folkhalsan.fi vår verksamhet 2009

Transkript

1 Samfundet Folkhälsan Topeliusgatan Helsingfors Tfn (09) Fax (09) Ordförande: Mats Brommels Vd: Stefan Mutanen Forskning: Folkhälsans Forskningscentrum Biomedicum Haartmansgatan Helsingfors Tfn (09) Föreståndare: Anna-Elina Lehesjoki Hälsofrämjande: Folkhälsans Förbund r.f. Paasikivigatan Helsingfors Tfn (09) Ordförande: Matti Klockars Förbundsdirektör: Viveca Hagmark Landskapsföreningen Folkhälsan i Nyland Paasikivigatan Helsingfors Tfn (09) e-post: nyland@folkhalsan.fi Ordförande: Henrik Aminoff Verksamhetsledare: Samuel Reuter Folkhälsanföreningarnas hemorter: Alberga, Borgå, Botby, Bromarf, Brändöregionen, Degerby, Drumsö, Ekenäs, Esbo, Esboviken, Grankulla, Hagalund, Hangö, Helsinge västra, Helsinge östra, Hyvinge, Ingå, Karis, Kervo, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Munksnejden, Månsas, Pernå, Pojo, Sibbo, Sjundeå, Snappertuna, Staffansby, Stan, Svartå, Tenala, Träskända, Tusby, Östersundom Landskapsföreningen Folkhälsan i Åboland Slottsgatan 10 A Åbo Tfn (02) aboland@folkhalsan.fi Ordförande: Anne Lindström Verksamhetsledare: Regina Strandberg Folkhälsanföreningarnas hemorter: Dalsbruk, Dragsfjärd, Hitis, Houtskär, Iniö, Kimito, Korpo, Nagu, Pargas, Reso, S:t Karins, Västanfjärd, Åbo, Folkhälsans ungdomar i Åboland Landskapsföreningen Folkhälsan på Åland Styrmansgatan Mariehamn Tfn (018) e-post: fh.aland@folkhalsan.aland.ax Ordförande: K.G. Eriksson Verksamhetsledare: Bertil Nordin Folkhälsanföreningarnas hemorter: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund, Vårdö Serviceproduktion: Folkhälsan Botnia Ab Östanlid Östanpåvägen Jakobstad Vd Markus Myllyoja Folkhälsanhuset i Korsholm Niklasvägen Korsholm Norrvalla Vöråvägen Vörå Tfn (06) Folkhälsan SYD Ab Helsingfors Mannerheimvägen Helsingfors Tfn (09) Vd Gun Eklund Raseborg Högbensvägen Mjölbolsta Tfn (019) Allaktivitetshuset på Åland Ab Skeppargatan Mariehamn Tfn (018) Vd Bertil Nordin vår verksamhet 2009 Landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten Storalånggatan Vasa Tfn (06) osterbotten@folkhalsan.fi Ordförande: Bernhard Berglund Verksamhetsledare: Ari-Pekka Toivari Folkhälsanföreningarnas hemorter: Bergö, Björköby, Esse, Gamlakarleby, Jakobstad, Jakobstad med omnejd, Karleby, Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Kvevlax, Lappfjärd, Larsmo, Malax, Maxmo, Nedervetil, Nykarleby, Närpes, Oravais, Pedersöre, Petalax, Purmo, Pörtom, Replot, Sideby, Solf- Sundom, Terjärv, Tjöck, Vasa, Vörå, Öja, Övermark Kompetens Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. Engagemang Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. Omsorg Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan. folkhalsan.fi

2 Samfundet Folkhälsan Vd Stefan Mutanen Samfundets ansvarsområden är förmögenhetsförvaltning, byggnadsprojekt, utvecklingsarbete och personaladministration, stabs- och stödfunktioner, fastighetsförvaltning samt samordning av it-funktionen. Folkhälsans forskningscentrum är en del av Samfundet. Samfundet Folkhälsan har sitt kontor på Topeliusgatan 20 i Helsingfors. Folkhälsanrörelsen har anställda och medlemmar och volontärer. l Samfundets långsiktiga strategi med Folkhälsanhus i varje region har förverkligats enligt tidtabell. Husen är betydande ekonomiska satsningar, vilkas betydelse ligger i att man både kan erbjuda god service och skapa hälsofrämjande mötesplatser där olika generationer möts. Husen är en symbol för organisationens framtidstro och konkretiserar vår verksamhetsidé. Byggena i Esbo och Pargas fortskred enligt plan, taklagsfest firades i början av år Verksamheten inleds i båda Folkhälsanhusen sommaren/ hösten I Vasa fortsätter planeringen och ett beslut om eventuell investering fattas l Riktlinjer som styr hela organisationen har formulerats om ledarskap, personal, språk, information, respons och riskhantering. Arbetet med miljöfrågor påbörjades 2009 och fortsätter Dessa policyer uppdateras årligen i samband med strategirevideringen. l För att uppnå kvalitet i alla våra verksamheter samlar vi vårt kunnande på organisationsnivå i handböcker. Handböckerna utgör ett utmärkt verktyg och fungerar också som bevis på hur vi genomför verksamhetsutvecklingen i praktiken. De är avsedda för både anställda, klienter och samarbetspartners. Exempelvis de kommuner som köper service av Folkhälsan fäster vikt vid att kvalitetskriterierna finns dokumenterade. Folkhälsans Forskningscentrum Personal: cirka 200 Föreståndare: Anna-Elina Lehesjoki Folkhälsans forskningscentrum omorganiserade sin verksamhet, så att antalet forskningsprogram minskade från fyra till tre: Programmet för genetisk forskning (Folkhälsans genetiska institut), programmet för forskning i preventiv medicin och programmet för folkhälsoforskning, som numera innefattar också forskning i hälsofrämjande. Arbetet i de olika forskargrupperna leds av seniorforskare på docent- eller professorsnivå. l Forskningen fortsatte framgångsrikt under 2009 med flera viktiga framsteg. Grupperna publicerade över 110 originalpublikationer i vetenskapliga tidskrifter och presenterade sina resultat på flera, både internationella och nationella kongresser och seminarieserier. Under 2009 disputerade fem forskare för doktorsgraden från forskningscentret. Forskargrupperna har omfattande samarbete med forskare både nationellt och internationellt, t.ex. inom flera EU-projekt. l Forskningscentrets direktion har som övergripande uppgift att koordinera forskningscentrets verksamhet. Ordförande för direktionen är Mats Brommels, vice ordförande är Göran Djupsund. Direktionens medlemmar är Johan Eriksson, Anna-Elina Lehesjoki (sekreterare), Stefan Mutanen och Matti J. Tikkanen. Samfundets ekonomiavdelning upprätthåller forskningscentrets ekonomiadministration med Stephan Keskinen som ekonomiassistent. Det totala understödet år 2009 till forskningen var euro, av vilket 51 procent var extern finansiering samt 37 procent var understöd från forskningsstiftelsen och 12 procent från Samfundet Folkhälsan. Folkhälsan Syd Ab Anställda: 725 Omsättning: 31,3 milj. euro Vd Gun Eklund Folkhälsan Syd Ab är ett icke-vinstdrivande aktiebolag som har som uppgift att handha och utveckla Folkhälsans serviceproduktion i södra Finland. Totalt producerar bolaget tjänster för ett trettiotal kommuner, samt för Folkpensionsanstalten, Statskontoret och privata personer. l År 2009 drabbades Folkhälsan Syd av verkningarna från förlorade upphandlingar och kommunernas sparande i recessionen. Folkhälsanhusen i Pargas och Esbo har byggts under året, och Syd har aktivt varit med i planeringen av utrymmena och verksamheterna i husen. Utvecklingen av modellen Bo hemma på Folkhälsan har inletts i samarbete med flera städer. På daghemmen och eftermiddagsklubbarna har arbetet med att stärka den hälsofrämjande profilen inletts. På alla verksamhetsenheter har konkretiseringen av de övergripande målsättningarna varit i fokus under året. l Bolagets verksamhetsenheter finns i västra Nyland i staden Raseborg och i Hangö, i Åboland i Åbo, Lundo, S:t Karins och Reso, i huvudstadsregionen i Helsingfors, i Esbo, Vanda, Kervo och Tusby samt i Hyvinge. Bolagets verksamhetsområden är äldreomsorg, handikappservice och rehabilitering, hälsovårdsverksamhet och barnomsorg. Folkhälsan Botnia Ab Anställda: 291 Omsättning: 12,4 milj. euro Vd Markus Myllyoja Den fusionerades Folkhälsan Botnia Ab och Norrvalla Folkhälsan Ab. Genom fusionen sammanfördes Folkhälsans serviceproduktion i Österbotten till ett bolag med namnet Folkhälsan Botnia Ab. Det icke-vinstdrivande bolaget Folkhälsan Botnia Ab upprätthåller, koordinerar verksamheterna och bedriver serviceproduktion i Folkhälsanhuset i Korsholm, på Östanlidområdet i Jakobstad, på Norrvalla i Vörå-Maxmo samt i Emeliehemmet i Karleby. l Folkhälsan övertog den verksamheten på Emeliehemmet. Emeliehemmet har tidigare upprätthållits av Föreningen de Gamlas Hem i Gamlakarleby stad r.f. Östanlid i Jakobstad är ett modernt allaktivitetscenter som bedriver vård och omsorg, rehabilitering, forskning och hälsofrämjande aktiviteter. På Östanlid finns vårdhemmen Victor och Elise samt servicehemmet Betsy. Folkhälsan Botnia erbjuder rehabiliterings- och terapitjänster för många olika målgrupper. I Vörå-Maxmo bedrivs Norrvalla rehab centers rehabiliteringsverksamhet samt Norrvalla folkhögskolas och Norrvalla idrottsinstituts verksamheter i Österbotten. I Korsholm bedrivs ett allaktivitetscenter, rehabiliteringsverksamhet samt boende för äldre och funktionshindrade. l Det strategiska verksamhetsutvecklingsarbetet inom Folkhälsan Botnia har under 2009 varit systematiskt, målmedvetet och intensivt, vi har velat göra kartan och kompassen till allas vår sak. Målsättningen ur ett ekonomiskt perspektiv har legat i att satsningarna på verksamhets- och personalutvecklingen skall leda till att vi blir konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva. Folkhälsan Botnia eftersträvar målmedvetet att vara en hälsofrämjande och attraktiv arbetsplats. Fusioneringen till ett gemensamt bolag, har inneburit både en granskning av rådande verksamhetsprocesser men också införande av nya. Folkhälsans Förbund Anställda: 103 Omsättning: 7,4 milj. euro Förbundsdirektör Viveca Hagmark Den hälsofrämjande medborgarverksamheten bedrivs inom Folkhälsans förbund, landskapsföreningarna och 102 lokala föreningar. Förbundet i regionerna Folkhälsan i Nyland: verksamhetsledare Samuel Reuter Folkhälsan i Åboland: verksamhetsledare Regina Strandberg Folkhälsan på Åland: verksamhetsledare Bertil Nordin Folkhälsan i Österbotten: verksamhetsledare Ari-Pekka Toivari l Folkhälsans förbund leder, samordnar och utvecklar Folkhälsanrörelsens hälsofrämjande medborgarverksamhet. Arbetet är organiserat i tre riksomfattande avdelningar (livsstilsfrågor, förebyggande arbete samt familjer och relationer) samt fyra regionala avdelningar. l I verksamhetsutvecklingen koncentrerar sig Förbundet ur ett målgruppsperspektiv på livskraftiga i hela Svenskfinland, nätverk av frivilliga som arbetar med en specifik fråga, nätverk av vissa yrkesgrupper, Folkhälsanpersonal med ett hälsofrämjande synsätt och beslutsfattare med ett hälsofrämjande synsätt. Samarbetet med andra organisationer är en viktig del av verksamheten. Folkhälsans Föreningar: 102 Medlemmar: Av de 101 n finns 38 i Nyland, 14 i Åboland, 16 på Åland och 34 i Österbotten. Lokalföreningarna är juridiskt självständiga registrerade föreningar. Föreningarna ordnar främst olika typer av aktiviteter för barn och familjer. Medlemsantalet är inalles cirka l Verksamheten omfattar allt från barnverksamhet och motionsaktiviteter till äldreomsorg, bland annat stöd till närståendevårdare. De stora åldersgrupper som snart går i pension och det ökande antalet äldre i samhället ställer Folkhälsans inför nya utmaningar. Många föreningar satsar på att erbjuda äldre möjlighet att arbeta ideellt. Föreningarna erbjuder också de äldre hälsofrämjande aktiviteter. l Gemensamt för de flesta är simskolorna och försäljningen av majblommor och luciamärken. l Under 2009 förverkligades en medlemsvärvningssatsning tillsammans med na. Under kampanjperioden anslöt sig 2262 personer till Folkhälsan. Sammanlagt hade na vid årets slut medlemmar. Jugendvilla byggd i början av 1900-talet Föreläsningssal för 20 personer med video, tv, dvd, cd, pc-projektor samt laptop och internetanslutning 20 bäddplatser dusch och toalett Eget kök med alla rättigheter Unik trädgård Gunnarsvägen Esbo tfn (09) (09)

3 Samfundet Folkhälsan 6 Utvecklingsarbete 12, Ekonomi 18 Folkhälsans allaktivitetshus på Åland 26 Samfundet folkhälsan Folkhälsans forskningscentrum 28 Folkhälsans forskningscentrum Folkhälsan Syd 40 Folkhälsan Blomsterhemmet, Stiftelsen Silviahemmet folkhälsan syd Folkhälsan Botnia 53 Folkhälsan botnia Folkhälsans Förbund 60 förbund Folkhälsans 78

