folkhalsan.fi vår verksamhet 2010 kompetens engagemang omsorg Folkhälsans förbund Folkhälsan Syd Ab Folkhälsan Botnia Ab

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "folkhalsan.fi vår verksamhet 2010 kompetens engagemang omsorg Folkhälsans förbund Folkhälsan Syd Ab Folkhälsan Botnia Ab"

Transkript

1 Samfundet Folkhälsan Topeliusgatan Helsingfors Tfn (09) Fax (09) Ordförande: Mats Brommels Vd: Stefan Mutanen Forskning: Folkhälsans Forskningscentrum Biomedicum Haartmansgatan Helsingfors Tfn (09) Föreståndare: Anna-Elina Lehesjoki Hälsofrämjande: Folkhälsans Förbund r.f. Paasikivigatan Helsingfors Tfn (09) Ordförande: Matti Klockars Förbundsdirektör: Viveca Hagmark Landskapsföreningen Folkhälsan i Nyland Paasikivigatan Helsingfors Tfn (09) e-post: Ordförande: Henrik Aminoff Verksamhetsledare: Samuel Reuter Folkhälsanföreningarnas hemorter: Alberga, Borgå, Botby, Bromarf, Brändöregionen, Degerby, Drumsö, Ekenäs, Esbo, Esboviken, Grankulla, Hagalund, Hangö, Helsinge västra, Helsinge östra, Hyvinge, Ingå, Karis, Kervo, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Munksnejden, Månsas, Pernå, Pojo, Sibbo, Sjundeå, Snappertuna, Staffansby, Svartå, Tenala, Träskända, Tusby, Östersundom Landskapsföreningen Folkhälsan i Åboland Slottsgatan 10 A Åbo Tfn (02) Ordförande: Anne Lindström Verksamhetsledare: Regina Strandberg Folkhälsanföreningarnas hemorter: Dalsbruk, Dragsfjärd, Hitis, Houtskär, Iniö, Kimito, Korpo, Nagu, Pargas, Reso, S:t Karins, Västanfjärd, Åbo, Folkhälsans ungdomar i Åboland Landskapsföreningen Folkhälsan på Åland Styrmansgatan Mariehamn Tfn (018) e-post: Ordförande: K.G. Eriksson Verksamhetsledare: Bertil Nordin Folkhälsanföreningarnas hemorter: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund, Vårdö Landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten Storalånggatan Vasa Tfn (06) Ordförande: Bernhard Berglund Verksamhetsledare: Ari-Pekka Toivari Folkhälsanföreningarnas hemorter: Bergö, Björköby, Esse, Gamlakarleby, Jakobstad, Jakobstad med omnejd, Karleby, Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Kvevlax, Lappfjärd, Larsmo, Malax, Maxmo, Nedervetil, Nykarleby, Närpes, Oravais, Pedersöre, Petalax, Purmo, Pörtom, Replot, Sideby, Solf- Sundom, Terjärv, Tjöck, Vasa, Vörå, Öja, Övermark Serviceproduktion: Folkhälsan Botnia Ab Norrvalla Vöråvägen Vörå Tfn (06) Vd Markus Myllyoja Folkhälsanhuset i Korsholm Niklasvägen Korsholm Östanlid Östanpåvägen Jakobstad Folkhälsan SYD Ab Helsingfors Mannerheimvägen Helsingfors Tfn (09) Vd Gun Eklund Mjölbolsta, Raseborg Högbensvägen Mjölbolsta Tfn (019) Folkhälsan utbildning Ab Norrvalla, Vörå Vöråvägen Vörå Tfn Vd Anna Bertills Solvalla, Esbo Nouxvägen Esbo Tfn Allaktivitetshuset på Åland Ab Skeppargatan Mariehamn Tfn (018) Vd Niclas Forsström Trycksak vår verksamhet 2010 engagemang kompetens 2010 omsorg Folkhälsan Syd Ab Folkhälsan Botnia Ab Folkhälsans allaktivitetshus på Åland Ab Folkhälsan Utbildning Ab Folkhälsans förbund Landskapsföreningen Folkhälsan i Nyland i Åboland på Åland i Österbotten 100 lokala Folkhälsanföreningar Vd Samfundet Folkhälsan Samfundet Folkhälsans styrelse Samfundet Folkhälsans föreningsmöte Forskning Kompetens Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. Engagemang Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. Omsorg Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan. genetisk forskning i preventiv medicin folkhälsoforskning folkhalsan.fi

2 Samfundet Folkhälsan Vd Stefan Mutanen Samfundets ansvarsområden är förmögenhetsförvaltning, byggnadsprojekt, utvecklingsarbete och personaladministration, stabs- och stödfunktioner, fastighetsförvaltning samt samordning av IT-funktionen. Folkhälsans forskningscentrum är en del av Samfundet. Samfundet Folkhälsan har sitt kontor på Topeliusgatan 20 i Helsingfors. Folkhälsanrörelsen har anställda och medlemmar och volontärer. l År 2010 tilldelades Folkhälsan som första finländska organisation det internationella priset Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy, ett certifikat i strategigenomförande. Certifieringen gäller Folkhälsans systematiska strategiarbete, där man på ett helhetsmässigt sätt förankrat utvecklingskedjan inom hela organisationen, från ledning till varje medarbetare. l De nya Folkhälsanhusen i Esbo och i Pargas invigdes under hösten 2010 och är båda i full användning. Samtliga aktielägenheter är sålda och hyresbostäderna uthyrda Folkhälsanhuset i Vasa avancerar enligt planerna i samarbete med Harry Schaumans stiftelse. l Som stöd för Folkhälsans strategi utvecklas policyn gällande personal, ledarskap, språk, information, riskhantering, respons och miljö. Folkhälsans policyer gås igenom och uppdateras i samband med den årliga strategirevideringen. Riskhanteringspolicyn godkändes av styrelsen 2010 och konkretiseringen fortsätter i organisationen under Arbetet med utvecklingen av miljöpolicyn fortsätter Folkhälsans Forskningscentrum Personal: cirka 200 Föreståndare: Anna-Elina Lehesjoki Folkhälsans forskningscentrum har tre forskningsprogram: Programmet för genetisk forskning (Folkhälsans genetiska institut) leds av professor Anna-Elina Lehesjoki, programmet för forskning i preventiv medicin leds av professor Matti J. Tikkanen och programmet för folkhälsoforskning av professor Johan Eriksson. l Forskningen fortsatte framgångsrikt under 2010 med flera viktiga framsteg. Grupperna publicerade över 170 originalpublikationer i vetenskapliga tidskrifter och presenterade sina resultat på både internationella och nationella kongresser och seminarieserier. Under 2010 disputerade tre forskare från forskningscentret för doktorsgraden. Forskargrupperna har omfattande samarbete med forskare både nationellt och internationellt, t.ex. inom flera EU-projekt. I september 2010 organiserades forskningscentrets vetenskapliga dag för femte gången med ungefär 90 deltagare. Avsikten med den vetenskapliga dagen är att förbättra samarbetet samt ge en inblick i vad som är aktuellt inom forskningsgrupperna. l Forskningscentrets direktion har som övergripande uppgift att koordinera forskningscentrets verksamhet. Ordförande för direktionen är Mats Brommels och vice ordförande är Göran Djupsund. Direktionens medlemmar är Johan Eriksson, Anna- Elina Lehesjoki (sekreterare), Stefan Mutanen och Matti J. Tikkanen. l Samfundets ekonomiavdelning upprätthåller forskningscentrets ekonomiadministration med Nina Forss som ansvarig för forskningscentrets ekonomi. Det totala understödet år 2010 till forskningen var 8,5 miljoner euro, av vilket 49,5 procent var extern finansiering samt 38 procent var understöd från forskningsstiftelsen och 12,5 procent från Samfundet Folkhälsan. Folkhälsan Syd Ab Anställda: 746 Omsättning: 30 milj. euro Vd Gun Eklund Folkhälsan Syd Ab är ett icke-vinstdrivande aktiebolag som har som uppgift att handha och utveckla Folkhälsans serviceproduktion i södra Finland. Totalt producerar bolaget tjänster för ett trettiotal kommuner, samt för Folkpensionsanstalten, Statskontoret och privata personer. l År 2010 kan inom Folkhälsan Syd Ab betecknas som utvecklingens år. Inom alla sektorer har ett intensivt utvecklingsarbete pågått under hela året. Dels för att ytterligare fördjupa och öka kvaliteten på den service som bolaget erbjuder, och dels för att anpassa verksamheterna till de allt snabbare förändringarna i omvärlden och den allt hårdare konkurrensen. l De två nya Folkhälsanhusen i Pargas i Väståboland och i Hagalund i Esbo körde igång under hösten. I Helsingfors var tonårspoliklinikens och upptagningsbarnhemmets verksamhet hotad under året, och står inför stora förändringar år En stor och utspridd verksamhet med över 700 anställda inom vitt skilda sektorer är en utmaning gällande information, delaktighet och dialog. Goda resultat och framsteg har firats och uppmärksammats på enheterna. De mångåriga satsningarna på en hälsofrämjande arbetsplats syns även i de ekonomiska siffrorna, i och med att bolaget för år 2010 fick en betydande sänkning av pensionspremien ArPL Folkhälsan Botnia Ab Anställda: 254 Omsättning: 12,2 milj. euro Vd Markus Myllyoja Folkhälsan Botnia Ab och Norrvalla Folkhälsan Ab fusionerades Genom fusionen sammanfördes Folkhälsans serviceproduktion i Österbotten till ett bolag med namnet Folkhälsan Botnia Ab. Den överfördes utbildningsoch idrottsverksamheterna från Folkhälsan Botnia Ab till Folkhälsan Utbildning Ab, där Folkhälsans utbildnings- och idrottsverksamheter på Solvalla ingår. l Folkhälsan övertog den verksamheten på Emeliehemmet. Emeliehemmet har tidigare upprätthållits av Föreningen de Gamlas Hem i Gamlakarleby stad r.f. Östanlid i Jakobstad är ett modernt allaktivitetscenter som bedriver vård och omsorg, rehabilitering, forskning och hälsofrämjande aktiviteter. På Östanlid finns vårdhemmen Victor och Elise samt servicehemmet Betsy. Folkhälsan Botnia erbjuder rehabiliterings- och terapitjänster för många olika målgrupper. I Vörå-Maxmo bedrivs Norrvalla rehab centers rehabiliteringsverksamhet samt Norrvalla folkhögskolas och Norrvalla idrottsinstituts verksamheter i Österbotten. I Korsholm bedrivs ett allaktivitetscenter, rehabiliteringsverksamhet samt boende för äldre och funktionshindrade. l Det strategiska verksamhetsutvecklingsarbetet inom Folkhälsan Botnia har under 2009 varit systematiskt, målmedvetet och intensivt, vi har velat göra kartan och kompassen till allas vår sak. Målsättningen ur ett ekonomiskt perspektiv har legat i att satsningarna på verksamhets- och personalutvecklingen skall leda till att vi blir konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva. Folkhälsan Botnia eftersträvar målmedvetet att vara en hälsofrämjande och attraktiv arbetsplats. Fusioneringen till ett gemensamt bolag, har inneburit både en granskning av rådande verksamhetsprocesser men också införande av nya. Folkhälsans Förbund Anställda: 107 Omsättning: 8,1 milj. euro Förbundsdirektör Viveca Hagmark Den hälsofrämjande medborgarverksamheten bedrivs inom Folkhälsans förbund, landskapsföreningarna och 100 lokala föreningar. Folkhälsans förbund leder, samordnar och utvecklar Folkhälsanrörelsens hälsofrämjande medborgarverksamhet. Förbundet har som mål att uppmuntra och stöda människor att verka för hälsa och livskvalitet där de lever, bor och arbetar. Tillsammans skapar vi plattformer där människor kan engagera sig, mötas samt forma närmiljö och samhället. Folkhälsans landskapsföreningar i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten är medlemmar i förbundet. De utgör också regionala utvecklingforum för den hälsofrämjande verksamheten. l Förbundets verksamhet sker på individ-, grupp- och samhällsnivå. År 2010 fortsatte arbetet med att fördjupa och utveckla de centrala kompetensområdena: - Frivilligt arbete - Fysisk aktivitet, kost och återhämtning - Familjer och relationer - Spårkutveckling och kommunikation ur hälsoperspektiv l År 2010 satsade Förbundet på att öka den hälsofrämjande verksamheten i Folkhälsanhusen, att stärka förutsättningar för frivilligt arbete, att systematiskt utveckla arbetet på samhällsnivå samt på att bättre utnyttja webben och sociala media. Folkhälsans lokalföreningar Föreningar: 100 Medlemmar: Folkhälsan har ett omfattande nätverk av lokala föreningar. Antalet föreningar är 37 i Nyland, 13 i Åboland, 16 på Åland och 34 i Österbotten. l Föreningarna utvecklar sin verksamhet utgående från medlemmarnas intressen och lokala behov. De väljer bland ett mångsidigt utbud hälsofrämjande aktivitetskoncept för alla åldersgrupper. l I september samlades lokalföreningarna till Hela hälsan dagar i Mariehamn. l Gemensamt för de flesta föreningarna är simskolorna och försäljningen av majblommor och luciamärken.

