Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner"

Transkript

1 Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner PL Linnéa Henriksson Offentlig förvaltning Åbo Akademi linnea.henriksson@abo.fi

2 Om bakgrunden till föreliggande text Sedan hösten 2003 har jag, vid sidan av allt möjligt annat, arbetat med hur Finlands tvåspråkighet påverkar förvaltningen och dess utfall i kommuner. Det har dels handlat om en utvärdering av ett projekt som syftade till att kommuner skulle införa så kallade språkförbindelser (jfr servicegarantier, Citizens Charters), för att underlätta uppföljningen av den nya språklagen. Det här ynglade av sig i några projekt om hur tvåspråkiga kommuner sedda som språkmiljöer fungerar. Min biinsats i dessa språkmiljöprojekt kom, på grund av personbyten och andra trivialiteter, småningom att växa till huvudinsats, vilket slutligen resulterade i att det är jag som skrivit en populär rapport om några sådana språkmiljöer, som nu saknar kanske fem sidor på slutet (av ca 150). Egentligen var det tänkt att mitt konferenspapper skulle bestå av rapportens avslutande kapitel. Efter kritisk genomläsning med nordiska glasögon konstaterade jag dock att kapitlet innehåller för mycket av referenser dels, till tidigare kapitel och dels, till outtalade finländska förhållanden, för att vara riktigt intressant. Därför beslöt jag att försöka plocka några delar som är av allmängiltigt och allmänbildande intresse - och antagligen samtidigt de delar där den samlade erfarenheten i arbetsgruppen vid konferensen har goda möjligheter att komma med väsentliga bidrag för mitt fortsatta arbete. Det är nämligen sannolikt att jag kommer att skriva min doktorsavhandling om samma tematik. Mina konkreta behov är därför följande: 1) Eftersom den rapport som skrivits huvudsakligen är riktad till mindre vetenskapligt orienterad publik, innehåller den just inga vetenskapliga referenser, och därmed är jag i ärlighetens namn inte särskilt inläst på till exempel medborgarskaps- eller demokratiteorier. Eftersom rapporten är materialdriven har det hittills heller aldrig varit aktuellt. Goda infallsvinklar när det gäller att söka mer teoretiska och allmängiltiga perspektiv på materialet är därför välkomna. 2) Att omvandla det populära till vetenskap är bara en del av utmaningen. Den betydligt större utmaningen är att skapa en teoretisk referensram kring medborgarskap och politiskt beslutsfattande i tvåspråkiga kommuner, som kunde inplacera tematiken i ett mer allmängiltigt sammanhang. Det stora frågetecknet med projektet är nämligen dess intresse utanför den finlandssvenska ankdammen, och det borde pareras med en vettig referensram. För mig personligen är det givetvis intressant att studera vilka implikationer Finlands tvåspråkighet får, eftersom jag ägnat en stor del av mitt (privata) liv åt att skapa möjligheter för att det svenska språket skall överleva i Finland. Men jag måste ju rimligtvis kunna övertyga också resten av världen om att det här är värt att studera vetenskapligt. Därtill är alla andra idéer och associationer varmt välkomna! (Ovan skrev jag att jag plockat ihop några delar. Jag har också plockat ihop det statistiska material som här visas. För närvarande finns det data som presenteras i ett antal olika filer och därför är någon mer spännande genomgång av statistiken ännu inte möjlig. Av samma anledning varierar också exempelkommunerna, även om det beskattar systematiken.) 2

3 Inledning Förekomsten av två språk på en ort påverkar både invånarnas uppfattning om demokrati, service och samhällsliv i gemen liksom också beslutsfattandet. Även kommuners olika karakteristika (absolut/relativ storlek, geografi, institutioner etc.) både påverkar och påverkas av invånarnas/beslutfattarnas syn på elementen i dessa så kallade språkmiljöer. Vissa av de tvåspråkiga orterna brottas med långdragna språkrelaterade konflikter, medan finsk- och svenskspråkiga på andra orter i Finland lever jämsides i frid och sämja. Eftersom utgångsläget nationellt sett borde vara det samma kan man här skönja en del intressanta frågeställningar. Förutom att konfliktnivån varierar, så varierar även nivån på den service som ges på respektive språk och kontaktmönster mellan språkgrupperna. Med utgångspunkt i projekten Språkmiljö i Borgå och Karleby samt Språkmiljö i Hangö, Kristinestad och Pargas, vars avsikt har varit att skapa ett systematiskt kunskapsunderlag över lokala språkmiljöer, skall några av dessa omständigheter belysas i denna framställning. Språkmiljöprojekten avsåg att besvara bland annat frågorna: Går det att leva vardagslivet fullt ut på båda språken på en tvåspråkig ort? Upplever finsk- och svenskspråkiga kommunens beslutsfattande på samma sätt? Vad anser finsk- och svenskspråkiga kommuninvånare om varandra? Kartläggningen gjordes för att peka ut starka och svaga sidor hos den lokala språkmiljön, med uttrycklig avsikt att identifiera sådana omständigheter det går att göra något åt. Kunskapsunderlaget kan användas till exempel när kommunen ser över hur väl den uppfyller Språklagens (423/2003) krav. Språkmiljö används som ett samlande begrepp för att beskriva de många olika aspekterna av att två språkgrupper lever sida vid sida på en ort. I föreliggande framställning studeras betydelsen av språkgruppernas storlek för hur språkmiljöer ser ut och fungerar. Inledningsvis presenteras Finlands tvåspråkiga kommunfält. Därefter görs en kort beskrivning av varför medborgarskapet egentligen inte borde påverkas av modersmål. Genom att studera olika dimensioner av medborgarskap på tvåspråkiga orter belyses frågan om betydelsen av språkgruppens storlek. Avslutningsvis förs en diskussion om hur man skall se på denna fråga. Finlands tvåspråkiga kommunfält Två av grunderna för den språkliga verkligheten i Finland är grundlagen och språklagen. Grundlagen (731/1999) konstaterar att Finland har två nationalspråk, finska och svenska, och ger uttryck för principen om jämlikhet mellan den finsk- och svenskspråkiga befolkningen. Varken grundlagen eller någon annan lagstiftning beskriver alltså svenskspråkiga som en språklig minoritet, utan som en befolkningsgrupp vars behov skall tillgodoses enligt samma principer som den finskspråkiga befolkningen. Språklagen (423/2003) utgår från den lokala situationen. En kommun kan vara enspråkig eller tvåspråkig. 1 1 För en bra genomgång av språkligt relaterad lagstiftning, i både Finland och Sverige, se kapitel 3 De språkliga rättigheterna av Kristian Myntti i Bäck et al. (2005): Svenskt och finskt i kommunerna, Förvaltningshögskolan, Göteborg. 3