4 Tämä on Folkhälsan Folkhälsan on vuonna 1921 perustettu yleishyödyllinen sosiaali- ja terveysalan järjestö, jolla on yhteensä työntekijää sekä henkilöjäsentä eri puolilla maata. Folkhälsanin toimintaan kuuluu tutkimus, terveyttä edistävää kansalaistoiminta sekä sosiaali- ja terveysalan palveluja. Pää märäänä on yhteiskunta jossa terveys ja elämänlaatu ovat etusijalla. Esimerkkejä toiminnasta ovat vauvauinti, uimakoulut, päiväkodit, lastensuojeluyksiköt, nuorisopoliklinikat, vammaisten lasten kuntoutus, aikuisten kuntoutus, parisuhdeneuvonta, sekä omaishoidon tuki sekä vanhusten huolto. Organisaatio jakautuu seuraavasti: Samfundet Folkhälsanilla on vastuu koko organisaation hallinnasta. Se vastaa omaisuudenhoitopalveluista, rakennushankkeista, kehitystyöstä, henkilöstöhallinnosta ja IT-toiminnoista. Folkhälsanin tutkimustoiminta on yksi Folkhälsanin kolmesta keskeisestä toiminta-alueesta. Folkhälsanin tutkimuskeskuksessa tehdään kansainvälisesti arvostettua biolääketieteen ja kansanterveyden alan tutkimusta kolmessa ohjelmassa, jotka ovat: perinnöllisyystieteen tutkimusohjelma, ennaltaehkäisevän lääketieteen tutkimusohjelma, kansanterveyden tutkimusohjelma. Tutkijaryhmissä on noin 200 tutkijaa ja tutkimusta tehdään dosentti- tai professoritasoisten tutkijoiden johtamissa tutkimusryhmissä. Palvelutuotanto on organisoitu yleishyödyllisiin osakeyhtiöihin, joista yksi sijaitsee Etelä-Suomessa, yksi Pohjanmaalla ja yksi Ahvenanmaalla. Kunnat ostavat yhtiöiden palveluita. Folkhälsans Förbund rf vastaa kansalaistoiminnasta ja ammatillisesta terveydenedistämisestä. Samfundet Folkhälsan tukee taloudellisesti Förbundetia, mutta tukea saadaan myös muista säätiöistä ja Raha-automaattiyhdistykseltä. Talous Folkhälsanin talous perustuu rahastoihin. Osa Folkhälsanin terveyttä edistävää toimintaa ja tutkimusta rahoitetaan rahastotuotoilla. Palveluyritysten toimintaa rahoitetaan palveluiden myynnillä. Folkhälsanin laaja palveluntuotanto rahoitetaan pääasiassa julkisen sektorin ostopalvelusopimuksilla sekä asiakasmaksuilla. Palvelutuotanto on pääosin järjestetty voittoa tavoittelemattomissa osakeyhtiöissä. Toiminta kohdistuu sekä nuoriin että vanhuksiin kaikkialla Suomen ruotsinkielisillä alueilla. Samfundet Folkhälsan omistaa Folkhälsanin voittoa tavoittelemattomat yhtiöt, Folkhälsan Syd Ab:n, Folkhälsan Botnia Ab:n ja Folkhälsans allaktivitetshus på Åland Ab:n. Vuosi 2009 oli taloudellisesti vaativa koko Folkhälsan-liikkeelle. Vuoden 2009 aikana tehdyt voimakkaat saneeraustoimet suunnattiin oikein. Vuoden 2010 ensimmäiset kuukaudet ovatkin osoittaneet, että toimilla oli myös toivotut vaikutukset. Yleisesti ottaen Folkhälsanin lähivuosien toimintanäkymät ovat hyvät. Tutkimustoiminnalla ja terveyttä edistävällä toiminnalla on hyvät toimintaedellytykset useita vuosia eteenpäin, mutta palvelutuotanto puolestaan altistuu yhä kovemmalle kilpailulle. Tutkimustoiminnan ja terveyttä edistävän toiminnan hyviä tulevaisuudennäkymiä vahvistaa vielä se, että toimintaan on käytettävissä huomattavia taloudellisia resursseja. Lisäksi vuoden 2010 osingonjako ylitti odotukset. 2 Folkhälsan an overview Folkhälsan is a non-governmental organisation (NGO) in the social welfare and health care sectors in Finland, which strives to promote health and quality of life inte the Swedish-language regions of Finland. It was founded in 1921 and currently has some employees and 17,000 members around Finland. Operations consist of health-promoting civic activity, service provision in the social welfare and health care sector and research. Activities include baby swimming groups, day-care centres, children s homes, outpatient clinics for adolescents, rehabilitation units for children with special needs, rehabilitation units for adults, relationship counselling, support for family carers and care for the elderly. The Folkhälsan organisation encompasses the following divisions: The Folkhälsan Foundation, which has overall management responsibility for the entire organisation. It is in charge of asset management, building projects, development work, staff management and IT issues. Research is one of Folkhälsan s three essential areas of focus. Folkhälsan s research centre is active with internationally recognized research on biomedicine and public health in three research programmes: genetic science, preventive medicine and public health. The research is done by approximately 200 researchers in groups led by senior researchers at the professorial or docent level. Folkhälsan s services are provided under the auspices of non-profit companies. There is one such company located in Southern Finland, a further one in Ostrobothnia and one on Åland. Local municipalities purchase services from these companies. The Folkhälsan Association is in charge of the organisation s work with the public as well as Folkhälsan s professional work to promote health. Financial support for the Association is provided by the Folkhälsan Foundation as well as other charitable foundations and RAY, Finland s Slot Machine Association. Financial situation Folkhälsan s finances are based on investments in various funds. Some of Folkhälsan s activities for health promotion and research are financed with income from these funds. The activities of service companies are financed through the sale of services. Folkhälsan s service production, covering a broad range of areas, is primarily financed through service purchase agreements with the public sector and by customer fees. The service production is primarily provided by not-for-profit limited-liability companies. The activities target youths and the elderly in all Swedish-speaking areas of Finland. Samfundet Folkhälsan owns Folkhälsan s not for profit companies, Folkhälsan Syd AB, Folkhälsan Botnia AB, and Folkhälsan s allaktivitetshus på Åland Ab. The 2009 fiscal year was financially demanding for the entire Folkhälsan community. The intensive restructuring measures carried out in 2009 were targeted correctly: the first months of 2010 have indicated that these measures had the desired effects. Generally speaking, the outlook for Folkhälsan for the coming years is good. Research and health promotion activities have a good foundation for several years to come, but service production continues to be exposed to ever-tightening competition. The good outlook for the research and health-promoting activities is further improved by the considerable financial resources available to these operations. Additionally, the distribution of dividends for 2010 exceeded expectations. Detta är Folkhälsan Folkhälsan är en allmännyttig social- och hälsovårdsorganisa tion grundad år 1921 med anställda och frivilligmedlemmar på olika håll i landet. Verksamheten omfattar forskning, hälsofrämjande medborgarverksamhet och serviceproduktion. Folkhälsan verkar för ett samhälle där hälsa och livskvalitet sätts i centrum. Det hälsofrämjande tankesättet ska omfatta alla samhällssektorer. Bland aktiviteterna kan nämnas babysim, simskolor, daghem, barnskydd, tonårspolikliniker, habilitering för barn med särskilda behov, rehabilitering för vuxna, samlevnadsrådgivning, stöd till närståendevårdare och äldreomsorg. Organisationen är uppdelad i: Samfundet Folkhälsan med samordningsansvar för hela organisationen och ansvar för förmögenhetsförvaltning, byggnadsprojekt, utvecklingsarbete, personaladministration, fastighetsförvaltning samt IT-funktioner. Folkhälsans forskningsverksamhet är en av de tre tyngdpunkterna inom Folkhälsan. Idag är cirka 200 personer knutna till Folkhälsans forskningscentrum. Vid Folkhälsans forskningscentrum sker forskning inom tre program i forskningsgrupper som leds av seniorforskare på docent- eller professorsnivå. De tre forskningsprogrammen är: genetisk forskning (genetiska institutet), folkhälsoforskning, forskning i preventiv medicin. I forskargrupperna arbetar ungefär 200 forskare som leds av seniorforskare på docent- eller professorsnivå. Serviceproduktionen sköts inom ramen för allmännyttiga aktiebolag varav ett finns i södra Finland, ett i Österbotten och ett på Åland. Kommunerna köper servicen av bolagen. Folkhälsans Förbund rf ansvarar för medborgararbetet och Folkhälsans professionella hälsofrämjande arbete. Förbundet stöds ekonomiskt av Samfundet Folkhälsan, men också av andra stiftelser och Penningautomatföreningen RAY. Ekonomi Grunden för Folkhälsans ekonomi utgörs av Folkhälsans fonder. En del av Folkhälsans hälsofrämjande verksamhet och forskning finansieras med avkastning från fonderna. Servicebolagens verksamhet finansieras genom försäljning av tjänster. Vår omfattande serviceproduktion finansieras i första hand genom köpserviceavtal med den offentliga sektorn och med klientavgifter. Vår serviceproduktion är främst organiserad inom icke-vinstdrivande aktiebolag. Verksamheten riktar sig till både gamla och unga i hela Svenskfinland. Folkhälsan har tre bolag som producerar service, vilka alla ägs av Samfundet Folkhälsan: Folkhälsan Syd Ab, Folkhälsan Botnia Ab och Folkhälsans allaktivitetshus på Åland Ab. År 2009 var ett ur ekonomisk synvinkel krävande år för hela Folkhälsanrörelsen. De kraftiga saneringsåtgärder som vidtogs under 2009 riktades rätt och uppföljningen för de första månaderna år 2010 visar att åtgärderna har önskad effekt. De ekonomiska verksamhetsutsikterna för Folkhälsan under de närmaste åren är allmänt taget goda På flera års sikt har både forskningen och den hälsofrämjande verksamheten goda verksamhetsförutsättningar medan serviceproduktionen blir allt mer konkurrensutsatt. Forskningens och den hälsofrämjande verksamhetens goda framtidsutsikter stärks av att det finns betydande ekonomiska reserver för verksamheten och också av att dividendutdelningen för år 2010 överträffade förväntningarna.

5 Förtroendet måste förtjänas varje år Samfundet folkhälsan» De åtgärder som vidtogs inom serviceproduktionen visade sig vara riktiga och det är dags att kavla upp ärmarna för de utmaningar som väntar på oss. Så är det nämligen; vi har mängder av uppgifter som väntar på att bli förverkligade.» Stefan Mutanen, vd Verkställande direktör Stefan Mutanen: Verksamhetsåret 2009 Efter de ekonomiska utmaningarna 2009 då kommunernas utsatta läge samt en lägre dividendutdelning direkt påverkade Folkhälsans ekonomi kan vi lugnt konstatera att utsikterna för 2010 och framför allt 2011 ser något ljusare ut. De åtgärder som vidtogs inom serviceproduktionen visade sig vara riktiga och det är dags att kavla upp ärmarna för de utmaningar som väntar på oss. Så är det nämligen; vi har mängder av uppgifter som väntar på att bli förverkligade. Förväntningarna är stora. Den nyligen publicerade imagekartläggningen visar att allmänheten ser Folkhälsan som en pålitlig och människonära samhällsaktör, vars hälsofrämjande verksamhet kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Också bland Folkhälsans personal är förväntningarna höga. Den undersökning som vartannat år utförs bland personalen visar tydligt att man är mycket stolt över Folkhälsans roll som samhällspåverkare inom social- och hälsovården. Det säger sig självt att förtroendet bland personal och allmänhet förpliktigar till ytterligare ansträngningar. Förtroendet måste förtjänas på nytt varje år. Folkhälsans flaggskepp Folkhälsans flaggskepp, Folkhälsanhusen i de svenskspråkiga regionerna ger fina möjligheter till utveckling av service och aktiviteter för människor i alla åldrar. När det i våra hus kryllar av glada småbarn med familjer, invånare och deras anhöriga, representanter för församlingar, kulturinstitutioner och skolor då har vi siktat rätt. Det här är ingen vision utan verklighet i Vanda, Helsingfors, Ekenäs och Jakobstad för att bara nämna några. Folkhälsanhusen ska vara ett slags utvecklingsmiljöer där man bland annat utvecklar modellen Bo hemma på Folkhälsan utgående från en helhetssyn på människan och med det samlade kunnande som finns inom såväl Folkhälsans forskning, hälsofrämjande som serviceproduktion. Ny satsning på idrottsutbildning Folkhälsans roll inom utbildningen blir detta år högaktuell. Folkhälsan inleder ett nytt samarbetsprojekt mellan idrottsinstituten i Norrvalla och Solvalla. En ny koordinator har anställts och många nya kopplingar till det hälsofrämjande arbetet etableras. Utbildningsfrågorna har alltid legat Folkhälsan nära om hjärtat. Också efter att yrkesutbildningen i egen regi lades ned på 1990-talet har organisationen varit starkt engagerad genom att vara den största ägaren av yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors. Prakticum har utvecklats i positiv riktning med ständigt växande elevantal och ekonomin i balans. I Vörå har Folkhälsan ansvaret för Norrvalla idrottsinstitut och Norrvalla folkhögskola. Dessa resurser skall nu utnyttjas effektivare med en klar koppling till Solvalla och den övriga verksamheten i synnerhet inom hälsofrämjandet och forskningen. Forskningscentrum omorganiserades Folkhälsans forskningscentrum fortsätter att utvecklas som en aktör inom den internationella spetsforskningen. Forskningscentrum har nyligen omorganiserats så att antalet forskningsprogram minskats från fyra till tre. Ändringarna ledde också till personbyten i forskningens ledningsgrupp. Professor Herman Adlercreuz, som byggt upp Folkhälsans forskningsprogram i nutrition och cancer, slutade som programchef och efterträddes av professor Matti J. Tikkanen. Professor Johan Eriksson utsågs till programchef för folkhälsoforskningen. I detta program ingår också den hälsofrämjande forskningen. Professor Anna-Elina Lehesjoki fortsätter att leda hela forskningscentret och leder också själv det genetiska forskningsprogrammet. Allt fler vill bli medlemmar Antalet medlemmar i Folkhälsans fortsätter att växa, bland annat tack vare en kampanj som genomfördes I slutet av år 2009 hade de 101 föreningarna sammanlagt medlemmar. I huvudstadsregionen grundades en ny lokalförening Föreningen Folkhälsan i Stan rf, den första av Folkhälsans föreningar som fått sin början på Facebook. De aktiva i na är huvudsakligen kvinnor i åldern år. En glädjande trend är att ett växande antal pensionärer engagerar sig i Förbundets frivilliga nätverk såsom motionsgrupperna (coach 65 +), som medfostrare i skolorna och som medlemmar i den så kallade Resurspoolen i Österbotten. Med gott samvete kan man säga att Folkhälsan 2009 lever och mår bra. Det bådar gott för framtiden. Vi är beredda på nya utmaningar. Stefan Mutanen Folkhälsans forskningscentrum folkhälsan syd Folkhälsan botnia förbund 4 5

