En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

Transkript

1 En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks- och informationsservicen i de tjugosju kommunerna med svensk majoritet. I Österbotten finns tretton sådana kommuner, i Egentliga Finland åtta, i Nyland tre och i Östra Nyland tre. Nedan granskas biblioteks- och informationsverksamheten i detta svenska distrikt, verksamheten jämförs regionvis och kommunerna emellan, aktuell statistik och trender jämförs även med motsvarande uppgifter för hela landet och med de nyckeltal som tagits fram för utvärdering av biblioteks- och informationsverksamhet i enlighet med bibliotekslagens 5 kapitel ( 6). Eftersom en stor del av landets svenskspråkiga befolkning är bosatt i huvudstadsregionen och andra områden där finskan är ett starkt dominerande språk blir frågan om tillgång till svensk biblioteksservice alltmera central. Frågan behandlas närmare i samband med granskning av invånarantal, svensk bosättning och svensk service. Det bibliotekspolitiska program för Finland som överräcktes till kulturminister Suvi Lindén av biblioteksinspektör Kirsti Kekki vid Undervisningsministeriet är också en utgångspunkt för kommentarerna till statistiksiffrorna.programmet utarbetades i samråd med en arbetsgrupp och i ständig dialog med de allmänna biblioteken. Arbetsgruppens ordförande var riksdagsledamot Mirja Ryynänen, de svenskspråkigas representant var Kerstin Sevón. Ett sammandrag av det bibliotekspolitiska programmet har utsänts till cheferna för biblioteks- och informationsverksamheten i det svenska distriktet. Programmet finns att läsa i sin helhet på Undervisningsministeriets webb-sidor tillsvidare enbart på finska. Bifogas följande tabeller över det svenska distriktet i sin helhet: Invånarantal, serviceställen, öppethållning, biblioteksbesök, låntagare, utlåning, erhållna fjärrlån tidningar och tidskrifter, alla anskaffningar sammanlagt, bokinköp, anskaffning av övrigt material, årsverk och driftsutgifter sammanlagt. Det svenska distriktet år 2000 Invånarantal, svensk bosättning och svensk service Invånarantalet totalt i kommunerna med svensk majoritet har minskat med 127 personer, d.v.s. 0,07 % var minskningen 0,1 %. I Egentliga Finland har befolkningen minskat med 76 personer, i Österbotten med 518. Den flyttningsvåg mot söder och mot större centra som rapporterats under senare år är märkbar även i det svenska distriktet; särskilt Östra Nyland visar en befolkningsökning på 455 personer där Sibbo kommun i stort sett står för ökningen. I Nyland är ökningen 12. En stor del av finlandssvenskarna är bosatta i den tvåspråkiga huvudstadsregionen. Räknat i absoluta tal är de kommuner som har den största svenska befolkningen Helsingfors (andel sv.spr.6,7 %), Esbo (9,6 %), Borgå (34,9 %) och Vasa (25,7 %). Mera än en tredjedel av landets svenskspråkiga invånare bor i Nyland, dv.s. ca 36 %, Österbotten kommer på andra plats med 31 % och Östra Nyland på tredje med 11 %. I Egentliga Finland bor 9

2 % av de svenskspråkiga och på Åland något över 8 %. Resten, ca 5 %, fördelar sig på övriga landskap, den största gruppen finns i Karleby. Ser man på andelen svenskspråkiga av befolkningen är den för Österbottens del ca 53 %, för Östra Nyland 36 %, i Mellersta Österbotten 10 %, i Egentliga Finland 6 % och för Nylands del en bit över 8 %./Statistikcentralen /Hbl ) För svensk service på biblioteken har den svenskspråkiga bosättningens stora spridning både inom landet och inom de stora kommunerna och städerna med finsk majoritet naturligtvis