3 Samfundet Folkhälsan 6 Utvecklingsarbete 12, Ekonomi 20 Samfundet folkhälsan Folkhälsans forskningscentrum 28 Folkhälsans forskningscentrum Folkhälsan Syd 40 Folkhälsan Blomsterhemmet, Stiftelsen Silviahemmet folkhälsan syd Folkhälsan Botnia 53 Folkhälsan botnia Folkhälsans Förbund 62 folkhälsans förbund Folkhälsans lokalföreningar 82 folkhälsans lokalföreningar

4 Tämä on Folkhälsan Folkhälsan on vuonna 1921 perustettu yleishyödyllinen sosiaali- ja terveysalan järjestö, jolla on yhteensä työntekijää sekä henkilöjäsentä eri puolilla maata. Folkhälsanin toimintaan kuuluu tutkimus, terveyttä edistävää kansalaistoiminta sekä sosiaali- ja terveysalan palveluja. Pää märäänä on yhteiskunta jossa terveys ja elämänlaatu ovat etusijalla. Esimerkkejä toiminnasta ovat vauvauinti, uimakoulut, päiväkodit, lastensuojeluyksiköt, nuorisopoliklinikat, vammaisten lasten kuntoutus, aikuisten kuntoutus, parisuhdeneuvonta, sekä omaishoidon tuki sekä vanhusten huolto. Organisaatio jakautuu seuraavasti: Samfundet Folkhälsanilla on vastuu koko organisaation hallinnasta. Se vastaa omaisuudenhoitopalveluista, rakennushankkeista, kehitystyöstä, henkilöstöhallinnosta ja IT-toiminnoista. Folkhälsanin tutkimustoiminta on yksi Folkhälsanin kolmesta keskeisestä toiminta-alueesta. Folkhälsanin tutkimuskeskuksessa tehdään kansainvälisesti arvostettua biolääketieteen ja kansanterveyden alan tutkimusta kolmessa ohjelmassa, jotka ovat: perinnöllisyystieteen tutkimusohjelma, ennaltaehkäisevän lääketieteen tutkimusohjelma, kansanterveyden tutkimusohjelma. Tutkijaryhmissä on noin 200 tutkijaa ja tutkimusta tehdään dosentti- tai professoritasoisten tutkijoiden johtamissa tutkimusryhmissä. Palvelutuotanto on organisoitu yleishyödyllisiin osakeyhtiöihin, joista yksi sijaitsee Etelä-Suomessa, yksi Pohjanmaalla ja yksi Ahvenanmaalla. Kunnat ostavat yhtiöiden palveluita. Folkhälsans Förbund rf vastaa kansalaistoiminnasta ja ammatillisesta terveydenedistämisestä. Samfundet Folkhälsan tukee taloudellisesti Förbundetia, mutta tukea saadaan myös muista säätiöistä ja Raha-automaattiyhdistykseltä. Folkhälsan an overview Folkhälsan is a non-governmental organisation (NGO) in the social welfare and health care sectors in Finland, which strives to promote health and quality of life inte the Swedish-language regions of Finland. It was founded in 1921 and currently has some employees and 17,000 members around Finland. Operations consist of health-promoting civic activity, service provision in the social welfare and health care sector and research. Activities include baby swimming groups, day-care centres, children s homes, outpatient clinics for adolescents, rehabilitation units for children with special needs, rehabilitation units for adults, relationship counselling, support for family carers and care for the elderly. The Folkhälsan organisation encompasses the following divisions: The Folkhälsan Foundation, which has overall management responsibility for the entire organisation. It is in charge of asset management, building projects, development work, staff management and IT issues. Research is one of Folkhälsan s three essential areas of focus. Folkhälsan s research centre is active with internationally recognized research on biomedicine and public health in three research programmes: genetic science, preventive medicine and public health. The research is done by approximately 200 researchers in groups led by senior researchers at the professorial or docent level. Folkhälsan s services are provided under the auspices of non-profit companies. There is one such company located in Southern Finland, a further one in Ostrobothnia and one on Åland. Local municipalities purchase services from these companies. The Folkhälsan Association is in charge of the organisation s work with the public as well as Folkhälsan s professional work to promote health. Financial support for the Association is provided by the Folkhälsan Foundation as well as other charitable foundations and RAY, Finland s Slot Machine Association. Talous Folkhälsanin talous perustuu rahastoihin. Osa Folkhälsanin terveyttä edistävää toimintaa ja tutkimusta rahoitetaan rahastotuotoilla. Palveluyritysten toimintaa rahoitetaan palveluiden myynnillä. Folkhälsanin laaja palveluntuotanto rahoitetaan pääasiassa julkisen sektorin ostopalvelusopimuksilla sekä asiakasmaksuilla. Palvelutuotanto on pääosin järjestetty voittoa tavoittelemattomissa osakeyhtiöissä. Toiminta kohdistuu sekä nuoriin että vanhuksiin kaikkialla Suomen ruotsinkielisillä alueilla. Samfundet Folkhälsan omistaa Folkhälsanin voittoa tavoittelemattomat yhtiöt, Folkhälsan Syd Ab:n, Folkhälsan Botnia Ab:n ja Folkhälsans allaktivitetshus på Åland Ab:n. Maailmanlaajuisen rahoituskriisin ja sitä seuranneen taloudellisen taantuman seurauksena pörssikurssit laskivat voimakkaasti. Tämän vuoksi Samfundet joutui vuoden 2010 käyttämään korkeasuhdanteen aikana koottuja varantoja. Yleisesti ottaen Folkhälsanin taloudelliset näkymät ovat lähivuosina hyvät. Samfundetin kattava investointisuunnitelma on selkeä osoitus tulevaisuudenuskosta. Seitsemän täysin käytössä olevan Folkhälsan-talon verkosto sekä suunnitelmat uuden talon rakentamisesta Vaasaan antavat meille todella hyvät toimintaedellytykset lähes kaikkialla Suomen ruotsinkielisillä alueilla. Folkhälsanin arvot osaaminen, osallistuminen ja huolenpito muodostavat sopivan vastavoiman liiallisille vaatimuksille toimia markkinoiden ehdoilla. Ne asettavat aina luonnollisella tavalla painopisteeksi ihmisen ja inhimillisyyden. Folkhälsanin arvot johdattelevat järjestön myös uusien haasteiden äärelle, joita ovat köyhyyden ja yksinäisyyden ehkäiseminen. 2 Financial situation Folkhälsan s finances are based on investments in various funds. Some of Folkhälsan s activities for health promotion and research are financed with income from these funds. The activities of service companies are financed through the sale of services. Folkhälsan s service production, covering a broad range of areas, is primarily financed through service purchase agreements with the public sector and by customer fees. The service production is primarily provided by not-for-profit limited-liability companies. The activities target youths and the elderly in all Swedish-speaking areas of Finland. Samfundet Folkhälsan owns Folkhälsan s not for profit companies, Folkhälsan Syd AB, Folkhälsan Botnia AB, and Folkhälsan s allaktivitetshus på Åland Ab. The global financial crisis and subsequent economic recession led to a sharp fall on the stock market. This meant that in 2010 the Foundation had to use reserves created during the boom period. The economic prospects for Folkhälsan over the next few years are generally good. The Foundation s wide-ranging investment plan is a clear expression of faith in the future. With a network of seven Folkhälsan houses in full operation and a new one at the planning stage in Vasa, we have a really good basis for our activities throughout Swedish-speaking Finland. Folkhälsan s core values of competence, commitment and care act as an effective counterweight to any demand for unreasonable adjustments to the market. They put our fellow-citizens in their natural place at the heart of things at all times. Folkhälsan s values are also directing the organisation towards new challenges in combating poverty and loneliness.

