En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM"

Transkript

1 En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks- och informationsservicen i de tjugosju kommunerna med svensk majoritet. I Österbotten finns tretton sådana kommuner, i Egentliga Finland åtta, i Nyland tre och i Östra Nyland tre. Nedan granskas biblioteks- och informationsverksamheten i detta svenska distrikt, verksamheten jämförs regionvis och kommunerna emellan, aktuell statistik och trender jämförs även med motsvarande uppgifter för hela landet och med de nyckeltal som tagits fram för utvärdering av biblioteks- och informationsverksamhet i enlighet med bibliotekslagens 5 kapitel ( 6). Eftersom en stor del av landets svenskspråkiga befolkning är bosatt i huvudstadsregionen och andra områden där finskan är ett starkt dominerande språk blir frågan om tillgång till svensk biblioteksservice alltmera central. Frågan behandlas närmare i samband med granskning av invånarantal, svensk bosättning och svensk service. Det bibliotekspolitiska program för Finland som överräcktes till kulturminister Suvi Lindén av biblioteksinspektör Kirsti Kekki vid Undervisningsministeriet är också en utgångspunkt för kommentarerna till statistiksiffrorna.programmet utarbetades i samråd med en arbetsgrupp och i ständig dialog med de allmänna biblioteken. Arbetsgruppens ordförande var riksdagsledamot Mirja Ryynänen, de svenskspråkigas representant var Kerstin Sevón. Ett sammandrag av det bibliotekspolitiska programmet har utsänts till cheferna för biblioteks- och informationsverksamheten i det svenska distriktet. Programmet finns att läsa i sin helhet på Undervisningsministeriets webb-sidor tillsvidare enbart på finska. Bifogas följande tabeller över det svenska distriktet i sin helhet: Invånarantal, serviceställen, öppethållning, biblioteksbesök, låntagare, utlåning, erhållna fjärrlån tidningar och tidskrifter, alla anskaffningar sammanlagt, bokinköp, anskaffning av övrigt material, årsverk och driftsutgifter sammanlagt. Det svenska distriktet år 2000 Invånarantal, svensk bosättning och svensk service Invånarantalet totalt i kommunerna med svensk majoritet har minskat med 127 personer, d.v.s. 0,07 % var minskningen 0,1 %. I Egentliga Finland har befolkningen minskat med 76 personer, i Österbotten med 518. Den flyttningsvåg mot söder och mot större centra som rapporterats under senare år är märkbar även i det svenska distriktet; särskilt Östra Nyland visar en befolkningsökning på 455 personer där Sibbo kommun i stort sett står för ökningen. I Nyland är ökningen 12. En stor del av finlandssvenskarna är bosatta i den tvåspråkiga huvudstadsregionen. Räknat i absoluta tal är de kommuner som har den största svenska befolkningen Helsingfors (andel sv.spr.6,7 %), Esbo (9,6 %), Borgå (34,9 %) och Vasa (25,7 %). Mera än en tredjedel av landets svenskspråkiga invånare bor i Nyland, dv.s. ca 36 %, Österbotten kommer på andra plats med 31 % och Östra Nyland på tredje med 11 %. I Egentliga Finland bor 9

