Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik
|
|
- Alexandra Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den svenska biblioteksstatistiken Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik
2 Verksamhetsgruppen Gruppen tillsattes av generalsekreteraren efter ett initiativ från Föreningen Sveriges Länsbibliotekarier. Gruppen har bestått av: Detlef Barkanowitz, Föreningen Sveriges Länsbibliotekarier/Norrbottens länsbibliotek (hösten 2008) Ulrica Elfgren, Centralsjukhuset Karlstad (hösten 2008) Fredrik Ernerot, Skolbibliotek Väst Ingrid Harnemo, Umeå universitetsbibliotek Anna-Christina Rutquist, Föreningen Sveriges Länsbibliotekarier/Länsbiblioteket i Värmland (våren 2009) Malin Ögland, Regionbibliotek Stockholm Anna Kåring Wagman, Svensk Biblioteksförenings kansli Gruppen har träffats vid fem tillfällen under hösten 2008 och våren Gruppens uppdrag Gruppen valde att koncentrera sig på officiell statistik och inte på kvalitetsmätningar, utvärderingar eller prestationsindikatorer. Skälet var inte att det inte är viktigt, utan att det var ett tillräckligt stort uppdrag att arbeta med den officiella statistiken. För sitt arbete formulerade gruppen tre punkter: Gruppen skulle arbeta för att statistik samlas in för samtliga offentligt finansierade bibliotek ofta och regelbundet. Gruppen skulle formulera förslag på hur statistikens kvalitet kan förbättras så att den på ett bättre sätt speglar samtiden och blir mer användbar. Gruppen skulle arbeta för att samordningen av statistik för olika bibliotek blir bättre. Gruppen väljer att redovisa sitt arbete i form av ett slutdokument där ståndpunkter och förslag presenteras (nedan). 2
3 Varför behövs bättre statistik? Statistik behövs för det första för att biblioteket ska kunna analysera den egna verksamheten, eftersom den ofta utgör en grund för utvärderingar av det interna arbetet. För det andra finns ett behov av att kunna jämföra sig med andra bibliotek. Man kan behöva veta om den egna verksamheten håller en jämförbar kvalitet och var biblioteket befinner sig i relation till allmänna utvecklingstendenser. Ett tredje skäl är att man behöver en rättvisande bild av verksamheterna i dialogen med uppdragsgivarna (rektorer, kommunpolitiker, sjukhusledningar med flera). Ytterligare en anledning är att man skulle behöva kunna beskriva de svenska biblioteken bättre för exempelvis nationella beslutsfattare eller i internationella sammanhang. Problem med dagens statistik Mycket arbete har inom gruppen lagts ner på att bena ut vad det återkommande uttalandet att den svenska biblioteksstatistiken är dålig står för mer exakt. Problemen med dagens statistik är flera. Många uppfattar att dagens statistik ofta ger en alltför negativ och gammaldags bild av biblioteken, som inte stämmer med de verksamheter som faktiskt pågår. Ett exempel är att antalet fysiska besök på folkbiblioteken minskar, men att det inte är möjligt att visa hur utvecklingen ser ut för virtuella besök. Det talas mycket om de minskande biblioteksbesöken, men stämmer det? Är det inte så att många använder bibliotekens hemsidor och virtuella tjänster i stället för att besöka det fysiska biblioteket? Ett annat är att forskningsbiblioteken till stor del har andra arbetsuppgifter idag jämfört med för tio år sedan, men att detta inte återspeglas i statistiken. Statistiken bör alltså på ett bättre sätt visa verksamheternas bredd och det moderna biblioteket. Statistiken är inte heller kopplad till bibliotekens uppdrag. Ett exempel är att skol- eller högskolebibliotekens pedagogiska uppgifter inte syns i statistiken. Ett annat är att bibliotekslagen inte tydligt återspeglas i vilka uppgifter som samlas in. Bibliotekslagen pekar ut särskilt prioriterade grupper, men alla återfinns inte i statistiken. De delar av verksamheterna som syns i statistiken blir tydligare för uppdragsgivarna, medan andra viktiga aktiviteter, som ännu inte finns med i statistiken, riskerar att bli mindre synliga. Biblioteksområdet riskerar att bli svårtillgängligt och inåtvänt och därmed i värsta fall bortglömt om vi inte kan