6 Samfundet Folkhälsan Samfundet folkhälsan Samfundet Folkhälsans högsta beslutande organ är sextio kallade arbetande ledamöter som tillsammans med landskapsföreningarnas representanter samlas till samfundsmötet vår och höst. Samfundet Folkhälsans styrelse fungerar som högsta ansvariga organ. Samfundet Folkhälsan ansvarar för helhetsutvecklingen inom organisationen, att verksamheten följer gemensamma mål och verksamhetsprinciper. Samfundets ansvarsområden är forskning, utvecklingsarbete, förmögenhetsförvaltning, större byggnadsprojekt, stabs- och stödfunktioner, fastighetsförvaltning samt samordning av IT-funktionen. Folkhälsans forskningscentrum är en del av Samfundet Folkhälsan. Folkhälsanrörelsen har drygt anställda och medlemmar. Samfundet Folkhälsans ledning 2009 består av samfundets verkställande direktör Stefan Mutanen biträdd av en ledningsgrupp som består av Gun Eklund (vd för Folkhälsan Syd Ab), Viveca Hagmark (förbundsdirektör för Folkhälsans förbund), Christer Holmström (samfundets ekonomidirektör), Anna-Elina Lehesjoki (föreståndare för Folkhälsans forskningscentrum) och Markus Myllyoja (vd för Folkhälsan Botnia Ab och Norrvalla Folkhälsan Ab). Folkhälsan utgör en helhet med hälsofrämjande medborgarverksamhet, forskning och serviceproduktion inom social- och hälsovård. Målet är att vara en ledande aktör inom folkhälsoarbete i Svenskfinland och hela landet. Folkhälsan ska ge människor möjlighet att verka för hälsa och livskvalitet, vi ska ha forskningsprogram av världsklass och vi ska ha en vård och omsorg med respekt för individens unika värde och behov. Folkhälsans ändamålsparagraf från 1921 utgör fortsättningsvis grunden för verksamheten: att verka för främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder, ägnade att gynnsamt inverka på denna. De gemensamma värden kompetens, omsorg och engagemang ska synas i all verksamhet. Visionen som formulerats Folkhälsan två steg före uttrycker en ambition att vara en föregångare och utvecklare. För varje enhet gäller det att konkretisera både verksamhetsidén, värdena och visionen i det dagliga arbetet. Den ekonomiska recessionen Den ekonomiska situationen ändrades snabbt i Finland, vilket påverkade Folkhälsan på många olika sätt. Serviceproduktionen drabbades mest på grund av kommunernas försämrade ekonomi. Kommunernas och samkommunernas sammanräknade årsbidrag minskade redan år Verksamhetsutgifterna ökade då med nästan 8 procent jämfört med året innan, och i fjol med cirka 5 procent. Orsaker till kommunsektorns ökade verksamhetsutgifter år 2009 var, enligt kommunernas förbund, en dyr löneuppgörelse, ökad serviceefterfrågan samt utökade skyldigheter för kommunerna. Verkningarna av recessionen har hittills varit kraftigast i de stora kommunerna men kommer att drabba även mindre kommuner från och med i år, speciellt till följd av den ökade arbetslösheten. Folkhälsan Syd inledde under våren 2009 samarbetsförhandlingar som berörde 121 personer. Genom omplaceringar fick många nya uppgifter inom organisationen. Slutligen måste 72 personer sägas upp. Största delen är personer som arbetat inom äldreomsorgen i Karis, där kommunen sagt upp sitt avtal med Folkhälsan gällande hemvård, hälsocentral och gruppboende. Det var en tung process som satte sin prägel på hela organisationen. De kompetenta medarbetarna skulle gärna ha stannat kvar och Folkhälsan hade all anledning att vara nöjd med deras arbetsinsats. I Helsingfors lades vuxenrehabiliteringen ned, efter att verksamheten under ett flertal år gjort ett betydande underskott, vilket man inte trots många olika försök lyckats åtgärda. Lokaliteterna i Seniorhuset i Brunakärr kunde hyras ut till en annan producent i vars regi största delen av verksamheten kunde fortsätta. Det mest beklagliga var att veteranrehabiliteringen som årligen berört ca 30 personer måste läggas ned. Folkhälsans veteranrehabilitering fortsätter vid Mjölbolsta. Medborgarorganisationerna som serviceproducenter står inför nya situationer då upphandlingslagstiftningen tillämpas på ett ensidigt sätt där kontinuitet, kvalitet och erfarenhet inte tillmäts samma betydelse som priset. De ekonomiska kalkylerna görs också på ett kortsiktigt sätt. T.ex. ett rehabiliterande arbetssätt i vården som på sikt sparar kostnader och framför allt förbättrar livskvaliteten värdesätts inte. Folkhälsan har sett servicesedlarna som en framtidsmodell, förutsatt att deras värde sätts på en rimlig nivå. De första erfarenheterna under våren 2010 är inte lovande, då Åbo stad utgick från att på detta sätt kan dra ner kostnaderna för daghemmen. Men exemplet visar också på kraften i samlad medborgaraktivitet. Samfundets avkastning blev betydligt lägre än budgeterat, vilket gjorde att också forskningen och förbundet hade ett stramt ekonomiskt åtgärdsprogram. Folkhälsans förbund lyfte inte för år 2009 hela sitt riktade understöd, vilket ger en bättre beredskap inför de kommande åren. Forskningen omorganiserad Folkhälsans forskningscentrum omorganiserade sin verksamhet, så att antalet forskningsprogram minskade från fyra till tre. Ändringarna ledde också till personbyten i forskningens ledningsgrupp. Professor Herman Adlercreuz, som byggt upp Folkhälsans forskningsprogram i nutrition och cancer, slutade som programchef och efterträddes av professor Matti J. Tikkanen. Professor Johan Eriksson utsågs till programchef för folkhälsoforskningen. I detta program ingår också den hälsofrämjande forskningen. Professor Anna-Elina Lehesjoki fortsätter att leda hela forskningscentret och leder också själv det genetiska forskningsprogrammet. Medlemsvärvning och nya frivilliga nätverk Folkhälsans och förbundet genomförde en medlemsvärvningskampanj Tänd på hälsa. Under kampanjtiden Samfundets Folkhälsans styrelse består år 2010 av: fr.v. Mats Brommels(sittande), Henrik Aminoff, Bernhard Berglund, Stefan Mutanen, Carl. G Gahmberg, Asta Stenvall, Göran Djupsund, sittande fr.v. Anders Borgström, Carl-Erik Vaenerberg, Siv Sandberg, Karl-Göran Eriksson. anslöt sig personer till organisationen. Samtidigt skärpte föreningarna uppdateringen av medlemsregistret. Medlemsantalet ökade dock i alla fyra landskap och Folkhälsan hade sammanlagt medlemmar. I huvudstadsregionen grundades en ny lokalförening Föreningen Folkhälsan i stan rf, den första av våra föreningar som fått sin början på facebook. Utsikterna år 2010 År 2011 fyller Folkhälsan 90 år. Man kan gott säga att organisationen är livskraftig med mångsidigare och mer omfattande verksamhet än någonsin förr. De mätningar som gjorts bekräftar att vi är på rätt väg, t.ex. lokalföreningskartläggningen 2008, imageundersökningen 2009 och personalvälmående Finlands bästa arbetsplats Samtidigt ökar förväntningarna och efterfrågan. Efter en 10-årsperiod med en tillväxt i omsättningen på ca 350 procent går Folkhälsan nu in i en fas där fokus sätts på innehållet. De tre verksamhetssektorerna medborgarverksamheten, forskningen och serviceproduktionen har alla sina egna utmaningar och möjligheter, som kräver olika lösningar. Vidareutveckling av en aktiv medborgarverksamhet, vård och omsorg i ett läge med allt stramare offentlig ekonomi, forskning av världsklass i en hård konkurrens allt detta med ambitionen Folkhälsan två steg före ställer stora krav på oss. Målet är att i framtiden bli ännu bättre på att ta tillvara helheten och se samverkansmöjligheterna mellan dessa sektorer för att hitta innovativa verksamhetskoncept och arbetsmetoder inom de områden där Folkhälsan verkat sedan 1920-talet. Början på år 2010 ger vid handen att det detta år finns goda möjligheter att uppnå ett positivt helhetsresultat. Detta kräver god budgetdisciplin och underlättas av bättre dividendutdelning än beräknat. De ekonomiska verksamhetsutsikterna för Folkhälsan under de närmaste åren är allmänt taget goda. På flera års sikt har både forskningen och den hälsofrämjande verksamheten goda verksamhetsförutsättningar medan serviceproduktionen blir allt mer konkurrensutsatt. Forskningens och den hälsofrämjande verksamhetens goda framtidsutsikter stärks av att det finns betydande ekonomiska reserver för verksamheten och också av att dividendutdelningen för år 2010 överträffade förväntningarna. Det största hotet för Folkhälsans serviceproduktion är kommunernas försämrade ekonomiska läge, som leder till nya sparplaner inom socialoch hälsovård. Dessa sparplaner leder i sin tur till krav på att producera vårdtjänster på en nivå som inte är förenlig med Folkhälsans kvalitetskrav. Den ekonomiska krisen som drabbar kommunerna speciellt hårt under de närmaste åren ökar trycket på att producera billiga vård- och omsorgstjänster och för Folkhälsans del gäller det att dra gränsen för när det är ändamålsenligt att delta i upphandlingsprocessen och när det finns skäl att dra sig ur. Folkhälsans roll inom utbildningen är högaktuell. Också efter att yrkesutbildningen i Folkhälsans egen regi lades ned har organisationen varit starkt engagerad genom att vara den största ägaren av Prakticum. Prakticum har utvecklats i positiv riktning med ständigt växande elevantal och ekonomi i balans. I Vörå har Folkhälsan ansvaret för Norrvalla folkhögskola och Norrvalla idrottsinstitut. Folkhälsans stora ansvar i genomförandet av det nya sammanarbetet mellan Norrvalla och Solvalla gör att utbildningsfrågor på ett nytt sätt kommer upp på agendan. Här finns också många kopplingar till det hälsofrämjande arbetet, vilka kan utvecklas vidare. Samfundets långsiktiga strategi att stärka Folkhälsans närvaro i alla regioner i Svenskfinland genom att skapa ett nätverk av Folkhälsanhus blir till stor del förverkligad under år 2010, då de nya husen i Esbo och i Väståboland blir inflyttningsklara. Samfundets omfattande investeringsplan ger uttryck för Folkhälsans framtidstro. Folkhälsanhusen ska konkretisera organisationens verksamhetsidé och bygga på samverkan mellan våra tre verksamhetssektorer. Alla Folkhälsanhus utvecklas vidare så att de blir svenskspråkiga miljöer med möjlighet till gemenskap och trygghet, och med hälsofrämjande aktiviteter för olika generationer. 6 7

7 Samfundets möten 2009: Samfundets styrelse har sammanträtt åtta gånger under år Styrelsen och arbetande ledamöterna har sammankommit till en gemensam strategidag under året. Samfundets förvaltningsnämnd har haft elva möten under år Samfundet Folkhälsans vårmöte hölls den 13 maj Verksamhetsberättelsen och bokslutet godkändes och styrelsen och övriga redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet för verksamheten Vid samfundets höstmöte den 14 december 2009 godkändes budgeten och verksamhetsplanen för Höstmötet utsåg enhälligt fil.dr Christel Gripenberg-Lerche, skolföreståndare Patrik Karlsson, fil.mag. Katarina Rejman och utvecklingsplanerare Bengt Strandin till arbetande ledamöter i Samfundet. Samfundets viceordförande, pol.mag. Roger Andersson hade anhållit om befrielse från uppdraget som viceordförande för Samfundet. Höstmötet valde enhälligt pol.lic. Siv Sandberg till viceordförande för Samfundet för pol.mag. Roger Anderssons resterande mandatperiod år I och med valet av pol.lic. Siv Sandberg till viceordförande blev hennes plats i Samfundets förvaltningsnämnd vakant. Höstmötet valde enhälligt landskapsläkaren Birger Ch Sandell till medlem av förvaltningsnämnden för pol.lic. Siv Sandbergs resterande mandatperiod år Höstmötet återvalde enhälligt docent Lisbeth Fagerström, föreståndare Asta Stenvall och medicinalrådet Carl-Erik Vaenerberg till medlemmar av Samfundets styrelse, samtliga för mandatperioden Höstmötet återvalde även enhälligt ordföranden för Landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten, hum.kand Bernhard Berglund till ordinarie medlem av Samfundets styrelse för mandatperioden jämte hans suppleant. Höstmötet återvalde enhälligt CGR Jan Holmberg och CGR Guy Willman till ordinarie revisorer och CGR Kim Karhu och CGR Maria Nikus till revisorssuppleanter för år 2010, samtliga från revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers Oy. Tack till donatorerna 2009: Vi tackar varmt alla våra donatorer, också dem som önskar vara anonyma och dem som på olika sätt stött Samfundets verksamhet, bl.a. via insamlingarna Lucia, Majblomman och sommarbarnen, eller genom att uppmärksamma Folkhälsan vid bemärkelsedagar, med testamentariska donationer eller genom inbetalningar till minnesfonderna. Beviljade förtjänsttecken under år 2009: Förtroendevalda, föreningsaktiva och frivilligarbetare Förtjänsttecken i guld: Andersson, Kerstin, Sibbo Backman, Maj-Britt, Borgå Branér, Marianne, Saltvik Henriksson, Carina, Kumlinge Karlsson, Gretel, Pargas Kyrklund, Carita, Pargas Lager-Nyman, Ragni, Vanda Stenvall, Asta, Borgå Svedberg, Gunsi, Sibbo Åkerfelt, Rea, Iniö Förtjänstecken i silver: Eklund, Mathias, Vasa Fagerstedt, Inga-Lill, Borgå Fellman, Bardy, Vanda Grandell, Nina, Iniö Henriksson, Per-Åke, Mariehamn Holm, Bertil, Kumlinge Kurkisuo, Maria, Vanda Lehtinen, Marina, Pargas Levander, Camilla, Sibbo Lindberg, Yngve, Vanda Lindholm, Viola, Vanda Lund-Stenbäck, Sissel, Esbo Mattsson, Gunnel, Iniö Mattsson, Kaj, Pargas Nordman, Keth, Sibbo Nylund, Marika, Replot Oksanen, Bodil, Pargas Packalén, Astrid, Sibbo Railila, Marika, Sibbo Salminen, Christina, Pargas Schåman, Guy, Mariehamn Schåman, Siv, Kumlinge Sundbäck, Janica, Sibbo Träskelin, Bo, Borgå Weckström, Monica, Vanda Wirén, Desirée, Sibbo Personal Förtjänsttecken i guld: Berg, Christel, Vasa Lahtinen, Anita, Vasa Teir-Siltanen, Lisa, Vasa Förtjänsttecken i silver: Aalto, Christina, Esbo Dahlback, Iris, Vasa Karvonen, Mia, Vasa Lindholm, Gunilla, Esbo Oikarinen, Outi, Esbo Sarial, Zahra, Esbo Sonck-Räihä, Anna, Esbo Samfundets styrelse, förvaltningsnämnd och revisorer 2010 Samfundets styrelse består år 2010 av ordförande professor Mats Brommels, vice ordförande pol.lic., Siv Sandberg, skattmästare industriråd Martin Granholm och styrelseledamöterna dipl.ekon. Henrik Aminoff (Nyland), hum.kand. Bernhard Berglund (Österbotten), ekon.mag. CGR Anders Borgström, professor Göran Djupsund, överläkaren Bodil Eriksén-Neuman, vd Karl-Göran Eriksson (Åland), professor Lisbeth Fagerström, professor Carl Gahmberg, avdelningsskötare Anne Lindström (Åboland), föreståndare Asta Stenvall och medicinalrådet Carl-Erik Vaenerberg. Verkställande direktören Stefan Mutanen är föredragande och ekonomidirektör Christer Holmström har fungerat som styrelsens sekreterare vid styrelsens möten. Samfundets förvaltningsnämnd består år 2010 bestått av ordförande professor Mats Brommels, skattmästare industriråd Martin Granholm, verkställande direktör Stefan Mutanen och som vice ordförande pol.lic. Siv Sandberg, som inte är medlem men har yttrande- och närvarorätt. Ny medlem i förvaltningsnämnden är landskapsläkare Birger Sandell. Ekonomidirektör Christer Holmström har fungerat som förvaltningsnämndens sekreterare vid förvaltningsnämndens möten. Samfundet ordinarie revisorer för år 2010 är Jan Holmberg, CGR och Guy Willman, CGR och revisorssuppleanter var Kim Karhu CGR och Maria Nikus, samtliga från revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers. Ledamöter Hedersledamöter Magnus Ståhlberg, vicehäradshövding Ole Wasz-Höckert, professor Korresponderande ledamot Aldur Eriksson, professor Arbetande ledamöter Herman Adlercreutz, professor Christina Andersson, bildningsråd Leif Andersson, professor Roger Andersson, PM Kerstin Berg, hälsocentralläkare Gustav Björkstrand, biskop emeritus Anders Borgström, EM, CGR Mats Brommels, professor Gunnel Cavonius-Wrede, FD Albert de la Chapelle, professor Göran Djupsund, professor Björn-Olof Ehrnström, förvaltningschef Bodil Eriksén-Neuman, överläkare Thorvald Eriksson, vicehäradshövding Anders Fagerlund, överläkare Göran Fagerstedt, rektor Lisbeth Fagerström, HVD, docent Peter Floman, överläkare Alf Forsén, MKD Frej Fyhrqvist, professor Carl G. Gahmberg, professor Martin Granholm, industriråd Marianne Gripenberg-Gahmberg, områdesdirektör Christel Gripenberg-Lerche, FD Ulla Gyllenberg, distriktschef Gisela Gästrin, MKD Bror Hagström, stadsråd Göran Hellberg, prost Håkan Hellberg, medicinalråd Anna-Maja Henriksson, vicehäradshövding Mirjam Kalland, docent Patrik Karlsson, rektor Matti Klockars, professor Hemming Kronqvist, socialråd Pekka Kuitunen, överläkare Harriet Lindeman, lagtingsledamot Björn Lundström, barnpsykiater Merete Mazzarella, professor Eeva Nordman, professor Håkan Nordman, stadsråd Ole Norrback, minister Henry Olander, socialråd Olof Olsson, JL Katarina Rejman, utbildningsråd Siv Sandberg, PL Birger Ch Sandell, landskapsläkare Ritva Sarin Grufberg, distriktsombudsman Peter Seligson, verkställande direktör Guje Sevón, professor Leif Sourander, professor Marianne Stenius, professor Asta Stenvall, föreståndare Karl Stockmann, direktör Bengt Strandin, utvecklingsplanerare Marja-Riitta Ståhlberg, docent Carl-Erik Vaenerberg, medicinalråd Leif Westerén, överläkare Henry Wiklund, kammarråd Erik Vikström, biskop emeritus Per-Erik Wingren, biträdande överläkare Landskapsföreningens representanter vid Samfundets möten Landskapsföreningarna företräds vid Samfundets möten av två av varje landskapsförening utsedda representanter. Samfundet folkhälsan 8 9