konsekvenser. I en miljö med stor andel svenskspråkig befolkning inom ett avgränsat område är det förhållandevis lätt att erbjuda mångsidig biblioteksservice på svenska, tillräckligt med personal med svensk kulturbakgrund och litteraturkännedom och ett tillräckligt utbud av svenska böcker, tidskrifter och multimedia. I huvudstadsregionen och andra områden med liknande struktur är det betydligt svårare eftersom befolkningen är spridd över stora områden och det inte går att koncentrera en heltäckande svensk service till några enstaka bibliotek. Bristerna i den svenska servicen på biblioteken i huvudstadsregionen och i Åbo har diskuterats i de svenska dagstidningarna under vårvintern På Runebergsdagen sammanträdde företrädare för Finlands kommunförbund, Utbildningsstyrelsen, Undervisningsministeriet, Svenska kulturfonden, Pedagogiska institutionen och Finlands svenska biblioteksförening för att dryfta hur man kunde åstadkomma en bättre svensk service, särskilt med beaktande av de svenska skolornas behov av service.nya undervisningsmetoder och nya kunskapskällor gör biblioteken till en allt viktigare del av skolornas arbete. Finlands svenska biblioteksförening ansökte och beviljades medel av Svenska kulturfonden för projektet BITTIS. Projektets idé är att under sommaren och hösten 2001 kartlägga situationen vad gäller svensk biblioteksservice till skolorna för att kunna visa var problemen ligger och skapa modeller för hur de bäst kunde avhjälpas. BITTIS är början till ett långsidigt samarbetsprojekt mellan ovan nämnda aktörer. Bibliotek, bokbussar och övriga serviceställen, öppethållning Den våg av biblioteksindragningar som under slutet av 1990-talet såg ut att hota hela det riksomfattande biblioteksnätet verkar nu ha ebbat ut. I hela landet var antalet bibliotek och bokbussar oförändrat, frånsett att sjukhusbibliotekens antal fortsätter att sjunka (-12/-1,3% ). Det finns nu 99 sjukhusbibliotek i hela landet varav fem i det svenska distriktet. Inom distriktet ökade antalet biblioteksfilialer med tre, medan antalet övriga serviceställen minskade med fyra. Ekenäs stad står för omvandlingen av tre serviceställen till tre filialbibliotek, Liljendal har dragit in en utlåningsstation. Bokbusshållplatserna har i hela landet minskat med 1,5 %, i det svenska distriktet med 15 %. Av Österbottens minskning med 41 hållplatser står Närpes för indragning av 33. I Nyland minskade antalet hållplatser från 77 till 5 då Ekenäs drog in 72 hållplatser. Öppethållningen minskade i hela det svenska distriktet med 0,8 %, i Östra Nyland med hela 2,7 %. Nyckeltal för tillgängligheten i utvärderingen av biblioteks- och informationstjänster är ett avstånd på högst 2 kilometer till närmaste serviceställe och högst 1 kilometer till närmaste bokbusshållplats för 80 % av befolkningen. År 1960 fanns i Finland 4007 bibliotek, tio år senare hade antalet som en följd av omstruktureringar i samhället och inflyttning mot städerna reducerats med År 2001 var antalet 948. Biblioteksnätets struktur förändras av många samhälleliga orsaker, till allt detta kommer en ny syn på vad som krävs för att ett serviceställe skall kunna kallas ett bibliotek. Utlåningsstationerna och de små filialerna har varit ett viktigt led i bokförsörjningen, i dag betonas