beskriva dess omfattning och bredd av verksamheter utåt. Ett annat problem är att det ojämna insamlandet av statistik leder till en ofullständig bild av biblioteken. Idag är det inte möjligt att ge en total bild av biblioteksutbudet på en ort, i en region eller i riket som helhet. Ett exempel: skolbibliotek av hög kvalitet skulle kunna leda till både fler eller färre lån på folkbiblioteket, men brist på statistik gör att eventuella samband är svåra att diskutera över huvud taget. AV- och skolbibliotekscentralernas verksamhet är inte heller tillräckligt belysta. Avsaknaden av statistiksammanställningar är förstås problematisk även på andra sätt bibliotekstyper som inte undersöks regelbundet riskerar att bli osynliga. Likaså behöver kunskaperna om vad användarna gör förbättras. Det räcker inte med att visa att användarna besöker bibliotek fysiskt eller virtuellt. Man behöver också veta vad de gör på biblioteken och om deras önskemål och intressen tillgodoses. Ytterligare ett problem är att definitionerna och instruktionerna är otillräckliga, samtidigt som många uppgiftslämnare är osäkra på hur statistiken ska redovisas. Statistiken upplevs inte heller alltid som så strategiskt betydelsefull. Det partiella bortfallet kan ibland därför vara ganska stort och uppgifterna kan variera beroende på vem som lämnat in dem om en uppgiftslämnare går i pension eller slutar kan statistiken om biblioteket komma att se annorlunda ut. 3
4 Omvärldsanalys Gruppen diskuterade i början av hösten om den svenska statistiken är sämre än andra länders och om det i sådana fall gick att hämta goda exempel från utlandet. Konsulten Annette Johansson, AnnJo Konsulteri, fick i uppdrag av gruppen att göra en omvärldsanalys. I uppdraget ingick att kartlägga den svenska biblioteksstatistiken och hur ansvaret och lagstiftningen för den ser ut. Vidare ingick att jämföra den svenska statistiken med några andra länders (Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, USA), liksom en kartläggning av vilka internationella standarder som finns. Rapporten Dikt eller verklighet? En introduktion till biblioteksstatistik i Sverige och andra länder visade att den svenska statistiken inte skiljer sig så mycket från andra länders i bemärkelsen vilka uppgifter som samlas in. Däremot har samordningen inte kommit lika långt som i exempelvis Norge eller Danmark. Flera länder hade också kommit längre i arbetet att sprida intresse för statistik och att göra den användbar för biblioteken. Likaså har fler kommit igång med mätningar av virtuella tjänster. Dikt eller verklighet? visade att delvis olika uppgifter samlas in för skol-, sjukhus-, folk- och forskningsbibliotek och att definitionerna av det som samlas in skiljer sig åt. Rapporten visade också att det finns bestämmelser som reglerar förändringar av statistiken de ansvariga myndigheterna kan med andra ord inte ändra rutinerna hur som helst. Det finns internationella standarder. ISO har en standard för biblioteksverksamhet, som används bland annat i Norge och Danmark och av forskningsbiblioteken i Sverige. IFLA och UNESCO håller också på och utvecklar standarder för biblioteksstatistik. I Sverige har ett samarbete kring statistiken påbörjats i och med bildandet av KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik. Expertgruppens arbete ska vara avslutat Bland målsättningarna finns att samordna statistiken för olika bibliotekstyper, att åstadkomma en ny teknisk lösning för insamling av data och förmedling av den färdiga statistiken och att förbättra kontakten med bibliotekens uppdragsgivare och med uppgiftslämnarna. Verksamhetsgruppen har också följt andra pågående projekt och grupper, exempelvis projektet Mäta och väga och EIRA-gruppens arbete med en ny sjukhusbiblioteksstatistik. Särskilt brådskande områden Utifrån de diskussioner som förts i gruppen har vi valt att framhålla vissa områden som mer brådskande än andra: Frågor om vad som mäts: Jämförbarhet över tid Jämförbarhet mellan bibliotekstyper, internationella standarder (ISO, IFLA/UNESCO) Mätningar av olika aktiviteter på bibliotek Mätningar av virtuella tjänster Frågor om hur mätningarna går till: Uppgifternas kvalitet/stöd till uppgiftslämnarna 4