8 samfundet Folkhälsan Goda lösningar förankras långsamt Samfundet folkhälsan TEXT: Camilla westerlund FOTO: Nina Ahtola olkhälsan ses som en pålitlig och människonära samhällsaktör, som man gärna vill samarbeta med. Det visar en pinfärsk imagekartläggning som Folkhälsan låtit utföra de sista månaderna år Resultatet av kartläggningen publicerades i februari Förtroendet för Folkhälsan är stort i synnerhet inom den offentliga sektorn där man uppger att man gärna samarbetar med organisationen. Det stora förtroendet förpliktigar, säger Samfundets verkställande direktör Stefan Mutanen. Det känns viktigt att också i framtiden kunna leva upp till förväntningarna. Vi håller på att ta oss ur den ekonomiska svacka som rådde år 2009, men kommunernas ekonomiska situation bådar inte gott för framtiden, förklarar Stefan Mutanen. Han är också bekymrad över de hårda värden som florerar i samhället i dag, inte minst inom den hårt trängda offentliga sektorn. Det är synd, anser Stefan som bland annat har ett förflutet som socialdirektör i Karis. Stram lag ger inte rum för helhetstänkande och fantasi När resurserna är ansträngda är det extra viktigt för kommunerna att satsa på kvalitet och helhetsmässiga lösningar. Många kommuner har gått på en nit då de valt billiga lösningar, där servicen i det långa loppet haltat betänkligt. En organisation som Folkhälsan, som förutom att den producerar tjänster inom social- och hälsovården också är en stor medborgarorganísation, har så mycket mera att erbjuda än det som syns i upphandlingsavtalet. Inom en medborgarorganisation kan inte bara klienterna engagera sig utan också deras anhöriga och andra nyckelgrupper. Det visar bland annat verksamheten inom Folkhälsanhusen runtom i Svenskfinland där invånarna kan engagera sig i motions- och kulturaktiviteter, ofta i samarbete med daghemsbarn och andra grupper som finns i huset. Församlingar och andra medborgarorganisationer är också välkomna, vilket har lett till att också andra än de som bor i huset hittar till Folkhälsanhusen. I Esbo och Pargas byggs de senaste tillskotten av Folkhälsanhus i samarbete med respektive städer. Endast fantasin och viljan sätter gränser. Inget av det här syns i upphandlingsdokumenten. Den stramt hållna upphandlingslagen ger inte mycket rum för helhetstänkande och humana värden. Priset avgör. Folkhälsan har varit mycket tydlig i att man inte går med i de upphandlingsprocesser där kvaliteten osynliggörs. Lagen har tyvärr tolkats ensidigt i många kommuner, säger Stefan Mutanen. Det har lett till att man upphandlar vård av människor på exakt samma sätt som man upphandlar kontorsförnödenheter. Det är förödande för dem som ska vårdas och deprimerande för deras anhöriga. En människa som behöver vård är framför allt betjänt av trygghet och kontinuitet inte av den osäkerhet som karakteriserar dagens omsorg inom kommunerna. Stefan Mutanen tror på ett system där kommunen och parter inom till exempel tredje sektorn Samfundet Folkhälsans vd Stefan Mutanen invigde balansbanan i Jumboparken i Karis. - Det är den första generationsöverskridande lekparken, sade han i sitt festtal. ingår ett så kallat socialt kompanjonskap. Den modellen har framgångsrikt utnyttjats bland annat i Storbritannien. En linjedragning Det nya systemet med servicesedlar är ett sätt att öka valfriheten för klienten, vilket enligt Stefan Mutanen är bra. Men när reformen kopplas ihop med ekonomiska besparingar, som man gjorde i Åbo, blir resultatet förödande för klienten, i det här fallet familjerna till daghemsbarnen vid Folkhälsans daghem i Åbo. Intensiva förhandlingar där det massiva föräldraengagemanget spelade en viktig roll ledde till en godtagbar lösning där Folkhälsan kunde fortsätta med sin daghemsverksamhet. Stefan Mutanen hoppas att systemet med servicesedlar ska utvecklas i gynnsam riktning. Alla goda system behöver tid att förankras. Stefan Mutanen tycker det är viktigt att signalera att Folkhälsan är en organisation för alla, inte enbart för de välbeställda. Det är en klar linjedragning, understryker Stefan Mutanen.» Lagen har tyvärr tolkats ensidigt i många kommuner. Det har lett till att man upphandlar vård av människor på exakt samma sätt som man upphandlar kontorsförnödenheter. Det är förödande för dem som ska vårdas och deprimerande för deras anhöriga.» Stefan Mutanen, vd 10 11

9 Utvecklingsarbete Utvecklingsarbetet omfattar samfundets strategiska byggnadsprojekt, d v s Folkhälsanhus i alla regioner, verksamhetsutvecklingsarbete samt personalpolitik. Nya koncept för Folkhälsanhusen Samfundets långsiktiga strategi med Folkhälsanhus i varje region har förverkligats enligt tidtabell. Husen är betydande ekonomiska satsningar, vilkas betydelse ligger i att man både kan erbjuda god service och skapa hälsofrämjande mötesplatser där olika generationer möts. Husen är en symbol för organisationens framtidstro och konkretiserar vår verksamhetsidé. Byggen i Esbo och Pargas fortskred enligt plan, taklagsfest firades i början av år Verksamheten inleds i båda Folkhälsanhusen sommaren/ hösten I Vasa fortsätter planeringen och ett beslut om eventuell investering tas En aktiv diskussion fördes om koncepten för Folkhälsanhusen, både gällande nybyggen och redan existerande hus. Målet är att utveckla modellen Bo hemma på Folkhälsan utgående från en helhetssyn på människan och med det samlade kunnande som finns inom såväl vår forskning, vårt hälsofrämjande arbete som serviceproduktionen. Personer som behöver större vårdinsatser ska inte nödvändigtvis bo i gruppbostäderna utan servicen till lägenheterna i Folkhälsanhusen bör utvecklas. Folkhälsanhusen ska vara best practice -exempel, där organisationen har möjlighet att utveckla och visa sitt kunnande. Genom att erbjuda flexibla lösningar för service och vård för invånarna i, och genom nytänkande och innovationer skapas möjligheter till ett gott liv även då funktionsförmågan är mycket nedsatt. Folkhälsanhuset i Esbo Folkhälsanhuset i Hagalund planeras och byggs som ett samarbetsprojekt mellan Samfundet och Stiftelsen för finlandssvensk kultur i Esbo. Byggprojektets totala kostnader beräknas uppgå till ca 28 miljoner euro varav Folkhälsans andel är ca 14 miljoner euro. Huset inrymmer 59 servicelägenheter, handikappboende, grupphem, kök & matsal, lokaliteter för hälsofrämjande aktiviteter samt lokaliteter för kultur och musikundervisning. Byggnadsarbetet inleddes våren 2009 och huset beräknas bli inflyttningsklart hösten Projektet hålls inom given budgetram och följer överenskommen tidtabell. Folkhälsanhuset i Åboland Folkhälsanhuset i Åboland med placeringsort Pargas är ett samarbetsprojekt mellan Samfundet och staden Väståboland. Projektets totala kostnader uppgår till ca 13,7 miljoner euro varav Samfundets andel är ca 9 miljoner euro. Huset inrymmer 26 servicelägenheter, grupphem, barndaghem, kök & matsal, lokaler för hälsofrämjande aktiviteter samt av staden finansierad terapibassäng. Byggnadsarbetet påbörjades våren 2009 och tidtabellen som utgår från att huset är klart våren 2010 är utmanande. Byggnadsprojektet hålls inom given budgetram. Folkhälsanhuset i Vasa Harry Schaumans stiftelse och Samfundet har den undertecknat ett intentionsavtal gällande Folkhälsanhuset i Vasa. Detta avtal innehåller en fördelning av kostnaderna mellan parterna så att Harry Schaumans stiftelse står för 37 procent av byggnadskostnaderna och Samfundet för 63 procent av de beräknade kostnaderna på totalt 13,5 miljoner euro. I praktiken handlar samarbetet om att Harry Schaumans stiftelse skulle äga hälften av bostäderna vid Rådhusgatan Förutom planerna på ca 60 servicebostäder består Folkhälsanhuset i Vasa av bl.a. matsal-restaurang, lokaliteter för hälsofrämjande aktiviteter och ett ungdomscafé. Enligt preliminär plan står Folkhälsanhuset i Vasa inflyttningsklart vid årsskiftet Solvalla Efter det att Samfundet år 2007 beslutade att köpa 17,5 procent av aktierna i Solvalla Utbildning Ab har bolagets styrelse fattat flera strategiska beslut. Dessa beslut handlar dels om att skapa ett mångsidigt verksamhetscentrum i Noux, dels om att sammanslå utbildningsverksamheten på Solvalla med motsvarande verksamhet i Vörå (Norrvalla) som i dag bedrivs av Folkhälsan Botnia Ab. För att finansiera två viktiga satsningar på området i Noux dvs. naturum, som drivs i Forststyrelsens regi och den nya idrottshallen som till 83 procent finansieras med externa medel, fanns det behov av kapitaltillskott från ägarna. Under 12 år 2009 fattade Samfundets styrelse beslut om att delta i Solvalla Utbildning Ab:s aktieemission och teckna aktier för en summa om högst euro. Enligt plan delas Solvalla Utbildning Ab i två bolag före sommaren Det ena bolaget fokuserar på utbildning och har Samfundet och Solvalla Stiftelsen som ägare medan det andra bolaget, som fungerar som ett fastighetsbolag koncentrerar sin verksamhet till det nedre området av Solvalla. Fastighetsbolaget ägs av Svenska Folkskolans vänner (51 %), Solvalla stiftelsen (31,5 %) och Samfundet (17,5 %). Planen utgår vidare från att utbildningsbolaget på Solvalla med den nya idrottshallen i centrum och motsvarande verksamhet i Norrvalla tillsammans bildar ett nytt bolag, Folkhälsan Utbildning Ab, som enligt plan inleder sin verksamhet fr.o.m som ett svenskspråkigt idrottsinstitut med både regional och nationell status. Folkhälsan Utbildning Ab skulle ägas till ca 90 procent av Samfundet som fungerar som huvudman och till 10 procent av Solvallastiftelsen. Sammanslagningen skulle stärka verksamhetsförutsättningarna både i Norrvalla och i Solvalla. Både Norrvalla folkhögskola och Norrvalla idrottsinstitut skulle ingå i det nya koncernbolaget. Villa Barnens Väl Samfundet har mottagit en betydande anonym donation ( euro) för att tillgodose barnskyddsverksamhetens behov av tilläggslokaliteter på Mjölbolstaområdet. Efter en noggrann kartläggning av olika alternativ har en tilläggsbyggnad i anslutning till Villa Familia bedömts vara den mest ändamålsenliga lösningen. Kostnaden för tilläggsbyggnaden beräknas uppgå till ca 1 miljoner euro och byggstarten planeras ske hösten Namnet på den nya, utvidgade enheten blir Villa Barnens Väl. Silviahemmet Styrelsen för Stiftelsen Silviahemmet rs, som upprätthåller Silviahemmet i Haga i Helsingsfors, består av representanter för Olaus Petri församling och Folkhälsan. Stiftelsen äger fastigheten och driver verksamheten i egen regi och köper lednings- och administrationstjänster av Folkhäl- san för verksamheten i huset med 26 vårdplatser för äldre personer. För saneringen av Silviahemmets fastighet lånade stiftelsen euro av Samfundet år Av lånet kvarstår drygt euro. Under år 2009 och början av år 2010 har en delegation med representanter för Olaus Petri församling och Folkhälsan utrett olika möjligheter att utnyttja Silviahemmets fastighet och att ändra arbetsfördelningen mellan Stiftelsen och Folkhälsan Syd Ab. Förutom denna arbetsfördelning handlade utredningen också om för- och nackdelar med att Samfundet skulle köpa fastigheten från Stiftelsen. En orsak till behovet av förändring är det faktum att Esbo stad flyttar 6 personer från Silviahemmet till Folkhälsanhuset i Esbo när det nya huset tas i bruk hösten I praktiken handlar förändringen på Silviahemmet om att se över verksamheten överlag och olika behov av utrymmen i både Seniorhuset och på Topeliusgatan 20. Värden Emeliehemmet Kompetens Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. Engagemang Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. Omsorg Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan. Vid grundstensmurningen av Folkhälsanhuset i Esbo. deltog bl.a. Folkhälsans fastighetsförvaltningschef Johan Johansson, vd Stefan Mutanen och kulturminister Stefan Wallin. Folkhälsanhuset i Esbo är ett bra exempel på smidigt samarbete mellan olika myndigheter, sade minister Wallin i sitt tal. Emeliehemmet i Karleby fungerar från och med i Folkhälsan Botnia Ab:s regi med 15 vårdplatser och med uthyrning av 34 rum för seniorboende. Verksamheten bygger på ett avtal om vården och omsorgen med Karleby stad och detta avtal är i kraft till utgången av år Fastigheten hyrs av Föreningen de Gamlas Hem i Gamlakarleby stad rf och på sikt kan det bli aktuellt att ta ställning till ett köp av fastigheten. Folkhälsan står som en garant för svenskspråkig service för en växande grupp äldre personer i Karleby, som upplevs som en nordlig utpost för vår verksamhet i Österbotten. Verksamhetsutvecklingen ger oss nya möjligheter Vår verksamhetsutveckling består både av strategiska linjer och prioriteringar och av små steg 13 Verksamhetsidé i vardagen som leder till att vi får bättre resultat. Den gemensamma processen är också en förutsättning för att hålla ihop Folkhälsanhelheten, där de tre olika sektorerna medborgarverksamheten, forskningen och serviceproduktionen organisatoriskt skiljer sig betydligt från varandra. Folkhälsans verksamhetsidé (ändamålsparagrafen), fastställda värden och vision ligger som grund för ett skräddarsytt system för verksamhetsutvecklingen med EFQM (European Foundation for Quality Management) modellen som ramverk. Värdegrunden utgörs av en helhetssyn som kombinerar kompetens, engagemang och omsorg. Folkhälsans vision Folkhälsan två steg före innebär såväl fokusering som fördjupning. Ända sedan år 2003 har Folkhälsan jobbat systematiskt med verksamhetsutveckling. Folkhälsans karta och kompass följer modellen för balanserat styrkort som är ett hjälpmedel för strategiarbete, verksamhetsplanering, uppföljning och återkoppling. Genom Karta och kompass kommuniceras visioner, strategier och mål på ett överskådligt sätt, vilket ger större möjlighet till delaktighet för alla medarbetare. Det finns en övergripande karta för hela Folkhälsan och utgående från den har Samfundets stödfunktioner, bolagen, förbundet och forskningen gjort sina egna balanserade styrkort. De strategiska målsättningarna följs upp enligt en enhetlig ledningsprocess och med hjälp av det webbaserade verktyget ESM (Executive Strategy Manager), som togs i bruk i början av år Riktlinjer som styr hela organisationen har formulerats om ledarskap, personal, språk, information, respons och riskhantering. Arbetet med miljöfrågor påbörjades 2009 och fortsätter Dessa policyer uppdateras årligen i samband med strategirevideringen. För att uppnå kvalitet i alla våra verksamheter samlar vi vårt kunnande på organisationsnivå i handböcker. Handböckerna utgör ett utmärkt» Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder, ägnade att gynnsamt inverka på denna.» Folkhälsans ändamålsparagraf från år 1921 Samfundet folkhälsan