4 Kommunens språk bestäms av Statsrådet, i enlighet med officiell befolkningsstatistik, för perioder om tio år. För att en kommun ska kategoriseras som tvåspråkig ska minst åtta procent, alternativt 3000 personer, av kommunens invånare ange minoritetsspråket som modersmål. En kommun, där minoriteten är mindre än det stadgade, kan på förslag av kommunfullmäktige anhålla om att kategoriseras som tvåspråkig. Enligt språklagen skall varje tvåspråkig myndighet betjäna allmänheten på båda språken. I språklagen definieras i detalj vad som avses med begreppet tvåspråkiga myndigheter: förutom varje tvåspråkig kommuns kommunala myndigheter omfattar begreppet samtliga statliga centralförvaltningsmyndigheter samt vidare andra myndigheter, vilkas ämbetsdistrikt omfattar kommuner som har olika språk eller minst en tvåspråkig kommun. Livet på tvåspråkiga orter innebär att två språk hela tiden stöts och blöts mot varandra. Det aktualiserar frågor som sällan uppstår på enspråkiga orter. Minoritetens (oberoende av om den är svensk eller finsk) storlek och utveckling liksom ortens läge och historia spelar en klar roll. Problemen är av olika art på orter där det finns en klar språkmajoritet och på orter där språkfördelningen är jämn. På orter där minoriteten är liten, handlar språkrelaterade frågor ofta om direkt tillgång till service på eget språk, medan utmaningarna på orter där språkfördelningen är jämn snarare rör språkgruppernas uppfattning om likvärdig behandling samt om ortens beslutsfattande och förvaltning och möjligheten att leva livet fullt ut på eget språk. Den normala beskrivningen av tvåspråkigheten i finländska kommuner tar inte hänsyn till minoritetens storlek. Det normala, när man i Finland presenterar det tvåspråkiga kommunfältet, är att man berättar att av 416 kommuner är 19 kommuner enspråkigt svenska, varav tre finns på fastlandet och de övriga på Åland. De tvåspråkiga kommunerna är 43 till antalet, varav 21 kommuner har finsk majoritet och 22 kommuner har svensk majoritet. De övriga kommunerna är enspråkigt finska. De tvåspråkiga kommunerna uppvisar dock en stor variation beträffande både andel och antal finskoch svenskspråkiga liksom kommunens storlek. Man behöver inte särskilt mycket fantasi för att inse att verkligheten i form av tillgång till service på eget språk, inflytande etc. - i de tvåspråkiga kommunerna med finsk majoritet ser mycket olika ut, beroende på om man är bosatt i Hangö, där andelen svenskspråkiga är 44 procent och totalbefolkningen ca personer jämfört med om man är bosatt i Finby, där andelen svenskspråkiga är 10,6 procent men antalet invånare är 743, eller ytterligare om man är bosatt i Vanda, där andelen svenskspråkiga är 3,1 procent men antalet är knappt 6000 personer, eftersom totalbefolkningen uppgår till personer 2. Variationen inom de tvåspråkiga kommunerna med svensk majoritet är något mindre, men skapar likaväl olika utfall för invånarna. Indelningen i en- och tvåspråkiga kommuner enligt kommunens språk eller majoritet är således, trots de fyra kategorierna, ett trubbigt instrument. Eftersom variationen inom de tvåspråkiga kommunerna är stor, är denna indelning otillräcklig för att göra en närmare beskrivning över språkmiljöerna och deras effekter för kommuninvånarna i dessa kommuner. För att bättre kunna ta hänsyn till variationen görs här därför en annan indelning, som tar hänsyn till minoritetssituation. Olika minoritetssituationer ger alltså olika utfall för kommuninvånaren. Rosabeth Moss Kanter har i en uppmärksammad studie av kvinnor och män i företag beskrivit betydelsen av en minoritets storlek, i både absoluta och relativa tal (Moss Kanter 1977). I korthet går Moss Kanters resonemang 2 Källan för alla uppgifter om invånarantal och andel, liksom kommunernas fördelning i en- och tvåspråkiga kommuner, är Statistikcentralen, per den

5 ut på att en liten minoritet (upp till ca 15 procent av ett sammanhang) kämpar för att alls uppmärksammas, medan en större minoritet (ca procent) har fullvärdigt inflytande på sin agenda. Enligt Moss Kanter utgör en tredjedel ett slags kritisk gräns. Om en minoritet (kvinnor/män, etnisk grupp, religiös grupp) utgör under en tredjedel av ett sammanhang, så koncentrerar den sig på att vara minoritet. Om andelen överstiger en tredjedel så känner sig minoriteten trygg, och det kan förekomma fraktioner och grupperingar inom gruppen. Gruppen talar inte längre med en röst. Om gränsen igen överstiger 40 procent, så upphör minoriteten att vara minoritet. Då råder balans mellan grupperna. Om man applicerar samma perspektiv på de tvåspråkiga kommunerna i Finland innebär det att - när andelen svenskspråkiga är liten, så handlar de svenskspråkigas förhållande till kommunen och språkmiljön överlag om att göra sig hörd och få tillgång till service på modersmålet över huvudtaget. De största hoten mot minoriteten handlar här om att inte alls uppmärksammas vid resurstilldelning, att inte alls få sina språkliga rättigheter tillgodosedda. Finskspråkiga (=majoriteten) kan vara tanklösa eller oinsatta, ibland oförstående, men är sällan direkt missunnsamma eller illvilligt inställda. - när andelen svenskspråkiga är större än en tredjedel känner sig minoriteten trygg. Minoriteten är tillräckligt stor för att tas på allvar, även om den fortfarande utgör en minoritet. Här förändras dock förhållandet till språkmajoriteten; en större minoritet betyder också självklart (behov av) större resurser, vilket inte alltid är lätt. De språkrelaterade konflikterna är sannolikt mest frekventa i kommuner där denna situation råder. - när andelen svenskspråkiga ligger mellan 40 och 60 procent råder språkbalans. I detta läge är den mindre gruppen inte längre någon minoritet. Det omvända gäller i valda delar även när det handlar om finskspråkiga i minoritet: - när andelen finskspråkiga är riktigt liten, är dessa ofta naturaliserade och verkar acceptera frånvaron av finskt vardagsliv. Det finns dock också små finska minoriteter som känner sig påtrampade och förbisedda av den svenskspråkiga majoriteten. - när andelen finskspråkiga växer, och andelen rör sig mellan ca 15 och procent, har den finska minoriteten, på samma sätt som motsvarande svenska, helt berättigade krav på finsk service. Det är inte självfallet att dessa krav och behov lokalt uppfylls bättre, än motsvarande svenskspråkiga krav i samma situation. Finskspråkiga i minoritet tenderar dock att uppfatta minoritetssituationen som besvärligare, än svenskspråkiga i minoritet. Det senare beror givetvis på att det inte går att dra fullständigt allmängiltiga slutsatser om den språkliga verkligheten i de finländska kommunerna enbart på basis av andel och antal svenskrespektive finskspråkiga. För även om svenskspråkiga i vissa kommuner i Finland utgör en klar majoritet, är de svenskspråkiga nationellt sett få (5,5 procent år 2006, men man brukar tala om 6 procent). Och, omvänt, även om finskspråkiga lokalt sett kan utgöra en liten minoritet, så tillhör de den nationella majoriteten. För finskspråkiga innebär en lokal minoritetssituation en mindre begränsning av möjligheterna att använda sitt modersmål i olika situationer, än för svenskspråkiga. Allt detta påverkar människornas bild av verkligheten, och därmed de krav och förväntningar de har på omvärlden. Svenskspråkiga bär således med sig sin kollektiva minoritetsuppfattning även på orter där svenskan är i majoritet, vilket kan ta uttryck som (överdriven) försiktighet, slutenhet och avoghet mot det finska. På orter där andelen finskspråkiga vuxit mycket under senare tid, kan samma fenomen ge upphov till onödigt kraftiga försvarsreaktioner lokalt. Och å den andra sidan, en finskspråkig lokal 5

