskningen och stabsfunktionerna arbetar vidare med sina. En enhetlig dokumenterad ledningsprocess stöder ledningen i att månatligen följa upp de gemensamma målsättningarna. I Folkhälsan Botnia har år 2008 gjorts ett personal- och kvalitetsbokslut och ett motsvarande bokslut även för Folkhälsan helheten. SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Folkhälsanhuset i Åboland förverkligas i Pargas invid Munkviken. Förutom servicebostäder innehåller projektet gruppboende för dementa, ett daghem för barn, kök och matsal, mottagningsutrymmen, utrymmen för hälsofrämjande verksamhet samt en terapibassäng hälsanhus i respektive regioner. Men eftersom projekten är uppskjutna i investeringsplanen pågår inget konkret arbete gällande dessa projekt. Verksamhetsutveckling vi tar klivet Vår systematiska verksamhetsutveckling inleddes år 2003 och med hjälp av den har vi utformat Folkhälsans arbetssätt. På basen av vår verksamhetsidé, värden och vision har vi byggt upp ett skräddarsytt system för vår verksamhetsutveckling med EFQM modellen som ramverk. Övriga arbetsredskap och mätare används enligt organisationens egna behov. Värdegrunden utgörs av en helhetssyn som kombinerar kompetens, engagemang och omsorg. Värderingarna tolkas utgående från varje enskilt verksamhetsområde. Folkhälsans gemensamma modell för verksamhetsutveckling, ledarskap och handböcker garanterar enhetlighet och struktur. Eftersom Folkhälsan under de senaste åren har vuxit till en stor organisation, både vad gäller antalet anställda och de olika verksamheterna, behövs det ramar och verktyg för att alla skall jobba i samma riktning. Vår nya vision Folkhälsan två steg före ställer ribban högt och innebär såväl fokusering som djup. Tillsammans måste vi fundera på de långsiktiga målsättningarna som skall leda oss mot visionen, vilka saker som är viktigast för oss att jobba med först, hur vi mäter det vi arbetar med och hur vi utvärderar det. Ledningsarbetet sker på ett strukturerat sätt. Genom att arbeta med planering från organisationsnivå (strategiarbete) till enhetsnivå (verksamhetsplaner) och personnivå (utvecklingssamtal) skall Folkhälsan försäkra sig om att alla jobbar i samma riktning. Intern självutvärdering och extern utvärdering skall hjälpa oss i genomförandet av arbetet. Folkhälsans karta och kompass är ett hjälp- HR-funktionen (Human Resourse) I den arbetsfördelning som tillämpas inom Folkhälsan har de direkta personaladministativa funktionerna flyttats ut i respektive organisation medan samfundet har kvar funktionen som allmänt kallas human resource. Samfundets HR-enhet har som uppgift att förverkliga en modern och långsiktig och för hela Folkhälsan gemensam personalpolitik utgående från definierade strategiska målsättningar, godkända policyn och koncernledningens övriga beslut Folkhälsan är och vill också i framtiden vara en seriös, kompetent och framtidsinriktad arbetsgivare. Genom detta kan vi även i framtiden locka till oss de nya medarbetare som verksamheten behöver. Tillsammans med Folkhälsans Förbund utvecklar man konceptet för en hälsofrämjande arbetsplats. Målsättningen uppnås dels genom en långsiktig satsning på utvecklandet av ledarskapet. Till ledarforum kallas ledningsgruppeernas medlemmar och nyckelpersoner, drygt 40 personer. Forumet har ordnats två gånger under år 2008, totalt 4 dagar. För att förenkla och förstärka kommunikationen med organisationernas förmän Värden Kompetens Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. Engagemang Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. Omsorg Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan. Verksamhetsidé» Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder, ägnade att gynnsamt inverka på denna.» Folkhälsans ändamålsparagraf från år