10 verktyg och fungerar också som bevis på hur vi genomför verksamhetsutvecklingen i praktiken. De är avsedda både för anställda, klienter och för samarbetspartner. T.ex. de kommuner som köper service av Folkhälsan fäster vikt vid att kvalitetskriterierna finns dokumenterade. I handböckerna ingår de gemensamma värdena och målsättningarna för olika verksamheter, liksom också allmänna riktlinjer som följs när det gäller verksamheten, personal, samarbete och utvärdering. Följande handböcker har utgivits eller är under arbete: Eftisverksamhet (2005), Äldreomsorg (2005), barnskydd (2008), dagvård (2008), funktionshinder (2009), forskning (lanseras 2010) och kosthåll (lanseras 2011). Självutvärderingsformulär som baserar sig på handböckerna har utarbetas för alla sektorer som har handböcker baserade på EFQM-modellen. Varje enhet gör en självutvärdering årligen och resultatet används i utvecklingsarbetet RAI-utvärderingen (Resident Assessment Instrument) visar hur Folkhälsans processer inom vården av äldre fungerar samt på vilket sätt systemet är ett stöd i utvecklingsarbetet. RAImätresultaten tydliggör styrkor och svagheter i vårdarbetet, visar klientstrukturen, tydliggör personalbehovet och gör det lättare att motivera personalen för ökad effektivitet. RAI-utvärderingarna ger en klar bild av vad som fungerar väl inom vården och vad som ännu borde utvecklas och förbättras. Jämförelser mellan olika enheter ger klara signaler om att utvecklingen under flera års tid gått i rätt riktning, t.ex. gällande medicinanvändningen och det rehabiliterande arbetssättet. Folkhälsan ansöker om certifiering för strategigenomförandet år 2010 från organisationen: Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy. En certifiering har aldrig varit självändamålet när det gäller Folkhälsans verksamhetsutveckling, men nu upplever vi att vårt systematiska utvecklingsarbete bär frukt inom många delområden. HR-funktionen (Human Resource) forskningscentrum har konceptet för en hälsofrämjande arbetsplats utvecklats. Folkhälsan som hälsofrämjande arbetsplats skall ge medarbetarna trygghet, trivsel och arbetsglädje, ett säkert och hanterbart arbete och en arbetsgemenskap där man kan må bra och utvecklas. Målsättningen med det hälsofrämjande konceptet uppnås bl.a. genom en långsiktig satsning på utvecklandet av ledarskapet. Finlands Bästa Arbetsplats 2010 Enkäten genomfördes i slutet av år Folkhälsan har tidigare deltagit åren 2004, 2006 och Avsikten är att fortsättningsvis medverka i denna undersökning/tävling vartannat år. Resultaten, som redovisas på annan plats, ligger som grund för utvecklingsarbetet. Utvecklingssamtal Finlands bästa arbetsplatser, Folkhälsankoncernen Trovärdighet Respekt Rättvisa Stolthet Samhörighet Målet är att varje förman ska ha ett utvecklingssamtal per år med varje medarbetare. Detta mål uppfylls inte men rapporten för år 2009 visar ändå att cirka procent av de anställda (beroende på organisation) haft dokumenterade utvecklingssamtal. Antalet anställda vid Folkhälsan var vid utgången av år Omräknat i årsverken utgjorde detta 977. Personalen har en jämn åldersfördelning från 20 till 65 år. Den genomsnittliga åldern vid årsskiftet var drygt 41 år. Till ledarforum kallas ledningsgruppernas medlemmar och nyckelpersoner, drygt 40 personer. Forumet har ordnats två gånger under år 2009 totalt 4 dagar. Folkhälsans förmansutbildning år 2009 utgjorde den tredje delen av en treårig helhet. Utbildningen omfattade tre utbildningsdagar och hade 100 deltagare (ca 85 % av samtliga förmän). Personalstatistik Antalet anställda per juridisk enhet Samfundet Förbundet Nofo + Botnia Syd + Silvia Allaktivitetshuset Lf på Åland Antalet anställda Antal %Heltid %Deltid %Tillsvid. %Viss tid ,2 44,8 69,8 30,2 De tio vanligaste befattningarna Befattning antal varav män Närvårdare Sjukskötare 64 1 Barnskötare 43 2 Anstaltsbiträde 28 0 Avdelningschef Eftisledare 27 3 Skolgångsbiträde 25 0 Expert 24 4 Fysioterapeut 31 4 Enhetsansvarig 23 4 Totalt % män 85% kvinnor Personalens åldersstruktur i procent 17% 21% 24 år år år 14% 26% 22% år 55 år Samfundet folkhälsan I den arbetsfördelning som tillämpas inom Folkhälsan har de direkta personaladministrativa funktionerna flyttats ut i respektive organisation medan Samfundet har kvar funktionen som allmänt kallas human resource. HR-funktionen har i samarbete med de interna kontaktnäten utvecklat den långsiktiga personalpolitik som förankrats i Folkhälsans strategiska målsättningar, fastställda policyer och koncernledningens övriga beslut. Folkhälsan är och vill också i framtiden vara en seriös, kompetent och framtidsinriktad arbetsgivare. Genom detta kan organisationen även i framtiden vara attraktiv för de nya medarbetare som verksamheten behöver. I samarbete mellan HR, företagshälsovården, arbetarskyddet och sakkunniga vid Folkhälsans Förbund och Folkhälsans Allt sammantaget, skulle jag säga att det här är en mycket bra arbetsplats TI Trust index (medelvärdet av alla påståenden) % Resultat, totalt 2010 (antal svarande: 673) Resultat, totalt 2008 (antal svarande: 715) Resultat, totalt 2006 (antal svarande: 467) Resultat, totalt 2004 (antal svarande: 628) Antalet årsverken per organisation Totalt 977 Samfundet 88 Förbundet 69 Lf Åland 11 Åland Ab 14 Fh Syd +S 609 Fh Botnia

11 samfundet Folkhälsan TEXT: tomas von martens FOTO: Mikko Käkelä Folkhälsan har anpassat sig Den ekonomiska recessionen har drabbat många organisationer, företag och enskilda hårt i Finland. Även Folkhälsan fick sin beskärda del och det var första gången under organisationens snart 90-åriga historia som man av ekonomiska skäl tvingades till samarbetsförhandlingar med sin personal. Folkhälsans ledningsgrupp gjorde också upp ett åtgärdsprogram med tio punkter för att kunna hantera det försämrade ekonomiska läget. Bland annat beslöt man att skapa en platt organisation som gynnar snabb informations- och beslutsgång. En annan punkt var nedläggning av sådana enheter som inte uppfyller de ekonomiska målsättningarna. Förutom ledningsgruppens allmänna åtgärder bestämdes att varje enhet beslutar om tre individuella åtgärder med avsikt att anpassa verksamheten till det kraftigt försämrade ekonomiska läget. Hur såg Folkhälsans ekonomiska politik ut under den svåraste tiden, när det gäller finansiering och portföljförvaltning? Frågan går till Samfundet Folkhälsans ekonomidirektör Christer Holmström. Innan den ekonomiska krisen var ett faktum, hade vi år 2007 sålt aktier för ett sammanlagt värde av drygt 50 miljoner euro. Orsaken till försäljningen var, utöver det osäkra marknadsläget, att vi var för tunga på vissa aktier och att vi behövde finansiering för våra husbyggen, berättar Holmström. Det ledde till att Folkhälsan satt med mycket likvida medel och placeringar i tidsbundna depositioner, när räntorna ännu var höga innan krisen. Under år 2008 rasade kurserna på Helsingforsbörsen och i februari mars 2009 nåddes botten för kursutvecklingen. I januari 2009 började vi köpa aktier, vilket fortgick under hela 2009 och in på Dividenderna sjönk dramatiskt med 42 procent på Helsingforsbörsen år Samtidigt gick även marknadsräntorna ned från över 5 procent till under 1 procent. Läget blev minst sagt tufft, eftersom 50 procent av finansieringen för den hälsofrämjande verksamheten och 50 procent av finansieringen för forskningen kommit från direktavkastningen. Vi gjorde då omplaceringar för att höja på direktavkastningen. Vi placerade i aktier som ger god förväntad dividend och har nu en bättre spridning på placeringarna. Vi har också bytt ut våra tillväxtandelar i placeringsfonder till avkastningsandelar. Placeringar har också gjorts i masskuldbrevslån, med god kupongränta. Prognosen för 2010 var att dividenderna ytterligare skulle sjunka men istället har de till och med stigit. Det är förstås goda nyheter. Men fortfarande är det långt till den nivå som vi hade år 2008 när det var som bäst. Vi är nu tillbaka på den nivå vi hade åren , det vill säga för fem år sedan. Finansieringen för Folkhälsans hus i Esbo och Åboland (Pargas) är klar. Vasa är ännu öppet men där har Folkhälsan ett samarbete med Harry Schaumanns stiftelse och behöver därmed inte finansiera hela projektet själv.» Placeringar har också gjorts i masskuldbrevslån, med god kupongränta. Prognosen för 2010 var att dividenderna ytterligare skulle sjunka men istället har de till och med stigit.» Christer Holmström, vd Samfundet folkhälsan 16 17

12 Ekonomi Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och efter dess utgång Samfundet folkhälsan Den ordinarie verksamheten Koncernens ordinarie verksamhet, som består av tjänsteproduktion, forskning, fastighetsunderhåll och kapitalförvaltning, uppvisar för år 2009 ett underskott uppgående till 9,6 miljoner euro (-6,7 milj. år 2008). Tjänsteproduktionen omfattar produktionen av social- och hälsovårdstjänster som under året bedrevs inom aktiebolagen Folkhälsan Syd Ab (t.o.m Folkhälsan Raseborg Ab), Folkhälsan Botnia Ab, Norrvalla Folkhälsan Ab och Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland Ab samt Stiftelsen Silviahemmet. Forskningen bedrivs inom moderorganisationen Samfundet Folkhälsan som utöver forskningen tillhandahåller olika, för koncernen gemensamma, stabsfunktioner. Fastighetsunderhållet omfattar följande fastighets- och bostadsaktiebolag: Fastighets Ab Folkhälsans Seniorhus i Helsingfors, Fastighets Ab Ulfsberg, Fastighets Ab Mjölbolsta, Bostads Ab Folkhälsan Seniora i Ekenäs, Bostads Ab Folkhälsanhuset i Vanda, Folkhälsans Fastighets Ab Smedsby gård, Bostads Ab Folkhälsanhuset i Esbo, Bostads Ab Folkhälsanhuset i Vasa, Bostads Ab Folkhälsanhuset i Pargas samt Folkhälsans Fastighets Ab Vreten. Förmögenhetsförvaltningen bedrivs dels inom moderorganisationen, dels inom Folkhälsans forskningsstiftelse Kansanterveyden tutkimussäätiö. Koncernens totala intäkter sjönk år 2009 med 4,1 miljoner euro till 51,3 miljoner euro (-7,4 procent i förhållande till år 2008). Den minskade omsättningen är en följd av de förlorade upphandlingarna i västra Nyland gällande hälsovård, gruppboende och vård i hemmet varvid verksamheterna övergick till nya producenter under året. En annan orsak till den minskade omsättningen är att kommunernas inbesparingsprogram har lett till minskade volymer. De förlorade upphandlingarna inom äldreomsorgen medförde också en relativ förskjutning av serviceproduktionens tyngdpunkt från äldreomsorg mot barnverksamheter. Proportionellt sett utgör äldreomsorgen och serviceboendet nu 38,8 procent av koncernens omsättning, barnverksamheterna står för 22,1 procent, de medicinska verksamheterna för 11,4 procent, stödfunktioner för 10,3 procent, rehabilitering för 7,6 procent, forskning för 5,3 procent, utbildning och idrott för 2,9 procent samt ledning och staber för 1,6 procent. Avvecklingarna inom serviceproduktionen i Folkhälsan Syd Ab ledde till att bolaget efter samarbetsförhandlingar var tvunget att säga upp drygt 70 personer. Uppsägningarna syns som minskade personalkostnader på utgiftssidan med ca 1,0 miljoner euro. De minskade personalkostnaderna kommer emellertid att synas med full effekt först under Även utgifterna för förnödenheter minskade i förhållande till år 2009 medan lokalkostnader ökade med 0,5 miljoner euro. De ökade lokalkostnaderna är en följd av att de nyrenoverade lokaliteterna på Östanlid nu för första gången belastar resultatet samt att verksamheten vid Emeliehemmet i Karleby övertogs fr.o.m. ingången av Finansförvaltningen Nedgången på aktiemarknaderna vände under slutet av det första kvartalet 2009 och i slutet på året låg aktieindexen på en klart högre nivå än vid ingången av året. Konsekvenserna av den försvagade realekonomin resulterade i kraftigt minskad dividendutdelning på basis av resultaten för år Dividenderna på Helsingforsbörsen sjönk med 42 procent år 2009 i förhållande till år 2008 och då även marknadsräntorna sjönk kraftigt under hela året ledde det förändrade ekonomiska klimatet till att även direktavkastningen på de av Samfundet förvaltade portföljerna sjönk kraftigt i förhållande till året innan. Koncernens finansierings- och investeringsverksamhet omfattar avkastningen på sådana fonder inom Samfundet och Forskningsstiftelsen som fritt kan användas i enlighet med deras verksamhetsområden. Ränte- och dividendintäkterna från dessa placeringstillgångar minskade med 1,8 miljoner trots att intäkterna från investeringen i Forumkvarteret till följd av den förändrade förvaltningsformen nu är upptagen under räntor och dividender medan det året innan bokades som hyresintäkter. Realisationsvinsterna uppgår till 0,3 miljoner euro och härrör sig från försäljningen av två affärslägenheter på Linnankoskigatan 10 i Helsingfors. En bidragande orsak till de minskade kapitalinkomsterna är att betydande investeringar har gjorts i Folkhälsanhusen i Esbo och Pargas. Avkastningen på dessa investeringar kommer att synas i form av ökade hyresintäkter fr.o.m. tredje kvartalet På utgiftssidan står den största förändringen att finna i att koncernens lokalkostnader har sjunkit med 0,4 miljoner euro i förhållande till år Detta är närmast en följd av den förändrade förvaltningsformen i Forumkvarteret, där intäkterna från placeringen nu ingår i räntor och dividender. Ränteutgifterna sjönk med 0,1 miljoner euro som en följd av sjunkande marknadsräntor. Allmänna understöd och donationer Under övriga donationer och understöd har i bokslutet upptagits Samfundets andel av understödet från Inez och Julius Polins fond som år 2009 uppgick till 1,4 miljoner euro (2,7 miljoner euro år 2008). I allmänna understöd och donationer ingår även Samfundets andel av förvaltningsprovisionen från placeringsfonden Aktia-Folkhälsan om 0,06 miljoner euro samt övriga donationer och understöd av vilka de största kommer från Livränteanstalten Hereditas 0,02 miljoner euro och Wahlbergs fond inom Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. 0,03 miljoner euro Fonder med egen täckning Inom Samfundet och inom Folkhälsans forskningsstiftelse finns det en grupp fonder som har individuella reglementen som fastställer vad tillgångarna ska användas till. Dessa fonder finns i bokslutet upptagna under fonder med egen täckning. I enlighet med dessa fonders fondreglementen kan i regel endast en bestämd andel av den årliga direktavkastningen användas för fondens ändamål. Som en följd av detta har alla realisationsvinster eller realisationsförluster förts till fondernas bundna kapital liksom den andel av årets direktavkastning som respektive fondreglemente anger. Ifall hela den disponibla avkastningen av årets direktavkastning för någon fond inte har kunnat användas har den förts till fondens ackumulerade disponibla tillgångar och kan således användas så snart ett lämpligt användningsändamål har identifierats. Fondernas tillgångar samförvaltas i en för vardera organisationen gemensam placeringsportfölj som de underliggande fonderna således äger andelar i. Realisationsvinsterna i fonder med egen täckning uppgick år 2009 till 0,6 miljoner euro och härrör sig från realiseringen av fastigheten Granliden i Sibbo som hade erhållits genom en testamentarisk donation. Räntor och dividender uppgår till 6,8 miljoner euro jämfört med 12,9 miljoner euro under föregående år. De öronmärkta fondernas utdelning år 2009 uppgick till sammanlagt 4,9 miljoner euro jämfört med 4,2 miljoner euro år De största understöden beviljades Folkhälsans Förbund 4,0 miljoner euro (3,3 milj. år 2008) och Folkhälsans forskningscentrum inom Samfundet 3,5 miljoner euro (3,1 milj. år 2008). Eftersom Forskningsstiftelsens understöd är en koncernintern transaktion blir detta understöd eliminerat i koncernens resultaträkning