2 % av de svenskspråkiga och på Åland något över 8 %. Resten, ca 5 %, fördelar sig på övriga landskap, den största gruppen finns i Karleby. Ser man på andelen svenskspråkiga av befolkningen är den för Österbottens del ca 53 %, för Östra Nyland 36 %, i Mellersta Österbotten 10 %, i Egentliga Finland 6 % och för Nylands del en bit över 8 %./Statistikcentralen /Hbl ) För svensk service på biblioteken har den svenskspråkiga bosättningens stora spridning både inom landet och inom de stora kommunerna och städerna med finsk majoritet naturligtvis konsekvenser. I en miljö med stor andel svenskspråkig befolkning inom ett avgränsat område är det förhållandevis lätt att erbjuda mångsidig biblioteksservice på svenska, tillräckligt med personal med svensk kulturbakgrund och litteraturkännedom och ett tillräckligt utbud av svenska böcker, tidskrifter och multimedia. I huvudstadsregionen och andra områden med liknande struktur är det betydligt svårare eftersom befolkningen är spridd över stora områden och det inte går att koncentrera en heltäckande svensk service till några enstaka bibliotek. Bristerna i den svenska servicen på biblioteken i huvudstadsregionen och i Åbo har diskuterats i de svenska dagstidningarna under vårvintern På Runebergsdagen sammanträdde företrädare för Finlands kommunförbund, Utbildningsstyrelsen, Undervisningsministeriet, Svenska kulturfonden, Pedagogiska institutionen och Finlands svenska biblioteksförening för att dryfta hur man kunde åstadkomma en bättre svensk service, särskilt med beaktande av de svenska skolornas behov av service.nya undervisningsmetoder och nya kunskapskällor gör biblioteken till en allt viktigare del av skolornas arbete. Finlands svenska biblioteksförening ansökte och beviljades medel av Svenska kulturfonden för projektet BITTIS. Projektets idé är att under sommaren och hösten 2001 kartlägga situationen vad gäller svensk biblioteksservice till skolorna för att kunna visa var problemen ligger och skapa modeller för hur de bäst kunde avhjälpas. BITTIS är början till ett långsidigt samarbetsprojekt mellan ovan nämnda aktörer. Bibliotek, bokbussar och övriga serviceställen, öppethållning Den våg av biblioteksindragningar som under slutet av 1990-talet såg ut att hota hela det riksomfattande biblioteksnätet verkar nu ha ebbat ut. I hela landet var antalet bibliotek och bokbussar oförändrat, frånsett att sjukhusbibliotekens antal fortsätter att sjunka (-12/-1,3% ). Det finns nu 99 sjukhusbibliotek i hela landet varav fem i det svenska distriktet. Inom distriktet ökade antalet biblioteksfilialer med tre, medan antalet övriga serviceställen minskade med fyra. Ekenäs stad står för omvandlingen av tre serviceställen till tre filialbibliotek, Liljendal har dragit in en utlåningsstation. Bokbusshållplatserna har i hela landet minskat med 1,5 %, i det svenska distriktet med 15 %. Av Österbottens minskning med 41 hållplatser står Närpes för indragning av 33. I Nyland minskade antalet hållplatser från 77 till 5 då Ekenäs drog in 72 hållplatser. Öppethållningen minskade i hela det svenska distriktet med 0,8 %, i Östra Nyland med hela 2,7 %. Nyckeltal för tillgängligheten i utvärderingen av biblioteks- och informationstjänster är ett avstånd på högst 2 kilometer till närmaste serviceställe och högst 1 kilometer till närmaste bokbusshållplats för 80 % av befolkningen. År 1960 fanns i Finland 4007 bibliotek, tio år senare hade antalet som en följd av omstruktureringar i samhället och inflyttning mot städerna reducerats med År 2001 var antalet 948. Biblioteksnätets struktur förändras av många samhälleliga orsaker, till allt detta kommer en ny syn på vad som krävs för att ett serviceställe skall kunna kallas ett bibliotek. Utlåningsstationerna och de små filialerna har varit ett viktigt led i bokförsörjningen, i dag betonas