5 Detta är Folkhälsan Folkhälsan är en allmännyttig social- och hälsovårdsorganisa tion grundad år 1921 med anställda och frivilligmedlemmar på olika håll i landet. Verksamheten omfattar forskning, hälsofrämjande medborgarverksamhet och serviceproduktion. Folkhälsan verkar för ett samhälle där hälsa och livskvalitet sätts i centrum. Det hälsofrämjande tankesättet ska omfatta alla samhällssektorer. Bland aktiviteterna kan nämnas babysim, simskolor, daghem, barnskydd, tonårspolikliniker, habilitering för barn med särskilda behov, rehabilitering för vuxna, samlevnadsrådgivning, stöd till närståendevårdare och äldreomsorg. Organisationen är uppdelad i: Samfundet Folkhälsan med samordningsansvar för hela organisationen och ansvar för förmögenhetsförvaltning, byggnadsprojekt, utvecklingsarbete, personaladministration, fastighetsförvaltning samt IT-funktioner. Folkhälsans forskningsverksamhet är en av de tre tyngdpunkterna inom Folkhälsan. Idag är cirka 200 personer knutna till Folkhälsans forskningscentrum. Vid Folkhälsans forskningscentrum sker forskning inom tre program i forskningsgrupper som leds av seniorforskare på docent- eller professorsnivå. De tre forskningsprogrammen är: genetisk forskning (genetiska institutet), folkhälsoforskning, forskning i preventiv medicin. I forskargrupperna arbetar ungefär 200 forskare som leds av seniorforskare på docent- eller professorsnivå. Serviceproduktionen sköts inom ramen för allmännyttiga aktiebolag som finns i södra Finland, i Österbotten och på Åland. Kommunerna köper servicen av bolagen. Ekonomi Grunden för Folkhälsans ekonomi utgörs av Folkhälsans fonder. En del av Folkhälsans hälsofrämjande verksamhet och forskning finansieras med avkastning från fonderna. Servicebolagens verksamhet finansieras genom försäljning av tjänster. Vår omfattande serviceproduktion finansieras i första hand genom köpserviceavtal med den offentliga sektorn och med klientavgifter. Vår serviceproduktion är främst organiserad inom icke-vinstdrivande aktiebolag. Verksamheten riktar sig till både gamla och unga i hela Svenskfinland. Folkhälsan har fyra bolag som producerar service, vilka alla ägs av Samfundet Folkhälsan: Folkhälsan Syd Ab, Folkhälsan Botnia Ab, Folkhälsan Utbildning Ab och Folkhälsans allaktivitetshus på Åland Ab. Den globala finanskrisen och den efterföljande ekonomiska recessionen ledde till en kraftig nedgång på börsen. Denna nedgång ledde till att Samfundet år 2010 använde reserver som skapats under högkonjunkturen. De ekonomiska verksamhetsutsikterna för Folkhälsan under de närmaste åren är allmänt taget goda.samfundets omfattande investeringsplan är ett tydligt uttryck för framtidstro. Med ett nätverk av sju Folkhälsanhus i full användning och ett nytt under planering i Vasa ger dessa hus verkligt goda verksamhetsförutsättningar i stort sett hela Svenskfinland. Folkhälsans värden kompetens, engagemang och omsorg står som bra motvikter till krav på orimlig anpassning till marknaden. De ställer alltid medmänniskan på ett naturligt sätt i centrum. Folkhälsans värden leder också organisationen in på nya utmaningar som handlar om att förebygga fattigdom och ensamhet. Folkhälsans Förbund rf ansvarar för medborgararbetet och Folkhälsans professionella hälsofrämjande arbete. Förbundet stöds ekonomiskt av Samfundet Folkhälsan, men också av andra stiftelser och Penningautomatföreningen RAY.

6 4»Kompanjonskapet mellan Folkhälsan och olika kommuner har gett mycket goda resultat i form av högklassiga tjänster på svenska. Dessa tjänster berör ofta små målgrupper och är oumbärliga för den finländska befolkningen.» Stefan Mutanen, vd

7 Förutsättningarna för tredje sektorn får inte försämras Samfundet folkhälsan Verkställande direktör Stefan Mutanen: Verksamhetsåret 2010 Folkhälsans forskningscentrum För Folkhälsan var år 2010 händelserikt och aktivt. Snabba förändringar inom social- och hälsovården påverkar också Folkhälsans verksamhetsförutsättningar. År 2010 öppnades Folkhälsanhusen i Esbo och Pargas och Folkhälsan Utbildning Ab grundades. Samtidigt stod rehabiliteringen, tonårspoliklinikerna och barnskyddet inför stora utmaningar. Forskning och praktik Under de senaste åren har Folkhälsan målmedvetet arbetat för att forskningen och den praktiska verksamheten skall bilda en helhet. Samarbetsprocessen har fortsatt under år 2010 och resulterat i allt större samverkan mellan Folkhälsans tre verksamhetsområden. Folkhälsans forskning har allmänt taget en mycket hög standard, vilket också bevisas av att flera forskare som är anknutna till forskningscentret fått betydande utmärkelser. Tredje sektorns roll Medborgarorganisationerna har en avgörande betydelse för att utveckla det finländska välfärdssamhället. Många organisationer grundades genast efter att landet blev självständigt. De har både format samhället och anpassat sig enligt samhällets behov. Engagerade och kunniga människor har velat och vill arbeta för goda ändamål. I Finland verkar ca social- och hälsovårdsorganisationer. Inom dem beräknar man att nästan en miljon finländare fungerar som aktiva frivilliga medarbetare. De anställda inom organisationerna uppgår till personer. Ofta värderas deras verksamhet idag enligt samma kriterier som företagens och den offentliga sektorns verksamhet utan att man i den jämförelsen beaktar den tredje sektorns allmännyttiga roll. Ledstjärnan för diskussionen har blivit konkurrensneutralitet framom organisationernas viktiga roll inom det finländska välfärdssystemet. Folkhälsans arbete med den offentliga sektorn har långa traditioner, något som vi skall värna om. Kompanjonskapet mellan Folkhälsan och olika kommuner har gett mycket goda resultat i form av högklassiga tjänster på svenska. Dessa tjänster berör ofta små målgrupper och är oumbärliga för den finländska befolkningen. Folkhälsan riktar sig de facto till många områden som den offentliga verksamheten inte når och som företagsverksamheten inte har intresse för. En väsentlig fråga i diskussionen om organisationernas framtid handlar om allmännyttiga samfunds skattefrihet och i det sammanhanget finns det behov av att förtydliga och klargöra regelverket, men under inga omständigheter försämra verksamhetsförutsättningarna för tredje sektorn. Åtgärder mot fattigdom Stora framsteg har gjorts inom hälsa och välfärd. Däremot är det oroväckande hur skillnaderna i hälsa har ökat. Många hälsoproblem hör ihop med fattigdom och marginalisering. Det är ett bekymmer att samhället blir mer tudelat. Åtgärder behövs för att minska barns och ungdomars fattigdom, marginaliseringsrisk samt fenomenet att problem överförs till nästa generation. För att klara av detta bör det sektoröverskridande samarbetet i samhället stärkas och man bör utveckla metoder för att följa upp effekterna av åtgärderna. Inom den hälsofrämjande verksamheten är det viktigt med strukturer som skapar livs- och uppväxtmiljöer där folk mår bra. Hälsans inverkan på människor i olika åldrar och i olika livssituationer ska beaktas i allt beslutsfattande. Den nya hälsovårdslagen träder i kraft I den vill man stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Också inom vården krävs betydande resurser. Ungefär var fjärde 75-åring behöver på grund av nedsatt funktionsförmåga regelbunden service, såsom hemservice, hemsjukvård, närståendevård eller dygnetruntvård. Ett lagförslag är under beredning som starkare skulle garantera rätten till service samtidigt som man förbättrar kvaliteten på tjänsterna. År 2011 har av EU utlysts till temaår för frivilligarbete för att fästa vikt vid hur stor betydelse det frivilliga arbetet har både för samhällets välfärd och för enskilda individers välmående. Också de frivilligas personliga hälsa och livskvalitet påverkas. Samtidigt som man ger av sin tid, sitt kunnande och sin erfarenhet, får man tillbaka mångdubbelt då man ser konkreta resultat, får nya vänner, ny kunskap och nya upplevelser. folkhälsan syd Folkhälsan botnia folkhälsans förbund folkhälsans lokalföreningar 5

8 Samfundet Folkhälsan z Samfundet Folkhälsans högsta beslutande organ är sextio kallade arbetande ledamöter som tillsammans med landskapsföreningarnas representanter samlas till samfundsmötet vår och höst. z Samfundet Folkhälsans styrelse fungerar som högsta ansvariga organ. Samfundet Folkhälsan ansvarar för helhetsutvecklingen inom organisationen, att verksamheten följer gemensamma mål och verksamhetsprinciper. Samfundets ansvarsområden är forskning, utvecklingsarbete, förmögenhetsförvaltning, större byggnadsprojekt, stabsoch stödfunktioner, fastighetsförvaltning samt samordning av IT-funktionen. z Folkhälsans forskningscentrum är en del av Samfundet Folkhälsan. z Folkhälsanrörelsen har drygt anställda och medlemmar. z Samfundet Folkhälsans ledning 2010 består av samfundets verkställande direktör Stefan Mutanen biträdd av en ledningsgrupp som består av Gun Eklund (vd för Folkhälsan Syd Ab), Viveca Hagmark (förbundsdirektör för Folkhälsans förbund), Christer Holmström (samfundets ekonomidirektör), Ulrika Sjöholm, fr.o.m (samfundets förvaltningsdirektör) Anna-Elina Lehesjoki (föreståndare för Folkhälsans forskningscentrum), Anna Bertills, fr.o.m (vd för Folkhälsan Utbildning Ab) och Markus Myllyoja (vd för Folkhälsan Botnia Ab). Folkhälsan utgör en helhet med hälsofrämjande medborgarverksamhet, forskning och serviceproduktion inom social- och hälsovård. Målet är att vara en ledande aktör inom folkhälsoarbete i Svenskfinland och hela landet. Folkhälsan ska ge människor möjlighet att verka för hälsa och livskvalitet, vi ska ha forskningsprogram av världsklass och vi ska ha en vård och omsorg med respekt för individens unika värde och behov. Folkhälsans ändamålsparagraf från 1921 utgör fortsättningsvis grunden för verksamheten: att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder, ägnade att gynnsamt inverka på denna. Visionen som formulerats Folkhälsan två steg före uttrycker en ambition att vara en föregångare och utvecklare. För varje enhet gäller det att konkretisera både verksamhetsidén, värdena och visionen i det dagliga arbetet. Förändringar i den ekonomiska situationen Den globala finanskrisen och den efterföljande ekonomiska recessionen ledde till en kraftig nedgång på börsen. Denna nedgång ledde till att Samfundet år 2010 använde reserver som skapats under högkonjunkturen. Trots att dividendutsikterna för år 2011 är betydligt bättre än för år 2010 använder forskningen en del av det ackumulerade överskottet från tidigare år för driften av år Folkhälsans forskningscentrums verksamhet och Folkhälsans förbund hölls inom givna budgetramar för år Folkhälsan Syd Ab genomförde år 2009 omfattande samarbetsförhandlingar med 121 personer, främst i Karis, vilket ledde till uppsägning av 72 personer. I början av år 2011 inleddes samarbetsförhandlingar med personal i Helsingfors. Verksamhetsbolaget lyckades våren 2011 omplacera personalen i nya arbetsuppgifter inom organisationen. Folkhälsan Syd Ab:s ekonomiska resultat för år 2010 visar att de åtgärder, som vidtogs för att rätta till ekonomin, bar frukt. Det ekonomiska resultatet förbättrades från ca minus 3,2 milj. euro år 2009 till ca 0,7 milj. euro år Folkhälsan Syd Ab gjorde år 2010 ca 0,3 milj. euro bättre resultat än budgeterat. Folkhälsan Botnia Ab genomgår också en strukturförändring som våren 2011 krävt samarbetsförhandlingar och som förutsätter ny kunskap och nya produkter inom rehabiliteringen. Förändringen handlar främst om en ny inriktning där människor i arbetslivet ställs i fokus, vilket ställer nya krav på både personalen och på de yttre förutsättningarna. Det ekonomiska resultatet för år 2010 blev ca minus 1,1 milj. euro, vilket är ca 0,9 milj. euro sämre än vad budgeten för år 2010 byggde på. Trots stora och relativt snabba förändringar 6 i den ekonomiska situationen är Folkhälsans helhetsekonomi god och sund. Framgångsrik forskning Forskningen fortsatte framgångsrikt med flera viktiga framsteg. Grupperna publicerade över 170 originalpublikationer i vetenskapliga tidskrifter och presenterade sina resultat på flera internationella och nationella kongresser och seminarieserier. Under 2010 disputerade tre forskare från forskningscentret för doktorsgraden. Forskargrupperna har omfattande samarbete med forskare både nationellt och internationellt, t.ex. inom flera EU-projekt. I september 2010 organiserades forskningscentrets vetenskapliga dag för femte gången med ungefär 90 deltagare. Avsikten med den vetenskapliga dagen är att förbättra samarbetet samt ge en inblick i vad som är aktuellt inom forskningsgrupperna. Folkhälsans forskare deltog i den svenskspråkiga Studia Generalia föreläsningsserien som organiserades vid Helsingfors universitet hösten Vid föreläsningen som behandlade gener och folksjukdomar fungerade Juha Kere och Hannes Lohi som föreläsare och Anna-Elina Lehesjoki som ordförande. Mera fokus på samhällspåverkan Inom den hälsofrämjande verksamheten arbetade Folkhälsans förbund också mera på samhällsnivån inom sina kompetensområden. Arbetet med att införa den reflektiva modellen Föräldraskapet främst i alla rådgivningar i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd och Mannerheims barnskyddsförbund inleddes. Insatser gjordes för att stöda kommunerna i uppgörandet av handlingsplaner mot våld i nära relationer. Nya modeller för att förebygga och ingripa i mobbning både i skola och daghem utvecklades i samarbete med både myndigheter och andra organisationer som en del i att förverkliga det nationella programmet för tidigt ingripande (VARPU). Utbildningen igen stark del av Folkhälsan Folkhälsan Utbildning Ab grundades och är för närvarande ett helägt dotterbolag till Samfundet Folkhälsan.