17 1 Vi vill vara tydliga i vårt arbete - våra processer ska fungera Hela verksamhetsutvecklingen är ett enormt arbete med processer som skall konkretiseras till ett förbättringsarbete i vardagen. Att arbeta med sina processer innebär att man i verksamheten får ett tydligare förhållningssätt till vad som skall göras, hur det skall göras, när det skall göras och av vem det skall göras. En ofta bortglömd fördel med att jobba med sina processer och göra verksamheten och medarbetarna i denna medveten och delaktig i arbetet är att man börjar ifrågasätta sitt sätt att utföra arbetet. Detta leder till att idéer om hur man utvecklar och effektiverar verksamheten kommer från medarbetarna och kanaliseras in i det dagliga arbetet. Det finns inga färdiga lösningar för en framgångsrik verksamhetsutveckling. När utvecklingsarbetet blir verklighet, krävs det anpassning och en kreativ förmåga att göra idéerna till sina egna. Folkhälsankvalitet skall vara något som man kan sätta fingret på, och som är av stor betydelse för alla som på något sätt har med Folkhälsan att göra. Karta och kompass Strategikartan Folkhälsans karta och kompass, som följer modellen för balanserat styrkort, är ett hjälpmedel för verksamhetsplanering, uppföljning och återkoppling, har reviderats i februari-mars Kartan och kompassen ger möjlighet att kommunicera visioner, strategier och mål på ett överskådligt sätt och ger även större delaktighet för alla medarbetare. EFQM-modellen som bas för verksamhetsutveckling Vår verksamhetsutveckling Folkhälsans verksamhetsidé (ändamålsparagrafen), fastställda värden och vision ligger som grund för ett skräddarsytt system för verksamhetsutvecklingen med EFQM (European Foundation for Quality Management) modellen som ramverk. Övriga arbetsredskap och mätare används enligt organisationens egna behov. Värdegrunden utgörs av en helhetssyn som kombinerar kompetens, engagemang och omsorg. Värderingarna tolkas utgående från varje enskilt verksamhetsområde. Folkhälsans nya vision Folkhälsan - två steg före innebär såväl fokusering som fördjupning. En enhetlig dokumenterad ledningsprocess stöder ledningen i att månatligen följa upp de gemensamma målsättningarna. Ett personal- och kvalitetsbokslut för Folkhälsan helheten har gjorts för år Under år 2008 har ett samarbete mellan Folkhälsan och PriceWaterhousCoopers startat gällande eventuell EFQM certifiering för någon sektor eller för något bolag och ingår i verksamhetsutvecklingens långtidsplan. En ansökan kommer att göras tidigast år Resultaten motiverar RAI-utvärderingen (Resident Assessment Instrument) visar hur Folkhälsans processer inom vården av äldre fungerar samt på vilket sätt systemet är ett stöd i utvecklingsarbetet. RAImätresultaten tydliggör styrkor och svagheter i vårdarbetet, visar klientstrukturen, tydliggör personalbehovet och gör det lättare att motivera personalen för ökad effektivitet. RAI-utvärderingarna ger en klar bild av vad som fungerar väl inom vården och vad som ännu borde utvecklas och förbättras. Jämförelser mellan olika enheter ger klara signaler om att utvecklingen under flera års tid tack vare RAI-systemet gått i rätt riktning vilket bl.a. medicinanvändningen och den rehabiliterande vården visar inom hela organisationen. Folkhälsan enheter har tre år i rad fått Stakes pris för sina goda resultat i RAI uppföljningen. År 2006 fick organisationen priset Bästa vårdare för tydliggörande av vården, år 2007 gällde priset särskild vikt på nutrition och år 2008 fick två enheter hedersomnämnande för den rehabiliterande vården. Folkhälsan har också i flera repriser presenterat arbetet på