3 tillgången till olika slag av kunskapskällor och en för området utbildad personal både i bibliotekslag och -förordning och i det bibliotekspolitiska programmet. I programmet föreslås att kommunerna rekommenderas att utarbeta strategier för sin informationsförsörjning. Förslaget till en riksomfattande rekommendation om en Internet-terminal per 1000 invånare skulle innebära 3600 nya terminaler för landets bibliotek.nyckeltal i dag är 1 per 5000 invånare, och minst 1 per kommun. Låntagare, biblioteksbesök och utlåning I det svenska distriktet är i medeltal 46 % av befolkningen biblioteksanvändare. Nyckeltal i utvärderingsarbetet är 45 %. Österbotten ligger klart över medeltalet med 48,3 %, siffran för Egentliga Finland är 47,2 %. Nyland och Östra Nyland ligger under medeltal och nyckeltal med 43,7 respektive 37,4 %. Motsvarande skillnader syns följdriktigt i utlåningssiffror och biblioteksbesök. Medeltal för utlåningen i det svenska distriktet ligger traditionellt betydligt under landets medeltal. För hela landets del är siffran 19,9 lån per invånare och år med en ökning på 2,7 % från Nyckeltalet i utvärderingen är 18 lån per invånare och år. I det svenska distriktet är medeltalet 14,4 med en ökning på 2,5 % från Siffrorna för Österbotten är 15,9, för Egentliga Finland 14,1, för Nyland 12,3 och för Östra Nyland 10,6. Ser man på de enskilda kommunerna ligger Larsmo högst med 21,4 lån per invånare och år, följt av Jakobstad med 18,9 lån, Liljendal med 18,2 och Korsholm med 18,1. De lägsta utlåningssiffrorna visar Iniö med 4,4, Ingå med 8,9 lån och Sibbo med 9,9. Hela landet Nyckeltal Svenska Egentliga distriktet Finland Österbotten Nyland Östra Nyland Utlåning/inv 19, ,4 14,1 15,9 12,3 10,6 Bibl.besök 12,4 10 9, ,4 9,4 5,7 Inköp/1000 inv Driftsutgifter Siffrorna för biblioteksbesöken var relativt oförändrade jämfört med föregående år i hela landet, i det svenska distriktet minskade biblioteksbesöken med 2,4 %. Störst var minskningen i Östra Nyland, 4,4 %, näststörst i Österbotten, 3,1 %, i Egentliga Finland var minskningen 1,8 och i Nyland 1,2. Medeltalet för hela landet vad gäller antal besök per år är 12,4, nyckeltalet är 10, och siffran för det svenska distriktet 9,6. Östra Nyland ligger långt under medeltal och nyckeltal med 5,7 besök per invånare och år. Bland enskilda kommuner ligger Ingå, Iniö, Kimito och Oravais under 5 besök per år, medan Ekenäs, Jakobstad, Korpo, Korsnäs, Korsholm, Kronoby, Nykarleby och Pargas ligger på över 10 besök. Högst ligger Korpo med 13,7 besök. Siffran för under året erhållna fjärrlån har för hela landets del ökat med 5,1 %, i det svenska distriktet med hela 10 %. Samarbete med utbildningsinstitutioner, väl fungerande nätverk och den svenska bosättningens spridning som omtalats tidigare i texten påverkar dessa siffror.nyland ligger högst, antalet erhållna fjärrlån har ökat med 17,8 %. Österbotten och Egentliga Finland ligger kring