5 Frågor om hur statistiken ska användas: Statistikens användbarhet för biblioteken Nedan följer gruppens förslag på hur respektive område kan förbättras. Förslag Uppgifternas kvalitet/stöd till uppgiftslämnarna De inlämnade uppgifternas bristande kvalitet framstår mer och mer som ett av de största problemen med biblioteksstatistiken. Här har de ansvariga myndigheterna ett stort ansvar för att öka intresset för och kunskapen om statistik, för att åstadkomma begripliga definitioner och för att ge stöd och återkoppling i samband med inlämningen av uppgifter. Gruppen vill framhålla att statistik inte bara behöver ses som en statlig kontroll av biblioteken, utan också kan fungera som ett hjälpmedel i den egna verksamhetsutvecklingen och i det strategiska arbetet. Ett ökat användande av nyckeltal kan vara en del av det arbetet. Verksamhetsgruppen tror att Svensk Biblioteksförening också kan bidra till att förbättra situationen, till exempel genom att belysa hur viktig statistiken är och genom att anordna tillfällen för att diskutera statistik och utbyta erfarenheter. Statistikens användbarhet för biblioteken De anställda på biblioteken och uppgiftslämnarna måste uppleva att statistikarbetet är relevant och ger dem något tillbaka. Vi vill att biblioteken själva ska kunna plocka ut statistik ur en databas, för att på så sätt kunna skräddarsy uppgifter för olika behov. Gruppen vill framhålla det finska undervisningsministeriets hemsida med den finska folkbiblioteksstatistiken. I den kan man söka på olika parametrar (mediebestånd, mediebestånd/invånare, avskrivningar, anskaffningar, anskaffningar/1000 invånare, anskaffningar/mediebestånd (%), periodika, utlåning, kunder, utlåning/invånare, lånecirkulation = utlåning/mediebestånd, fjärrlån, utlåning: andra nyckeltal, kostnader, kostnader/invånare, lönsamhet, serviceställen, öppettimmar, personal samt grunddata. Man kan också söka på olika nivåer (kommun, riket, ekonomisk region, landskap, landskapsbibliotek, landskapsbiblioteksdistrikt, län, storområde, arbetskrafts- och näringscentrum, språklig indelning, statistisk kommungruppering och typ av bibliotek) och göra tidsserier från 1999 och framåt. Sidan är användarvänlig och enkel och gör det möjligt att plocka ut och kombinera de uppgifter man är intresserad av, liksom att göra jämförelser och tidsserier. Positivt är också att man uppmanas komma med feedback om databasens innehåll, om dess struktur och funktion samt om hur tekniken fungerar. Gruppen skulle gärna se en liknande sida för samtliga bibliotekstyper i Sverige. Virtuella tjänster Mätningar av virtuella tjänster för alla bibliotekstyper brådskar. Forskningsbiblioteken har kommit en bit på väg, men det finns fortfarande diskussioner om hur man bäst mäter exempelvis hemsidesbesök. Med tanke på att det kan ta tid att hitta rätt definitioner och mätmetoder är det hög tid att sätta igång. I arbetet är det viktigt att tillvarata de erfarenheter som gjorts utomlands och av forskningsbiblioteken och att sträva mot gemensamma definitioner. Gruppen lyfter fram danskt biblioteksindex, som visar användningen av bibliotekens hemsidor, som ett föredöme. Indexet görs av ett privat företag och finns på Det danska indexet täcker folkbibliotek i vissa kommuner och några särskilda bibliotekstjänster (till 5
6 exempel Biblioteksvagten ungefär Fråga biblioteket och bibliotek.dk). Indexet visar antal besök på hemsidan, antal besök per 1000 invånare, antal besökande och antal sidor som visas vid besöket. Man kan också se förändringar över tid. Ett liknande index vore enligt verksamhetsgruppen mycket användbart och borde påbörjas snarast av statistikansvariga myndigheter. Givetvis är det bättre om mätningar av hemsidesbesök och användning av virtuella tjänster utförs och publiceras av statistikansvariga myndigheter, så att indexet inte bara täcker dem som vill och kan betala för att vara med. Givetvis räcker det inte med att mäta att virtuella tjänster används. Det