13 Finansieringsanalys 1. Samfundet Folkhälsan, exklusive fonder med egen täckning, koncern koncern moder moder 1-12/ / / /2008 A Kassaströmsbidrag från verksamheten T euro T euro T euro T euro Ordinarie verksamhetens resultat före avskrivningar och avsättningar Finansierings- och investeringsverksamhetens resultat före avskrivningar och agio Allmänna donationer och understöd Verksamhetens kassaströmsbidrag Bidrag från "Fonder med egen täckning" Verksamhetens bruttokassaströmsbidrag Samfundet folkhälsan B Investeringar Immateriella tillgångar, nettoökning Förverkligade och planerade investeringar, 1000 Intäkter verksamhetsvis exklusive interna och koncerninterna intäkter,1000 Materiella tillgångar Placeringar C Frigjort till försäljningsvärden (och övriga minskningar) Immateriella tillgångar, nettominskning Materiella tillgångar Placeringar D Nettobindning i investeringar och placeringar (B + C) E Kassaströmsbidrag efter nettobindning i investeringar och placeringar (A+D) Bundit (-)/ frigjort (+) medel i omsättningstillgångar Bundit (-)/ frigjort (+) medel i kortfristiga fordringar Ökning av eget kapital, överföring till fondmedel från "Fonder m.e. täckn." 0 0 Förändring av minoritetsandelar Ökning (+) /minskning (-) av långfristiga skulder Ökning (+) /minskning (-) av kortfristiga skulder Koncern 2009 T euro Koncern 2008 T euro F Förändring av likvida medel LIKVIDA MEDEL (kassa, banktillgodohavanden inkl. depostitioner och certifikat) Ingående balans Utgående balans Folkhälsans understöd per verksamhetsområde Ordinarie verksamhetskostnader 2. Fonder med egen täckning, Räntor, dividender och hyror Utbetalda understöd Placeringar Frigjort från placeringar Erhållen donation Överföring fondmedel Rörelsekapital Förändring av likvida medel LIKVIDA MEDEL (kassa, banktillgodohavanden inkl. depostitioner och certifikat) Ingående balans Utgående balans

14 Balansräkning (1000 ) Samfundet Folkhälsan i svenska Finland r.f. Samfundet folkhälsan koncern koncern moder moder A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 134,14 144,0 Övriga utgifter med lång verkningstid 321,02 347,8 299,85 347,8 Materiella tillgångar 455,15 491,7 299,85 347,8 Mark- och vattenområden , , , ,0 Byggnader och konstruktioner , , , ,3 Maskiner och inventarier 4 328, ,8 39,60 5,6 Övriga materiella tillgångar 81,25 81,3 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggn. 35,50 11,5 Placeringar , , , ,9 Andelar i närstående bolag 0,00 0, , ,8 Övriga aktier och andelar , , , ,6 Fordringar hos närstående organisationer 0, , ,2 Övriga fordringar 560,81 230,8 228,10 230,8 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , , , , , , , ,1 Material och förnödenheter 8,09 7,9 0,00 0,0 Färdiga produkter / varor 84,23 86,4 0,00 0,0 Kortfristiga fordringar 92,32 94,3 0,00 0,0 Kundfordringar 3 795, ,2 406,33 369,1 Fordringar hos närstående organisationer 0,00 0,0 0,24 306,5 Lånefordringar 1 550, ,0 Övriga fordringar 174,43 98,6 37,51 72,1 Resultatregleringar 501, ,7 103,56 265, , ,5 547, ,9 koncern koncern moder moder P A S S I V A EGET KAPITAL Kapital inklusive minnesfonder , , , ,3 Räkenskapsperiodens resultat -869, ,1-941, ,4 MINORITETSANDEL , , , ,7 Minoritetsandel , ,0 0,0 0,0 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Skulder till kreditinstitut 4 010, , , ,0 Kortfristigt främmande kapital Skulder till kreditinstitut 927,50 927,5 927,50 927,5 Skulder till leverantörer 2 388, ,1 489,03 617,0 Skulder till närstående bolag 0,00 0, ,59 128,7 Övriga skulder 1 848, ,9 906,24 933,4 Interna skulder, Fonder med egen täckning 8,41 399,2 Resultatregleringar 9 239, , , , , , , , , , , ,6 MINNESFONDER , , , ,2 FONDER MED EGEN TÄCKNING Eget kapital , , , ,8 Externa skulder 600,00 0,0 600,00 0,0 FONDER MED EGEN TÄCKNING , , , , , , , ,0 Bankdepositioner , , , ,0 Kassa och bank 4 940, , ,61 337, , , , , , , , ,1 MINNESFONDER , , , ,2 FONDER MED EGEN TÄCKNING Mark och vattenområden 0,00 297,7 0,00 297,7 Placeringar , , , ,5 Interna fordringar, Samfundet 0,0 8,41 399,2 Resultatregleringar 251,16 468,5 176,89 350,7 Kassa och bank 5,39 20,6 2,00 12,6 FONDER MED EGEN TÄCKNING , , , , , , , ,

15 Resultaträkning (1000 ) Samfundet Folkhälsan i svenska Finland r.f. koncern koncern moder moder ORDINARIE VERKSAMHET Intäkter Intäkter från serviceverksamhet , ,49 556,91 122,99 Övriga understöd 4 650, , , ,34 Hyror och arrenden 2 214, , , ,29 Övriga intäkter 733,97 667,78 336,33 622,92 Kostnader , , , ,54 Personalkostnader , , , ,95 Förnödenheter 5 138, , , ,22 Tjänster 5 209, , , ,43 Lokalkostnader 4 464, , , ,29 Avskrivningar 1 467, ,99 595,72 468,10 Understöd 1 061, , , ,43 Övriga kostnader 300,03 505, ,05 126, , , , ,94 Verksamhetens underskott , , , ,41 Samfundet folkhälsan FINANSIERINGS- OCH INVESTERINGSVERKSAMHET Intäkter Räntor och dividender 2 173, , , ,76 Realisationsvinster 267,42 225,14 267,42 276,07 Hyror och arrenden 1 320, , , ,51 Övriga intäkter 43,22 185,86 0,00 0, , , , ,35 Kostnader Lokalkostnader 415,81 828,48 567, ,76 Avskrivningar 88,28 51,21 88,28 51,21 Räntekostnader 164,54 221,66 164,53 221,52 Övriga kostnader 44,31 18,42 113,92 18,11-712, ,77-934, , , , , ,75 Resultat av egen verksamhet , , , ,35 ALLMÄNNA UNDERSTÖD OCH DONATIONER Övriga donationer och understöd 2 789, , , ,87 Donationer för fondering 5,46 3,74 5,46 3, , , , , , , , ,95 FONDER MED EGEN TÄCKNING Intäkter Räntor och dividender 6 818, , , ,88 Donation för fondering 14,98 47,21 0,00 40,13 Realisationsvinster 636, ,35 384,87-803,76 Övriga intäkter 3, , , , ,25 Kostnader Understöd 4 890, , , ,15 Övriga kostnader 225,38 200,82 8,44 44, , , , , , ,98 142, ,56 Överföringar, fondkapital 480, ,97 74, , , ,00 216,47 216,47 Resultat före minoritetsandelar -894, ,38-941, ,43 Minoritetsandelar 24,69 238,72 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -869, ,11-941, ,43 B E R Ä K N I N G A V D I S P O N I B E L T R E S U L T A T : koncern koncern moder moder Fondering av realisationsvinster -267,42-225,14-267,42-276,07 Fondering av donationer till minnesfonder -5,46-3,74-5,46-3,74 Fondering av resultatet till dispositionsfond 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens disponibla resultat , , , ,

16 Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland Ab Nyckeltal 14 heltidsanställda 3 deltidsanställda Omsättning 1,068 miljoner euro I Allaktivetetshuset på Åland möts man över generationsgränserna. Daghemsbarnen möter här på ett naturligt sätt den äldre generationen. I biblioteket har man lagt ut ett kollektivt pussel i vilket husets invånare kan delta när andan faller på. allaktivitetshus på åland Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland Ab har nu bedrivit sin verksamhet i fyra år. Med sin placering i centrala Mariehamn är huset lätt tillgängligt för både stora som små. I huset möts alla generationer, från dagisbarnen på daghemmet Storstugan till pensionärerna i husets 30 handikappvänliga lägenheter. Gruppboendet med sina nio platser för personer med demens har under året varit fullbelagt och fyller idag en viktig funktion i det åländska samhället. Dagcenterverksamheten, som tidigare bedrivits i projektform, utgör nu en del av bolagets ordinarie verksamhet. Husets eget kök, café Vreten, betjänar både de boende i huset liksom matgäster utifrån. I Allaktivitetshuset finns även en terapibassäng, gymnastiksal, två behandlingsrum och ett bibliotek. Den mångsidiga verksamheten omfattar bland annat baby- och småbarnssim, dagrehabilitering för frontveteraner och ett infotek. Folkhälsans Allaktivitetshus på Ålands RAI-resultat i jämförelse med medeltalet av andra som är med i RAI i Finland

17 Folkhälsans forskningscentrum Forskning kring hälsa ur ett livcykelperspektiv TEXT: tomas von martens FOTO: Hannes victorzon Är vår hälsa predestinerad redan vid födseln? Forskningsresultaten verkar tyda på att risken för att insjukna senare i livet finns inprogrammerad hos oss redan på ett tidigt utvecklingsstadium. Tillväxten under fosterstadiet men också tillväxten under barndomen påverkar hälsan och sjukdomsriskerna i vuxen ålder Det här gäller speciellt typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt blodtryckssjukdom. Men det är inte dessa folksjukdomar som sådana som programmerats utan risken för att insjukna, säger professor Johan Eriksson, som är chef för programmet för folkhälsoforskning vid Folkhälsans forskningscentrum. Utgångspunkten för forskningen är en hypotes som ursprungligen lades fram av David Barker vid Southamptons universitet. Hypotesen kallas därför i dag för Barkers hypotes. Barker studerade förekomsten av koronarsjukdomar i olika regioner i Wales och England. Han upptäckte ett starkt samband mellan spädbarnsdödlighet och förekomsten av koronarsjukdomar. Han utvecklade sin hypotes om att näringstillståndet under fosterstadiet och under tidig barndom är förknippat med hälsan senare i livet. I Finland har det sedan år 1994 forskats kring Barkerhypotesen inom ramen för IDEFIX-studien (IDentifying Early Factors In syndrome X). Vi har följt upp två födelsekohorter, den ena bestående av personer födda och den andra av personer födda i Helsingfors. Födelseuppgifter och uppgifter om tillväxten under barndomen har insamlats och sedan kopplats ihop med flera olika nationella register, berättar professor Johan Eriksson. Låg födelsevikt och ett lågt ponderalindex (födelsevikt/födelselängden) är förknippade med en ökad risk för koronarsjukdom. Denna risk förstärks om tillväxten under barndomen inte är optimal. En snabb tillväxt senare i barndomen inverkar negativt på prognosen för hjärt- och kärlsjukdomar, speciellt om barnet har haft en låg födelsevikt. Det intressanta är att denna tillväxt under barndomen verkar öka riskerna mera än livstilsförändringar i vuxen ålder. Låg födelsevikt ökar även risken för typ 2-diabetes som har kopplingar till koronarsjukdomar. Tidigare har man trott att låg födelsevikt skyddar mot typ 2-diabetes, men nu vet man att såväl hög och låg födelsevikt ökar risken för typ 2-diabetes. Men även genetiska faktorer har betydelse. Låg födelsevikt är en tillväxtstörning som kan bero på näringsbrist eller placentainsufficiens. När näringstillflödet är litet redistribueras näringsämnena för att skydda viktiga organ, t.ex. hjärnan. Det verkar som om risken för att insjukna senare i livet finns inprogrammerad på ett tidigt stadium. Problemet uppstår när en näringsfattig miljö för fostret eller i tidig barndom senare i livet förbyts till en miljö kännetecknad av överflöd, vilket är vanligt i dagens värld. Vi känner inte helt till varför låg födelsevikt ökar sjukdomsrisken. Det kan handla om något slag av programmeringsfel i kombination med genetiska faktorer. Vi har ett antal olika hypoteser som möjligen kan förklara sambanden. För att få en bättre uppfattning bör hälsan och uppkomsten av sjukdomar studeras ur ett livscykelperspektiv, säger Eriksson. Johan Eriksson och hans forskargrupp samarbetar med professor Katri Räikkönen vid Helsingfors universitets psykologiska institution. Tillsammans söker man efter en bättre helhetsbild. Vilka är sambanden mellan personlighetsdrag, motionsvanor och dietvanor? Man har också tittat närmare på dem som varit krigsbarn i Sverige och hur detta eventuellt påverkat hälsan senare i livet. De här studierna är ännu inte slutförda och vi får vänta på deras resultat till senare.» Det intressanta är att denna tillväxt under barndomen verkar öka riskerna mera än livstilsförändringar i vuxen ålder.» Johan Eriksson, professor Folkhälsans forskningscentrum 28 29