4 landets medeltal med 5,6 % respektive 5,1 % ökning, medan Östra Nyland uppvisar en minskning med 1,1 % jämfört med föregående år Tidningar och tidskrifter, inköp I hela landet var antalet beställda tidningar och tidskrifter i stort sett oförändrat, likaså i det svenska distriktet. Egentliga Finland visar dock en ökning med 3,2 % och Österbotten en minskning med 1,5 %. I både Nyland och Östra Nyland var minskningen 0,6 %. Nyckeltal är 15 årgångar per 1000 invånare och sammanlagt minst 40 årgångar. Distriktet i sin helhet har i medeltal 16,2 årgångar per 1000 invånare. Egentliga Finland har så mycket som 41 årgångar per 1000 invånare, Västanfjärd 87, Houtskär 70 och Nagu 66.I Österbotten är medeltalet 22 årgångar per 1000 invånare. Alla kommuner har över 20 årgångar per 1000 invånare utom Korsholm, Oravais och Nykarleby. Lägst ligger Oravais med 13 årgångar, högst ligger Vörå med 30.Medeltal för Nyland är 22 årgångar per 1000 invånare, för Östra Nylands del är medeltalet 14. Siffrorna varierar starkt i Östra Nyland mellan Liljendals 45 årgångar och Sibbos 11. Inköpen hade ökat med 2,7 % i hela landet, i det svenska distriktet hade de i medeltal minskat med 0,3 %. Siffrorna varierar dock starkt. Medan Egentliga Finland visar en minskning med -6,2 % och Österbotten en obetydlig minskning med -0,8 %, visar Nyland en ökning med hela 6,7 % och Östra Nyland en ökning med 3 %. Nyckeltal för bokinköpen är 350 per 1000 invånare, för övrigt material 50. Inköpen per 1000 invånare var i medeltal 346 i hela distriktet.egentliga Finland ligger trots den procentuella minskningen fortfarande högst med 415 inköp per 1000 invånare och år, siffran för Iniö är 1384, för Korpo 1003, för Västanfjärd 845 och för Houtskär 706. Pargas är den enda skärgårdskommun som ligger under medeltalet med siffran 319. Inköpssiffrorna i kommuner med mycket lågt invånarantal blir självklart mycket höga i proportion till större kommuner, eftersom ett tillräckligt mångsidigt grundbestånd av nytt material måste anskaffas och sedan vid uträkningar av denna typ fördelas på en liten mängd invånare. I Österbotten är siffran också hög, 355 inköp per 1000 invånare, medan Nyland och Östra Nyland ligger mycket långt under medeltalet med siffrorna 292 respektive 250. Bland enskilda österbottniska kommuner ligger Kronoby, Larsmo, Maxmo, Oravais, Pedersöre, Jakobstad och Vörå klart över medeltalet, mindre än 300 inköp per 1000 invånare görs endast i Kristinestad.I Nyland når Ekenäs närmast medeltalet med 342 inköp per 1000 invånare, i Östra Nyland ligger Liljendal långt över medeltalet med siffran 572. Under 200 inköp per 1000 invånare ligger i hela tabellen endast Pernå i Östra Nyland. Det svenska distriktet är till stor del tvåspråkigt och borde därför även vad gäller bokinöpen ligga över medeltalet eftersom man betjänar två språkgrupper. Medeltalet för distriktet är 325. Siffrorna ovan för inköp sammanlagt speglas givetvis i bokinköpen, Egentliga Finland ligger högt över nyckeltalet med siffran 367, Västanfjärd ligger högst med 778 bokinköp, Dragsfjärd lägst med 291. Medeltalet för Österbotten är 346, Larsmo leder med 530, i Malax är siffran 215. I Nyland är bokinöpen per 1000 invånare 291, Karis ligger högst med 332. Medeltalet för Östra Nyland är 233, Liljendal ligger högt över medeltal och nyckeltal med 653 bokinköp, Pernå ligger på 190 Variationerna regioner och kommuner emellan är stora, talen som gäller inköp och utbud av olika slag av biblioteksmaterial återspeglas i besöks- och utlåningssiffror.det säger sig självt att ett

5 mångsidigt och rikligt utbud stimulerar till en större användning av bibliotekets service. I det bibliotekspolitiska programmet föreslås nyckeltalet för bokinköp höjas till 400 per 1000 invånare och inköp av övrigt material till 100. Årsverk Nyckeltal vad gäller personalresurserna är en anställd per 1000 invånare. Landets medeltal är 0,8, det är även medeltal för det svenska distriktet liksom också för Egentliga Finland och Österbotten. Medeltalet för Nyland är 0,7, för Östra Nyland 0,6. Vikten av en för biblioteks- och informationsområdet utbildad, tillräcklig stor personal kan inte nog betonas. I det bibliotekspolitiska programmet föreslås bland åtgärder som borde vidtas för att korrigera eftersläpning och för att biblioteken skall kunna fylla sin i regeringsprogrammet givna uppgift i informationssamhället både tillsättning av nu "vilande" tjänster och befattningar och höjda löner. Nyrekrytering av kompetent personal är ett växande problem. Bibliotekslagen och -förordningen ställler också krav på personalens utbildning och kompetens, det i bibliotekslagen stipulerade kravet på tillräckligt med personal definieras genom nyckeltalets rekommendation.inrättandet av tillräckligt många tjänster och tillsättandet av personal på indragna tjänster skulle innebära 1000 nya årsverken. Driftsutgifter Driftskostnaderna har ökat med 4,7 % i hela landet, ökningen i det svenska distriktet är 2,4. Medeltal för driftsutgifterna är i hela landet 240 Mk per invånare, i det svenska distriktet 237,4. Egentliga Finland ligger på i medeltal 262,1 Mk och Österbotten på 242,7 Mk. Siffrorna för Nyland och Östra Nyland ligger långt under medeltalet, de är 223,9 respektive 206,2. Västanfjärd satsar mest med 512,8 Mk, Malax minst med 155,4 Mk I det bibliotekspolitiska programmet föreslås att eftersläpningarna i bibliotekens ekonomi rättas till både vad gäller statsandelar och kommunala satsningar. Kommunerna rekommenderas att satsa 1,5-2 % av alla driftskostnader på biblioteksverksamheten och enhetspriserna föreslås höjas. Sammandrag Statistiken för biblioteksverksamheten i det svenska distriktet skiljer sig från siffrorna för landet i övrigt, samma trender har varit rådande sedan länge. De höga utlåningssiffror som ger Finland en ledande ställning i hela världen är i det svenska distriktet traditionellt betydligt lägre, ungefär på samma nivå som i Danmark i en nordisk jämförelse. Siffran är dock fortfarande hög både på nordisk nivå och globalt sett. Bokinköp och inköp av övrigt material ligger i landskapen Nyland och Östra Nyland långt under landets medeltal och de statliga rekommendationer som tagits fram för utvärdering av biblioteksverksamhet.det som kallas det svenska distriktet innebär tvåspråkiga områden med biblioteks- och informationsservice för två språkgrupper, vilket borde innebära högre siffror än både medeltal och nyckeltal anger. Driftsutgifterna borde överlag ligga högre för att ge möjligheter till en god service på två språk. Ett växande problem vad gäller svensk biblioteksservice utgör också de stora kommuner och städer som har en procentuellt sett relativt liten, men i absoluta tal stor svenskspråkig befolkning som bor utspridd över området.