6 minoritet kan, präglad av sin nationella majoritetsuppfattning, ställa oproportionerliga krav lokalt. Missnöjet över att svenskspråkiga innehar definitionsmakten kan leda till situationer där allting som på något sätt kan förknippas med det svenska per se är illa. Bland de problem som kan uppstå på tvåspråkiga orter finns: - tendenser att språkmajoriteten, oberoende av språk, anser att allt är bra och att minoritetens behov beaktas i tillräcklig utsträckning och därmed inte inser att det finns problem. Problem negligeras sällan av ren elakhet men överlag tycks det vara svårt att sätta in sig i en situation där bristen på kunskaper i ett språk skapar problem i vardagen. Då är det lätt att avfärda alla önskemål om förbättrad service med att de hör till kategorin obefogat gnällande. Intressant nog är detta fenomen nästan lika utbrett på orter med stark svenskspråkig majoritet, även om man kunde tro att den nationella minoriteten som lokal majoritet skulle ha större förståelse för minoriteters behov. - tendenser att alla politiska frågor får språkpolitiska aspekter, speciellt i situationer där svenskspråkiga har defintionsmakten; där politiska ideologier, språkförhållanden och normala demokratiska maktanspråk blandas i ibland ohanterliga kombinationer, så att alla frågor får en språkpolitisk prägel. Beroende på andelen svenskspråkiga på orten tar tendensen sig lite olika uttryck. Om den svenskspråkiga andelen är liten kan svenskspråkiga och svenskspråkiga beslutsfattare få stämpel som gnällspikar, eftersom man regelbundet är tvungna att påminna om behovet av svenska i servicesammanhang (och vice versa, på orter med liten finsk minoritet kan gnällspikarna vara finskspråkiga). På orter där språkfördelningen är jämn, eller där svenskan är i majoritet verkar språkrelationerna lida mer och konfliktnivån bli högre, än om den svenska minoriteten är liten. Den här tendensen verkar vara särskilt stark på tvåspråkiga orter där Svenska folkpartiet har ett stort inflytande. Svenska folkpartiet i politisk majoritetsställning verkar också sticka mer i ögonen och leda till mer konflikter än andra partier i motsvarande position. - tendenser till att språkrelaterade frågor och konflikter personifieras och kommer att beskyllas en eller flera utvalda personer, så att man resonerar enligt logiken att om bara Andersson/Virtanen förstod att hålla käft eller lämna sina uppdrag, så skulle allt bli bra. - tendenser till krav på millimeterrättvisa; där det är viktigt att alla synliga tecken på tvåspråkigheten är precis lika, där sakliga olikheter i någon fråga kan växa ur sina proportioner och börja betraktas som ojämlikhetsfrågor. Det finns således skillnader mellan svenska och finska lokala minoriteter och vilka följder dessa situationer får. Det är dock värt att åter påpeka att dessa skillnader uppstår i praktiken, bland annat som en följd av skillnader i minoritetsmedvetenhet. Juridiken är språkneutral. Ovan nämndes att minoritetens storlek, både absolut och relativt sett, spelar en roll. På orter där svenskspråkiga är i klar minoritet handlar det tvåspråkiga livet om kampen för överlevnad, för att se till att basbehov blir tillgodosedda och att svenskspråkiga får den svenska service de faktiskt har rätt till. I dessa situationer är ortens storlek ofta avgörande för hur tillgången till svensk service faktiskt ser ut: i Helsingfors, Esbo, Vanda och Åbo är andelen svenskspråkiga mindre än 10 procent. Trots detta finns det (relativt väl utbyggda) system för svensk service på dessa orter, eftersom antalet svenskspråkiga är tillräckligt många för att göra anspråk på och bilda tillräcklig massa för egna institutioner. I till exempel Helsingfors är andelen svenskspråkiga 6,1 procent, men uppgår till ca personer och i Åbo är andelen 5,2 procent och antalet drygt personer. Med andra ord är antalet svenskspråkiga i dessa städer större än totalbefolkningen i många mindre kommuner. Och, å andra sidan, i Finby är andelen svenskspråkiga större än i dessa ovan nämnda kommuner 6

7 (10,6 procent), men antalet är bara 79, vilket gör att det är färre speciella system som skapats för detta antal personer. 3 I ljuset av ovan beskrivna tänkbara olikheter i minoritetssituationer uppstår, för orterna med jämn språkfördelning, frågan om när en minoritet är en minoritet. På så kallade språkbalansorter råder jämn språkfördelning (språkgruppernas andelar inom gaffeln procent). På dessa orter utgör ingen av språkgrupperna en egentlig minoritet. Ändå kan man i konkreta fall urskilja skiktningar, bland framför allt finskspråkiga, där faktorer som inflyttning och anknytning till orten, samt språken som används inom familjen, är av stor betydelse. En grupp som inte är en minoritet kan de facto bete sig som en sådan. Och å andra sidan, var gränsen går för när en grupp blir en minoritet (det vill säga minskar i storlek) är också intressant. Det finns fall som i dagsläget befinner sig vid den kritiska gränsen om man ser till de svenskspråkigas andel av befolkningen, men där de svenskspråkiga är så välrepresenterade i förvaltningen och politiken, att de inte nödvändigtvis ser sig som en minoritet. En mer ingående sammanställning över olika språkmiljöer i tvåspråkiga kommuner i Finland presenteras i bilaga 1, där både andel av respektive språk samt kommunens storleksklass ingår. Medborgarskap i tvåspråkiga kommuner Utan att föra någon ingående diskussion om olika definitioner av medborgarskap eller lokalt medborgarskap, fastställs här att medborgarskap i denna text inbegriper en personlig, en social och en politisk dimension samt en välfärdsdimension, som här primärt utgår från service. Medborgarskapsdiskussioner utgår ofta från indelningar liknande T.S Marshalls klassiska medborgarskapsteori, där medborgarskap inbegriper en uppsättning medborgerliga rättigheter av tre olika slag; civila, politiska och sociala, som alla vilar på en underliggande princip om jämlikhet (Marshall 1991). När forskningsobjektet är finländska kommuner, sedda som språkmiljöer, borde medborgarskapsfrågan vara oproblematisk som utgångspunkt, eftersom de medborgerliga rättigheterna är de samma både för finsk- och svenskspråkiga. I Finland borde medborgarskapet inte påverkas av ens modersmål, eftersom finsk- och svenskspråkiga enligt lag har samma rättigheter, har samma ursprungsförhållande i Finland, delar samma nationella kontext och har jämställda sociala förutsättningar. Att både det lokala och det nationella medborgarskapet påverkas av modersmålet är ändå fallet, och delvis beror det på att finsk- och svenskspråkiga inte fullständigt delar samma kultur och på att finsk- och svenskspråkiga har olika geografiska utgångspunkter. Skillnaderna i medborgarskapet syns framför allt på kommunal nivå, vilket i förlängningen givetvis får effekter även på nationell nivå. En utgångspunkt för denna text är därmed det faktum att 3 Finby är en av tio kommuner som kommer att bilda en ny Salo stad den Som kommun- och servicestrukturreformen just nu ser ut att utfalla innebär det här den enda direkta svenska domänförlusten, i bemärkelsen att en tvåspråkig kommun blir enspråkigt finsk. Domänförlusternas antal och storlek varierar givetvis beroende på hur man uppställer kriterierna för sådana. 7

8 praktiken inte lever upp till lagens bokstav. En annan utgångspunkt är att man kan tala om grad av uppfyllelse av medborgerliga rättigheter, särskilt gällande de politiska och sociala rättigheterna. Att det finns skillnader i språkgruppers medborgarskap, och att studiet av dessa skillnader underlättas av att minoritetsperspektivet tas i betraktande påvisas i följande avsnitt. Medborgarskapets dimensioner i språkmiljöer Språkmiljö är ett samlande begrepp för de många olika aspekterna av att två språkgrupper lever sida vid sida på en ort. I det följande skall några aspekter på medborgarskap i olika tvåspråkiga miljöer beskrivas. Urvalet av kommuner som kan illustrera de olika aspekterna på medborgarskap begränsas i detta sammanhang i första hand till de kommuner där Språkbarometern genomförts. Bland dessa är kommunerna valda så att de olika nivåerna av minoritetssituation kan belysas. Urvalet begränsas dock ytterligare av att tillgången till materialet från alla kommuner inte är omedelbar. För detta ändamål torde urvalet dock vara tillräckligt, till och med hyggligt representativt. (Kommuner med liten finsk minoritet saknas i Språkbarometern, och saknas därför även här. I detta urval ingår inte heller de mest konfliktdrabbade orterna, även om någon av dem ingår i Språkbarometern, eftersom de utgör ett slags undantag.) För en närmare beskrivning av Språkbarometern och de kommuner som ingår i denna framställning, se bilagorna 2 och 3. Tabell 1: Översiktligt presentation över kommunerna som ingår i denna framställning minoritetstyp svensk minoritet andel svenska invånarantal totalt finsk minoritet andel svenska andel finska invånarantal totalt liten minoritet Åbo 5, (Pedersöre) 90, minoritet Karleby 17, Ekenäs 81, trygg minoritet Borgå 32, Kimito 64, språkbalans Hangö 44, Pargas 54, (I tabellen presenteras andel svenskspråkiga, eftersom Statistikcentralen anger andel svenskspråkiga. Andel finskspråkiga i den näst sista kolumnen är således en beräkning, eller kommunernas egen uppgift. Av dessa kommuner har Karleby, Borgå, Hangö och Pargas ingått i Språkmiljöprojektet. Pedersöre ingår inte i denna framställning, men exemplifierar att denna typ av kommuner finns.) Med andra ord, i denna framställning ingår uppgifter om den svenska minoriteten i Åbo, Karleby, Borgå och Hangö samt den finska minoriteten i Pargas, Kimito och Ekenäs (samt eventuellt Pedersöre i något enstaka fall). I framställningen ingår också uppgifter om den finska majoriteten i Borgå och Hangö samt den svenska majoriteten i Pargas. Medborgarskapet i språkmiljöer skall beskrivas genom fyra olika dimensioner, av vilka välfärdsdimensionen är den första. 8