behövs också statistik om hur de utnyttjas, till exempel hur användarna beter sig när de besöker bibliotekens hemsidor. Mätningar av olika aktiviteter på bibliotek Det är viktigt att statistiken visar bibliotekens hela spännvidd och att den också återspeglar bibliotekens mer moderna tjänster. Det finns också en önskan om att användarna och deras möjligheter att ta del av bibliotekens tjänster blir mer synliga i statistiken. Gruppen menar att en utökning av antalet parametrar kan behövas, även om vi är medvetna om att enkäterna inte får bli för betungande för biblioteken och att Rådet för den officiella statistiken är tveksamt till en utökning av antalet frågor. Det finns även en önskan om att statistiken bättre ska spegla bibliotekens uppdrag. Olika bibliotek tillhör olika moderorganisationer och integreringen i dessa blir på många håll allt starkare. Det innebär att bibliotekens mål ser olika ut och att det givetvis inte är möjligt eller relevant att hitta ett enda sätt att mäta detta. Inget hindrar att biblioteken, vid sidan om biblioteksstatistiken, mäts utifrån de respektive verksamheter de tillhör (skolan, högskolan, kommunen eller sjukhuset). Det vore däremot olyckligt om sådana mätningar kom att ersätta en gemensam biblioteksstatistik. Standarder och jämförbarhet mellan olika bibliotekstyper Idag mäts inte samma saker för olika bibliotekstyper och det finns inte gemensamma definitioner. Gruppen anser att gemensamma standarder skulle vara önskvärt för att förbättra förutsättningarna att göra jämförelser mellan olika bibliotekstyper. Gemensamma standarder behöver inte innebära att alla mäter allt, utan att det finns en uppsättning parametrar och definitioner och att respektive bibliotekstyp väljer vilka parametrar man anser är relevanta. En konstruktion med en gemensam, fast del och en rörlig, frivillig del skulle kunna användas. Gemensamma standarder och definitioner skulle dessutom öka möjligheterna till utbildningar och erfarenhetsutbyten. Om alla använder samma definitioner skulle det bli mer lönsamt att anordna kompetensutveckling inom området. Det skulle bli lättare att föra ett samtal om vad definitionerna står för och utbyta erfarenheter om hur olika bibliotek arbetar för att samla in korrekta data. Ytterligare ett argument är att andra länder samordnar sin statistik mer och mer. Med tanke på att många länder har börjat använda de internationella standarder som finns (ISO, IFLA/UNESCO) är det likaså värt att fundera på om även Sverige borde ansluta sig till dessa. Jämförbarhet över tid Gruppen har diskuterat att det är viktigt att kunna följa längre tidsserier, samtidigt som statistiken måste kunna förnyas. Ett förslag är att man även här arbetar med en fast del, som ser 6
7 likadan ut över tid, och en rörlig del, som kan anpassas och snabbare följa förändringar. Eventuellt kan modellen också vara en fördel i diskussionerna med Rådet för den officiella statistiken förhoppningsvis behöver rådet endast godkänna förändringar i fasta delen, medan den rörliga delen får vara friare. Prestationsindikatorer och kvalitetsmätningar Gruppen har som tidigare nämnts helt ägnat sig åt den officiella statistiken. Men samtidigt ser gruppen att det finns en stor efterfrågan på bättre kvalitetsmätningar och utvärderingar. Kunskaperna är inte tillräckliga om hur mål formuleras, i vilken utsträckning man lever upp till målen och vad inre och yttre effektivitet är. Vi ser därför ett ökande behov av samtal om och utveckling av metoder för kvalitativa mätningar av bibliotek, liksom en diskussion om hur man ställer upp kriterier för vad som är ett bra bibliotek. Metoderna bör kopplas till forskning, bland annat om relationen mellan verksamhetens effekter och dess effektivitet. Inspiration kan även här hämtas från andra länder; i exempelvis Storbritannien och USA har man påbörjat arbetet med att infoga prestationsindikatorer och kvalitets- och effektmätningar i den officiella statistiken. 7
Leverantör för insamling och bearbetning av data har upphandlats och är just nu SCB. KB betalar för 2008 års insamling 174 000 SEK.