6 Regionalt bedömt får invånarna i Egentliga Finland och Österbotten en god biblioteks- och informationsservice på basen av en tillräcklig resursering. I Nyland är resurserna betydligt sämre, och för Östra Nylands del kan man tala om en fullt synlig eftersläpning.bristen på erforderliga resurser ger återverkan också i uppgifterna gällande biblioteksbesök och utlåning. Informationssamhället ställer stora krav på medialäskunnighet och förmåga till livslångt lärande, och biblioteken har här en viktig roll, vilket även betonas i det nu gällande regeringsprogrammet för Finland. Bibliotekslagen betonar främjandet av befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter. I dagens läge är dessa lika möjligheter ifrågasatta genom att biblioteken både lokalt och regionalt sett erbjuder service på synnerligen varierande nivå. Eftersom skolbibliotekens standard allmänt ligger på en synnerligen anspråkslös nivå och de allmänna biblioteken ger skolorna en omfattande service som blir allt mera central på grund av nya metoder i undervisningen med tillhörande krav på förmåga att använda och utvärdera olika slags kunskapskällor kan eftersläpning och en sänkt servicenivå få allvarliga konsekvenser långt in i framtiden.

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Mellanrapport Det nuvarande svenskspråkiga gymnasienätet uppstod under 70-talet efter att grundskolereformen genomförts. Efter det har gymnasienätet i stort

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Toimintakertomus 20 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehåll 1. Bibliotekets användning och samlingar... 2 2. Ekonomi... 4 3. Evenemang... 5 4. Personalen... 6 5. Projekt... 7 Kirjasampo.fi Boksampo.fi...

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Finlands svenska biblioteksförening IT-utskottets möte. 11.12.2012 i Glaspalatsets träffpunkt. Närvarande

Finlands svenska biblioteksförening IT-utskottets möte. 11.12.2012 i Glaspalatsets träffpunkt. Närvarande Finlands svenska biblioteksförening IT-utskottets möte 11.12.2012 i Glaspalatsets träffpunkt Närvarande Jonas Tana (ordf.), Biblioteken.fi Harriet Lill-Smeds, Lovisa stadsbibliotek, Östra Nylands bibliotek

Läs mer

På väg mot den nya biblioteksla en

På väg mot den nya biblioteksla en På väg mot den nya biblioteksla en Hans största välgörenhetsinsats var troligen byggandet av bibliotek. Från 1883 till sin Hans största välgörenhetsinsats var troligen byggandet av bibliotek. Från 1883

Läs mer

Regionalräkenskaper 2011

Regionalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2013 Regionalräkenskaper 2011 Östra Finlands bruttonationalprodukt per invånare ökade mest av storområdena När man ser till storområdesnivå ökade bruttonationalproduktens volym per