Stakes årliga RAI seminarium. Under vår 2008 har Folkhälsan deltagit i flera RAI utvecklingsprojekt i samarbete med Stakes och Chydeniusinstitutet. Handböcker Handböckerna utgör ett utmärkt verktyg och visar hur Folkhälsan genomför verksamhetsutvecklingen i praktiken. De är avsedda både för anställda, klienter och samarbetspartners. Exempelvis de kommuner som köper service av Folkhälsan fäster vikt vid att kvalitetskriterierna finns dokumenterade. I handböckerna ingår de gemensamma värdena och målsättningarna för olika verksamheter samt allmänna riktlinjer som följs när det gäller verksamheten, personal, samarbete och utvärdering. Uppdatering av handböckerna sker vart fjärde år. Respons En modell för gemensamma principer för spontan och riktad respons har utvecklats och lanserats hösten 2006 i enlighet med Folkhälsans responspolicy. Positiv och negativ respons dokumenteras och följs upp på organisationsnivå två gånger per år och den riktade responsen (enkäter till kunder/klienter) enligt uppgjorda planer. Respons är kunders, klienters, samarbetspartners och anställdas åsikter, kommentarer, kritik, beröm och förslag gällande Folkhälsans verksamhet. Antal dokumenterad respons 560 Speciellt inom serviceproduktionen har användningen av responsblanketter och dokumentationen ökat glädjande. För att sprida dokumentationen ytterligare även till övriga delar av organisationen, uppmuntrar vi även i fortsättningen våra kunder och klienter att använda sig av våra responsblanketter och responslådor. Åland och Samfundet har ingen spontan respons registrerad. Förbundet har inte rapporterat den spontana responsen på grund av ofullständiga siffror. Behov finns att år 2009 precisera och omvärdera rutinerna för dokumentationen. 99 Botnia 19 positiv spontan respons negativ spontan respons 63 Norrvalla 76 Syd

18 har man under år 2008 byggt upp ett eget forum för förmännen på Intranätet. Detta togs ibruk på hösten. I slutet av året anskaffades programvara som medför att Folkhälsan får ett rapporteringsverktyg som ger säkrare information och gör det lättare att utveckla rapporteringen inom personalområdet. Utbildning ordnas för organisationernas ansvarpersoner år I enlighet med rådande lagstiftning genomfördes i början av år 2008 en kartläggning av jämställdheten vid Folkhälsan. Slutrapporten sammanställdes och en jämställdhetsplan har uppgjorts utgående från denna. Uppföljningen av planen sker år Speciell vikt har även lagts vid enhetlighet gällande arbetsvärderingen, och en broschyr har sammanställts kring detta. En ny blankett för utvecklingssamtal färdigställdes likaså, och dokumenteringen av samtalen har betonats. Avanti en personalenkät om ledarskap och välmående genomfördes i september Syftet är att identifiera utvecklingsområden och att ge organisationer och enhetschefer verktyg för att vidareutveckla enheten. Kunde sättas in fjädern som infon har på resultatet.i någon ruta. För företagshälsovården finns en för hela Folkhälsan gemensam verksamhetsplan. Personalen har tillgång till lagstadgad företagshälsovård, allmän sjukvård, fysioterapi och andra hälsovårdstjänster såsom rygg- och nackskolor. Beslut fattades även om att inom organisationen ta ibruk materialet Ta till tals för att bättre i ett tidigt skede kunna åtgärda förhållanden som på sikt leder till ohälsa. Folkhälsan är en tobaksfri arbetsplats. De regionala arbetarskyddskommissionerna svarar för övervakningen av arbetsplatserna. I första hand genom regelbundna riskkartläggningar och andra åtgärder initieras av arbetarskyddsfullmäktiga, anställda, förmän eller förtroendemän. Folkhälsan - en attraktiv, hälsofrämjande arbetsplats» Folkhälsan som hälso främjande arbetsplats skall