9 Välfärdsdimensionen När kommuninvånaren medborgaren utgår från vad som är viktigt på tvåspråkiga orter är tillgång till service på eget språk ofta den första frågan som dyker upp. Servicefrågan är också den av medborgarskapsdimensionerna som kommuninvånarna mest frekvent kommer i beröring med. Kommunal och statlig service är också det område av medborgarskapets dimensioner som är mest grundligt styrt lagstiftningsvägen, med andra ord råder i princip inga oklarheter gällande hur och när man har rätt till service på eget språk. I praktiken är det dock många som inte alls känner till grund- och språklagens, för att inte tala om speciallagstiftningens, stadganden. Ännu närmare verkstadsgolvet är kommunal service i allmänhet avhängig av just den person som vid ett visst tillfälle råkar vara involverad, och därmed blir det också en logistikfråga för att service på eget språk skall tillgodoses bör personer med rätt kombination av språk- och yrkeskunskaper finnas tillhanda. Sannolikheten för att så sker är givetvis större, ju större urvalet av (språkkunniga) personer med viss sorts yrkeskunskap är. En av Språkbarometerns frågor handlar om huruvida invånarna i allmänhet får kommunal service på modersmålet (se diagram 2). Diagram 2: Får du i allmänhet kommunal service på ditt modersmål? alltid oftast varierar sällan aldrig 0 Åbo min 5,2 Karleby min 17,3 Borgå min 32,2 Pargas maj 54 Kimito fi min 35 Ekenäs fi min 16 Kommunerna i diagrammet ovan är ordnade efter andel svenskspråkiga invånare. (Ortnamnet bifogas fi om den finska språkgruppen avses, min eller maj står för lokal minoritet/majoritet och därefter bifogas språkgruppens andel i procent.) Därför konstaterar man att andelen svenskspråkiga personer som uppger att de alltid eller oftast får kommunal service på modersmålet ökar med andelen svenskspråkiga i kommunerna. I Kimito och Ekenäs är det den finska minoritetens uppfattning som presenteras, och även här är andelen som får service på modersmålet (finska) större i Kimito, där andelen finskspråkiga är större (35 procent), än i Ekenäs (16 procent). Språkbarometern innehåller också en fråga där respondenterna ombeds ta ställning till språkanvändningen (användningen av och betjäningen på modersmålet) liksom även vitsordet för både service och språklig service på vissa konkreta områden (hälsovård, äldrevård, dagvård, 9

10 tekniska sektorn, räddningstjänst, nödnummer, polis, sjukhus etc.). I dessa områden ingår både kommunala och statliga förvaltningar, där man på ett allmänt plan kan säga att de statliga instansernas service på svenska sällan är något att hurra över. På basis av vitsorden kan man konstatera att svenskspråkiga nästan undantagslöst bedömer servicens kvalitet som bättre än den språkliga servicen. Bland de kommunala områdena finns också en variation i språkanvändningen som hänger ihop med befolkningsgruppens historia på orten. Äldrevården är ett område som på många orter, där den finska befolkningen är inflyttad vid senare datum (efter krigstiden), är betydligt bättre utbyggd på svenska, eftersom efterfrågan funnits bland svenskspråkiga. Den första tumregeln lyder alltså att ju större minoriteten är, desto större är möjligheten att få kommunal service på modersmålet. Granskningen av välfärdsdimensionen ger också vid handen att det finns ett klart samband mellan att försöka få kommunal service på modersmålet, och att få det. Ett av de vanligaste motargumenten vid försök att påtala bristen på svensk service är nämligen att finlandssvenskarna talar ju ändå alltid finska. Eftersom detta rycker undan legitimiteten för krav på täckande svensk service, är det något som ältas fram och tillbaka i en mängd olika sammanhang, där förespråkare för det svenska regelbundet manar till mer frekvent användning av svenska också i situationer där förväntningarna om att få det kanske är små. I motsats till vad många tror, handlar fenomenet finlandssvenskar som talar finska i servicesammanhang, trots att de borde vara solidariska och upprätthålla efterfrågan på svensk service genom att alltid tala svenska knappast om något särdrag hos just finlandssvenskar. Med olika styrka brukar man hävda att det är skam, underlägsenhetskänslor, jantelag eller icke-förväntan om få service på svenska som framkallar just detta beteende. Den mest grundläggande förklaringen är förstås att det ofta är betydligt lättare, snabbare och smidigare att tala finska, kanske eftersom människan i grunden anses vara lat? Här bjuder faktiskt Moss Kanter också på en annan rimlig förklaring. Till ett av särdragen för en liten minoritet hör nämligen, enligt Moss Kanter, att minoritetens medlemmar blir betraktade som representanter för minoriteten. När det gäller förhållandet mellan kvinnor och män innebär det att en ensam kvinna eller en liten grupp kvinnor blir betraktade som just kvinnor och oberoende av om deras prestationer är goda eller sämre, så går det att förklara med faktumet att de är utförda av en kvinna etc. Gällande finlandssvenskar som inte använder sig av svenska i servicesammanhang handlar samma fenomen om att man inte alltid orkar möta den andra språkgruppens samlade föreställningar, eller fördomar, om vad man är och inte är, bara för att man har svenska som modersmål. Sambandet mellan att försöka få och att få kommunal service på modersmålet är dock starkt och även här följer andelen som försöker få och får service språkgruppens andel på orten. I diagram 3 nedan ligger andelen som får service på svenska kring 30 procent i Karleby, i Borgå är andelen 60 procent, och i Pargas, där svenskspråkiga har en knapp majoritet är andelen som får service på modersmålet ca 95 procent. Bland finskspråkiga är andelen som får service på modersmålet över 90 procent i Borgå och i Pargas, med 65 respektive 45 procent finskspråkiga invånare. Även i Ekenäs, som är en av de största svenskspråkiga orterna i Finland, där andelen finskspråkiga är ca 16 procent, är andelen med tillgång till service på modersmålet över 70 procent. Här faller kurvan således långsammare för finskspråkiga, vilket givetvis är en följd av att finskspråkiga nationellt sett är i en förkrossande majoritet. 10