Läs mer

Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm

Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm Finlandssvenska fysikdagar, Silja Symphony 13.11.2009 1 Bakgrund Att studera fysik och naturvetenskaper

Läs mer

2 T5 ÅBOLAND Idrott 1999-2004 Kommunalt 1997-2005. 2 T5 ÅBOLAND Landskapsförbundet -regionplanering 1997-1999 Kommunikationer 1996-2004 Kulturliv

2 T5 ÅBOLAND Idrott 1999-2004 Kommunalt 1997-2005. 2 T5 ÅBOLAND Landskapsförbundet -regionplanering 1997-1999 Kommunikationer 1996-2004 Kulturliv 1 T5 NYLAND Arbetsförhållanden 1996-2002 Befolkningsfrågor -emigration 1996-2003 Bostadsfrågor 1996-2004 Brandväsendet 1996-2001 Folkliv och historia 1996-2004 Föreningar 1996-2004 Hemslöjd och hobby 1997

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL GERDA-enkäten Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa METODBESKRIVNING 1. URVAL GERDA-enkäten riktades till 65- och 75-åringar i Västerbottens län i Sverige och landskapet Österbotten i Finland. Svararnas födelseår

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: april 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: april 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: april 2012 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT april 2012 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 3128568 och Olli Peltola puh +358 50 312 8727 Österbottens

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommun- och stadsdirektörernas konferens 23-24.9, Pargas Linda Grönqvist, teamledare Vi vill synliggöra vår service Vi registerar alla

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN

KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN MIKA HELANDER PD, akademilektor (forskningsledig fr.o.m. 1.9.2015) Åbo Akademi sociologiska enheten Kan vi stå till tjänst? 2

Läs mer

Verksamhetsstrategi för. Blankabiblioteken i Åboland. Mikaela Johansson och ledningsgruppen för Blankabiblioteken

Verksamhetsstrategi för. Blankabiblioteken i Åboland. Mikaela Johansson och ledningsgruppen för Blankabiblioteken Verksamhetsstrategi för Blankabiblioteken i Åboland Mikaela Johansson och ledningsgruppen för Blankabiblioteken Godkänd 19.11 2005 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Undervisningsministeriets biblioteksstrategi

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: December 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: December 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: December 2013 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT december 2013 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 312 8568 och Olli Peltola tfn +358 50 312 8727 Österbottens

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner

Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner PL Linnéa Henriksson Offentlig förvaltning Åbo Akademi linnea.henriksson@abo.fi 19.11.2007 1 Om bakgrunden till

Läs mer

FINLANDS SVENSKA BIBLIOTEKSFÖRENING IT-utskottets möte. Tid: 1.11.2010 kl. 12.00-15.40 Plats: Bibliotek 10, Helsingfors.

FINLANDS SVENSKA BIBLIOTEKSFÖRENING IT-utskottets möte. Tid: 1.11.2010 kl. 12.00-15.40 Plats: Bibliotek 10, Helsingfors. FINLANDS SVENSKA BIBLIOTEKSFÖRENING IT-utskottets möte Tid: 1.11.2010 kl. 12.00-15.40 Plats: Bibliotek 10, Helsingfors Närvarande: Annika Lund, Stadsbiblioteket i Jakobstad, ordf. Gerd Backman, Väståbolands

Läs mer

Regionalräkenskaper 2010

Regionalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2012 Regionalräkenskaper 2010 Ojämn ekonomisk tillväxt i landskapen under de senaste åren De regionala ekonomierna har utvecklats i en mycket ojämn takt under de senaste åren. Under

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Den svenska biblioteksstatistiken Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Verksamhetsgruppen Gruppen tillsattes av generalsekreteraren efter ett initiativ från Föreningen

Läs mer

Regionalt seminarium 24.9.2008 Stundars

Regionalt seminarium 24.9.2008 Stundars Regionalt seminarium 24.9.2008 Stundars Arbetskrafsinvandringen och landsbygden med Närpes som exempel Erland Eklund, Lilian Ivars, Leila Warén-Backström Åbo Akademi Vasa Landsbygdsforskningsenheten 25.9.2008

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Två av de nya uppdragen 2011