ge medarbetarna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Detta innebär att arbetet skall vara säkert och hanterbart. Att var och en känner sig som del i en arbets gemenskap där man kan må bra, utvecklas och genom arbetet bidra till något meningsfullt.» SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Personalstatistik, bolagen, landskapsföreningarna och Förbundet Anställda, totalt Heltidsanställda 57,5 % 55,2 % 54,7 % 52 % Deltidsanställda 42,5 % 43,5 % 45,3 % 48 % Anställda tillsvidare 76,9 % 76,4 % 72 % 67 % Anställda på viss tid 23,1 % 23,6 % 28,0 % 33 % Genomsnittsålder 40,5 40,2 39,9 40 Årsverken ,65 0,61 0,58 0,58 Sjukfrånvaro 4,80 % 4,60 % 5,30 % 6 % 13% män 87% kvinnor år Personalens åldersstruktur i procent >55 år 21% 16% 14% 24% <24 år 25% år år 15

19 Ekonomi Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och efter dess utgång Ekonomidirektör Christer Holmström Den ordinarie verksamheten Koncernens ordinarie verksamhet som består av tjänsteproduktion, forskning, fastighetsunderhåll och kapitalförvaltning uppvisar för år 2008 ett resultat uppgående till -6,7 milj. (-5,2 milj. år 2007). Tjänsteproduktionen omfattar produktionen av social- och hälsovårdstjänster som under året bedrevs inom aktiebolagen Folkhälsan Mittnyland Ab (fusionerades med Folkhälsan Raseborg Ab), Folkhälsan Syd Ab (tom Folkhälsan Raseborg Ab), Folkhälsan Botnia Ab, Norrvalla Folkhälsan Ab och Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland Ab samt Stiftelsen Silviahemmet. Forskningen bedrivs inom moderorganisationen Samfundet Folkhälsan som utöver forskningen tillhandahåller olika, för koncernen gemensamma, stabsfunktioner. Fastighetsunderhållet omfattar följande fastighetsoch bostadsaktiebolag: Fastighets Ab Folkhälsans Seniorhus i Helsingfors, Fastighets Ab Ulfsberg, Fastighets Ab Mjölbolsta, Bostads Ab Folkhälsan Seniora i Ekenäs, Bostads Ab Folkhälsanhuset i Vanda, Folkhälsans Fastighets Ab Smedsby gård, Bostads Ab Folkhälsanhuset i Esbo, Bostads Ab Folkhälsanhuset i Vasa, Bostads Ab Folkhälsanhuset i Pargas samt Folkhälsans Fastighets Ab Vreten. Förmögenhetsförvaltningen bedrivs dels inom moderorganisationen och dels inom Folkhälsans forskningsstiftelse - Kansanterveyden tutkimussäätiö. Koncernens totala intäkter ökade år 2008 med 4,3 milj. till 55,4 milj. (+8,4 % i förhållande till år 2007). Den största absoluta tillväxten sker inom äldreomsorg och serviceboende (+1,8 milj. ) samt inom barnverksamheter (+1,3 milj. ). Proportionellt sett utgör nu äldreomsorgen och serviceboendet 42,2 % av koncernens omsättning, barnverksamheterna står för 20,4 %, de medicinska verksamheterna för 13,6 %, stödfunktioner för 8,1 %, rehabilitering för 7,6 %, forskning för 4,2 %, utbildning och idrott för 2,2 % samt ledning och staber för 1,6 %. På utgiftssidan ökade personalkostnaderna i stort sett i samma proportion som intäkterna medan förnödenheter och lokalkostnader ökade mer än den generella tillväxten. Detta är bla en följd av att forskningen i Bio-Medicum har tagit hela det av Forskningsstiftelse ägda utrymmet i eget bruk. Folkhälsanhuset i Vanda, som inledde sin verksamhet i september 2007, har dessutom funnits med i räkenskaperna under hela verksamhetsåret Finansförvaltningen Koncernens finansierings- och investeringsverksamhet omfattar avkastningen på sådana fonder inom Samfundet och Forskningsstiftelsen som fritt kan användas i enlighet med deras verksamhetsområden. Ränte- och dividendintäkterna från dessa placeringstillgångar ökade med 1,5 milj. jämfört med år Ökningen är en följd av extraordinära dividendintäkter från Wärtsilä och intäkter från fastighetskapitalfonden Forum Fastighets Kb. Samfundets ägoandelar