11 Diagram 3: Får du i allmänhet kommunal service på ditt modersmål samt försöker du i allmänhet få kommunal service? får service försöker få service Karleby min 17,2 Borgå min 32,2 Pargas maj 54 Borgå fi maj 65 Pargas fi min 45 Ekenäs fi min 16 Att tillgången till service på modersmålet är god är dock inte en garanti för att man uppfattar att den kommunala servicen är likvärdig till båda språkgrupperna. Det finns inget starkt samband mellan tillgång till service på eget språk och uppfattningen om likvärdig service. Likvärdig service mäter således inte primärt tillfredsställelsen med och kvaliteten på den språkliga servicen, utan snarare en mer diffus uppfattning om tillfredsställelse / missnöje med kommunens service och ännu mer tycks det uttrycka hur man uppfattar att språkgruppen behandlas och hör hemma på orten. Här är det således i högsta grad relevant att finskspråkiga på nästan alla tvåspråkiga orter har en kortare historia på orten än svenskspråkiga. Finskspråkiga är således, som grupp, inte lika förankrade på orten och uppfattar inte att de är en del av ortens historieskrivning. Den politiska dimensionen Att (uppfattning om) tillgång till service på en ort följer språkgruppernas andel är inte speciellt konstigt, inte heller det faktum att tillgången till svensk service är mer beroende av en stor andel svenskspråkiga, än tillgången till service på finska. Den nationella språkbilden slår igen. Därför är det något intressant att det faktiskt finns aspekter på medborgarskap där den nationella språkbilden inte slår igenom. Den politiska dimensionen är något fattigt avhandlad i Språkbarometern. En av versionerna innehåller en fråga om intresse för politik, den andra en fråga om huruvida man uppfattar att ens önskemål tas i betraktande av politiker samt huruvida man förstår politik mer eller mindre än andra. Frågans formulering gör det vanskligt att tolka den (mer än vem?). Slutsatsen av denna och andra undersökningar är dock, något grovhugget, å ena sidan att finskspråkiga i allmänhet har ett bättre politiskt självförtroende än svenskspråkiga och å den andra sidan att svenskspråkiga oftare har erfarenhet av kommunala uppdrag och oftare känner politiker personligen. 11

12 Den enda jämförbara frågan som berör en politisk dimension direkt är således huruvida man anser att ens språkgrupp är tillräckligt representerad i fullmäktige (se diagram 4). Resultaten av frågan blir en illustration av att svensk definitionsmakt fortfarande råder på vissa orter, liksom av att den nationella språkbilden inte påverkar alla områden. Bland svenskspråkiga i Hangö, Pargas och Ekenäs anser över 70 procent, i Pargas hela 87 procent, att språkgruppens representation i fullmäktige är tillräcklig. Här är det värt att hålla i minnet att Hangö och Pargas är orter där språkfördelningen är jämn, så att Hangö har en knapp finsk och Pargas en knapp svensk majoritet. Ekenäs har en överväldigande svensk majoritet. Därför är det lite spännande att andelen finskspråkiga i Hangö, som är tillfredsställda med den språkliga fullmäktigerepresentationen, är bara drygt 50 procent trots den finska majoritetssituationen. Ännu mer spännande är det att andelen som anser att fullmäktige-representationen är otillräcklig är större i Pargas än i Ekenäs, trots att andelen finskspråkiga utgör nästan häften av befolkningen i Pargas, men bara 16 procent i Ekenäs. Diagram 4: Har din språkgrupp en tillräcklig representation i fullmäktige? tillräcklig otillräcklig Hangö min 44 Pargas maj 54 Ekenäs maj 81,4 Hangö fi maj 54 Pargas fi min 45 Ekenäs fi min 16 Här är det alltså inte minoritetens andel som spelar en roll. Däremot spelar förhållandet mellan kommunens och fullmäktiges språkliga sammansättning en roll. Med andra ord förväntar man sig uppenbarligen att språkgruppens representation i fullmäktige skall följa språkgruppens andel på orten. I tabell 5 nedan presenteras kommunens respektive fullmäktiges språkliga sammansättning. Här framgår att det finns en överrepresentation av svenskspråkiga på alla orterna, och att denna är störst i Pargas, vilket torde förklara (en del av) missnöjet på samma ort. 12

13 Tabell 5. Kommunens respektive fullmäktiges språkliga sammansättning kommunens språkliga sammansättning fullmäktiges språkliga sammansättning, svenska finska svenska finska tvåspråkiga Hangö Pargas Ekenäs (Källa: Statistikcentralen respektive justitieministeriets webbtjänst Procent. För Ekenäs del är uppgiften om fullmäktiges språkliga sammansättning en uppskattning. I de övriga kommunerna baserar sig uppgiften om fullmäktiges språkliga sammansättning på vad fullmäktigeledamöterna själva angivit vid den formella kandidatnomineringen.) Underrepresentationen av språklig representation i fullmäktige är givetvis inte ägnad att förbättra språkgruppens syn på kommunen som språkmiljö (och samvarierar med uppfattningen om hur kommunen lever upp till kravet om likvärdig service till båda språkgrupperna). Att underrepresentationen ändå är ett faktum beror bland annat på att det finländska valsystemet bygger på personval, vilket ger välkända personer med stark lokal förankring ett försprång. Språkbarometern visar också, det redan från tidigare kända faktumet, att svenskspråkiga på orterna som nämns i tabell 5, liksom på de flesta tvåspråkiga orter överlag (eventuellt med undantag av de stora tvåspråkiga städerna Esbo, Helsingfors, Vanda och Åbo) är mer lokalt förankrade än finskspråkiga. De svenskspråkigas större lokala förankring gör valresultaten logiska och är därmed en av orsakerna till att svenskspråkiga kan inneha definitionsmakten på en ort även långt efter att orten fått finsk majoritet. Den personliga och den sociala dimensionen Man kan förstås ställa sig frågan om inte alla skillnader i medborgarskapsdimensionernas utfall för de olika språkgrupperna ändå, sist och slutligen, är en fråga om något så enkelt som språkkunskaper. Och ja, i viss utsträckning är det kanske så. Diagram 6: Jag behärskar det andra inhemska språket Åbo Karleby Borgå Kimito fi Ekenäs fi min 5,2 min 17,3 min 32,2 min 35 min 16 fullständigt bra tillfredsställande nöjaktigt behjälpligt inte alls 13

14 I rätt lång utsträckning följer även minoritetens språkkunskaper minoritetens storlek på orten. I Åbo är andelen svenskspråkiga med fullständiga kunskaper i finska större än i Karleby och Borgå, liksom finskspråkigas kunskaper i svenska är bättre i Ekenäs än i Kimito. Här spelar dock befolkningens utbildningsnivå också en roll. Bland finskspråkiga är det dock inte bara en fråga om tillräckliga språkkunskaper. I till exempel Pargas har finskspråkiga en högre utbildning än på många andra orter och relativt goda språkkunskaper. Pargas är ändå ett exempel på att förankringen på orten och kontakterna till det svenska spelar en avgörande roll för synen på språkmiljön. I Språkbarometern ingår en fråga om i vilken utsträckning man använder respektive språk på olika livsområden. De livsområden som ingår omfattar allt från barndomshem, nuvarande hem, skolgång, arbete och vänner till föreningsliv, media, affärer och kollektivtrafik. Om denna fråga kan man på ett allmänt plan konstatera att finskspråkiga lever en större del av sitt liv på finska (än svenskspråkiga på svenska) också på orter med svensk majoritet. En indelning av denna fråga enligt hur många av dessa livsområden som fungerar på modersmålet, resulterar i en tredelning där personer kan anses leva ett finskt, tvåspråkigt eller svenskt liv. Finskspråkiga personer som lever ett svenskt liv innebär att de ofta lever med en svenskspråkig partner, har ett företrädelsevis svenskt umgänge och arbetsliv etc. Med andra ord har denna grupp betydligt fler kontakter till det svenska och är följaktligen oftast mer förankrad på orten. Att utökade kontakter till det svenska får följder för hur man ser på olika aspekter av språkmiljöer skall exemplifieras genom att presentera profilen över finskspråkiga i Pargas, med avseende på deras språkanvändning på olika livsområden (se diagram 7). Diagram 7: Uppfattning om olika aspekter av språkmiljöer, enligt språkanvändning på olika livsområden, för finskspråkiga i Pargas 120 finskspråkiga goda språkrelationer hög samhörighet med svenskspråkiga tillräcklig språklig lever på svenska lever på finska lever tvåspråkigt fmg-representation fritidsutbudet lika på båda språken försöker få service på finska (lever på svenska N=37, tvåspråkigt N=31, på finska N=69) Ju fler svenska livsområden finskspråkiga har, desto oftare anser man att relationerna mellan språkgrupperna är goda, att samhörigheten med svenskspråkiga är hög, att den språkliga 14