Två av de nya uppdragen 2011 cecilia.ranemo@kb.se http://biblioteksstatistik.kb.se Två av de nya uppdragen 2011 CD-rom, spel 2% Video, DVD 11% Musik-fonogram 25% E-musik 0% Talböcker 20% Ljudböcker 24% E-böcker Övr. AV-media 8% 9%

Läs mer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer Detta är en presentation av ett planerat kapitel för min planerade doktorsavhandling om språkkrav i finska och svenska för anställda i tvåspråkiga kommuner i Finland. Syftet med min avhandling är undersöka

Läs mer

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Förbundet Finlands Svenska Synskadade Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000

Läs mer

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt Sysselsättningsöversikt 10 458 arbetslösa arbetssökande i maj Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften enligt kommun Malax 6,9 Korsnäs 6,0 Kaskö 11,6 Korsholm 6,9 Vasa 11,1 Närpes 4,1 Kristinestad

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014

Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014 2015-02-20 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2014/8-869 Kulturnämnden Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014 Förslag till beslut Kulturnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Ledningsgruppens möte 16.5.2008 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan Organisering Samarbetsprojekt SSKH Åbo Akademi i Åbo och Vasa

Läs mer

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för

Läs mer

INNEHÅLL BILAGOR. 1. Bakgrund 1. 2. Ärendets behandling 1. 3. Tryggandet av delaktighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6

INNEHÅLL BILAGOR. 1. Bakgrund 1. 2. Ärendets behandling 1. 3. Tryggandet av delaktighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6 PLAN FÖR ORDNANDE AV BOENDE I KÅRKULLA SAMKOMMUN FÖR ÅREN 2012-2020 Godkänd av Kårkulla samkommuns styrelse 18.12.2012 INNEHÅLL 1. Bakgrund 1 2. Ärendets behandling 1 3. Tryggandet av delaktighet och rättigheter

Läs mer

Vad heter det i din kommun? Allt från kommunnamn till vägnamn

Vad heter det i din kommun? Allt från kommunnamn till vägnamn Forskningscentralen för de inhemska språken Vad heter det i din kommun? Allt från kommunnamn till vägnamn Eivor Sommardahl & Leila Mattfolk Eivor.Sommardahl@focis.fi Leila.Mattfolk@focis.fi Lagstiftning

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: September 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: September 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: September 2013 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT September 2013 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tel +358 50 312 8568 och Olli Peltola tfn +358 50 312 8727

Läs mer

SPRÅKLIG MÅNGFALD I SKOLAN

SPRÅKLIG MÅNGFALD I SKOLAN Gun Oker-Blom, Erik Geber och Heidi Backman SPRÅKLIG MÅNGFALD I SKOLAN språkbakgrund och muntlig språkkompetens i de svenska lågstadieskolorna i Finland Utbildningsstyrelsen 2001 Duplikat 2/2001 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektplan med kommunikationsplan för Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektägare Genomförs i Projektets syfte Region Värmland/Kulturcentrum, Biblioteksutveckling i

Läs mer

Mia Malm (ny) vikarierar Jonas Tana på Biblioteken.fi och fungerar som ordförande för IT-utskottet. Hon är tjänstledig från Karis bibliotek, Raseborg.

Mia Malm (ny) vikarierar Jonas Tana på Biblioteken.fi och fungerar som ordförande för IT-utskottet. Hon är tjänstledig från Karis bibliotek, Raseborg. Finlands svenska biblioteksförening IT-utskottet Tid 7.10.2013 kl. 11.30-14.30 Plats: Böle bibliotek, Helsingfors Närvarande: Mia Malm (ordf.), Biblioteken.fi Susanne Ahlroth, Regionförvaltningsverket

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Jakobstads Tidning

Jakobstads Tidning JG 3 Mediehistoria 22.10.2009 Kati Leuschel och Johanna Modig Jakobstads Tidning 1898 2008 Jakobstads Tidning (JT) grundades i december 1898 av fil.mag Isak Eriksson Smeds. Under åren 1898 2008 utgavs

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 Antagen av barn och bildningsnämnden 0900202 1 Biblioteksplan för Surahammars bibliotek 2009-2012 Syftet med biblioteksplanen En biblioteksplan är, enligt

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Anstaltsbibliotek Ett anstaltsbibliotek är ett bibliotek som är verksamt på ett sjukhus eller en vårdinrättning.