18 Folkhälsans forskningscentrum Vetenskapligt råd rådgivande organ för Samfundets styrelse stöd för forskningscentrets ledning och forskningsprogram övergripande ansvar för den vetenskapliga bedömningen av forskningsverksamheten Samfundet Folkhälsan föreningsmöte Samfundets styrelse VD Folkhälsans forskningsstiftelse anslagsbeviljning ändamålsprövning förkovran av förmögenheten Folkhälsans forskningscentrum har tre forskningsprogram. Programmet för genetisk forskning (Folkhälsans genetiska institut) leds av professor Anna-Elina Lehesjoki, programmet för forskning i preventiv medicin leds av professor Matti J. Tikkanen och programmet för folkhälsoforskning av professor Johan Eriksson. Forskningscentrets direktion har som övergripande uppgift att koordinera forskningscentrets verksamhet. Ordförande för direktionen är Mats Brommels, vice ordförande är Göran Djupsund. Direktionens medlemmar är Johan Eriksson, Anna-Elina Lehesjoki (sekreterare), Stefan Mutanen och Matti J. Tikkanen. Föreståndarens ansvar är att koordinera forskningsprogrammen med stöd av en operativ ledningsgrupp inom forskningscentret. Anna-Elina Lehesjoki är ordförande för ledningsgruppen, medlemmar är Johan Eriksson, Stephan Keskinen, Matti J. Tikkanen och Jaana Welin-Haapamäki (sekreterare). Som ledningens sekreterare vid forskningscentret fungerar Jaana Welin-Haapamäki och som forskningssekreterare Marjatta Valkama. Päivi Valkama fungerar som instrumentvårdare och Ann-Liz Träskelin som laboratoriechef. Sinikka Lindh fungerar som forskningssköterska inom Folkhälsans genetiska institut. Forskningen fortsatte framgångsrikt under 2009 med flera viktiga framsteg, av vilka en del beskrivs närmare nedan. Grupperna publicerade över 110 originalpublikationer i vetenskapliga tidskrifter och presenterade sina resultat på flera internationella och nationella kongresser och seminarieserier. Under 2009 disputerade fem forskare för doktorsgraden från forskningscentret. Forskargrupperna har omfattande samarbete med forskare både nationellt och internationellt, t.ex. inom flera EU-projekt. Under 2009 blev fem gruppledare uppmärksammade för sin verksamhet. Herman Adlercreutz uppmärksammades bland de mest citerade författarna inom agrikulturvetenskapen under de senaste 25 åren. Han kommer att synas på webbplatsen ISIHighlyCited.com. Per-Henrik Groop, ledaren för FinnDianeprojektet, tilldelades det prestigefyllda Castelli Pedroli-priset för sin forskning kring diabetiska komplikationer. I samband med ceremonin höll Per-Henrik Groop det 24 Camillo Golgi-föredraget vid The European Association for the Study of Diabetes (Europeiska föreningen för forskning i diabetes) årliga möte i Wien. Anna-Elina Lehesjoki beviljades av Föreningen för Medicinsk Genetik i Finland ett pris för sitt banbrytande arbete inom den neurogenetiska forskningen i Finland. Hannes Lohi utnämndes till en av årets Framgångsrika Unga Personer, TOYP (The Outstanding Young Persons of Finland). Finlands Juniorhandelskammare rf belönade utvalda personer som inom sitt eget område har rönt stor framgång samt varit innovativa och föregångare. Sakari Suominen fick Adolph G. Kammer Merit in Authorship Award av The American College of Occupational and Environmental Medicine för sin artikel: Job strain, life events, and sickness absence: a longitudinal cohort study in a random population sample. Artikeln publicerades i september 2007 i Journal of Occupational and Environmental Medicine. Samfundets ekonomiavdelning upprätthåller forskningscentrets ekonomiadministration med Stephan Keskinen som ekonomiassistent. Det totala understödet år 2009 till forskningen var euro, av vilket 51 procent var extern finansiering samt 37 procent var understöd från forskningsstiftelsen och 12 procent från Samfundet Folkhälsan. Forskningsstiftelsens stöd innehöll ett extra anslag på euro för anskaffning av ny apparatur och ett databassystem till Folkhälsans genetiska institut. Forskningsstiftelsens styrelse ansvarar för anslagsbeviljning, ändamålsprövning och förkovran av förmögenheten för forskningen. Mats Brommels är ordförande för forskningsstiftelsen, medlemmar är Carl G Gahmberg, Martin Granholm och Siv Sandberg. I mötena deltar också Stefan Mutanen (ej medlem). Programmet för forskning i hälsofrämjande arrangerade i maj det andra internationella forskningsseminariet om salutogenes (hälsans ursprung) samt det första mötet för den globala arbetsgruppen för salutogenes med främjande av mental hälsa som huvudtema i Arenan på Topeliusgatan. Seminariet samlade ca 130 forskare från hela världen. För forskningscentrets personal ordnades en föreläsningskryssning till Tallinn i maj. Seminariets tema var välmående i arbetsmiljön med Marja-Leena Haapanen som gästföreläsare kring temat Ihmisten erilaisuus ilo vai tragedia?. Samfundets gemensamma ledning (koncernförvaltningen) Ekonomiavdelningen - stöd för forskningsprogrammen Övriga koncerngemensamma stödfunktioner Programmet för genetisk forskning Anna-Elina Lehesjoki Programmet för genetisk forskning Programchef: Anna-Elina Lehesjoki Forskningen inom programmet försiggår inom självständiga forskargrupper med molekylärgenetik, genetisk epidemiologi och diabetesgenetik som fokusområden. Verksamhet inom enskilda grupper med tyngdpunkt på det föregående året beskrivs kort nedan. Molekylärgenetisk forskning Kristiina Aittomäki: Reproduktionsgenetik. Reproduktionsmedicin har blivit ett viktigt område inom klinisk medicin eftersom utvecklingen av assisterad reproduktionsteknik möjliggjort en mer effektiv behandling av infertilitet. Trots det vet vi litet om den genetiska bakgrunden till reproduktionsrelaterade sjukdomar. Vi har tre huvudprojekt. Vaginal aplasi (Müllerian aplasia, MA) innebär medfödd avsaknad av vagina och livmoder och förekommer hos 1:5 000 födda flickebarn. Orsaken till syndromet är okänd. Nya forskningsfynd visar att patienter med Silver-Russell-syndrom, vilka också kan ha MA, har avvikande DNA-metylering. Därför undersöker vi metyleringen i hela genomet i finländska MA-patienter. Ett spännande fynd i vårt projekt är att patienter med en sällsynt form av MA, total aplasi, ursprungligen kommer från ett litet område i Finland. Detta kan möjliggöra identifieringen av en gen kopplad till total aplasi. Folkhälsans forskningcentrum Direktion Föreståndare Anna-Elina Lehesjoki Programmet för folkhälsoforskning Johan Eriksson Gravditetskolestas drabbar 1 1,5 procent av kvinnorna under graviditetens sista trimester. Årligen kompliceras 800 graviditeter i Finland p.g.a. kolestas. Trots att graviditetskolestas vanligen verkar ha multifaktoriell nedärvning, har vi identifierat 24 familjer med dominant nedärvning samt ett kandidatområde på kromosom 6 i dessa. Vi studerar även den intressanta hypotesen om graviditetskolestas har en inverkan på det födda barnets hälsa. Upprepade missfall definieras som tre eller flera spontana missfall som förekommer tidigt under graviditeten. Upprepade missfall drabbar ca 1 procent av alla par som önskar bilda familj. Under år 2009 blev den första delen av projekt färdig då Milja Kaare färdigställde sin doktorsavhandling gällande genetiken bakom upprepade missfall. I framtiden kommer vi att studera par med recessivt nedärvda upprepade missfall. Juha Kere: Komplexa sjukdomar. Vår grupp fortsätter den över ett decennium långa forskningsinriktningen, som fokuserar på medicinskt viktiga komplexa fenotyper såsom astma, systemisk lupus erythematosus (SLE), psoriasis och dyslexi. I alla dessa sjukdomar har vi identifierat riskmodifierande gener baserad på antingen kopplingsanalyser, genetiska associationsstudier eller kandidatgenundersökningar. Typiskt för alla projekt är att vi efter genidentifieringen fortsätter med att karakterisera gener genom biokemiska och funktionella analyser för att förstå molekylära nätverk och genom populationsgenetiska analyser för att förstå genernas betydelse för sjukdomsrisken. Programmet för forskning i preventiv medicin Matti J. Tikkanen Vi har gjort framsteg inom ett antal projekt år Vår grupp och andra forskare publicerade resultat som tyder på att den första identifierade dyslexigenen DYX1C1 alldeles tydligt påverkar läs- och skrivförmåga hos barn från olika länder. Vi publicerade även fyndet att DYX1C1-proteinet kan reglera östrogen-signalering genom en interaktion med två östrogenreceptorer. SLE är en autoimmunsjukdom som påverkar många organ och har en stark men komplex genetisk etiologi. År 2009 publicerade vi en ny riskgen för SLE, MAMDC1 på kromosom 14 baserad på vår tidigare genkartläggningsstudie. I samarbete med professor Outi Hovatta har vi studerat den viktiga perioden av människans utveckling, från äggceller till fem dagars embryo som består av mindre än 100 celler. Genexpressionsstudier visade att tusentals gener slås på och av enligt ett dynamiskt programmeringsschema genom denna korta period. Våra data ger möjlighet att studera helt okarakteriserade gener, som har en viktig roll i den tidiga utvecklingen. Anna-Elina Lehesjoki: Ärftliga neurologiska sjukdomar. Gruppen sysslar med flera forskningsprojekt kring neurologiska ärftliga sjukdomar, främst olika former av epilepsier. En av dessa är progressiv myoklonusepilepsi, som orsakas av mutationer i den gen som kodar för proteinet Cystatin B. Inom projektet publicerades under 2009 resultat som kopplar Cystatin B- proteinets funktion till nervcellernas försvarsmekanismer mot s.k. oxidativ stress. Det påvisades även att den större benägenheten för nervcel- Folkhälsans forskningscentrum 30 31

19 lernas död då Cystatin B inte fungerar förmedlas genom ökad aktivitet av proteinet Cathepsin B. Dessa fynd öppnar nya mojligheter för medicinering av patienter med progressiv myoklonusepilepsi. I samarbete med forskare från Australien påvisades det att mutationer i en annan gen, SCARB2, orsakar progressiv myoklonusepilepsi med särskilt dålig prognos hos ett antal patienter. Vi fortsatte forskning kring genen MFSD8, som vi identifierade för ett par år sedan och vars mutationer leder till en variant form av en progressiv neurodegenerativ sjukdom, neuronal ceroid lipofuskinosis. Vi visade flera nya mutationer i genen som visar sig vara en av de vanligaste generna bakom variant neuronal seroid lipofuskinosis. Vi fortsatte leta efter nya gener för neuronal ceroid lipofuskinos genom att göra en marköranalys som omfattade hela genomet och identifierade flera kandidatgenomområden. Vi slutförde kandidatgensållningen i det stora europeiska samarbetsprojektet, EPICURE. Ett antal potentiellt intressanta mutationer identifierades. Resultat av projektet sammanställs för publicering i nära framtid. I samarbete med forskare från Belgien visade vi att en relativt stor del av patienter med Cohen syndrom har stora deletioner i genen COH1, som vår grupp har identifierat tidigare. Hannes Lohi: Hundgenetik. Våra studier syftar till att samla klinisk information och DNA-prover av olika hundraser med olika sjukdomar och att identifiera gener som kan vara av gemensamt intresse för såväl hund som människa. Detta kommer att ske genom att utnyttja den finska hundpopulationen ( hundar, varav 95 procent registrerade), i samarbete med kliniska veterinärer, Finska kennelklubben och speciella uppfödarklubbar. Vi har sedan hösten 2006 samlat över blodprover från över 250 raser. Vi har identifierat nya gener för epilepsi, olika autoimmuna sjukdomar, ataxi, skelettsjukdomar och olika morfologiska karaktär. Vi har också hittat många kromosomområden som innefattar potentiella nya gener för de ovan nämnda sjukdomarna. De nya gener som vi tills vidare har identifierat, har tidigare inte associerats till sjukdomar i människa och vi håller på att studera deras betydelse för människans sjukdomsrisk. Epilepsi i hundar är vårt viktigaste forskningsfält. Epilepsi är 10 gånger vanligare hos hund än hos människa och den höga förekomsten gör hunden till ett ypperligt objekt för att kartlägga flera nya gener, speciellt för de vanligaste förekommande formerna. Liisa Myllykangas: Neurodegenerativa sjukdomar. Den huvudsakliga målsättningen för gruppen är att identifiera genetiska riskfaktorer för allmänna neurodegenerativa sjukdomar i Vanda studien 85+. Materialets 601 individer består av de minst 85 år gamla individer som levde i Vanda En neuropatologisk undersökning har gjorts för hälften av populationen och den patologiska kunskapen möjliggör analys av riskfaktorer gällande de flesta åldersbetingade sjukdomars vävnadsförändringar. Under år 2009 slutfördes ett omfattande kartläggningsprojekt gällande hela genomet i samarbete med ledande utländska och inhemska forskare. Vetenskapliga rådet Outi Mäkitie: Osteoporosgenetik. Målet för gruppens forskningsprojekt är att identifiera genetiska faktorer som påverkar bentäthet och därmed förekomsten av benskörhet i den finländska befolkningen. Upp till finländare beräknas lida av benskörhet; tillståndet medför förhöjd risk för benbrott och kotförändringar i ryggraden. Detta medför lidande för patienten, t.o.m. sjukpensionering, och stora kostnader inom sjukvården. Mediciner som förhöjer bentätheten finns att tillgå, men problemet är att vi ännu inte vet vilka patienter som drar största nyttan av medicinerna. Om underliggande genetiska faktorer identifierades kunde vi t.ex. i framtiden testa släkter med svår osteoporos för vissa mutationer och därmed identifiera och vårda patienterna innan oåterkalleliga förändringar har hunnit uppstå. Forskningen påbörjades år 2005 med studier av genen LRP5, som kodar för en cellreceptor i bl.a. benceller. Mutationer hos bärare orsakar benskörhet och vi har identifierat ett flertal nya mutationer. Gruppen har påvisat att även vissa polymorfismer, vilka anses vara normalvariationer i arvsmassan, påverkar bentätheten i hög grad. Ett annat projekt gäller bentäthet samt intag av kalcium och D-vitamin hos finländska skolbarn. Vi samarbetar med doc. Christel Lamberg- Allardts forskningsgrupp och utreder sambandet mellan benbyggnad och polymorfismer i gener som inverkar på ämnesomsättningen av D-vitamin. Vi undersöker också finska släkter med ärftlig benskörhet. Ett stort antal individer i utvalda släkter har noggrant undersökts av läkare, och faktorer (utöver genetiska) som kan orsaka benskörhet har uteslutits. Individerna har indelats i grupper enligt ingående analys av laboratorieoch röntgenundersökningar. Med hjälp av genetiska kopplings- och associationsanalyser av deras arvsmassa strävar vi efter att identifiera nya gener som ändrar ämnesomsättningen i benvävnaden och utsätter bärare för förhöjd risk för benbrott. Eeva-Marja Sankila: Ärftliga ögonsjukdomar. Huvudprojektet är att undersöka epidemiologin och den molekylära bakgrunden till Usher syndrom typ 3. Defekter i mer än 10 olika gener förorsakar tre olika typer av Usher syndrom som alla leder till blindhet och varierande nedsatt hörsel. Vi har fortsatt att karakterisera den år 2000 klonade genen för Usher syndrom typ 3 samt proteinet som genen kodar. Gruppen har upptäckt och karakteriserat nya varianter av genen. Det är ytterst viktigt att karakterisera alla former av genen, till exempel för framtidens genterapi. Musmodellen för Usher syndrom typ 3 har genererats och karakteriserats som ett internationellt samarbete med kolleger från USA. Den håller på att användas för att utarbeta genterapi för behandling av sjukdomen. Gruppen har också utarbetat en zebrafiskmodell för Usher syndrom typ 3 och håller på att karakterisera den som ett samarbetsproject med kolleger från USA. I mars 2008 tillsatte styrelsen för Samfundet Folkhälsan ett vetenskapligt råd för perioden Rådets uppgift är att vara ett rådgivande organ för styrelsen, att utgöra ett stöd för forskningscentrets ledning och forskningsprogrammen samt att ta ett övergripande ansvar för den vetenskapliga bedömningen av forskningsverksamheten. Vetenskapliga rådet består av rektor Göran Bondjers (Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg), direktör Finn Kamper-Jørgensen (Statens institut for folkesundhet, Köpenhamn), professor Catharina Larsson (Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet), professor Maurice B. Mittelmark (HEMIL-senteret, Universitet i Bergen) och professor Niels Tommerup (Wilhelm Johannsen Center for Functional Genome Research, Köpenhamns universitet). Som ordförande fungerar professor Carl G Gahmberg (Helsingfors universitet och Samfundet Folkhälsan). Det vetenskapliga rådet sammanträdde andra gången i september i Villa Dalby för att evaluera programmet för genetisk forskning. Gruppchefer inom programmet presenterade verksamheten i sina respektive grupper. Utgående från presentationerna, förhandsmaterialet samt diskussionerna på mötet producerade rådet ett skriftligt utlåtande med flera konstruktiva förslag. Som följd av dessa samt det föregående årets förslag beslutade Samfundets styrelse vid sitt möte i november att omorganisera forskningscentrets verksamhet. Programmen för forskning i hälsofrämjande och för folkhälsoforskning slogs ihop till ett program, programmet för folkhälsoforskning, med professor Johan Eriksson som ny chef. Dessutom avvecklades avdelningarna inom programmet for genetisk forskning. Bjarne Udd: Neuromuskulära sjukdomar. Gruppen leder världsomspännande forskning kring främst två grupper av genetiska muskelsjukdomar: distala myopatier, samt typ 2 av myoton dystrofi (DM2). Av de distala myopatierna har tibial muskeldystrofi visat sig vara den vanligaste muskelsjukdomen i Finland, och flera mutationsvarianter förekommande i andra europeiska länder. Welanders distala myopati förekommer både i Finland och i Sverige och flera helt nya former av distala myopatier har beskrivits och identifierats. Gällande DM2 har forskningsgruppen tidigare identifierat unika förändringar i muskel och utarbetat genetisk diagnostik. Gruppledaren är ordförande för det internationella ENMC-baserade DM2-konsortiet för att samordna forskningen. Pågående projekt söker förklaringar till sjukdomsmekanismen som kunde ge behandlingsmöjligheter. DM2 har vuxit i betydelse då redan över 170 patienter identifierats i Finland och genfelets frekvens verkar ligga på 1/2000, vilket är enormt högt. Gruppen fortsätter även söka efter sjukdomsgenerna i en mängd andra ärftliga muskelsjukdomar i samarbete med forskningsgrupper inom Finland och utomlands. Enbart år 2009 kunde mutationer hos tre helt nya genetiska muskelsjukdomar identifieras. Resultaten av forskningen leder till säkrare diagnostik och till arbetshypoteser för terapeutiska möjligheter, vilka till en del redan initierats i form av projekterad terapi av alfa-sarkoglykanopati i samarbete med franska Genethon. Carina Wallgren-Pettersson: Nemalin myopati och andra neuromuskulära sjukdomar. Gruppen för nemalinmyopati och övriga muskelsjukdomar publicerade under år 2009 tillsammans med kolleger i USA och Australien en kartläggning av den internationella förekomsten av den deletion i nebulingenen som beskrivits hos personer av Ashkenazi-judisk härkomst och som visade sig vara en grundarmutation. Den första beskrivningen av core-rod-myopati orsakad av mutationer i nebulingenen publicerades. Gruppen bidrog med genotyp-fenotypanalyser av nemalinmyopati orsakad av aktinmutationer till en artikel tillsammans med de nära samarbetsparterna i professor Nigel G. Laings grupp i Australien. Efter att i fjol ha publicerat den första genetiska orsaken till cap-myopati har gruppen nu upptäckt den andra. Vilma-Lotta Lehtokari färdigställde sin doktorsavhandling gällande genetiken bakom nemalinmyopati och andra likadana muskelsjukdomar. Forskargruppsledaren var p.g.a. sitt mångåriga arbete som initiativtagare till det internationella forskarkonsortium som undersöker den medfödda muskelsjukdomen centronukleär (myotubulär) myopati med om att planera den workshop om denna grupp av myopatier som hölls i januari Ett ovanligt fall beskrivs i en internationell samarbetsartikel. Gruppledaren representerar Helsingfors universitet och Finland i ledningsgruppen för ett stort EU-finansierat nätverk Translational Research in Europe, Assessment and Treatment of Neuromuscular Diseases (TREAT-NMD). Nätverket arbetar med att sätta upp gemensamma riktlinjer för diagnostik och behandling av muskelsjukdomar. Nätverket har också grundat en central, internationell databas för insamlande av uppgifter om patienter. För Finlands del har arbetet kommit i gång i form av inrättandet av nationella patientdatabaser för spinal muskelatrofi och Duchennes muskeldystrofi vid Muskelhandikappförbundet. Den grundläggande tanken bakom nätverket är att när nya, lovande och trygga terapiformer finns att tillgå ska marken vara jämnad för tillräckligt stort upplagda studier av behandling vid dessa sällsynta muskelsjukdomar. Maija Wessman: Typ 1 diabetes- och migrän-genetik. Forskningsgruppen utreder den genetiska bakgrunden bakom två allmänna sjukdomar, typ 1-diabetes med dess tilläggssjukdomar samt migrän. I diabetes har vi fokuserat vår forskning på tre kromosomområden som identifierades i en genomomfattande kopplingsanalys. Associationsstudier kring dessa områden fortsätter. Samarbetet med finska, holländska och tyska forskningsgupper (International Headache Genetics Consortium) ledde till den första genomomfattande associationsanalysen av migrän. Studien visade stark association mellan en genetisk variant på kromosom 8q och migrän med aura. Resultaten av metaanalysen, som också innehöll patienter med migrän utan aura, tyder på att både migrän med aura och migrän utan aura delar samma mekanismer. Våra kopplingsanalyser bland patienter med migrän med aura indikerar koppling till ett lokus på kromosom 9, som tidigare kopplats till epilepsi. Detta fynd ledde till samarbete med grupp Lehesjoki och vi har nu börjat samla prover från familjer med individer som lider både av migrän och av epilepsi, två paroksysmala sjukdomar associerade med hjärncellernas överkänslighet. Det är möjligt att dessa två sjukdomar har en delvis gemensam genetisk bakgrund. Finansiering Den molekylärgenetiska forskningen finansierades år 2009 med understöd från Folkhälsans forskningsstiftelse, Finlands Akademi, Sigrid Jusélius stiftelse, Helsingfors universitet, Undervisningsministeriet, Association Francaise contre les myopathies, Ålands kulturstiftelse, Hope for Vision Foundation, De Blindas Vänner, Medicinska Understödsföreningen Liv och Hälsa, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Europeiska kommissionen, Stiftelsen för Diabetesforskning, Stiftelsen för pediatrisk forskning, Päivikki och Sakari Sohlbergs fond, Finska Läkaresällskapet, Jane och Aatos Erkkos stiftelse, Svenska Kulturfonden i Finland, Finska kulturfonden, Ögon- och vävnadsbanksstiftelsen, Vasa centralsjukhus, Biomedicum Helsinki-stiftelsen, Victoriastiftelsen samt ett antal intresseföreningar för hund- och kattraser. Folkhälsans forskningscentrum 32 33