9 Samfundet folkhälsan Samfundet Folkhälsans styrelse år Nedre raden fr.v. föreståndare Asta Stenvall, pol.lic. Siv Sandberg, professor Mats Brommels, industrirådet Martin Granholm, vd Stefan Mutanen. Övre raden fr.v. medicinalrådet Carl-Erik Vaenerberg, vd Karl-Göran Eriksson, professor Carl G. Gahmberg, dipl.ekon. Henrik Aminoff, hum.kand Bernhard Berglund, överläkare Bodil Eriksén- Neuman, ekon.mag. Anders Borgström. På bilden saknas professor Göran Djupsund, professor Lisbeth Fagerström och avdelningsskötare Anne Lindström. Den nya idrottshallen Solvalla Arenan blev klar och mottogs Solvalla Utbildning Ab delades i två bolag: (nya) Solvalla Utbildning Ab och Solvalla Nedre Ab och samma dag donerade Svenska folkskolans vänner r.f. alla sina aktier i (nya) Solvalla Utbildning Ab till Samfundet Folkhälsan r.f., som därmed äger 67 procent medan Solvalla Stiftelse äger 33 procent av aktierna i bolaget. I Folkhälsan Utbildning Ab fortsätter nu arbetet med att bli en stark utbildningsanordnare med högklassiga utbildningstjänster inom idrott och hälsa, omfattande flera olika verksamhetsområden, där specialiseringar och en tydligare arbetsfördelning kan svara mot de krav som ställs av arbetsmarknaden och idrottsrörelsen. Idrottsutbildningen är likadan på bägge orterna och innebär flexibilitet och nya möjligheter som gynnar eleverna. Bättre utnyttjande av webben och sociala medier Under våren 2010 analyserades resultaten av den imagekartläggning som Folkhälsan beställt av Corporate Image. Resultatet visar att organisationen förknippas med positiva värderingar; pålitlighet, öppenhet och människonära verksamhet. Mest okänd är forskningen, vilket beaktas i utvecklandet av informationsverksamheten. I februari lanserades det nya upplägget på Folkhälsans webbsidor. Tanken är att besökaren lätt ska hitta informationen både utgående från innehåll och ort. Material såsom avslappningsövningar och pausgymnastik sattes också på webben. Under sommaren öppnades Folkhälsans Facebooksida. Användningen av sociala medier utvecklas inom Folkhälsan både för information och för marknadsföring samt som en metod för det hälsofrämjande arbetet. Utsikterna år 2011 Folkhälsans vision om att vara två steg före ställer stora krav på oss. Kravet handlar om att ytterligare utveckla en aktiv medborgarverksamhet, konkurrera om en ännu starkare position inom forskning av världsklass och fortsätta produktionen av högklassig vård och omsorg. Ett mål för Folkhälsan är att i framtiden bli allt bättre på att utnyttja den unika möjligheten till samverkan mellan organisationens tre verksamhetsområden. Möjligheterna till samverkan och det utbyggda nätverket av Folkhälsanhus ger ett försprång i fråga om både verksamhetskoncept och arbetsmetoder. De ekonomiska verksamhetsutsikterna för Folkhälsan under de närmaste åren är allmänt taget goda. År 2011 underlättas av betydligt bättre dividendutdelning än beräknat och starten på året pekar på ett positivt helhetsresultat. Folkhälsans serviceproduktion är till stora delar beroende av samarbetskommunernas nya strategi som dels innehåller en strävan att driva vård- och omsorgsverksamhet i egen regi och dels också utgår ifrån en modell med många producenter. För Folkhälsans del gäller det att koncentrera verksamheten till kärnområden där organisationen har ett speciellt kunnande och där kommunerna har beredskap att ingå ett kompanjonskap. En naturlig arena för ett omfattande kompanjonskap är Folkhälsanhusen. På Åland är all serviceproduktion koncentrerad till Allaktivitetshuset i Mariehamn och också där kämpar verksamhetsbolaget med att stegvis nå ett ekonomiskt resultat i balans. Samfundets omfattande investeringsplan är ett tydligt uttryck för framtidstro. Med ett nätverk av sju Folkhälsanhus i full användning och ett nytt under planering i Vasa ger dessa hus verkligt goda verksamhetsförutsättningar i stort sett hela Svenskfinland. Folkhälsans värden kompetens, engagemang och omsorg står som bra motvikter till krav på orimlig anpassning till marknaden. De ställer alltid medmänniskan på ett naturligt sätt i centrum. Folkhälsans värden leder också organisationen in på nya utmaningar som handlar om att förebygga fattigdom och ensamhet. Samfundets möten 2010 Samfundets styrelse har sammanträtt sju gånger under år Styrelsen och arbetande ledamöterna har sammankommit till en gemensam strategidag folkhälsans lokalföreningar 7

10 under året. Samfundets förvaltningsnämnd har haft åtta möten under år Samfundet Folkhälsans vårmöte hölls den 20 maj Verksamhetsberättelsen och bokslutet godkändes och styrelsen och övriga redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet för verksamheten Vid Samfundets höstmöte den 15 december 2010 godkändes budgeten och verksamhetsplanen för Höstmötet utsåg enhälligt Samfundets arbetande ledamot, professor Herman Adlercreutz och arbetande ledamot, pol.mag. Roger Andersson till Samfundets hedersledamöter. Höstmötet utsåg enhälligt rehabiliteringsläkare Hedvig Grannas-Honkanen och statssekreterare Marcus Rantala till arbetande ledamöter i Samfundet. Höstmötet återvalde enhälligt professor Mats Brommels till Samfundets ordförande, pol.lic. Siv Sandberg till Samfundets vice ordförande, industrirådet Martin Granholm till Samfundets skattmästare och överläkare Bodil Eriksén- Neuman till medlemmar av Samfundets styrelse, samtliga för mandatperioden Höstmötet återvalde enhälligt Landskapsföreningen Folkhälsan i Nyland r.f.:s ordförande Henrik Aminoff jämte suppleant och Landskapsföreningen Folkhälsan i Åboland r.f: s ordförande Anne Lindström jämte suppleant till medlemmar av styrelsen för Samfundet Folkhälsan för mandatperioden Höstmötet återvalde enhälligt med.lic. Birger Ch. Sandell till medlem av förvaltningsnämnden för mandatperioden Höstmötet återvalde enhälligt CGR Jan Holmberg och CGR Guy Willman till ordinarie revisorer för Samfundet och CGR Kim Karhu och CGR Maria Nikus till revisorssuppleanter för år 2011, samtliga från revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers Oy. Tack till donatorerna 2010 Vi tackar varmt alla våra donatorer, också dem som önskar vara anonyma och dem som på olika sätt stött Samfundets verksamhet, bl.a. via insamlingarna Lucia, Majblomman och sommarbarnen, eller genom att uppmärksamma Folkhälsan vid bemärkelsedagar, med testamentariska donationer eller genom inbetalningar till minnesfonderna. Beviljade förtjänsttecken under år 2010 Stora guldmärket Blom, Marianne, Esbo Förtjänsttecken i guld: Burman, Mona-Lisa, Korsholm Diesen, Diana, Grankulla Forss, Christina, Bergö Grannas-Honkanen, Hedvig, Vasa Gustafsson, Clara, Esbo Karlsson, Gunilla, Sund Kuhlman, Agneta, Saltvik Lindberg, Hjördis, Mariehamn Löfholm, Helena, Korsholm Sahlberg, Elisabeth, Vasa Förtjänsttecken i silver: Agri-Levinsen, Anne, Nummela Andersson, Jeanette, Pargas Avellan, Madeleine, Esbo Dahlbäck, Anders, Vasa Edfelt, Ann-Catrine, Korsholm Eriksson, Maj-Len, Esbo Finnberg, Marika, Lojo Franzén, Diana, Saltvik Guldbrandsen, Laila, Saltvik Hautanen, Britt-Marie, Vörå Hinders, Britt-Marie, Korsholm Hjerpe, Margareta, Replot Hägglund, Eva, Vasa Kaukonen, Helena, Korsholm Keskinen, Stephan, Helsingfors Laurén, Rigmor, Esbo Lindroos, Ulla, Vasa Lindström, Anne, Åbo Lundström, Maria, Pargas Mattsson, Leif-Anders, Saltvik Nordenström, Kerstin, Lemland Ringblom, Nina, Åbo Sjöqvist, Ann-Christine, Vasa Stagnäs, Britt, Vörå Stenberg, Ann-Helen, Saltvik Törnroth, Peter, Åbo Samfundets styrelse, förvaltningsnämnd och revisorer 2011 Samfundets styrelse består år 2011 av ordförande professor Mats Brommels, vice ordförande pol.lic. Siv Sandberg, skattmästare industrirådet Martin Granholm och styrelseledamöterna dipl.ekon. Henrik Aminoff (Nyland), hum.kand. Bernhard Berglund (Österbotten), ekon.mag. Anders Borgström, professor Göran Djupsund, överläkare Bodil Eriksén-Neuman, vd Karl-Göran Eriksson (Åland), professor Lisbeth Fagerström, professor Carl G. Gahmberg, avdelningsskötare Anne Lindström (Åboland), föreståndare Asta Stenvall och medicinalrådet Carl-Erik Vaenerberg. Verkställande direktören Stefan Mutanen är föredragande och förvaltningsdirektör Ulrika Sjöholm har fungerat som styrelsens sekreterare vid styrelsens möten. Samfundets förvaltningsnämnd består av ordförande professor Mats Brommels, skattmästare industrirådet Martin Granholm, verkställande direktör Stefan Mutanen, med.lic. Birger Ch. Sandell och som vice ordförande pol.lic. Siv Sandberg, som inte är medlem men har yttrande- och närvarorätt. Förvaltningsdirektör Ulrika Sjöholm har fungerat som sekreterare vid förvaltningsnämndens möten. Samfundets ordinarie revisorer för år 2011 är Jan Holmberg, CGR och Guy Willman, CGR och revisorssuppleanter är Kim Karhu CGR och Maria Nikus, CGR, samtliga från revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers Oy. 8