Anstaltsbibliotek Ett anstaltsbibliotek är ett bibliotek som är verksamt på ett sjukhus eller en vårdinrättning. Statistik för de allmänna biblioteken Termer Nedanom definieras i alfabetisk ordning de begrepp som har använts i databasens tabeller, tabellrubriker och nyckeltal, och innebörden av de olika regionindelningarna

Läs mer

I gällande Biblioteksplan finns angivet att den ska revideras vart tredje år. Detta är den första revideringen.

I gällande Biblioteksplan finns angivet att den ska revideras vart tredje år. Detta är den första revideringen. Järfälla bibliotek Utvärdering och revidering av Biblioteksplan 2008-2015 Bakgrund och syfte I gällande Biblioteksplan finns angivet att den ska revideras vart tredje år. Detta är den första revideringen.

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt Sysselsättningsöversikt 11 518 arbetslösa arbetssökande i februari Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften enligt kommun Malax 7,8 Korsnäs 6,8 Kaskö 11,7 Korsholm 7,3 Vasa 12,1 Närpes 4,7 Kristinestad

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 1 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 sammanträdet Plats Kommunalgården Närvarande ledamöter (samt anteckning om vem som fungerade som ordförande) Sjövall Edgar - ordförande Andersson

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt Sysselsättningsöversikt 10 437 arbetslösa arbetssökande i november Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften enligt kommun Malax 9,0 Korsnäs 7,6 Kaskö 11,9 Korsholm 6,5 Vasa 11,1 Närpes 4,2 Kristinestad

Läs mer

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Rapport 2005-10-10 Sammanfattning Kultur och fritidsnämndens resultatmål för biblioteksverksamheten finns angivna i förvaltningens verksamhetsplan.

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt Sysselsättningsöversikt 10 534 arbetslösa arbetssökande i oktober Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften enligt kommun Malax 8,7 Korsnäs 7,3 Kaskö 12,8 Korsholm 6,8 Vasa 10,8 Närpes 4,1 Kristinestad

Läs mer

Sysselsättningsöversikt april 2015

Sysselsättningsöversikt april 2015 UTSIKTER APRIL 2015 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt april 2015 Får publiceras 27.5.2015 kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten fortsätter ännu att öka, ökningen är nästan en femtedel jämfört

Läs mer

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000 Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 -allmänt och turism I 1996-2000 123 T5 NYKARLEBY -allmänt och turism II 2001-2005 -pälsdjur 1997-2002 -allmänt och bibliotek 1996-2005 -Svenska

Läs mer

På andra språk än svenska

På andra språk än svenska På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget

Läs mer

Gruppmentorskap. för rektorer. Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram. Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI

Gruppmentorskap. för rektorer. Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram. Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI Gruppmentorskap för rektorer Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI Lärande i arbetet Internationell forskning: 70-80% av relevant kunnande för arbetet baserar sig på informellt

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka:

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka: Biblioteken står inför stora utmaningar: Minskad tillgång till biblioteksservice Ökade klyftor Minskad läsning bland barn Trendmässigt minskad biblioteksanvändning Nöjdheten med servicen minskar Några

Läs mer

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Placering efter utbildning 2010

Placering efter utbildning 2010 Utbildning 2012 Placering efter utbildning 2010 Största delen av de nyutexaminerade sysselsattes bättre år 2010 än året innan Enligt Statistikcentralen hade största delen av de nyutexaminerade lättare

Läs mer

Du 55+ Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt. Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård

Du 55+ Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt. Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt Du 55+ Du är klok! Du har resurser! Du har erfarenhet! Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård Svenska Seniorer i Finland arbetar för ett närsamhälle

Läs mer

Kommunreformens konsekvenser för församlingarna

Kommunreformens konsekvenser för församlingarna 2 2010 Bengt Klemets Kommunreformens konsekvenser för församlingarna Om församlingsidentitet och strukturer i de nya kyrkliga samfälligheterna Kommunreformens konsekvenser för församlingarna Om församlingsidentitet

Läs mer