3 tillgången till olika slag av kunskapskällor och en för området utbildad personal både i bibliotekslag och -förordning och i det bibliotekspolitiska programmet. I programmet föreslås att kommunerna rekommenderas att utarbeta strategier för sin informationsförsörjning. Förslaget till en riksomfattande rekommendation om en Internet-terminal per 1000 invånare skulle innebära 3600 nya terminaler för landets bibliotek.nyckeltal i dag är 1 per 5000 invånare, och minst 1 per kommun. Låntagare, biblioteksbesök och utlåning I det svenska distriktet är i medeltal 46 % av befolkningen biblioteksanvändare. Nyckeltal i utvärderingsarbetet är 45 %. Österbotten ligger klart över medeltalet med 48,3 %, siffran för Egentliga Finland är 47,2 %. Nyland och Östra Nyland ligger under medeltal och nyckeltal med 43,7 respektive 37,4 %. Motsvarande skillnader syns följdriktigt i utlåningssiffror och biblioteksbesök. Medeltal för utlåningen i det svenska distriktet ligger traditionellt betydligt under landets medeltal. För hela landets del är siffran 19,9 lån per invånare och år med en ökning på 2,7 % från Nyckeltalet i utvärderingen är 18 lån per invånare och år. I det svenska distriktet är medeltalet 14,4 med en ökning på 2,5 % från Siffrorna för Österbotten är 15,9, för Egentliga Finland 14,1, för Nyland 12,3 och för Östra Nyland 10,6. Ser man på de enskilda kommunerna ligger Larsmo högst med 21,4 lån per invånare och år, följt av Jakobstad med 18,9 lån, Liljendal med 18,2 och Korsholm med 18,1. De lägsta utlåningssiffrorna visar Iniö med 4,4, Ingå med 8,9 lån och Sibbo med 9,9. Hela landet Nyckeltal Svenska Egentliga distriktet Finland Österbotten Nyland Östra Nyland Utlåning/inv 19, ,4 14,1 15,9 12,3 10,6 Bibl.besök 12,4 10 9, ,4 9,4 5,7 Inköp/1000 inv Driftsutgifter Siffrorna för biblioteksbesöken var relativt oförändrade jämfört med föregående år i hela landet, i det svenska distriktet minskade biblioteksbesöken med 2,4 %. Störst var minskningen i Östra Nyland, 4,4 %, näststörst i Österbotten, 3,1 %, i Egentliga Finland var minskningen 1,8 och i Nyland 1,2. Medeltalet för hela landet vad gäller antal besök per år är 12,4, nyckeltalet är 10, och siffran för det svenska distriktet 9,6. Östra Nyland ligger långt under medeltal och nyckeltal med 5,7 besök per invånare och år. Bland enskilda kommuner ligger Ingå, Iniö, Kimito och Oravais under 5 besök per år, medan Ekenäs, Jakobstad, Korpo, Korsnäs, Korsholm, Kronoby, Nykarleby och Pargas ligger på över 10 besök. Högst ligger Korpo med 13,7 besök. Siffran för under året erhållna fjärrlån har för hela landets del ökat med 5,1 %, i det svenska distriktet med hela 10 %. Samarbete med utbildningsinstitutioner, väl fungerande nätverk och den svenska bosättningens spridning som omtalats tidigare i texten påverkar dessa siffror.nyland ligger högst, antalet erhållna fjärrlån har ökat med 17,8 %. Österbotten och Egentliga Finland ligger kring

4 landets medeltal med 5,6 % respektive 5,1 % ökning, medan Östra Nyland uppvisar en minskning med 1,1 % jämfört med föregående år Tidningar och tidskrifter, inköp I hela landet var antalet beställda tidningar och tidskrifter i stort sett oförändrat, likaså i det svenska distriktet. Egentliga Finland visar dock en ökning med 3,2 % och Österbotten en minskning med 1,5 %. I både Nyland och Östra Nyland var minskningen 0,6 %. Nyckeltal är 15 årgångar per 1000 invånare och sammanlagt minst 40 årgångar. Distriktet i sin helhet har i medeltal 16,2 årgångar per 1000 invånare. Egentliga Finland har så mycket som 41 årgångar per 1000 invånare, Västanfjärd 87, Houtskär 70 och Nagu 66.I Österbotten är medeltalet 22 årgångar per 1000 invånare. Alla kommuner har över 20 årgångar per 1000 invånare utom Korsholm, Oravais och Nykarleby. Lägst ligger Oravais med 13 årgångar, högst ligger Vörå