15 representationen i fullmäktige är tillräcklig samt att fritidsutbudet är lika gott på båda språken och i desto mindre utsträckning försöker man få service på finska. Personer som lever sitt liv nästan uteslutande på finska uppfattar i mindre utsträckning att språkrelationerna är goda, känner mindre ofta samhörighet med svenskspråkiga, uppfattar sällan fullmäktigerepresentationen som god och ser inte fritidsutbudet som lika välutvecklat på båda språken. De flesta av dessa aspekter utfaller på samma sätt på alla orter. Om samhörigheten mellan språkgrupperna kan sägas att svenskspråkiga i allmänhet är mer benägna att känna samhörighet. Vidare känner finskspråkiga högre samhörighet med andra finskspråkiga i landet, än på orten, medan svenskspråkigas lokala samhörighetskänsla är större än den nationella, dock nästan alltid högre på alla plan än hos finskspråkiga. Fritidsutbudet är inte jämlikt i Pargas, och även på de andra orterna där denna fråga testats finns antagligen objektiva skillnader. Anmärkningsvärt är ändå att svenskspråkiga oftare anser att utbudet är lika bra på båda språken, än finskspråkiga. Det innebär att svenskspråkiga i högre utsträckning uppfattar att det utbud som finns är tvåspråkigt och öppet för alla, medan finskspråkiga uppfattar att detta samma utbud är svenskspråkigt och har således en högre tröskel att söka sig till de sammanhangen. Språkkunskaper i sig räcker således inte för att förklara medborgarskapsdimensionernas olika utfall. Här är det också värt att betona att ett fullgott medborgarskap således inte bara ett frågetecken för svenskspråkiga i minoritet, utan också kan vara det för finskspråkiga i minoritet. Det är i sig ett faktum som ganska sällan diskuteras öppet. Språkmiljöer versus andra miljöer För att lägga in minoriteter i språkmiljöer i ett sammanhang, borde man kunna relatera denna minoritetssituation till andra. Hur unik är en språklig minoritet/språklig gruppindelning, i jämförelse med andra skeva gruppsituationer som kan finnas i ett lokalsamhälle? Finns det paralleller i litteraturen, som rör relationer som är baserade på ålder, klass, religion eller politiska partier? Vilka andra situationer kunde vara jämförbara med att det finns folk som talar finska och svenska i samma kommun förutom situationer där det finns språkliga minoriteter, som inte har lika väl utbyggda rättigheter? Minoritetsfrågor i samband med invandring är väl undersökta, men bygger i vissa avseenden på andra premisser. Man kan tänka sig att språkmiljöers dimensioner, eller med andra ord medborgarskapets dimensioner, har olika unikhetsgrad. Med andra ord är det en nivåfråga ( i vilken utsträckning är språkmiljöer i Finland unika?), som kunde förtjänas att spjälkas upp; människor talar och använder olika språk utbud av institutioner, som ser olika ut och tolkas olika makten i samhället är baserad på språk unikt, starkt kopplat till folks person kanske unikt - men skiljer det sig från en situation där det finns ett utbud av aktiviteter för unga, men inte för gamla? är Sfp-dominans / svensk dominans annorlunda än centereller socialdemokratisk dominans? osv. 15

16 Slutligen, vad spelar det för roll? Konklusionen av föreliggande text är således att medborgarskapet i tvåspråkiga kommuner påverkas av språkbilden samt språkgruppens andel och antal lokalt och nationellt och att det ger effekter för språkanvändning, service, syn på förvaltningen och beslutsfattande och i förlängningen på medborgarskap överlag. Medborgarskapet påverkas också av kommunens läge, omgivning och valmöjligheter, liksom av uppmärksamhetsstrukturer media och tidigare samarbetsmönster vilket har betydelse men här förbigås med blotta omnämnandet. Sedan kan man fråga sig vad det spelar för roll. Vad spelar det för roll att man vet att en språkgrupps andel och en rad andra faktorer påverkar synen på omgivningen? Man kan diskutera betydelsen av fynden ut åtminstone tre olika synvinklar. Det faktum att man vet att olika språkgruppers tillgång till service varierar på olika typer av orter kan spela en utvärderande roll. Framställningen ovan beskriver medborgarnas situation i tvåspråkiga kommuner och den är därmed ett slags kvitto på hur väl medborgerliga rättigheter tryggas, det vill säga hur väl grundlagen och annan lagstiftning iakttas och uppfylls. Det faktum att man vet att språkgruppers storlek både relativt och absolut spelar en roll för hur deras medborgerliga rättigheter tryggas spelar en förklarande roll. Framställningens fynd kan förklara den föreliggande situationen på många orter. På en del orter förekommer språkligt färgade konflikter, som för många invånare ter sig obegripliga. Vetskapen om att många av dessa konflikter har strukturell grund kunde göra situationen lättare för inblandade parter. I Finland genomgår man nu århundradets förvaltningsreform, genom kommun- och servicestrukturreformen. Framställningens fynd kan också förklara motiven för och konfliktstråken i beslutsfattandet i en hel del föreliggande kommunsamarbetsfrågor, även om den frågan aldrig behandlas här. Det faktum att man vet att språkgruppers storlek både relativt och absolut spelar en roll för hur deras medborgerliga rättigheter tryggas borde också spela en normativ roll: Om man utgick ifrån att tillgodose båda språkgruppernas intressen vid förvaltningsreformer, så borde denna kunskap användas som grund för hur nya regionindelningar i till exempel de förestående reformerna av polisdistrikten och tingsrätterna skall göras. Framställningen visar varför bevarandet/förbättrandet av tillgång till svensk service förutsätter lösningar där det svenska inflytandet på området uppnår en tillräckligt stor del av helheten. Reformer, som fortsättningsvis vill tillgodose svensk service måste bygga in svenskan i strukturerna, annars är risken att svenskan marginaliseras stor. Att basera svensk service på god vilja fungerar så länge den goda vilja syns och materialiseras, men är ett riskabelt projekt, eftersom det är avhängigt av enskilda människor och deras resurser. I praktiken är det dock helt andra hänsynstaganden som styr dessa statliga förvaltningsreformer. Närmast drivs de av uppfattning om att större enheter är mer effektiva, och ger bättre utkomst genom möjligheterna till kunskapsmässig specialisering. 16

17 Referenser Bäck, Granqvist, Sandberg & Sundback (2005): Svenskt och finskt i kommunerna, Förvaltningshögskolan, Göteborg Marshall, TH (1991): Medborgarskap och klass, sidorna i Ideer om reformism, Tidens förlag, Stockholm Moss Kanter, Rosabeth (1997): Men and Women of the Corporation, Basic Books, New York Grundlagen (731/1999) Språklagen (423/2003) 17

18 Bilaga 1 Sammanställning över olika språkmiljöer i tvåspråkiga kommuner i Finland. Språkmiljöprojektkommunerna är märkta med fetstil. Tvåspråkig kommun med finsk majoritet (N=21) Svenskspråkiga färre än Svenskspråkiga fler än 33 procent 33, men färre än 50 procent Tvåspråkig kommun med svensk majoritet (N=22) Svenskspråkiga fler än 50, men färre än 66 procent Svenskspråkiga fler än 66 procent Svenskspråkig kommun (N=19) Lappträsk 32,9 L Hangö 44,0 M Kimito 64,8 L Pedersöre 90,5 M Korsnäs 94,6 L Borgå 32,2 S Grankulla 38,8 M Pernå 59,3 L Nykarleby 90,0 M Larsmo 92,9 L Kaskö 30,1 L Sibbo 38,3 M Karis 59,3 M Malax 88,7 M Närpes 90,5 M Vasa 24,8 S Lovisa 38,3 M Ingå 58,0 L Västanfjärd 87,7 L Kyrkslätt 19,1 S Pojo 37,6 L Kristinestad 57,0 M Houtskär 87,0 L 16 kommuner på Åland: Strömfors 18,9 L Sjundeå 33,6 M Jakobstad 56,3 M Vörå- 85,5 L Maxmo Karleby 17,3 S Pargas 54,0 M Kronoby 84,5 M Mörskom 11,4 L Oravais 83,8 L Hammarland 95,9 L Finby 10,6 L Ekenäs 81,4 M Saltvik 95,4 L Pyttis 10,3 L Liljendal 77,0 L Esbo 8,5 S Korpo 74,8 L Mariehamn 89,2 M Helsingfors 6,1 S Dragsfjärd 74,6 L Brändö 86,2 L Språkbalansorter Åbo 5,2 S Korsholm 71,0 M Lojo 4,1 S Iniö 70,4 L Vanda 3,1 S Nagu 70,2 L (Källa: Statistikcentralen, per Siffrorna anger andel svenskspråkiga i kommunen. S står för stor kommun, över invånare; M för medelstor kommun, invånare och L för liten kommun, under invånare. De finskspråkiga kommunerna (N=354) räknas inte upp i tabellen, ej heller de 16 kommunerna på Åland, eftersom deras situation avviker från temat.) 18