i Forumkvarteret överfördes fom till fastighetskapitalfonden Forum Fastighets Kb varvid Samfundet inte längre är hyresvärd i Forumkvarteret och fondavkastningen finns därför f.o.m bokad under räntor och dividender. Utöver höga dividendintäkter var den likviditetsreserv som skapades genom försäljningen av aktier år 2007 i huvudsak placerad i tidsbundna depositioner som till följd av höga marknadsräntor gav en bättre direktavkastning än under föregående år. 16 Realisationsvinsterna uppgår till 0,2 milj. och härrör sig främst från försäljningen av två tomter som utbrutits från fastigheten Kosk invid Bodom träsk i Esbo. Hyresintäkterna ökade med 0,1 milj. närmast som en följd av normala hyresjusteringar. Övriga intäker uppgår till 0,2 milj. och består av intäkter från skogsavverkningar på Finnbacka området i Karis. På utgiftssidan står den största förändringen att finna i att koncernens lokalkostnader har sjunkit med 0,2 milj. i förhållande till år Detta är närmast en följd av den förändrade förvaltningsformen i kvarteret Forum. Allmänna understöd och donationer Under övriga donationer och understöd har i bokslutet upptagits Samfundets andel av understödet från Inez och Julius Polins fond som år 2008 uppgick till 1,9 milj. (1,8 milj. år 2007). I allmänna understöd och donationer ingår även samfundets andel av förvaltningsprovisionen från placeringsfonden Aktia-Folkhälsan om 0,07 milj. samt övriga donationer och understöd av vilka de största kommer från Livränteanstalten Hereditas 0,06 milj., och Wahlbergs fond inom Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. 0,03 milj.. Fonder med egen täckning Inom Samfundet och inom Folkhälsans forskningsstiftelse finns det en grupp fonder som har individuella reglementen som fastställer vad tillgångarna skall användas till. Dessa fonder finns i bokslutet upptagna under fonder med egen täckning. I enlighet med dessa fonders fondreglementen kan i regel endast en

20 SAMFUNDET FOLKHÄLSAN bestämd andel av den årliga direktavkastningen användas för fondens ändamål. Som en följd av detta har alla realisationsvinster eller förluster förts till fondernas bundna kapital liksom den andel av årets direktavkastning som respektive fondreglemente anger. Ifall hela den disponibla avkastningen av årets direktavkastning för någon fond inte har kunnat användas har den förts till fondens accumulerade disponibla tillgångar och kan således användas så snart ett lämpligt användningsändamål har identifierats. Fondernas tillgångar samförvaltas i en för vardera organisationen gemensam placeringsportfölj som de underliggande fonderna således äger andelar i. Realisationsförlusterna i fonder med egen täckning uppgick år 2008 till -1,0 milj. och härrör sig från realiseringen av avkastningsandelar i korträntefonder med en fast direktavkastning. Eftersom fondens faktiska avkastning inte har uppnått den utdelade direktavkastningen har fondens värde sjunkit. Under donationer för fondering har en reglering av en testamentarisk donation från föregående år upptagits samt olika slag av uppvaktningar. Räntor och dividender uppgår till 12,9 milj. jämfört med 9,7 milj. under föregående år. Den kraftiga ökningen är en följd av rekordstora dividender från flere bolag samt stigande marknadsräntor under större delen av året. De öronmärkta fondernas utdelning år 2008 uppgick till sammanlagt 4,2 milj. jämfört med 3,9 milj. år De största understöden beviljades Folkhälsans Förbund 3,3 milj. (2,8 milj. år 2007) och Folkhälsans forskningscentrum inom samfundet 3,0 milj. (2,3 milj. år 2007). Eftersom Forskningsstiftelsens understöd är en koncernintern transaktion blir detta understöd eliminerat i koncernens resultaträkning. 17