med 30.Medeltal för Nyland är 22 årgångar per 1000 invånare, för Östra Nylands del är medeltalet 14. Siffrorna varierar starkt i Östra Nyland mellan Liljendals 45 årgångar och Sibbos 11. Inköpen hade ökat med 2,7 % i hela landet, i det svenska distriktet hade de i medeltal minskat med 0,3 %. Siffrorna varierar dock starkt. Medan Egentliga Finland visar en minskning med -6,2 % och Österbotten en obetydlig minskning med -0,8 %, visar Nyland en ökning med hela 6,7 % och Östra Nyland en ökning med 3 %. Nyckeltal för bokinköpen är 350 per 1000 invånare, för övrigt material 50. Inköpen per 1000 invånare var i medeltal 346 i hela distriktet.egentliga Finland ligger trots den procentuella minskningen fortfarande högst med 415 inköp per 1000 invånare och år, siffran för Iniö är 1384, för Korpo 1003, för Västanfjärd 845 och för Houtskär 706. Pargas är den enda skärgårdskommun som ligger under medeltalet med siffran 319. Inköpssiffrorna i kommuner med mycket lågt invånarantal blir självklart mycket höga i proportion till större kommuner, eftersom ett tillräckligt mångsidigt grundbestånd av nytt material måste anskaffas och sedan vid uträkningar av denna typ fördelas på en liten mängd invånare. I Österbotten är siffran också hög, 355 inköp per 1000 invånare, medan Nyland och Östra Nyland ligger mycket långt under medeltalet med siffrorna 292 respektive 250. Bland enskilda österbottniska kommuner ligger Kronoby, Larsmo, Maxmo, Oravais, Pedersöre, Jakobstad och Vörå klart över medeltalet, mindre än 300 inköp per 1000 invånare görs endast i Kristinestad.I Nyland når Ekenäs närmast medeltalet med 342 inköp per 1000 invånare, i Östra Nyland ligger Liljendal långt över medeltalet med siffran 572. Under 200 inköp per 1000 invånare ligger i hela tabellen endast Pernå i Östra Nyland. Det svenska distriktet är till stor del tvåspråkigt och borde därför även vad gäller bokinöpen ligga över medeltalet eftersom man betjänar två språkgrupper. Medeltalet för distriktet är 325. Siffrorna ovan för inköp sammanlagt speglas givetvis i bokinköpen, Egentliga Finland ligger högt över nyckeltalet med siffran 367, Västanfjärd ligger högst med 778 bokinköp, Dragsfjärd lägst med 291. Medeltalet för Österbotten är 346, Larsmo leder med 530, i Malax är siffran 215. I Nyland är bokinöpen per 1000 invånare 291, Karis ligger högst med 332. Medeltalet för Östra Nyland är 233, Liljendal ligger högt över medeltal och nyckeltal med 653 bokinköp, Pernå ligger på 190 Variationerna regioner och kommuner emellan är stora, talen som gäller inköp och utbud av olika slag av biblioteksmaterial återspeglas i besöks- och utlåningssiffror.det säger sig självt att ett

5 mångsidigt och rikligt utbud stimulerar till en större användning av bibliotekets service. I det bibliotekspolitiska programmet föreslås nyckeltalet för bokinköp höjas till 400 per 1000 invånare och inköp av övrigt material till 100. Årsverk Nyckeltal vad gäller personalresurserna är en anställd per 1000 invånare. Landets medeltal är 0,8, det är även medeltal för det svenska distriktet liksom också för Egentliga Finland och Österbotten. Medeltalet för Nyland är 0,7, för Östra Nyland 0,6. Vikten av en för biblioteks- och informationsområdet utbildad, tillräcklig stor personal kan inte nog betonas. I det bibliotekspolitiska programmet föreslås bland åtgärder som borde vidtas för att korrigera eftersläpning och för att biblioteken skall kunna fylla sin i regeringsprogrammet givna uppgift i informationssamhället både tillsättning av nu "vilande" tjänster och befattningar