11 Arbetande ledamöter 2011 Hedersledamöter Herman Adlercreutz, professor Roger Andersson, pol.mag. Magnus Ståhlberg, vicehäradshövding Ole Wasz-Höckert, professor Korresponderande ledamot Aldur Eriksson, professor Arbetande ledamöter Christina Andersson, bildningsråd Leif Andersson, professor Kerstin Berg, hälsocentralläkare Gustav Björkstrand, biskop Anders Borgström, ekon.mag., CGR Mats Brommels, professor Gunnel Cavonius-Wrede, fil.dr Albert de la Chapelle, professor Göran Djupsund, professor Björn-Olof Ehrnström, förvaltningschef Bodil Eriksén-Neuman, överläkare Thorvald Eriksson, vicehäradshövding Anders Fagerlund, överläkare Göran Fagerstedt, rektor Lisbeth Fagerström, HVD, docent Peter Floman, överläkare Alf Forsén, med.o.kir.dr Frej Fyhrqvist, professor Carl G. Gahmberg, professor Hedvig Grannas-Honkanen, rehabiliteringsläkare Martin Granholm, industriråd Marianne Gripenberg-Gahmberg, områdesdirektör Christel Gripenberg-Lerche,fil.dr Ulla Gyllenberg, distriktschef Gisela Gästrin, med.o.kir.dr Bror Hagström, stadsråd Göran Hellberg, prost Håkan Hellberg, medicinalråd Anna-Maja Henriksson, vice häradshövding Mirjam Kalland, docent Patrik Karlsson, rektor Matti Klockars, professor Hemming Kronqvist, socialråd Pekka Kuitunen, överläkare Harriet Lindeman, lagtingsledamot Björn Lundström, barnpsykiater Merete Mazzarella, professor Eeva Nordman, professor Håkan Nordman, stadsråd Ole Norrback, minister Henry Olander, socialråd Olof Olsson, jur.lic. Marcus Rantala, statssekreterare Katarina Rejman, utbildningsråd Siv Sandberg, pol.lic. Birger Ch. Sandell, landskapsläkare Ritva Sarin Grufberg, distriktsombudsman Peter Seligson, verkställande direktör Guje Sevón, professor Leif Sourander, professor Marianne Stenius, professor Asta Stenvall, föreståndare Karl Stockmann, direktör Bengt Strandin, utvecklingsplanerare Marja-Riitta Ståhlberg, docent Carl-Erik Vaenerberg, medicinalråd Leif Westerén, överläkare Henry Wiklund, kammarråd Erik Vikström, biskop e.m. Per-Erik Wingren, biträdande överläkare Landskapsföreningens representanter vid Samfundets möten Landskapsföreningarna företräds vid Samfundets möten av två av varje landskapsförening utsedda representanter. 9 Samfundet folkhälsan folkhälsans lokalföreningar

12 Vi minns med vördnad Samfundet Folkhälsan hedrar minnet av arbetande ledamot odont.lic. Gunnar Kasten Samuel Antell, som avled den 6 december Han var född Gunnar Antell kallades till arbetande ledamot i samfundet 1966, var medlem i samfundets styrelse samt ordförande i tandvårdskommittén Gunnar Antell kom att spela en viktig roll när det gällde utvecklandet av Folkhälsans förebyggande tandvårdsarbete. Ända från sina första år på talet uppmärksammade Folkhälsan barnens dåliga tänder. Tandröta eller karies var skrämmande utbredd och undersökningar, som gjordes på 1930 talet visade att barn i folkskolorna i genomsnitt hade flera än sju av karies anfrätta tänder, bland de här åringarna fanns det barn, som bara hade två eller tre permanenta tänder kvar. Den viktigaste orsaken till de dåliga tänderna var både brist på kunskap om att tänder behöver skötas och brist på tandläkare. Gunnar Antell var övertygad om att man kan rå på båda dessa omständigheter. Själv utbildade han sig till tandläkare och ställde sin kunskap till Folkhälsans disposition under många år. Under talen sköttes skärgårdsbornas tänder via hälsobåtarna Lyckoslanten och Gullkronan, ett arbete som Antell ofta återkom till, som en av de viktigaste insatserna Folkhälsan gjort för folkhälsan. Han deltog också målmedvetet i det förebyggande arbetet och hörde till de tandläkare som tog allvarligt på den ökande sockerkonsumtionen och betonade att matvanorna har betydelse för hur munnen mår. År 1959 tog Folkhälsan initiativet till sin årligen återkommande tandvårdskampanj. Muggar, borstar och tandkräm delades med stöd av olika företag ut till skolelever. Diskussionen om olika tandborstningsmetoder upprörde inte den diplomatiska Antell som konstaterade, med sitt lugna avväpnande leende att det inte är så viktigt om man borstar tänderna horisontalt eller vertikalt - bara man borstar dem. Antell ledde Folkhälsans förebyggande tandvård under tidsperioden och hann också se att de insatser han så starkt talade för bar frukt. Antell hann uppleva en nästan kariesfri generation, men han hann också se de illavarslande tecknen på sämre tänder hos barn på 2000-talet. Folkhälsan är mycket tacksam för all den insats, som Gunnar Antell gjorde. 10

13 Samfundet Folkhälsan hedrar minnet av vicehäradshövding Carl Henrik Nybergh, som avled i en ålder av 86 år. Han var född Henrik Nybergh var samfundets ordinarie revisor Henrik Nybergh föddes i Helsingfors och blev student från Svenska Normallyceum Efter att ha deltagit i fortsättningskriget avlade han högre rättsexamen 1947 och erhöll vicehäradshövdingstiteln Han inledde sin yrkesbana som jurist vid Nordiska Föreningsbanken 1947 och var vid sin pensionering 1983 vice verkställande direktör vid samma bank som då hette Föreningsbanken i Finland. Som chef gjorde sig Henrik Nybergh känd som en krävande och rättfram person. Han innehade många förtroendeuppdrag i affärslivet, bl.a. som vice ordförande i Wärtsilä Ab:s styrelse åren samt som styrelsemedlem i Kymi Kymmene Ab och Stockmann Ab. Utanför bankens direktionsvåning och börsbolagens styrelserum engagerade sig Henrik Nyberg framför allt i förvaltningen av stiftelser och fonder. Med den snabba avregleringen av den finländska ekonomin på åttiotalet ställdes branschen inför helt nya utmaningar. Nyberghs erfarenhet och omdöme kom väl till pass då de stora finlandssvenska fonderna sökte ett mera konkret samarbete för att hålla jämna steg med den expanderande ekonomin. Som förtroendevald i stora fonder såsom Svenska litteratursällskapet, Sigrid Jusélius stiftelse och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne bidrog Henrik Nybergh på ett avgörande sätt till de första gemensamma investeringar dessa fonder gjorde inom fastighetssektorn. Småningom kom dessa även att engagera sig i Forum-kvarteret. Nybergh var med från början då de sju största finlandssvenska fonderna bildade sitt gemensamma bolag Kelonia under åttiotalets turbulenta år. Nybergh förhöll sig fördomsfritt till den mångfald idéer som stod till buds, men sade också bestämt ifrån när han ansåg att kreativiteten gick för långt. De stora riktlinjerna har visat sig bära frukt och bolaget har utvecklats till en placerings- och servicekoncern som redan firat 20 år av resultatrik verksamhet. Nyberghs närvaro i flera betydelsefulla fonder i kombination med hans avväpnande humor i svårare situationer var av stort värde. De som var med då det begav sig minns begrepp som sultanens trupper och björnligan med värme. Denne man som aldrig låtit sig uppvaktas offentligt på en födelsedag överrumplades av Konstsamfundets och Litteratursällskapets chefer som skrudade i björnligemasker mottog honom vid en överraskningslunch i samband med sjuttioårsdagen. Den hederbetydelsen förstod Henrik. Som ordförande i K.H. Renlunds stiftelse och William Thurings stiftelse gjorde Nybergh klara markeringar. Renlunds stiftelse sammanträdde ofta hemma hos ordföranden, som inte heller var främmande för att själv upprätta protokollet. Kostnadsmedvetenheten vid hanteringen av allmännyttigt kapital var viktig. Thurings stiftelse, som i sina stadgar även inbegripit behjärtansvärda ändamål, engagerade sig på Nyberhgs initiativ i Frälsningsarméns arbete för nödställda. Och det var inget passivt stöd. Parallellt med att han skaffade betydande ekonomisk hjälp, inhämtade han egen erfarenhet genom att delta i matutdelningen i Frälsningsarméns brödkö. Text: Kurt Stenvall (kollega) och Henry Wiklund (samarbetspart i fondvärlden) Samfundet folkhälsan folkhälsans lokalföreningar 11

14 samfundet Folkhälsan Nya pärlor i Väst åboland och Esbo TEXT: lena mäntymaa FOTO: Mikko käkelä och robert seger De två nyaste Folkhälsanhusen blev klara i september Byggarbetet höll sig till tidtabellen både på Vindgränden i Esbo och på Munkvikvägen i Pargas. Husen följer samma koncept som de övriga Folkhälsanhusen, med serviceboende för äldre i kombination med olika former av service och hälsofrämjande verksamhet. De två nya husen och verksamheten i dem har flera likheter men också särdrag. Trots att konceptet är bekant från tidigare förverkligas det i husen på var sitt unika sätt. I Esbohuset finns det förutom hälsofrämjande verksamhet en inriktning på kultur och musik tack vare samarbetet med Musikinstitutet Kungsvägen och Stiftelsen för finlandssvensk kultur i Esbo. Musikinstitutet har egna lokaler i huset. Institutet har en musiksal som används som övningssal för eleverna och för olika kulturevenemang. De som bor i huset har möjlighet att gå på konserter som institutets elever ordnar, vilket har varit väldigt uppskattat bland invånarna. I huset finns också ett rum som kallas Vardagsrummet som Folkhälsans förbund ansvarar för. Där ordnas många olika slags aktiviteter som sittdans, yoga och babyrytmik med familjecafé. Folkhälsanhuset i Esbo har sammanlagt servicelägenheter, både ägar- och hyresbostäder, grupphem för äldre, servicehem för personer med nedsatt funktionsförmåga, lokaler för hälsofrämjande aktiviteter samt kök och matsal. Huvudplanerare är arkitekt Stefan Ahlman. Folkhälsans hus i Pargas är ett samarbete mellan Folkhälsan och Väståbolands stad. Huvudplanerare är arkitekt Kim Eklund. I huset finns bland annat Tonårspoliklinikens mottagning, en gymnastiksal, grupphem och boende för äldre samt daghemmet Fyrklövern. Fyrklövern är ett av Folkhälsans hälsofrämjande daghem. Både daghemsbarnen och de som bor i huset uppskattar omgivningen och närheten till naturen. En viktig del av helheten är terapibassängen som finns i huset. Den tillhör Väståbolands stad. Folkhälsans simverksamhet hyr bassängtid av staden och ordnar vattengymnastik och babysim i bassängen. Nästa husprojekt är Folkhälsans nya hus i Vasa.