19 Bilaga 2 Om materialen Språkbarometern är en enkätundersökning som kartlägger språkanvändning, språkförhållanden och språklig service, för att på sikt förbättra kommunernas språkliga beredskap. Med hjälp av Språkbarometern kan man också i viss utsträckning granska om det finns skillnader i hur svensk- och finskspråkiga ser på den kommunala servicen, hur man uppfattar utbudet av fritidssysselsättning på det egna språket och hur man uppfattar de demokratiska beslutsprocesserna och sina egna möjligheter att påverka politiskt. Analyserna ger möjlighet att identifiera livsområden som svensk- och finskspråkiga ser olika på och att jämföra de båda språkgruppernas förankring i lokalsamhället. Språkbarometern har utförts år 2004 och 2006 och skall utföras ånyo år Språkbarometern genomfördes så att man från varje stad slumpmässigt utvalde 250 svensk- och 250 finskspråkiga invånare i åldern år ur befolkningsregistret. Kommunerna som ingår i Språkbarometern, de språkgrupper som ingår i enkäterna samt vilket årtal detta skett. Kommunerna som är märkta med fetstil ingår i någon utsträckning i denna text, och för den kursiverade kommunen har tillgång funnits endast till en del av materialet. invånare majoritet minoritet år Ekenäs sv 82 % fi 16 % 2006, fi 2004 Hangö fi 54 % sv 44 % 2006 Kristinestad sv 57 % fi 42 % 2006 Pargas sv 54 % fi 45 % 2006 Borgå fi 65 % sv 33 % 2004 Jakobstad sv 56 % fi 42 % 2004 Esbo sv 9 % 2004 Karleby sv 17 % 2004 Lappträsk sv 33 % 2004 Lojo sv 4 % 2004 Åbo sv 5 % 2004 Kimito fi 35 % 2004 Korsholm fi 28 % 2004 Pernå fi 39 % 2004 (Källa för invånarantal är Statistikcentralen. Invånarandelarna summerar inte till 100, eftersom de inte innehåller personer med andra språk som modersmål, än finska och svenska.) För Språkbarometerns utförande ansvarar Institutet för finlandssvensk samhällsforskning samt Institutet för jämförande nordisk politik och förvaltning vid Åbo Akademi i samarbete med Finlands kommunförbund, Svenska kulturfonden och berörda städer. För språkmiljöprojektet ansvarar Institutet för jämförande nordisk politik och förvaltning vid Åbo Akademi. En del av kommunerna (Borgå, Karleby och Kristinestad) var dessutom undersökningskommuner inom ramen för det tioåriga forskningsprogrammet KommunFinland 2004, som koordinerades av Finlands Kommunförbund. Inom detta forskningsprogram har man bland annat gjort en medborgarundersökning (kallas KUTU), som upprepats åren 1996 och 2000; man har undersökt kommunala beslutsfattare (kallas VILU) åren 1995, 1999 och 2003; och man har undersökt föreningar (kallas EKU) år Även om dessa inte innehåller direkta frågor om språkliga relationer, kan man med hjälp av materialen granska om det finns skillnader i hur svensk- och finskspråkiga ser på den kommunala servicen, hur de uppfattar de demokratiska beslutsprocesserna och hur de deltar i föreningslivet. Analyserna ger möjlighet att identifiera livsområden som svensk- och finskspråkiga ser olika på och att jämföra de båda språkgruppernas förankring i lokalsamhället. 19

20 Bilaga 3 Språkmiljöorterna Hangö och Pargas liksom Borgå och Karleby ingår i det språkmiljöprojekt som avrapporterats annanstans. I denna framställning ingår även Åbo, Ekenäs och Kimito, varför även dessa kort presenteras här. Hangö ligger längst ner i söder, på udden, ett uttryck som också används i stadens marknadsföring. Hangö är den enda av dessa tre orter som har finskspråkig majoritet. Hangö hade svenskspråkig majoritet fram till år 1980, då befolkningens språkliga fördelning var År 1990 var andelen svenskspråkiga 48 procent och år 2005 är andelen 46 procent. Hangö är en kommun med invånare, med en liten befolkningsminskning totalt och där inflyttningen är primärt finskspråkig. Den finska inflyttningen till Hangö tog fart i samband med att stora industrier byggdes upp och även idag är det Hangös ställning som industriort som drar till sig finsk befolkning. En del av de idag så viktiga industriområdena på Hangöudd tillkom genom att delar av Bromarf kommun inkorporerades med Hangö år 1977, när Bromarf kommun slogs ihop med Tenala kommun. Hangö upplever sig som en tvåspråkig ort, där befolkningen talar båda språken. Skärgårdsstaden är historiskt sett svenskspråkig och utifrån uppfattas Hangö eventuellt till och med som en mer svenskspråkig ort än den i verkligheten är. Tvåspråkigheten i Hangö upplevs dock som odramatisk. Hangö har fastlandsgräns endast mot Ekenäs, som är en väldigt starkt svenskspråkig stad. Detta innebär att Hangös geografiska omland är väldigt svenskspråkigt, eftersom mer finskspråkiga orter ligger längre bort och därmed ganska långt borta med tanke på daglig kontakt. Detta har säkert bidragit till att upprätthålla det svenska språkets starka ställning i Hangö. Hangö utgör ett exempel på när ett språk är starkt lokalt men litet regionalt, på flera sätt. Hangös fullmäktige har 35 ledamöter, som fördelar sig så att Centern och Gröna har 1 ledamot var, Samlingspartiet har 3, Vänsterförbundet 4, Socialdemokraterna 12 och Svenska folkpartiet utgör den största gruppen med 14 ledamöter. Ekenäs kringgärdar Hangö. Ekenäs är den största svenskspråkiga orten i södra Finland, där 82 procent av personer har svenska som modersmål. Andelen finskspråkiga är ca 16 procent. Befolkningsmängden totalt sett är stabil eller ökande, det finns en inflyttning av å den ena sidan barnfamiljer och å den andra sidan pensionärer. Ekenäs är geografiskt utbredd med en omfattande skärgård och är ett resultat av flera kommunsammanslagningar; med Ekenäs landskommun och Snappertuna år 1977 samt med Tenala och Bromarf år Omlandet är tvåspråkigt i de flesta riktningar, finskt i nordväst. Ekenäs är (självutnämnd) huvudort i subregionen Västra Nyland, med lång historia och hög svansföring. Ekenäs är mycket svenskdominerad ort, där finskspråkiga behöver använda svenska för att få fullgod betjäning. Pargas är en skärgårdskommun som ligger ca 25 km från Åbo. Närheten till Åbo gör att Pargas på flera punkter skiljer sig från Hangö. Närheten till Åbo skapar dels skillnader i språklig omgivning, men också skillnader i arbetstillfällen. Pargas invånarantal ökar, är ca i detta nu. I Pargas är 54 procent av befolkningen svenskspråkig, medan 45 procent är finskspråkig. Den finskspråkiga befolkningen var 25 procent år 1940, 33 procent år 1960 och 38 procent år Den finskspråkiga befolkningen har således sakta vuxit till sig, men på senare tid har tillväxttakten varit långsammare än man under vissa perioder väntat. Pargas drar till sig även svenskspråkiga inflyttare. Omlandet består dels av den åboländska skärgården (grannkommunerna Nagu, Kimito och Dragsfjärd), som primärt är svenskspråkig. Det övriga omlandet präglas av att vägförbindelsen går genom St Karins, mot Åbo, där det finska språket är helt dominerande. Åbo har dock i och med bland annat Åbo Akademi vissa starkt svenska miljöer. Åbo har tre universitet och ett antal yrkeshögskolor, vilket uppenbarligen är en delorsak till att utbildningsnivån i Pargas är markant högre än på de andra språkmiljöorterna. Pargas är också ett exempel på när ett språk är starkt lokalt men litet regionalt. Pargas fullmäktige har följande mandatfördelning; Vänsterförbundet och Gröna har 2 ledamöter var, Centern har 3, Samlingspartiet 4, Socialdemokraterna 7 och Svenska folkpartiet 17 av platserna. 20