och höjda löner. Nyrekrytering av kompetent personal är ett växande problem. Bibliotekslagen och -förordningen ställler också krav på personalens utbildning och kompetens, det i bibliotekslagen stipulerade kravet på tillräckligt med personal definieras genom nyckeltalets rekommendation.inrättandet av tillräckligt många tjänster och tillsättandet av personal på indragna tjänster skulle innebära 1000 nya årsverken. Driftsutgifter Driftskostnaderna har ökat med 4,7 % i hela landet, ökningen i det svenska distriktet är 2,4. Medeltal för driftsutgifterna är i hela landet 240 Mk per invånare, i det svenska distriktet 237,4. Egentliga Finland ligger på i medeltal 262,1 Mk och Österbotten på 242,7 Mk. Siffrorna för Nyland och Östra Nyland ligger långt under medeltalet, de är 223,9 respektive 206,2. Västanfjärd satsar mest med 512,8 Mk, Malax minst med 155,4 Mk I det bibliotekspolitiska programmet föreslås att eftersläpningarna i bibliotekens ekonomi rättas till både vad gäller statsandelar och kommunala satsningar. Kommunerna rekommenderas att satsa 1,5-2 % av alla driftskostnader på biblioteksverksamheten och enhetspriserna föreslås höjas. Sammandrag Statistiken för biblioteksverksamheten i det svenska distriktet skiljer sig från siffrorna för landet i övrigt, samma trender har varit rådande sedan länge. De höga utlåningssiffror som ger Finland en ledande ställning i hela världen är i det svenska distriktet traditionellt betydligt lägre, ungefär på samma nivå som i Danmark i en nordisk jämförelse. Siffran är dock fortfarande hög både på nordisk nivå och globalt sett. Bokinköp och inköp av övrigt material ligger i landskapen Nyland och Östra Nyland långt under landets medeltal och de statliga rekommendationer som tagits fram för utvärdering av biblioteksverksamhet.det som kallas det svenska distriktet innebär tvåspråkiga områden med biblioteks- och informationsservice för två språkgrupper, vilket borde innebära högre siffror än både medeltal och nyckeltal anger. Driftsutgifterna borde överlag ligga högre för att ge möjligheter till en god service på två språk. Ett växande problem vad gäller svensk biblioteksservice utgör också de stora kommuner och städer som har en procentuellt sett relativt liten, men i absoluta tal stor svenskspråkig befolkning som bor utspridd över området.

6 Regionalt bedömt får invånarna i Egentliga Finland och Österbotten en god biblioteks- och informationsservice på basen av en tillräcklig resursering. I Nyland är resurserna betydligt sämre, och för Östra Nylands del kan man tala om en fullt synlig eftersläpning.bristen på erforderliga resurser ger återverkan också i uppgifterna gällande biblioteksbesök och utlåning. Informationssamhället ställer stora krav på medialäskunnighet och förmåga till livslångt lärande, och biblioteken har här en viktig roll, vilket även betonas i det nu gällande regeringsprogrammet för Finland. Bibliotekslagen betonar främjandet av befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter. I dagens läge är dessa lika möjligheter ifrågasatta genom att biblioteken både lokalt och regionalt sett erbjuder service på synnerligen varierande nivå. Eftersom skolbibliotekens standard allmänt ligger på en synnerligen anspråkslös nivå och de allmänna biblioteken ger skolorna en omfattande service som blir allt mera central på grund av nya metoder i undervisningen med tillhörande krav på förmåga att använda och utvärdera olika slags kunskapskällor kan eftersläpning och en sänkt servicenivå få allvarliga konsekvenser långt in i framtiden.