20 Forskning i genetisk epidemiologi Elisabete Weiderpass Vainio: Barndomens uppväxtmiljö och arvsfaktorer som determinanter för övervikt och ätstörningar. Planeringen av den nya kohorten som i detalj ska studera både miljörelaterade och ärftliga risk- och skyddsfaktorer för övervikt, fetma och ätstörningar har fortsatt under år Studien kommer att bli en ny, omfattande, prospektiv undersökning av åriga finländska barn. Data kommer att samlas in genom ett gediget frågeformulär och salivprov, från vilka DNA isoleras för genetiska analyser. Under år 2009 har ytterligare en forskningsassistent anställts för att hjälpa till att sköta om det praktiska koordineringsarbetet samt för att utveckla frågeformuläret för mental hälsa och familjemiljö. Fokusgruppintervjuer har utförts i fyra skolor under hösten och därmed har ett beslut kunnat tas om vilken åldersgrupp som är lämpligast för studien. Mycket arbete har även gjorts för att planera den databas som behövs för pilotstudien under våren 2010 samt för kohortrekryteringen som beräknas börja hösten Nära samarbete har fortsatt med kohorter i bland annat Danmark, Sverige, Norge och USA. Johan Lundin: Medicinsk bioinformatik. Forskningsområdet representerar en kombination av molekylärgenetisk epidemiologi och biomedicinsk informatik. Inom gruppen studeras risk- och prognosmodeller baserade på mönster i genuttryck och genkopietal, kombinerade med kliniska och demografiska data. Målet är att uppnå en så hög prognostisk träffsäkerhet som möjligt och en mer individuell riskbedömning, t.ex. risken för återfall vid cancer, för att användas vid val av behandlingsform. Under år 2009 studerades prognosmodeller i ett flertal omfattande patientkohorter (bröstcancer, ovarialcancer och mjukdelssarkom). Modellerna baserar sig på analys av gener och de proteiner som dessa gener uttrycker. Färdiga prognosmodeller görs tillgängliga för andra forskare och slutligen för kliniker. Fr.o.m arbetar Lundins forskargrupp i det nygrundade Instutet för molekylärmedicin Finland (FIMM) vid Helsingfors universitet. Aldur Eriksson, Johan Fellman och Henrik Forsius: Tvillingundersökningar. Våra undersökningar av säsongberoendet hos födslar på Åland ( ) har visat att man kan iaktta två säsongtoppar för födslarna, en under mars april och en under september oktober. Styrkan av säsongberoendet visar en konstant neråtgående trend. Under 1900-talet har säsongberoendet så gott som helt försvunnit. Våra tvillingundersökningar har visat starka regionala variationer i tvillingfödsel frekvensen i Sverige. Höga frekvenser har vi lokaliserat till östra Sverige och Gotland och låga till västra och norra Sverige. I Finland har vi lokaliserat över 600 familjer med trillingar. Dessa undersökningar kommer att belysa den i över hundra år mycket omdebatterade frågan om tvillinganlagets ärftlighet och dess samband med fruktsamhet och selektion. De preliminära resultaten visar att inom syskonkretsarna till föräldrar med trillingar är upprepningen av multipla födslar tydligt högre på den maternala än på den paternala sidan. Aldur Eriksson, Johan Fellman, Henrik Forsius och Eva Forsman: Oftalmogenetik. Vi har studerat pigmentfördelningen i ögonbryn och ögonfransar hos skoltsamer. Utforskningen av exfoliationssyndromet och insamlandet av nya patienter har fortsatt. Susanna Lemmelä har studerat LOXL-genens förekomst hos glaukompatienter för sin doktorsavhandling som framlades under året. Finansiering Forskningen i genetisk epidemiologi finansierades år 2009 med understöd från Folkhälsans forskningsstiftelse, Svenska Cancerfonden, Svenska Vetenskapsrådet, NIH (USA), Arbetarskyddsfonden, Amgen, Medicinska Understödsföreningen Liv och Hälsa, Yrjö Jahnssons stiftelse, Sigrid Jusélius Stiftelse, Finska Läkaresällskapet, Instrumentariums stiftelse, Ålands kulturstiftelse, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Hackmans stiftelse, Finska Vetenskaps- Societeten och Cancerstiftelsen. Forskning i diabetesgenetik Tiinamaija Tuomi: Botnia-projektet. Vårt mål är att karakterisera genetiska och omgivningsfaktorer bakom insjuknandet i diabetes och utvecklingen av dess komplikationer. Huvudsyftet är att undersöka hur dessa störningar leder till diabetes och att förhindra sjukdomens utveckling speciellt hos högriskindivider. Den familjebaserade Botniastudien och den nya populationsbaserade PPP-Botnia studien (PPP- Botnia, Prevalens, Prediktion och Prevention av Typ 2 diabetes) omfattar ca personer av vilka 20 procent har diabetes (främst typ 2-diabetes men också typ 1-diabetes eller monogen diabetes). Flera än 20 gener, som är associerade med typ 2-diabetes, har identifierats i studier, där också Botnia Studien har deltagit. År 2009 har vi undersökt deras betydelse för ämnesomsättningen i Botnia- och PPP-Botnia-studierna samt andra stora studier, som ingår i stora internationell konsortier. De flesta identifierade generna verkar påverka insulinutsöndringen från bukspottskörteln. En gen av speciellt intresse är melanokortinreceptorn, som har stor betydelse i centrala nervsystemet för t.ex. sömn. Den har nu visats vara associerad med diabetes; den uttrycks i bukspottskörteln och den påverkar insulinutsöndring. Den är en stark misstänkt gen bakom den observerade associationen mellan sömnproblem och diabetes, som vi håller på att undersöka i PPP-Botnia-studien. En annan intressant gen är Gastric Inhibitory Polypeptide Receptor, som också har en klar effekt på insulinsekretion. En ny studie om genetiska varianter och hjärt- och kärlsjukdomar påbörjades i Vi har slutfört en 1-års-motionsintervention hos personer med dålig kondition i PPP-Botniastudien. Denna interventionsstudie undersöker sambandet mellan släkthistoria, genetiska faktorer och effekten av motion på ämnesomsättningen (genom glukostoleranstester och muskelbiopsier). En del av PPP-Botnia-studien analyserar psykosociala faktorer och sömnmönster. Det metabola syndromet var associerat med ett stort antal stressfaktorer och depression i populationen. Vi undersöker också relationen mellan psykosociala faktorer, dålig kondition och metabolt syndrom. Per-Henrik Groop: FinnDiane-projektet. FinnDiane är ett av världens största diabetesprojekt, som försöker identifiera orsakerna till diabetiska komplikationer. Projektet lanserades år 1997 och omfattar i dag 93 centra runtom i Finland. I studien ingår totalt patienter med typ 1-diabetes och familjemedlemmar. Fokus ligger på diabetisk njursjukdom, som är associerad med en flerfaldigt ökad risk för en för tidig död i hjärtkärlsjukdomar. Studiens design möjliggör även en evaluering av andra betydande diabetiska komplikationer, såsom skador i ögonen, nervvävnaden och blodkärlen. Det gångna året har varit framgångsrikt och under året har 18 originalpublikationer utkommit. Två av gruppens forskare har disputerat, nämligen läkarna Lena Thorn och Markku Saraheimo, och gruppens ledare tilldelades det prestigefyllda Castelli Pedroli-priset. Den hela genomet omfattande kartläggningen slutfördes och analyserna är i full gång. De preliminära resultaten är lovande och områden i genomet innehållande nya intressanta kandidatgener för diabetisk njursjukdom har identifierats. Bland nya forskningsrön kan nämnas betydelsen av den i vuxen ålder uppnådda längden för uppkomsten av diabetiska komplikationer hos typ 1-diabetiker, ju kortare längd desto mer komplikationer. Det är välkänt att en god sockerbalans skyddar mot uppkomsten av diabetiska komplikationer, men FinnDiane visade att även variabiliteten i långtidssockret (HbA1c) spelar en avgörande roll. Det står alltmer klart att uppkomsten av diabetiska komplikationer inte enbart kan förklaras av gener eller vissa genvarianter utan är följden av en interaktion mellan arvsanlag och ofördelaktiga miljöfaktorer. FinnDiane har i hög grad bidragit till att beskriva denna interaktion, och ett av årets mest uppmärksammade arbeten var rapporten om att komponenter av gram-negativa bakterier kan påträffas i blodcirkulationen hos de patienter, som utvecklade njursjukdom. FinnDiane har också deltagit i undervisningsaktiviteter och ordnade i november för andra gången i följd en kurs för diabetesforskare från hela världen inom ramen för den europeiska diabetesforskningsorganisationen EASD. Under kursen gavs en mångsidig bild av den diabetesforskning som bedrivs vid Folkhälsans forskningscentrum. Mikael Knip: Pedia-projektet. Pedia-projektets mål är att karakterisera den humorala betacellautoimmuniteten vid preklinisk och klinisk typ 1 diabetes, att klargöra sambandet mellan genetisk diabetesbenägenhet, betacellautoimmunitet och klinisk sjukdom och att identifiera nya biomarkörer för typ 1 diabetes med moderna metoder. I DIPP (Typ 1 DIabetes Prediktion och Prevention)-projektet har vi följt barn med ökad HLA-förmedlad benägenhet för typ 1 diabetes från födseln. Resultaten analyserades år Under en genomsnittlig uppföljningsperiod på 9 år utvecklade 15,8 procent av barn öcellsantikroppar (ICA), medan 2,4 procent av barn insjuknade i diabetes vid en medianålder på 5 år. Vi evaluerade de prediktiva egenskaperna av ICA i kombination med tre biokemiska autoantikroppar, dvs. insulinautoantikroppar (IAA), GAD-antikroppar (GADA), och IA-2 antikroppar (IA-2A). Positivitet för alla fyra antikroppar visade sig ha den högsta diabetessensitiviteten (54,4 %) och negativa prediktiva värdet (98,3 %). Kombinationen bestående av ICA och IAA uppvisade det högsta positiva prediktiva värdet (91,7 %) med en maximal kumulativ sjukdomsrisk (100 %) och diabetesspecifitet (100 %). Ung ålder vid serokonversion till autoantikroppspositivitet, hög ICA-titer, positivitet för multipla antikroppar och bestående positivitet för IAA fungerade som signifikanta riskmarkörer för typ 1-diabetes. Våra resultat visar att kombinationen av HLA-genotyper med markörer för betacellautoimmunitet resulterar bland HLA-benägna barn rekryterade från bakgrundsbefolkningen i prediktiva värden av samma storleksordning som kan uppnås med autoantikroppsanalyser hos syskon till barndiabetiker. Identifieringen av riskindivider kommer att bli högaktuell senast i det skede, då effektiva förebyggande behandlingsmetoder har utvecklats. I ett annat arbete under år 2009 undersökte vi huruvida det prediktiva värdet av IAA kan förstärkas genom att parallellt analysera autoantikropparnas affinitet. Vi studerade IAA-affiniteten hos 128 IAA-positiva DIPP-barn. Hälften av barnen insjuknade i diabetes under prospektiv uppföljning, med andra hälften förblev friska under en uppföljningsperiod på i genomsnitt 7,6 år. Resultaten visade att en stor majoritet av de undersökta barnen från början hade anti-kroppar Folkhälsans forskningscentrum 34 35