1 Biblioteksstatistik i Sverige Faktaunderlag till KB:s remissvar till Kulturutredningen Christine Lindmark 2009-03-30 Innehåll 1. Forskningsbiblioteksstatistiken fakta 2. Folkbiblioteksstatistiken fakta
Läs merEn ny samlad biblioteksstatistik
Cecilia.Ranemo@kb.se En ny samlad biblioteksstatistik Sidnummer 1 En samlad nationell biblioteksstatistik KB:s instruktion 5 Myndigheten ska ha en nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet
Läs mer2. Dagordningen Dagordningen fastställdes.
KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik Tid: 16 september 2008 kl. 10.00-16.00 Plats: Karolinska universitetssjukhuset, Solna Minnesanteckningar Närvarande: Tore Torngren, ordf., Biblioteksdirektionen,
Läs merRegional biblioteksplan Kalmar län
Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merProtokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017
Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden
Läs merRegional biblioteksplan
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna
Läs merKB:s expertgrupp för biblioteksstatistik
KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik Tid: 18 februari 2009 kl. 10.00-16.00 Plats: Nationell samverkan, KB, Stockholm Minnesanteckningar Närvarande: Tore Torngren, ordf., Biblioteksdirektionen, Lunds
Läs merRegional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas
Läs merRutiner för samråd och styrning 2013-2015
Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merKB:s expertgrupp för biblioteksstatistik. Förhinder: Margaretha Holstenson, Värmdö gymnasium Anna Kåring Wagman, Biblioteksföreningen
KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik Tid: 17 mars 2011 kl. 10.00-16.00 Plats: Arkitekturmuseets bibliotek i Stockholm Minnesanteckningar Närvarande: Tore Torngren, ordf., Biblioteksdirektionen, Lunds
Läs merRegional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland
Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.
Läs merTvå av de nya uppdragen 2011
cecilia.ranemo@kb.se http://biblioteksstatistik.kb.se Två av de nya uppdragen 2011 CD-rom, spel 2% Video, DVD 11% Musik-fonogram 25% E-musik 0% Talböcker 20% Ljudböcker 24% E-böcker Övr. AV-media 8% 9%
Läs merUppdraget om planerna
Uppdraget om planerna Cecilia Ranemo blogg http://biblioteksstatistik.kb.se e-post biblioteksstatistik@kb.se Sidnummer 1 Nytt uppdrag i KBs instruktion 1 augusti 2011 A. Tillsammans med länsbiblioteken
Läs merDatum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014
Kulturnämnden Kristina Elding Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 39 Kristina.Elding@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-05-14 Dnr 1400765 1 (5) Kulturnämnden Regionalt mediesamarbete för biblioteken
Läs merKungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1
Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kunskap för evigheten Lag om pliktleverans av tryckt material 1661 Lag om pliktleverans av radio och TV - 1979 Lag om pliktleverans av e-material
Läs merBiblioteksstatistik Projekt och Planer
Biblioteksstatistik Projekt och Planer Mötesplats inför framtiden Borås 2010-10-13 Tore Torngren Lunds universitet, Biblioteksdirektionen KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik Vad jag tänker tala om
Läs merDikt eller verklighet?
En introduktion till biblioteksstatistik i Sverige och i andra länder Annette Johansson SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 70380, 107 24 STOCKHOLM Tel: 08-545 132 30. Fax. 08-545 132 31 E-post: info@biblioteksforeningen.org
Läs merFöreningens framtid. Styrkor
Föreningens framtid Styrkor Rapporter på nationell nivå Viktig lobbygrupp Medlemsstyrt Opinionsbildning Stöd till nätverk inom föreningen BIBLIST/Forum Medlemstidning BBL Stor förening Kan påverka Remissinstans
Läs merHANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan
HANDBOK KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan 2012 2014 Uppdaterad 2013 Innehåll Varför har KB en inflytandestruktur? 3 Strukturen 3 Vad är nationella referensgruppen? 4 Vad är en styr-
Läs merInriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.
Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på
Läs merNämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020
Nämndsplan 2020-2023 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN - Preliminär nämndsplan år 2020 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Mål- och resultatstyrning i Lomma kommun... 3 1.2 Nämndsplan och målkedja... 3
Läs merFolkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen
Läs merFördel Solna. En Biblioteksplan för
Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.
Läs merBiblioteksplan Lidingö stad
1 (8) DATUM DNR 2016-05-02 KS/2016:10 Biblioteksplan Lidingö stad 2016-2019 2 (8) Innehållsförteckning Biblioteksverksamhet för alla... 3 Bibliotekslagen (SFS 2013:801)...3 Bibliotek ska samverka...4 Lidingö
Läs merFjärrlånestatistik ur LIBRIS
Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler
Läs merKB:s expertgrupp för biblioteksstatistik. Adjungerade: Poul Henrik Jörgensen (punkt) 7
KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik Tid: 10 november 2010 kl. 10.00-16.00 Plats: Kulturrådet i Stockholm Minnesanteckningar Närvarande: Tore Torngren, ordf., Biblioteksdirektionen, Lunds universitet
Läs merUppdrag planer Sidnummer 1
Uppdrag planer Sidnummer 1 Instruktionen som kom 1 augusti 2011 5 /Träder i kraft I:2011-08-01/ Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling inom
Läs merMäta och väga. Malin Ögland. Paper presenterat vid konferensen oktober 2009 i Borås
Mäta och väga Malin Ögland Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås Mäta och väga Mäta och Väga är ett projekt som drivs av Regionbibliotek Stockholm i samarbete med Regionbibliotek
Läs merRegional biblioteksplan för Stockholms län
KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att
Läs merBiblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01
Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets
Läs merREGIONAL BIBLIOTEKSPLAN
REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens
Läs merVi arbetar i medborgarnas tjänst
Vi arbetar i medborgarnas tjänst En kartläggning av bibliotekens mediestrategiska arbete utifrån normerande dokument Uppdrag Svensk biblioteksförening 2014 Åsa Söderlind Gullvor Elf Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan
Läs merFolkbiblioteken i. Stockholms län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i Stockholms län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter
Läs merFolkbiblioteken i. Region Skåne 2014
Folkbiblioteken i Region Skåne Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor,
Läs merMedieplan. Karlskoga bibliotek
Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s
Läs merFolkbiblioteken i. Region Västra Götaland 2014
Folkbiblioteken i Region Västra Götaland Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna
Läs merFolkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2017-12-13 196 2 Biblioteksplan för Vänersborgs kommun Inledning och syfte Biblioteksplanen för Vänersborgs kommun reglerar Vänersborgs biblioteksverksamhet.
Läs merJenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014
Vad betyder bibliotekslagen och de internationella manifesten för gymnasiebiblioteken? Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Artikel 19
Läs merUppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige
Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela
Läs merBiblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS
Biblioteksplan för Laxå kommun 2017-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-14, 84 Dnr KS 2017-103 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Styrdokument 2 1.2 Bibliotekets uppdrag. 2 2 Folkbibliotek 3
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var
VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2018 2020 Antagen av kommunstyrelsen 2018-09-10 101 Inledning... 3 Biblioteksverksamheten i Munkfors kommun... 3 Folkbiblioteket... 3 Prioriterade grupper och verksamhetsområden... 4 Samverkan...
Läs merVälkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö
Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö 1 Uppstart Samtliga folkbibliotek i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län inbjuds
Läs merSkolbibliotek. Informationsblad
Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten
Läs merKompetensutveckling en diskussion. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för ledning, profession och organisation
Kompetensutveckling en diskussion Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för ledning, profession och organisation Innehåll Förord 3 Utvecklingsrådet för ledning, profession och organisation
Läs merBilaga 6: Kvalitetsdeklaration KVALITETSDEKLARATIONENS INNEHÅLL
Bilaga 6: Kvalitetsdeklaration KVALITETSDEKLARATIONENS INNEHÅLL 0. SAMMANFATTNING... 2 1. STATISTIKENS INNEHÅLL... 2 1.1. STATISTISKA MÅLSTORHETER... 2 1.2. REFERENSTIDER... 3 1.3. FULLSTÄNDIGHET... 3
Läs merFolkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad
Läs merFolkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad
Läs merFolkbiblioteken i. Jämtlands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i Jämtlands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter
Läs merVerksamhetsplan 2004
Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en
Läs merCecilia Ranemo, utredare Avdelningen för kunskapsutveckling och analys
Cecilia Ranemo, utredare Avdelningen för kunskapsutveckling och analys Sveriges officiella statistik Lagen om den officiella statistiken 2001:99 Förordningen (2001:100) om den officiella statistiken Rådet
Läs merSverige behöver en ny kulturvanestatistik
MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras
Läs mer59 Svar på remiss från Kulturdepartementet av Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi (KFN/2019:56)
59 Svar på remiss från Kulturdepartementet av Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi (KFN/2019:56) Kultur- och fritidsnämndens beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden antar
Läs merBiblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Läs merKungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling
Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in
Läs merVerktyg för biblioteksplaner -
Cecilia.Ranemo@kb.se Maria.Telenius@kulturradet.se Verktyg för biblioteksplaner - Sidnummer 1 Idag tar vi på oss läsfrämjandeglasögonen Sidnummer 2 The Librarian av @aussiegall (CC BY) Ny bibliotekslag
Läs merFolkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen
Läs merUpphandling av biblioteksdrift
2016-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2016/41 Kulturnämnden Upphandling av biblioteksdrift Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att upphandla driften av kommunens samtliga bibliotek. Sammanfattning
Läs merDatum Dnr Regionalt mediesamarbete på biblioteksområdet 2016
Kulturnämnden Annelien van der Tang Eliasson Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 40 Annelien.vanderTang-Eliasson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-14 Dnr 1502892 1 (5) Kulturnämnden Regionalt
Läs merBiblioteksplan 2012-2015
Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken
Läs merKulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.
Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merFråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009
Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla
Läs merBiblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek
Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek 2016-2019 Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 4 Uppdrag 4 Styrdokument 4 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden
Läs merBiblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN
Biblioteksplan för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Innehåll Inledning 3 Vad säger bibliotekslagen? 4 Varför en biblioteksplan? 4 Vad är ett bibliotek? 5 ViIka är bibfiotekets målgrupper? 5 Utmaningar!
Läs merPlan för att öka verksamheternas attraktionskraft
Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft 1 Inledning Värmdös befolkning har nära till förskola, skola och jobb. Butiker, bibliotek och närservice finns i välmående lokalsamhällen som spirar i
Läs merFolkbibliotek Referensår 2011 Produktkod KU0101
Nationell samverkan, Avdelningen för samordning och utveckling 2012-10-02 1(6) Folkbibliotek Referensår 2011 Produktkod KU0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen
Läs merMedieplan för Karlskoga bibliotek
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,
Läs merHej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik!
Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in och ändra e-postadressen om du inte är rätt kontaktperson. Där ser du också
Läs merNationella referensgruppen 18 november 2010
Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merNytt uppdrag. KB som nationell samordnare
Nytt uppdrag KB som nationell samordnare Kungliga bibliotekets nya roll Hösten 2009 föreslog regeringen i sin kulturproposition att Kungliga biblioteket skulle få ett särskilt uppdrag att svara för nationell
Läs merRemissvar på kulturdepartementets förslag till ny bibliotekslag, DS 2012:13
Remissvar på kulturdepartementets förslag till ny bibliotekslag, DS 2012:13 Sammanfattning Sveriges Länsbibliotekarier (i texten förkortat SLB) ställer sig bakom lagens anda att tydliggöra synen på teknikneutralitet
Läs merBibliotekens arbete med nyanlända
Bibliotekens arbete med nyanlända 2015 kom över 160 000 asylsökande till Sverige. Under hösten såg vi hur flyktingkrisen ställde stora krav på mottagandet på många platser i landet. En institution som
Läs merFOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN
FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN INNEHÅLL KULTURRÅDETS ANSVAR FÖR BIBLIOTEKSSTATISTIKEN... 3 OM UNDERSÖKNINGEN... 4 Frågorna som ställdes... 4 Biblioteken som svarade... 5
Läs merFolkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter
Läs merBiblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig
Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058
Läs merMÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås den 13-14 oktober 2004. Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås den 13-14 oktober 2004 Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland KULDA-UTREDNINGEN, rapport Introduktion De senaste årens snabba utveckling av elektroniska tjänster
Läs merUtlåtande över Nationell Biblioteksstrategi 2018, 00217/2018
Kulturförvaltningen Helsingborgs Bibliotek Catharina Isberg Bibliotekschef Kulturnämnden Sammanträdesdatum 20 september 2018 över Nationell Biblioteksstrategi 2018, 00217/2018 1. Sammanfattning I den omvärld
Läs merskola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola
skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.
Läs merBiblioteksplan för Hofors kommun
Biblioteksplan för Hofors kommun 2018 2020 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2017-12-12 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Biblioteksverksamheten i Hofors kommun...3 3. Kommunens värdegrund
Läs merTj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring
Tj.ngsryd.s Kommun bilaga 1 BN 97 201-8-09-25 2018-09-06 Innehåll: Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/19 1 Biblioteks- och skollagen 2. Vision och mål avseende biblioteksverksamheten 2.1 Vision
Läs merSkapa byggstenar och se helheter i gamla, inarbetade tjänster.
Skapa byggstenar och se helheter i gamla, inarbetade tjänster. Kvalitetsbygget, från teori till verklighet. Kvalitetsdimensioner Taxonimier TTT värdekedjor effektkedja nyckeltal Foto: Elisabet Ahlqvist
Läs merPlan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet
DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,
Läs merBorås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola
0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 6DPDUEHWVSURMHNWHWNULQJ+DQGERNI UXWYlUGHULQJ 3UHVHQWDWLRQDYRVVVMlOYD
Läs merLätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden
DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2011-09-09 50 554 2009 Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) och Statens kulturråd beställde
Läs merFolkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i Norrbottens län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter
Läs merMäta och Väga om statistik och effektivitet på folkbibliotek
Malin Ögland Regionbibliotek Stockholm malin.ogland@stockholm.se 2010 Mäta och Väga om statistik och effektivitet på folkbibliotek Mäta och Väga är ett projekt som initierats och drivits av Regionbibliotek
Läs merATT UTVÄRDERA FÖR ATT UTVECKLA SERVICE INOM INFORMATIONSFÖRSÖRJANDE ORGANISATIONER
ATT UTVÄRDERA FÖR ATT UTVECKLA SERVICE INOM INFORMATIONSFÖRSÖRJANDE ORGANISATIONER Seminarium för kompetensfrågor. Utvärdering för verksamhetsutveckling 2011-11-09 Margareta Nelke I.C. at Once Margareta
Läs merAnstaltsbibliotek Ett anstaltsbibliotek är ett bibliotek som är verksamt på ett sjukhus eller en vårdinrättning.
Statistik för de allmänna biblioteken Termer Nedanom definieras i alfabetisk ordning de begrepp som har använts i databasens tabeller, tabellrubriker och nyckeltal, och innebörden av de olika regionindelningarna
Läs merKvalitetsmodellen i praktiken. Välkommen åter Umeå 24 mars 2015
Kvalitetsmodellen i praktiken Välkommen åter Umeå 24 mars 2015 Teoretisk bakgrund https://refsamtalet.wordpress.com/ Konceptuell modell Strukturkvalitet Processkvalitet Resultatkvalitet Organisationsprofil/varumärke
Läs merFolkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2018-11-22 1 (7) KVALITETSDEKLARATION Samhällets utgifter för kultur Ämnesområde Kultur och fritid Statistikområde Samhällets utgifter för kultur Produktkod KU05 Referenstid 2017 2018-11-22 2 (7) Statistikens
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS
Läs merForum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling
Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till
Läs merBiblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010
1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka
Läs merKommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11
Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté
Läs mer