15 13 folkhälsans Samfundet folkhälsan lokalföreningar

16 Folkhälsanhuset i Esbo har sammanlagt 58 servicelägenheter, både ägar- och hyresbostäder, grupphem för äldre, servicehem för personer med nedsatt funktionsförmåga, lokaler för hälsofrämjande aktiviteter samt kök och matsal. Huvudplanerare är arkitekt Stefan Ahlman. Projektet genomförs i samarbete med bland annat Harry Schaumans stiftelse som är största samarbetspart. Byggnadsprojektet ligger i Vasas absoluta centrum vid Rådhusgatan och omfattar både sanering av äldre byggnader och nybyggnation. Enligt den preliminära tidtabellen ska byggstarten ske på senhösten år 2011 och planeras bli klart Vasahuset blir en helhet som är en kombination av gammalt och nytt. Servicelägenheterna kommer att inrymmas i ett nybyggt hus på fem våningar. I nybygget kommer också att finnas en matsal och restaurang och allmänna rum. På tomterna vid Rådhusgatan finns nu två äldre byggnader, som är skyddade av Museiverket. De kommer att renoveras för olika verksamheter, bl.a. hälsofrämjande aktiviteter och ett ungdomscafé. En del av tomten bevaras som en innergård med träd och planteringar. 14

17 Folkhälsans hus i Pargas är ett samarbete mellan Folkhälsan och Väståbolands stad. Huvudplanerare är arkitekt Kim Eklund. I huset finns bland annat Tonårspoliklinikens mottagning, en gymnastiksal, grupphem och boende för äldre samt daghemmet Fyrklövern. Samfundet folkhälsan Folkhälsan har hus i nio olika kommuner i Svenskfinland: Esbo, Helsingfors, Jakobstad, Korsholm, Mariehamn, Raseborg, Vanda, Vörå och Väståboland. Folkhälsans strategi är att uppföra ett pärlband av Folkhälsanhus i Svenskfinland. För närvarande finns det hus i alla regioner förutom Sydösterbotten och Östnyland. Vi är väldigt stolta över våra Folkhälsanhus. Konceptet med tryggt boende och hälsofrämjande aktiviteter för människor i olika åldrar har visat sig vara ett vinnande koncept. Många vill hyra eller köpa lägenheter i husen, samarbetet med kommunerna har förlöpt fint och den verksamhet som arrangeras i husen lockar både dem som bor i husen och utomstående, säger Samfundet Folkhälsans vd Stefan Mutanen. folkhälsans lokalföreningar 15

18 Utvecklingsarbete z Utvecklingsarbetet omfattar samfundets strategiska byggnadsprojekt, d v s Folkhälsanhus i alla regioner, verksamhetsutvecklingsarbete samt personalpolitik. Folkhälsanhusen i Esbo och i Åboland De nya Folkhälsanhusen i Esbo och i Pargas invigdes under hösten 2010 och är båda i full användning. Samtliga aktielägenheter är sålda och hyresbostäderna uthyrda. Verksamheten har överlag startat bra. I Pargas har man ett mycket nära samarbetet med staden Väståboland och bassängverksamheten, som huvudsakligen bedrivs av staden, ger huset ett betydande mervärde. I Esbo präglar samarbetet med Kungsvägens musikinstitut helheten och ger hela verksamheten en kulturprägel. Också den generationsöverskridande aspekten förverkligas bra i Pargas genom daghemmet och simverksamheten och i Esbo genom samarbetet med Vindängens skola och musikinstitutet. Byggbudgeterna, i Esbo 27,7 milj. euro och i Pargas 13,7 milj. Euro, underskreds båda med ca 2 milj. euro. Orsaken till underskridningarna är främst det gynnsamma konjunkturläget på byggnadsmarknaden. Folkhälsanhuset i Vasa Folkhälsanhuset i Vasa avancerar enligt planerna och samarbetet med Harry Schaumans stiftelse löper väl. I praktiken handlar samarbetet om att stiftelsen har för avsikt att äga hälften av bostäderna vid Rådhusgatan Förutom en nybyggnad med i huvudsak servicebostäder består Folkhälsanhuset i Vasa av två äldre hus vid Rådhusgatan 23 och 25, vilka kommer att genomgå en grundrenovering. Planen för Rådhusgatan 23 utgår från att Svenska kulturfonden kapitaliserar Ab Gammelstadsvikens kulturstöd så att bolaget kan sanera huset och sedan fungera som hyresvärd för de föreningar som vill verka i föreningshuset. Planen för huset vid Rådhusgatan 25 bygger på Folkhälsans förbunds behov av utrymmen. För saneringen av utrymmen för en ungdomslokal har Landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten erhållit ett understöd på euro av undervisningsoch kulturministeriet. Villa Barnens Väl Renoveringen av barnskyddsenheten Villa Barnens Väl på Mjölbolsta har efter betydande fördröjningar startat. Orsaken till att projektet blev framskjutet är att bygget visade sig bli dyrare än planerat. Kostnaden för tilläggsbyggnaden i anslutning till Villa Familia beräknas uppgå till 1,5 milj. euro och av den helheten utgör euro av en anonym donation. Sanering på Norrvalla En sanering av hotellet och entrén i huvudbyggnaden på Norrvalla i Vörå är på gång för en totalkostnad på 1,7 milj. euro. Saneringen ingår i Samfundets investeringsplan och är ett led i strukturförändringen av rehabiliteringen. Andra projekt under planering Samfundet fortsätter planera en etablering i Östnyland och Sydösterbotten. Diskussioner fördes med kommunerna. Också en utvidgning av Seniorhuset i Brunakärr är aktuell. Värden Verksamhetsidé Kompetens Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. Engagemang Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. Omsorg Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan.» Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder, ägnade att gynnsamt inverka på denna.» Folkhälsans ändamålsparagraf från år

19 Samfundet folkhälsan Folkhälsans vd Stefan Mutanen (andra fr.v.) och, Folkhälsans kvalitetschef Monica Niemi tog emot det internationella priset Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy i Madrid i slutet av maj. Till vänster professor David P. Norton och till höger professor Robert S. Kaplan. Folkhälsan får pris för verksamhetsutveckling Folkhälsans karta och kompass, som följer modellen för balanserat styrkort, är ett hjälpmedel för strategiarbete, verksamhetsplanering, uppföljning och återkoppling. Den konkretiserar Folkhälsans verksamhetsidé, värden och vision i form av mätbara mål. Karta och kompass ger också möjlighet att kommunicera visioner, strategier och mål på ett överskådligt sätt, vilket ger större möjlighet till delaktighet för alla medarbetare. Med sikte på att vara två steg före gäller det att arbeta målmedvetet och systematiskt i vardagen. År 2007 tog Folkhälsan i bruk systemet Executive Strategy Manager ESM (utvecklat av Balanced Scorecard Collaborative Kaplan/Norton) för uppföljning av de strategiska målsättningarna, mätarna och handlingsplanerna i ledningsgrupperna med koppling till en enhetlig modell för verksamhetsplanering vidare ut i organisationen. År 2010 tilldelades Folkhälsan som första finländska organisation det internationella priset Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy, ett certifikat i strategigenomförande. Certifieringen gäller Folkhälsans systematiska strategiarbete, där man på ett helhetsmässigt sätt förankrat utvecklingskedjan inom hela organisationen, från ledning till varje medarbetare. Priset är unikt också ur ett europeiskt perspektiv. Endast en annan allmännyttig organisation i Europa har tidigare beviljats utmärkelsen. Bakom Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy finns de världsberömda professorerna Robert S. Kaplan och David P. Norton från Harvard Business School som också utvecklat Balanced Scorecardkonceptet. Utmärkelsen sporrar till fortsatt arbete tillsammans med alla medarbetare. Kvalitets- och personalbokslut görs årligen på organisationsnivå och i bokslutet sammanställs resultaten av verksamhetsutvecklingen. Resultaten i bokslutet skall ligga som grund för fortsatt utveckling och verksamhetsplanering. Som stöd för Folkhälsans strategi utvecklas policyn gällande personal, ledarskap, språk, information, riskhantering, respons och miljö. Folkhälsans policyer gås igenom och uppdateras i samband med den årliga strategirevideringen. Riskhanteringspolicyn godkändes av styrelsen 2010 och konkretiseringen fortsätter i organisationen under Arbetet med utvecklingen av miljöpolicyn fortsätter Mätinstrumentet RAI (Resident Assessment Instrument) används på Folkhälsans alla äldreomsorgsenheter. RAI är ett konkret hjälpmedel i vardagen, resultaten tydliggör våra styrkor och svagheter, visar klientstrukturen, tydliggör personalbehovet. När vi ser effekten av vårt arbete är det lättare att motivera den övriga personalen. Genom RAI-utvärderingarna får man en klar bild av vad som fungerar väl inom vården och vad som ännu borde utvecklas och förbättras. Jämförelse mellan olika enheter och utvecklingen från ett år till ett annat ger klara signaler om att utvecklingen gått i rätt riktning. Under år 2010 har Folkhälsan deltagit i flera RAIutvecklingsprojekt i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Chydeniusinstitutet. folkhälsans lokalföreningar 17

20 HR-funktionen (Human Resource) I den arbetsfördelning som tillämpas inom Folkhälsan sköts de direkta personaladministrativa funktionerna i respektive organisation, medan Samfundet har kvar funktionen som allmänt kallas human resource. HR-funktionen har i samarbete med de interna kontaktnäten utvecklat den långsiktiga personalpolitik som förankrats i Folkhälsans strategiska målsättningar, fastställda policyn och koncernledningens övriga beslut. I och med anställningen av en förvaltningsdirektör har Samfundet även kunnat erbjuda arbetsrättsliga konsultationer och utbildning för alla juridiska enheter samt de lokalföreningar inom Folkhälsan som fungerar som arbetsgivare. Folkhälsan är och vill också i framtiden vara en seriös, kompetent och framtidsinriktad arbetsgivare. På detta sätt kan organisationen även i framtiden vara attraktiv för de nya medarbetare som verksamheten behöver. I samarbete mellan HR, företagshälsovården, arbetarskyddet och andra sakkunniga har konceptet för en hälsofrämjande arbetsplats utvecklats. Folkhälsan som hälsofrämjande arbetsplats skall ge medarbetarna trygghet, trivsel och arbetsglädje, ett meningsfullt och hanterbart arbete och en arbetsgemenskap där man kan må bra och utvecklas. Målsättningen med det hälsofrämjande konceptet uppnås bl.a. genom en långsiktig satsning på att utveckla ledarskapet och genom klart dokumenterade mål och riktlinjer. Till ledarforum kallas ledningsgruppernas medlemmar och nyckelpersoner, drygt 40 personer. Forumet har ordnats två gånger, totalt 4 dagar, under år Folkhälsans förmansutbildning, som riktar sig till ca 100 personer i förmansställning, omfattade två utbildningsdagar år Folkhälsan deltog för fjärde gången i den internationella personaltillfredsställelseenkäten Finlands Bästa Arbetsplats 2010 (Great place to work). Folkhälsan har deltagit i enkäten vartannat år sedan Vid en jämförelse mellan åren har resultaten visat en positiv utveckling. Sedan undersökningen 2010/ 2009 har resultaten analyserats både på helheten och i organisationerna. Utvecklingsområden har valts ut och arbetet inom dem har fortsatt genom workshops, Utdrag ur Folkhälsans personalpolicy utbildning och tydlig kommunikation av målsättningar och hur personalen tillsammans når dem. Följande kartläggning inför Finlands bästa arbetsplats 2012 genomförs under hösten Varje förman ska ha ett planerat och dokumenterat utvecklingssamtal per år med varje medarbetare. Detta uppfylls till 95 procent inom hela organisationen. Antalet anställda vid Folkhälsan var vid utgången av år Omräknat i årsverken utgjorde detta 930. Personalen har en jämn åldersfördelning från 20 till 65 år. Den genomsnittliga åldern vid årsskiftet var drygt 41 år. Folkhälsan gör ett skilt kvalitets- och personalbokslut som utdelas i samband med vårmötet och detta år även till hela personalen. Alla anställda har en viktig betydelse för organisationens utveckling. För att kunna utveckla Folkhälsans verksamheter och bidra till ett samhälle som främjar hälsa och livskvalitet behöver organisationen kompetenta, motiverade, engagerade och utvecklingsinriktade medarbetare 18

folkhalsan.fi vår verksamhet 2008

folkhalsan.fi vår verksamhet 2008 SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Topeliusgatan 20 00250 Helsingfors Tfn (09) 315 000 Fax (09) 315 5101 info@folkhalsan.fi www.folkhalsan.fi Ordförande: Mats Brommels Vd: Stefan Mutanen Forskning: Hälsofrämjande: FOLKHÄLSANS

Läs mer

folkhalsan.fi vår verksamhet 2009

folkhalsan.fi vår verksamhet 2009 Samfundet Folkhälsan Topeliusgatan 20 00250 Helsingfors Tfn (09) 315 000 Fax (09) 315 5101 info@folkhalsan.fi www.folkhalsan.fi Ordförande: Mats Brommels Vd: Stefan Mutanen Forskning: Folkhälsans Forskningscentrum

Läs mer

Nu byggs Folkhälsanhuset i Esbo

Nu byggs Folkhälsanhuset i Esbo Nu byggs Folkhälsanhuset i Esbo Tisdag den 2 juni 2009 murades grundstenen för Folkhälsanhuset i Esbo, rättare sagt i Hagalunds centrum invid Vindängens skola. På adressen http://tuki.haahtela.fi/webkamera/fh_esbo.jpg

Läs mer

Vår verksamhets utveckling

Vår verksamhets utveckling Vår verksamhets utveckling Folkhälsans vision att vara två steg före har alltid varit och är fortfarande en stor utmaning för vår organisation. I vår 90-åriga historia finns det många goda och uppmuntrande

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg

Läs mer

Folkhälsans HANDBÖCKER. Del I

Folkhälsans HANDBÖCKER. Del I Folkhälsans HANDBÖCKER Del I 09/2012 Handbok Del I Vad Folkhälsan står för... 1 Folkhälsan i korthet...1 Folkhälsans verksamhetsidé...2 Folkhälsans värden...2 Folkhälsans vision...2 Hälsofrämjande verksamhetsprinciper

Läs mer

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 STADGAR FÖR NATUR OCH MILJÖ R.F. 1 Namn och hemort Föreningens namn är Natur och Miljö r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess

Läs mer

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000 Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 -allmänt och turism I 1996-2000 123 T5 NYKARLEBY -allmänt och turism II 2001-2005 -pälsdjur 1997-2002 -allmänt och bibliotek 1996-2005 -Svenska

Läs mer

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna Kommun- och stadsdirektörernas konferens 23-24.9, Pargas Linda Grönqvist, teamledare Vi vill synliggöra vår service Vi registerar alla

Läs mer

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors.

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. Stiftelsen Culturas stadgar 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. 2 Ändamål Stiftelsens ändamål är att utveckla och stärka den ryskspråkiga

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.

Läs mer

Folkhälsans verksamheter för skolor läsåret 2010 2011

Folkhälsans verksamheter för skolor läsåret 2010 2011 Folkhälsans verksamheter för skolor läsåret 2010 2011 April 2010 Folkhälsans verksamheter för skolor läsåret 2010 2011 Planeringen av nästa läsår pågår som bäst inom de flesta skolor i Svenskfinland.

Läs mer

Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf

Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf Stadgar I. NAMN OCH HEMORT 1 Förbundets namn är Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf. Förkortningen FDUV kan användas som förbundets inofficiella namn. Förbundet

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Ordförande

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Ordförande ÅRSMÖTET 1/8 Till medlemmarna i Finlands Svenska Socialförbund K A L L E L S E Medlemmarna i Finlands Svenska Socialförbund rf kallas till ordinarie årsmöte, som hålls måndagen 7 april 2014 kl. 16.30 på

Läs mer

Länsi-Uudenmaan Autismi- ja Aspergeryhdistys ry, Autism- och Aspergerföreningen i Västra-Nyland rf

Länsi-Uudenmaan Autismi- ja Aspergeryhdistys ry, Autism- och Aspergerföreningen i Västra-Nyland rf Länsi-Uudenmaan Autismi- ja Aspergeryhdistys ry, Autism- och Aspergerföreningen i Västra-Nyland rf STADGAR NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1 Föreningens namn är Länsi-Uudenmaan Autismi- ja Aspergeryhdistys

Läs mer

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är August Ludvig Hartwalls stiftelse, på finska August Ludvig Hartwallin säätiö och på engelska The Foundation

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Veritas Pensionsförsäkrings styrelse 2012

Veritas Pensionsförsäkrings styrelse 2012 Styrelse 2012 2012 2 Kjell Sundström F. 1960, hemort Åbo Stiftelsen för Åbo Akademi, skattmästare (styrelseordförande) Ab Kelonia Oy:s styrelse (ordförande) Förlagsaktiebolaget Sydvästkusten (ordförande)

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen för utbildning och kultur på svenska i Finland

Stadgar för Stiftelsen för utbildning och kultur på svenska i Finland Stadgar för Stiftelsen för utbildning och kultur på svenska i Finland 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är Stiftelsen för utbildning och kultur på svenska i Finland och dess hemort är Helsingfors.

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

Föreningens verksamhet avser inte att förskaffa föreningens medlemmar vinst eller ekonomisk nytta.

Föreningens verksamhet avser inte att förskaffa föreningens medlemmar vinst eller ekonomisk nytta. Stadgar för Tekniska Föreningen i Finland r.f. Antagna vid TFiFs extra möte den 13 maj 1969 Ändring av 2 den 7 december 1993 Ändrig av 3, 5, 6, 12 och 15 den 29 november 1994 Ändring av 16 och 17 den 31

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Vid Ålands Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 10 november 2012 kl. 18:30 behandlas följande ärenden:

Vid Ålands Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 10 november 2012 kl. 18:30 behandlas följande ärenden: Å L A N D S B R A N D O C H R Ä D D N I N G S F Ö R B U N D R F. F Ö R E D R A G N I N G S L I S T A H Ö S T M Ö T E T 2 0 1 2 Vid s Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 10 november 2012

Läs mer

Styrelse 2013. Veritas Pensionsförsäkring

Styrelse 2013. Veritas Pensionsförsäkring Styrelse 2013 Veritas Pensionsförsäkring Veritas Pensionsförsäkrings styrelse 2013 2 Kjell Sundström F. 1960, hemort Åbo Stiftelsen för Åbo Akademi, skattmästare (styrelseordförande) Ab Kelonia Oy:s styrelse

Läs mer

Vi hjälper dig hitta nya vägar.

Vi hjälper dig hitta nya vägar. Vi hjälper dig hitta nya vägar. En enda handling kan göra hela skillnaden i en människas liv. En enda medmänsklig gärning kan betyda allt. En så stor makt över en annan människas liv kan vi ha. (Stefan

Läs mer

Styrelse 2015. Veritas Pensionsförsäkring

Styrelse 2015. Veritas Pensionsförsäkring Styrelse 2015 Veritas Pensionsförsäkring Veritas Pensionsförsäkrings styrelse 2015 2 Lasse Svens F. 1962, hemort Åbo Ekonomie magister Stiftelsen för Åbo Akademi, skattmästare Veritas Pensionsförsäkrings

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

och den verkar i anslutning till daghemmet främja samverkan mellan barnens föräldrar och daghemmet

och den verkar i anslutning till daghemmet främja samverkan mellan barnens föräldrar och daghemmet (Översättning från finska) 1 (5) FINLANDS FÖRÄLDRAFÖRBUND MODELLSTADGAR FÖR DAGHEMMETS FÖRÄLDRAFÖRENING 1 Föreningens namn är rf, och den verkar i anslutning till daghemmet, och dess hemort är (kommun).

Läs mer

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 16.12.2009 (Corporate Governance Statement)

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 16.12.2009 (Corporate Governance Statement) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 16.12.2009 (Corporate Governance Statement) Moderbolaget Viking Line Abp är noterat på NASDAQ OMX Nordic, Helsingfors sedan den 5 juli 1995. Till koncernen hör de helägda dotterbolagen

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Delegatförteckning. Helsingfors krets. Nylands krets. Borgå kommunorg. Esbo kommunorg. Kyrkslätts kommunorg.

Delegatförteckning. Helsingfors krets. Nylands krets. Borgå kommunorg. Esbo kommunorg. Kyrkslätts kommunorg. Svenska folkpartiet Partidagen i Hangö, 2014 Helsingfors krets Helsingfors krets Johan Ekman 1 Silja Borgarsdóttir Sandelin 2 Tom Biaudet 3 Centrum Päivi Storgård 4 Marcus Rantala 5 Sonja Lövdahl 6 Drumsö

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Folkhälsans. verksamheter för daghem och eftermiddagsklubbar

Folkhälsans. verksamheter för daghem och eftermiddagsklubbar Folkhälsans verksamheter för daghem och eftermiddagsklubbar 2010 2011 Folkhälsans verksamheter för daghem och eftermiddagsklubbar 2010 2011 Välkommen tillbaka efter en skön och avkopplande semester. Hösten

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Förbundet Finlands Svenska Synskadade Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000

Läs mer

Du 55+ Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt. Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård

Du 55+ Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt. Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt Du 55+ Du är klok! Du har resurser! Du har erfarenhet! Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård Svenska Seniorer i Finland arbetar för ett närsamhälle

Läs mer

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Pohjola Norden r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhet omspänner hela landet. Föreningen benämns

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI SR 1 NAMN OCH HEMORT

STADGAR FÖR STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI SR 1 NAMN OCH HEMORT STADGAR FÖR STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI SR 1 NAMN OCH HEMORT 2 ÄNDAMÅL Stiftelsens namn är Stiftelsen för Åbo Akademi sr, på finska Åbo Akademin säätiö sr och på engelska Åbo Akademi University Foundation

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF 75 år för din trygghet AVGIVEN VID VÅRMÖTET DEN 17.04.2010 VERKSAMHETS BERÄT TELSE VÄSTRA SALTVIKS FBK 2009 Denna årsberättelse

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

God början på sommaren!

God början på sommaren! Åbo 14-06- 10 Sommarbrev från Folkhälsan i Åboland God början på sommaren! Hela hälsan dagarna 24-26.9. på Åland Folkhälsan arrangerar Hela Hälsan dagarna för sina lokalföreningsaktiva och frivilliga nätverk

Läs mer

Ålands Brand och Räddningsförbund Rf.

Ålands Brand och Räddningsförbund Rf. Ålands Brand och Räddningsförbund Rf. Art: Kallelse till styrelsemöte nr 1-2017 Ordinarie medlemmar Ersättare Plats: Hamnkontoret [+] Johan Ehn, ordförande Tid: Tisdag 17 januari 2017 kl. 18:30 [ ] Jan

Läs mer

Kallelse till årsmöte för Företagarna Åtvidaberg

Kallelse till årsmöte för Företagarna Åtvidaberg 1 (8) Kallelse till årsmöte för Företagarna Åtvidaberg Åtvidaberg 2014-02-12 Dag: 2014-03-08 Tid: 17.00 Plats: Åtvidabergs Hotell & Restaurang, Klinta Förslag till dagordning 1. Årsmötets öppnande 2. Val

Läs mer

.~~~ p~~anen. PATENTTI- JA REKISTERIHALLlTUS PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN

.~~~ p~~anen. PATENTTI- JA REKISTERIHALLlTUS PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN PATENTTI- JA REKISTERIHALLlTUS PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN.' BESLUT Tillstånd till grundandet aven stiftelse samt fastställande av stiftelsens stadgar Utfärdat Helsingfors 2.1.2008 Ansökan Beslut Region

Läs mer

Folkhälsan i Borgå socken och stad rf. Gun-Britt Backman. Sammandrag 90-årsjubileum 19.3.2011

Folkhälsan i Borgå socken och stad rf. Gun-Britt Backman. Sammandrag 90-årsjubileum 19.3.2011 Folkhälsan i Borgå socken och stad rf Gun-Britt Backman Sammandrag 90-årsjubileum 19.3.2011 Samfundet Folkhälsan i svenska Finland rf grundades i Helsingfors 16 mars 1921 och redan samma år närmare bestämt

Läs mer

5. Konstaterande av närvaro vid stämman och fastställande av röstlängden

5. Konstaterande av närvaro vid stämman och fastställande av röstlängden KALLELSE TILL AHLSTROM ABP:S ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA Aktieägarna i Ahlstrom Abp kallas till ordinarie bolagsstämma som hålls tisdagen den 5 april 2016 kl. 13.00 i Finlandiahusets Helsinki-sal, Mannerheimvägen

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012 KALLELSESIDA Utfärdat 6/63 Sammanträdestid Måndagen den 19 november 2012, kl. 10.00 Sammanträdesplats Kronoby Folkhögskola Ärendets nummer Ärende 51. LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 52. PROTOKOLLJUSTERING 53.

Läs mer

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet.

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. Finansiering & FYRK.FI Karl Norrbom, Föreningen Luckan, 2015 LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. I december 2000 blev LUCKAN en självständig

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Västra Åbolands Diabetesförening rf. Hemort Väståboland FO-nummer 1866925-5 BOKSLUT 31.12.2010. Verksamhetsberättelse Bokslut med specifikationer

Västra Åbolands Diabetesförening rf. Hemort Väståboland FO-nummer 1866925-5 BOKSLUT 31.12.2010. Verksamhetsberättelse Bokslut med specifikationer Hemort Väståboland FO-nummer 1866925-5 BOKSLUT 31.12.2010 Verksamhetsberättelse Bokslut med specifikationer VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 sidan 1 (2) Verksamhetsåret 2010 var diabetesföreningens 23 verksamhetsår.

Läs mer

FSB - Finlands Svenska Brand- & Räddningsförbund. Protokoll: Styrelsemöte 1/2016. Lilla Parlamentet, Helsingfors. Tid: 16 mars 2016, kl.

FSB - Finlands Svenska Brand- & Räddningsförbund. Protokoll: Styrelsemöte 1/2016. Lilla Parlamentet, Helsingfors. Tid: 16 mars 2016, kl. Protokoll: Styrelsemöte 1/2016 Plats: Lilla Parlamentet, Helsingfors Tid: 16 mars 2016, kl. 14:15 16:20 Beslutande: Anna-Maja Henriksson Jan Lindgrén ordförande viceordförande Erik Dannbäck MNBF Bernt

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Gamla Byn AB Årsstämma 2013-06-20. Laila Borger (S)

Gamla Byn AB Årsstämma 2013-06-20. Laila Borger (S) Sida 1 Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 08:30 08:40 ande Laila Borger (S) Övriga deltagande Göran Johansson, ordförande Anders Friberg, kommundirektör Jan Näslund, VD Örjan Bengs, ekonomichef

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Välkommen med i vänelevsverksamheten du har ett viktigt uppdrag! Som vänelev bryr du dig om hur andra har det, delar med dig av dina erfarenheter, är med och skapar

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

K.f De Gamlas Hem. Förbundsfullmäktige sammanträde 07.06 2010. Kl. 16.00. K.f för De Gamlas Hem SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sida 1

K.f De Gamlas Hem. Förbundsfullmäktige sammanträde 07.06 2010. Kl. 16.00. K.f för De Gamlas Hem SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sida 1 Sida 1 K.f De Gamlas Hem sammanträde Kl. 16.00 Sida 2 DATUM PLATS De Gamlas Hem 1. Sammanträdets öppnande...4 2. Sammanträdets laglighet och beslutförhet...5 3. Val av ordförande och viceordförande för

Läs mer

Ledningsgrupp Vi tänker framåt

Ledningsgrupp Vi tänker framåt Ledningsgrupp 2010 Jan-Erik Stenman Verkställande direktör F. 1953, hemort Åbo Jur. kand., LL.M. Ordförande i Veritas Pensionsförsäkrings ledningsgrupp sedan år 2004 Veritas Pensionsförsäkring, verkställande

Läs mer

ÅBOLANDS. BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Verksamhetsplan

ÅBOLANDS. BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Verksamhetsplan ÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Verksamhetsplan 2014 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Innehåll Allmänt Målsättning för år 2014 Vision 2020 Sid 3 Sid 4-8 Sid 9 Bilaga 5 3 Allmänt: Åbolands Brandkårsförbund r.f. (ÅbBF)

Läs mer

VårKultur 2011 - Rapport

VårKultur 2011 - Rapport VårKultur 2011 - Rapport Kultur för och med seniorer Kultursamarbetet VårKultur ordnades våren 2011 för femte gången av Sydkustens landskapsförbund i samarbete med kultursektorerna i Åbo, Kimitoön och

Läs mer

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf Projektet Anti Depp - Slutrapport Projektet Anti Depp 2006-2009 Helsingfors, januari 2010 Utgivare: Svenska hörselförbundet

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender 2001. Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks-

Läs mer

STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING

STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING 1 Ändamål Föreningen, vars namn är Vallda Toråsskolans Föräldraförening (VTFF) har till uppgift inom Toråsskolan och dess förskolor stödja hemmen och skolan

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

NyInfo 06/2011. - det nyländska nyhetsbrevet. Konsten att engagera. Kontaktuppgifter. Citatet. Helsingfors, 22.9.2011

NyInfo 06/2011. - det nyländska nyhetsbrevet. Konsten att engagera. Kontaktuppgifter. Citatet. Helsingfors, 22.9.2011 Helsingfors, 22.9.2011 Konsten att engagera I Finland jobbar ca 38 % av befolkningen frivilligt, i Sverige är samma siffra 48 %. Bägge siffrorna är, sett ur ett europeiskt perspektiv, rätt höga men jämfört

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och Vad, hur och varför Svenska litteratursällskapet i Finland Vi är på väg I din hand ligger den vägkarta eller strategi som ska hjälpa Svenska litteratursällskapet att förverkliga föreningens syfte. Syftet,

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Kommunreformens konsekvenser för församlingarna

Kommunreformens konsekvenser för församlingarna 2 2010 Bengt Klemets Kommunreformens konsekvenser för församlingarna Om församlingsidentitet och strukturer i de nya kyrkliga samfälligheterna Kommunreformens konsekvenser för församlingarna Om församlingsidentitet

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Den förening som samlar mest steg vinner ett pris! Kämpa för Ekenäs!

Den förening som samlar mest steg vinner ett pris! Kämpa för Ekenäs! Bästa medlem! Föreningen inleder återigen sin verksamhet. Föreningens vårjippo, Tussilagosteget, lockade i år 26 deltagare. På första plats kom Berit Lundström med 635 kilometer. Hon erhöll en badhandduk

Läs mer

Styrelsen 12 2011 P R O T O K O L L 15.12.2011

Styrelsen 12 2011 P R O T O K O L L 15.12.2011 Styrelsen 12 2011 P R O T O K O L L 15.12.2011 Styrelsen 15.12.2011 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 12/2011 Tid: 15.12.2011 kl. 13.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN 7-8.9.2016 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén Seminariets målsättning Stämma av vad som hänt inom nätverken Utbyta idéer och få nya tankar Planera vidare

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Styrelse 2016. Veritas Pensionsförsäkring. Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas PB 133, 20101 Åbo Tfn 010 55 010 Fax 010 5501 690

Styrelse 2016. Veritas Pensionsförsäkring. Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas PB 133, 20101 Åbo Tfn 010 55 010 Fax 010 5501 690 Styrelse 2016 Veritas Pensionsförsäkring Stefan Mutanen F. 1953, hemort Karis Pol.kand., socialråd Samfundet Folkhälsan, verkställande direktör Veritas Pensionsförsäkrings styrelse (ordförande) Veritas

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer