Flyttningsrörelsen i Vasa

Transkript

1 Flyttningsrörelsen i Vasa Specialplanerare Jonas Nylén, Stadsutvecklingen,

2 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar skillnaden mellan in- och utflyttning. Befolkningsförändringen = flyttningsrörelsen + födelseöverskottet. Vasas och Lillkyros uppgifter har räknats ihop i all statistik i presentationen. Lillkyro kommun fusionerades med Vasa

3 Nettoflyttningsrörelsen och födelseöverskottet Vasas befolkning ökar kraftigt. Befolkningsökningen var i medeltal över 600 invånare om året åren De senaste årens befolkningsökning fördelar sig så här: - invandringen, ca +360 invånare om året - flyttningen inom landet, ca +40 invånare om året - födelseöverskottet (födda - avlidna), ca +210 invånare om året Stadens befolkningstillväxt baserar sig till stora delar på invandring och födelseöverskott (födda - avlidna). Invandringen till Vasa är kraftig och den har accelererat under 2000-talet. En babyboom har pågått i staden i flera år och den har hållit födelseöverskottet på en hög nivå. I inrikesflyttningen har trenden blivit positiv för Vasas del. I inrikesflyttningen uppstod ett nettoflyttningsöverskott på 240 invånare åren

4 Nettoinvandringen enligt nationalitet

5 Nettoinvandringen enligt nationalitet I Vasas flyttningsrörelse är en betydande del av personerna som klassificeras som immigranter och emigranter finländska medborgare. Till Vasa flyttade i medeltal 636 invandrare om året åren Av dem var 136 personer (21,3 %) finländska medborgare. Under samma tidsperiod flyttade i medeltal 270 personer om året från Vasa till utlandet. Av dem var 171 personer (63,3 %) finländska medborgare. För de finländska medborgarnas del uppstod alltså ett nettoflyttningsunderskott på i medeltal 35 personer om året åren För de övriga nationaliteternas del var nettoflyttningsöverskottet i medeltal 401 personer om året åren

6 Vasas nettoflyttningsöverskott var +517 invånare år Till Vasa flyttade man från utlandet, Södra Österbottens landskap, grannkommunerna, landets övriga kommuner samt från Jakobstadsregionen och Sydösterbotten. Från Vasa flyttade man framför allt till huvudstadsnejden och vissa stora universitetsstäder. Nettoflyttningsrörelsen 2014 Till stora universitetsstäder hör här: Åbo (-45) Tammerfors (-27) Jyväskylä (+4) Kuopio (+9) Uleåborg (+10)

7 Nettoinrikesflyttningen 2014 Från dessa kommuner fick Vasa det största nettoflyttningsöverskottet Och från dessa kommuner kom det största nettoflyttningsunderskottet

8 Nettoinrikesflyttningen 2014 Nettoflyttningsöverskottet Vasa fick flyttningsöverskott från utlandet (+432), Södra Österbottens landskap (+110), grannkommunerna (+89), landets övriga kommuner (+89), Jakobstadsregionen (+79), Sydösterbotten (+42) och Mellersta Österbotten (+30). Bland enskilda kommuner fick Vasa det största flyttningsöverskottet från Vörå (+55), Jakobstad (+47), Korsholm (+45), Kristinestad (+36), Karleby (+31), Kurikka (+22) och Seinäjoki (+21). Nettoflyttningsunderskottet Vasa förlorade invånare framför allt till huvudstadsnejden (-305). Bland enskilda kommuner förlorade Vasa flest invånare till Helsingfors (-199), Esbo (-60), Åbo (-45) och Vanda (-42).

9 Hela nettoflyttningsrörelsen enligt åldersgrupp 2014

10 Hela nettoflyttningsrörelsen enligt åldersgrupp 2014 År 2014 var nettoflyttningsöverskottet störst i åldersgrupperna år (+408) och år (+289). Nettoflyttningsunderskottet var störst i åldersgrupperna år (-118) och år (-64).

11 Nettoinvandringen och nettoinrikesflyttningen enligt åldersgrupp 2014

12 Nettoinvandringen och nettoinrikesflyttningen enligt åldersgrupp 2014 År 2014 uppstod nettoflyttningsöverskott i nästan alla invandrarnas åldersgrupper, såsom tidigare år. Nettoflyttningsöverskottet var störst i invandrarnas åldersgrupper år (+84), år (+54), 5 9 år (+50), 0 4 år (+48) och år (+45). I inrikesflyttningen uppstod betydande nettoflyttningsöverskott i åldersgrupperna år (+324) och år (+244). Nettoflyttningsunderskottet var störst i åldersgrupperna år (-172), år (-103), 0 4 år (-78) och år (-65).