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014

Läs mer

Finskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8

Finskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8 Språkbarometern 14.. Sammanfattningen av resultaten från Språkbarometern Språkbarometern undersöker hur väl den lokala språkminoriteten får service på sitt eget språk i hemkommunen. Samtliga tvåspråkiga

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender 2001. Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks-

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna. Språkliga rättigheter Vad är språkliga rättigheter och vem gäller de? Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna. Språkliga

Läs mer

Denna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.

Denna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen. Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda utvecklar tillsammans den svenska servicen inom huvudstadsregionen som en del av projektet HUP. Projektet startades av Delegationen för huvudstadsregionen tillsammans

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommun- och stadsdirektörernas konferens 23-24.9, Pargas Linda Grönqvist, teamledare Vi vill synliggöra vår service Vi registerar alla

Läs mer

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer Författare, utredare och arbetsgrupp: Torbjörn Stoor, Ann Backman och

Läs mer

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * *... skulle den samlade lokala, regionala och nationella informationen om svenska aktiviteter vara mindre synlig och betydligt mera fragmentarisk och spretig

Läs mer

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén Sammanställd av Sten Palmgren Helsingfors 2000 2 Översikt av Finlands gällande språklagstiftning

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN. ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...

Läs mer

Det finlandssvenska migrationshjulet :

Det finlandssvenska migrationshjulet : Det finlandssvenska migrationshjulet : Varför flyttar finlandssvenskar till Sverige? Charlotta Hedberg Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Det finlandssvenska migrationshjulet Process

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk 1 Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk Allmänt En arbetsgrupp (PORA) vid inrikesministeriets har som bekant framlagt ett preliminärt förslag till en ny indelning av landets polisdistrikt (

Läs mer

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer Detta är en presentation av ett planerat kapitel för min planerade doktorsavhandling om språkkrav i finska och svenska för anställda i tvåspråkiga kommuner i Finland. Syftet med min avhandling är undersöka

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Ledningsgruppens möte 16.5.2008 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan Organisering Samarbetsprojekt SSKH Åbo Akademi i Åbo och Vasa

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9 Kommun- och servicestrukturreformen och nationalspråken Innehåll 1 Inledning 3 2 Grundlagen 4 3 Språklagen 5 4 Sektorlagstiftning 7 5 Bildande av samarbetsområden 8 6 Ändringar i kommunindelningen 9 7

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Socken- och bynamnens fördelning

Socken- och bynamnens fördelning KURT ZILLIACUS Socken- och bynamnens fördelning Artikeln ursprungligen publicerad i Studier i nordisk filologi 67 SSLS 539, 1987, s. 85 90 Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2015 ISBN

Läs mer

Demokrati medborgardialog och governance

Demokrati medborgardialog och governance Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) YTTRANDE Vårt dnr: 2017-09-26 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Inledande ställningstagande är en av 249 remissinstanser till betänkandet

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016 www.pwc.se Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget Bakgrund s affärsidé är att bidra till att lösa viktiga problem. Att bidra till att sprida kunskaper om möjligheter till samverkan mellan olika

Läs mer

Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6

Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6 Protokoll sida 1(6) nr 1/2016 Organ: Nämnden för minoritetsspråket Tid: 9.5.2016, kl. 13.00 15.30 Plats: Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6 Beslutsfattare: Närvarande: Ingves Sari-Milla Kukko

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

ISBN 978-952-259-309-2 (inb.) ISBN 978-952-259-310-8 (pdf) Taitto: Annukka Leppänen

ISBN 978-952-259-309-2 (inb.) ISBN 978-952-259-310-8 (pdf) Taitto: Annukka Leppänen Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013 ISBN 978-952-259-309-2 (inb.) ISBN 978-952-259-310-8 (pdf) Taitto: Annukka Leppänen Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 1 De språkliga

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL GERDA-enkäten Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa METODBESKRIVNING 1. URVAL GERDA-enkäten riktades till 65- och 75-åringar i Västerbottens län i Sverige och landskapet Österbotten i Finland. Svararnas födelseår

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Finlandssvensk samling rf 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Carola Antskog 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning

Läs mer

VALAS Luonnos Svenska

VALAS Luonnos Svenska ENKÄT ANGÅENDE BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE SLUTRAPPORTEN AV ARBETSGRUPPEN FÖR REVIDERING AV HANDIKAPPLAGSTIFTNINGEN (http://stm.fi/lausuntopyynnot) Svarstid (UTC+2) 2015-08-17 15:19:22 VALAS2015 2104Luonnos

Läs mer

BRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA WEBBINFORMATION. Kommunikationsverket har gett en utredning ( , dnr 776/089/2016; bilaga).

BRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA WEBBINFORMATION. Kommunikationsverket har gett en utredning ( , dnr 776/089/2016; bilaga). 22.6.2017 EOAK/2159/2016 Beslutsfattare: Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin Föredragande: Referendarieråd Mikko Sarja Referens: 13.6.2016 anländ skrivelse BRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor En undersökning om småföretagares semestervanor Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Jobbar du på semestern?... 4 Hur många timmar en vanlig semestervecka ägnar du åt företaget?... 7 Upplever

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 08.04.2011 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av Magma,

Läs mer

Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck

Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck Information: - tjänstemän -invandraren själv Kartläggningar Nätverksträffar Kommuntorget Nationellt

Läs mer

Hot mot förtroendevalda

Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Säkerhetspolisen, mars 2008 Innehåll: Säkerhetspolisen Foto: Säkerhetspolisen Beställning: Rapporten finns i pdf-format på Säkerhetspolisens webbplats www.sakerhetspolisen.se

Läs mer

Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING AV VÅRDARTIKLAR

Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING AV VÅRDARTIKLAR 23.10.2015 Dnr 465/4/15 Beslutsfattare: Justitieombudsman Petri Jääskeläinen Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen 17.3.2017 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland

Läs mer

Järfälla kommun. Finskt förvaltningsområde. november Genomförd av Enkätfabriken

Järfälla kommun. Finskt förvaltningsområde. november Genomförd av Enkätfabriken Järfälla kommun Finskt förvaltningsområde november 2018 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Utgångspunkt och genomförande 3 1.1. Om oss 3 1.2. Bakgrund & syfte 4 2. Bakgrund 5 2.1. Bakgrund

Läs mer

Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens förfarande. Klagomålet gällde på vilket språk besluten fattas inom arvsbeskattningen.

Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens förfarande. Klagomålet gällde på vilket språk besluten fattas inom arvsbeskattningen. 28.6.2018 EOAK/963/2017 Beslutsfattare: Oikeusasiamies Petri Jääskeläinen Föredragande: Esittelijäneuvos Mikko Sarja ARVSSKATTEBESLUTS SPRÅK 1 KLAGOMÅLET Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning

Läs mer

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer