LJUS på kvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna. Edda och Ragna förskolor

Transkript

1 LJUS på kvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna Edda och Ragna förskolor Rapport Juni

2 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande Utvärderingsgrupp Genomförande 3 2. Iakttagelser Kunskaper, utveckling och lärande Arbetsmiljö och delaktighet Pedagogisk verksamhet och undervisning Styrning, ledning och kvalitetsarbete 7 3. Analys 8 4. Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer Lärande exempel 11 2

3 Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna kommuner. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare information hänvisas till Edda och Ragna förskolor Edda och Ragna förskolor ligger i Valsta i Märsta. Området kännetecknas av blandad bebyggelse och ett eget mindre centrum med bl. a affärer, kyrka, bibliotek samt bad- och sportanläggning. Området har flera förskolor och skolor. Edda och Ragna är två av förskolorna i området och de ligger nära varandra och har gemensam ledning. Edda förskola Edda förskola har tre enheter; en småbarnsenhet bestående av Puppan, Myran och Nyckelpigan, en mellanbarnsenhet bestående av Humlan och en storbarnsenhet bestående av Spindeln och Fjärilen. Ragna förskola Ragna förskola har två avdelningar; Månen med barn ett till tre år och Solstrålen med barn tre till fem år. På Solstrålen är fem barn med särskilda rättigheter inkluderade. Båda förskolorna arbetar Reggio Emilia-inspirerat. De har fina utemiljöer med närhet till skog. Verksamheterna har ett eget gemensamt kök där all mat lagas. 1. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen av Edda och Ragna förskolor har genomförts av utvärderingsledare Maria Frisch, kvalitetsansvarig vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Sigtuna kommun och utvärderarna Inger Birgersson, förskolechef i Järfälla kommun, Anki Westberg, utvecklingspedagog i Solna kommun och Katinka Rosenblad, lärare i förskolan i Solna kommun. 1.2 Genomförande Utvärderingen följer de metoddokument som utarbetats inom LJUS på kvalitet och som finns tillgängliga på samarbetets hemsida ( I rapporten beskrivs först de iakttagelser som gjorts, därefter följer en analys av iakttagelserna. Analysen i sin tur leder till det fjärde avsnittet i rapporten som innehåller slutsatser och rekommendationer, varefter texten avslutas med lärande exempel för spridning till andra enheter och kommuner. Utvärderingen av Edda och Ragna förskolor inleddes med att ett urval dokument studerades. Enheterna besöktes därefter av utvärderingsgruppen den 21, 22 och 24 april Under besöket genomfördes planerade och spontana samtal med barn, pedagoger, specialpedagog, vårdnadshavare och rektor. Vidare har 3

4 utvärderingsgruppen varit närvarande i den dagliga verksamheten inom enheterna under de tre dagarna. I rapporten kommer vi att använda uttryck som utvärderingsgruppen har gjort följande iakttagelser, utvärderingsgruppen menar, vi ser, pedagogerna anser, barnen säger och föräldrarna tycker eller liknande för att markera att detta är vad utvärderingsgruppen erfarit under utvärderingen. Vår presentation är baserad på läsning av förskolornas dokument, på samtal med ett antal barn, med en del av personalen och med ett antal föräldrar samt på våra iakttagelser under tre dagars verksamhetsbesök. En muntlig återrapportering av utvärderingsgruppens iakttagelser genomfördes den 15 juni Vid denna deltog hela utvärderingsgruppen, enhetens chef/rektor Daily Tegnefjord samt verksamhetsledarna Rosa El Mahdi, Ing-Marie Stridh och Monica Malmberg från enheten. I samband med den muntliga avrapporteringen överlämnades även denna skriftliga rapport till enhetschefen/rektor. 2. Iakttagelser 2.1 Kunskaper, utveckling och lärande Utvärderingen inom förskolan innefattar: Utveckling och lärande i relation till läroplanens strävansmål och riktlinjer samt kommunens och förskolans egna mål. Verksamhetens förutsättningar och måluppfyllelse Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: o En lokal arbetsplan finns för Edda och Ragna förskolor. Denna plan är framtagen av ledningen och personalen gemensamt och är kopplad till läroplanen (Lpfö 98). Den lokala arbetsplanen revideras och utvärderas årligen. I denna revidering och utvärdering deltar all personal. Underlag för kvalitetsredovisningen tas också fram i samband med detta. En del av målen i den lokala arbetsplanen är något vida och frågan hur målen ska nås besvaras inte alltid konkret och tydligt. o Förskolans värdegrund beskrivs i den lokala arbetsplanen. o Sigtuna kommuns skolplan genomsyrar dokumenten. o Dokumentationen visar att det finns förutsättningar att arbeta mot målen. o En plan för övergång till förskoleklass finns. o Dokumentationen visar att det finns en möjlighet till reflektion för barnen kring de upplevelser de är med om i förskolan. o Det finns överlag en genomtänkt kunskapssyn hos pedagogerna kring barns lärande. o Man har en årlig s.k. pedagogisk rundvandring på förskolorna där man kritiskt granskar om de mål man satt upp och de metoder man tillsammans valt syns i verksamheterna och i den fysiska miljön inne och ute. 4

5 2.2 Arbetsmiljö och delaktighet Utvärderingen inom förskolan innefattar: Värdegrundsarbete Miljö för lek och lärande Barns inflytande Samverkan med vårdnadshavare/föräldrar Samverkan och öppenhet inom enheten Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: o Verksamheten och den lokala arbetsplanen genomsyras av värdegrundsarbete. o Utomhusmiljön ger många möjligheter till varierade fysiska aktiviteter då förskolorna har tillgång till stora utmanande gårdar och närhet till skog och vatten. o Inomhusmiljön är i stor utsträckning anpassad till att ge barn många möjligheter till lek och lärande och till att ge barn delaktighet och inflytande. Lokalerna har utformats för att ge stor variation och flexibilitet för olika typer av aktiviteter. o Det finns en lyhördhet för barns möjlighet att göra egna val. På flera avdelningar får barnen t ex välja mellan olika aktiviteter genom s.k. aktivitetskort. Dessutom ser vi återkommande dokumentation som används så att barnen får reflektera kring tidigare aktiviteter och hur de skulle vilja arbeta vidare. o Förskolan erbjuder barnen delaktighet bl.a. genom att barnen deltar vid läroberättelsesamtal (utvecklingssamtal) oavsett ålder. o Pedagogerna beskriver arbetsglädje och stolthet över sin arbetsplats. Engagemanget är stort, både från dem som arbetat länge i verksamheten och från dem som nyligen sökt sig till den. o Pedagogerna uttrycker starkt att barnen skall behandlas lika. Hela verksamheten genomsyras av denna grundsyn. Barn med särskilda rättigheter (behov) ska inte pekas ut. Finns det ett behov hos ett barn ser man till att anpassa verksamheten så att alla barn kan delta. o Pedagogerna har ett stort förtroende för varandra. Det är tydligt att alla pedagoger tar hand om och känner ansvar för alla barn. I ett försök att ytterligare främja förhållningssättet våra barn är tanken att ordet avdelning ska ersättas med enhet. Enhet står då för samarbete mellan avdelningarna. o Föräldragruppen vi träffade beskrev en stor öppenhet i kommunikationen med pedagoger och ledning. De uttryckte ett stort förtroende för verksamheten i sin helhet och för verksamhetens ledning. Föräldragruppen efterlyste ett större engagemang från fler föräldrar. o Föräldrarådet är ersatt med s.k. föräldra-pedagog-kvällar där någon av pedagogerna beskriver ett specifikt ämne, varefter man tillsammans 5

6 diskuterar detta. Föräldrarna som utvärderingsgruppen träffade uttryckte att de uppskattade dessa kvällar. o Klimatet på förskolorna kännetecknas av öppenhet, förtroende och värme. o Förskolorna har en likabehandlingsplan som finns tillgänglig vid de flesta entréerna och en del av de tillfrågade föräldrarna kände till den. 2.3 Pedagogisk verksamhet och undervisning Utvärderingen inom förskola innefattar: Organisation av pedagogisk verksamhet arbetsorganisation, tidsanvändning och arbetssätt Verksamhetens pedagogiska innehåll Individanpassning och stöd Utveckling och lärande på individ- och gruppnivå Uppföljning, pedagogisk dokumentation och utvärdering av lärandet Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: o Förskolorna har tillgång till en specialpedagog som har en handledande, konsultativ och utredande funktion. o Det finns ingen tydlig ansvarsfördelning och beslutsordning på avdelnings-/enhetsnivå. Enligt den lokala arbetsplanen (LAP) har alla samma ansvar för måluppfyllelsen i verksamheterna. Avdelningarna företräds dock av ett språkrör. Språkröret är en förskollärare. o Förskolorna har många barn med annat modersmål än svenska. o Förskolorna har flera personer i personalgruppen med annat modersmål än svenska. o Förskolorna har inget modersmålsstöd. o De mångkulturella inslagen i verksamheten lyfts inte fram. Under utvärderingsgruppens observationsdagar uppmärksammades t ex inte barnens olika språk på något särskilt sätt. o Pedagogerna uttrycker starkt att alla ska behandlas lika. o Individanpassning sker oftast utan åtgärdsplan/handlingsprogram. Grundtanken är att verksamheten ska anpassas efter barnens speciella behov, men samtidigt passa alla barn. o Den pedagogiska grundsynen bygger på att barn lär sig i grupp. o Pedagogerna följer upp med dokumentation. Denna används sedan som stöd när man reflekterar tillsammans med barnen kring upplevelser av olika aktiviteter. o Pedagogerna guidar barnen kring konflikthantering och sociala koder. De har ett icke-tillrättavisande förhållningssätt. o Det finns en stor flexibilitet kring pedagogernas möjlighet att använda sin planeringstid. 6

7 o Pedagogerna utgår från det barnet är bra på när det gäller lärande och utveckling. o Pedagogernas och ledningens attityd till förändring visar på ett öppet förhållningssätt och gynnar därmed förskolornas utveckling. o Utvärderingsgruppen ser ingen röd tråd i Grön-Flagg-arbetet med Tema Vattenresurser. Ett tydligt syfte med Vatten-temat och vilken koppling det har till Grön Flagg och övrigt miljöarbete saknas. o Flertalet av avdelningarna äter i en gemensam matsal. Barnen tar själva sin mat, väljer själva vad de vill äta, plockar bort och torkar bordet efter sig. Alla bord och stolar är låga och i barnens höjd, även på småbarnsavdelningen. o Varje barn har en portfoliopärm. Det finns några gemensamma dokumenterade ramar för pärmen såsom logotype, foto och flikar för varje år. Utöver detta varierar innehållet och kvaliteten i pärmarna. På en del avdelningar finns kopior från de intervjuer personalen har haft med barnen inför läroberättelsesamtalen (utvecklingssamtal). På andra avdelningar finns DVD med inspelat filmmaterial och annat digitalt material i pärmarna. I de äldre barnens pärmar såg vi exempel på ett gemensamt innehåll när det gäller barnens egna teckningar kring olika underrubriker såsom självporträtt, hus, träd, former, siffror och bokstäver. En del pedagoger såg dessa teckningar som en möjlighet för barnen att se sin egen läroprocess. I övrigt såg vi ingen tydlig röd tråd eller förklarande text som visar på barnens kognitiva utveckling och deras läroprocesser. o Pärmarna finns åtkomliga på samtliga avdelningar vilket ger möjlighet för barnen att reflektera över sitt lärande med andra barn, med pedagoger och föräldrar. o På en avdelning har personalen arbetat mycket medvetet tillsammans med barnen kring vardaglig matematik. Enligt pedagogerna kan de se en tydlig läroprocess när det gäller barnens slutledningsförmåga kring t ex bråk och procent. Förskolorna ingår även i ett matematiknätverk. 2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Utvärderingen inom förskola innefattar: Organisation, ansvarsfördelning och beslutsordning Enhetschefens åtagande, befogenheter och pedagogiska ledarskap Kvalitetsarbete Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: o Det finns en tydlig organisatorisk struktur i verksamheten. Utvärderingsgruppen uppfattar dock ansvarsfördelningen inom avdelning/enhet som något oklar. o Verksamhetschefen har legitimitet hos såväl föräldragrupp som personalgrupp. o Personalen beskriver en tydlig övergripande beslutsordning. 7

8 o Det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap som genomsyrar verksamheten. Det nära pedagogiska ledarskapet har rektor tillsammans med verksamhetsledarna. Verksamhetsledarna har vidare olika ansvarsområden. o Pedagogerna beskriver delaktighet när det gäller olika beslut som ska tas, liksom delaktighet i diskussioner inför beslut. o I arbetet kring styrdokument såsom kvalitetsredovisningen syns stor delaktighet från förskolornas pedagoger. 3. Analys I Ragna och Edda förskolor möts besökaren av lugna och glada barngrupper samt en mycket positiv och välkomnande grupp pedagoger. Atmosfären i pedagoggruppen kännetecknas av nyfikenhet och en vilja att inspireras och utvecklas. Föräldragruppen ger uttryck för ett stort förtroende för både pedagoger och ledning. Förskolornas lokaler är ändamålsenliga och mycket trevliga, väl underhållna och inredda utifrån barnens behov med rum i rummet. Här finns en varierande och flexibel miljö för lek och lärande. Genom att flertalet av avdelningarna äter i en matsal frigörs ytor för lek och lärande. Mycket material är tillgängligt för barnen och deras pärmar finns åtkomliga på samtliga avdelningar, vilket ger möjlighet för barnen att reflektera över sitt lärande tillsammans med andra barn och med pedagoger och föräldrar. Lokalerna har låga fönster och glasdörrar, utedäck och små atriumgårdar vilket ger en naturlig kontakt mellan utemiljö och innemiljö. Förskolornas gårdar är kuperade och omväxlande med olika möjligheter till lek och aktiviteter. Trafiken i området är begränsad och skogsområden finns i direkt anslutning till förskolorna. Verksamhetens lokala arbetsplan utgår från kommunens skolplan och förskolornas kvalitetsredovisning från föregående år. Dokumentet är framtaget av personal och ledning gemensamt och revideras årligen. Det är på så sätt levande i verksamheten. Under varje rubrik i planen; Värdegrund, Inflytande och delaktighet, Lärande och Hälsa, finns ett övergripande mål samt för varje avdelning en kort text om hur man ska arbeta för att nå målet. Dessa texter är allmänt hållna och ger i flera fall inte någon konkret beskrivning av hur arbetet ska gå till eller vilka metoder som ska användas. En utveckling av planen, så att alla avdelningar har en tydlig beskrivning av hur arbetet ska gå till skulle göra arbetet mer synligt. Personalen uttrycker tydligt att alla barn är allas ansvar. Det finns en samsyn pedagoger emellan, som bl.a. tar sig uttryck i att barnen rör sig fritt mellan avdelningarna under delar av dagen. Pedagogerna följer, i möjligaste mån, sin grupp från småbarnsgruppen genom huset tills gruppen lämnar verksamheten för förskoleklassen. Detta för att ytterligare skapa kontinuitet, sammanhang och trygghet för barn och föräldrar. Under en tid har man arbetat med en storgrupp. Runt denna grupp har det varit en del organisatoriska svårigheter och en del oro som man nu kommit tillrätta med. Förskolan fick bl.a. värdefullt stöd av specialpedagogen i arbetet med att 8

9 komma tillrätta med svårigheterna. Föräldrar som utvärderingsgruppen träffade beskrev problematiken, men framförde samtidigt att man tillsammans med personal och ledning nu löst situationen. Verksamheten visar på så sätt att den har goda förutsättningar att klara denna typ av svårigheter. Förskolorna kännetecknas vidare av en tydlig och gemensam barnsyn. Pedagogerna använder sig av ett icke-tillrättavisande förhållningssätt. Personalen utgår från det barnet är bra på när det gäller lärande och utveckling. Risken är att pedagogerna på så sätt förbiser utvecklingsområden hos barnen. I utvärderingsgruppens samtal med pedagoger visar det sig att detta är en fundering som finns hos delar av personalgruppen. Denna medvetenhet om problematiken ger goda förutsättningar att undvika att dessa problem uppstår. Det är tydligt i verksamheten att man har fokus på det kompetenta barnet. Även de minsta barnen uppmuntras att klä sig själva, att hjälpa varandra när det är svårt, att äta själva och skrapa tallriken, osv. De flerspråkiga barnens modersmål och kultur avspeglas inte mycket i lokalerna eller verksamheten. Detta trots att man i ett tillägg till de övergripande målen i den lokala arbetsplanen säger: I alla sammanhang ska vi arbeta språkutvecklande. Ett språkutvecklande arbete som omfattar olika språkliga uttryck och olika språk skulle gynna alla barns lärande och utveckling, menar utvärderingsgruppen. Forskning visar att tillgång till modersmålet är en av de faktorer som ger framtida skolframgång. Att legitimera modersmålet i förskolan gynnar barnets totala språk- och identitetsutveckling. Självkänsla och barns dubbla kulturella tillhörighet stärks också. Flerspråkiga pedagoger finns i verksamheten. Deras kompetens kunde stödja utvecklingen av detta arbete, menar utvärderingsgruppen vidare. På en avdelning fanns ett brinnande intresse för vardaglig matematik. Arbetet fokuserar på matematiska begrepp och benämningar i vardagen. Personalen kunde här se en kognitiv utveckling hos barnen efter en längre tids arbete. Detta intresse sprider sig nu till övriga avdelningar. Det finns en flexibilitet kring pedagogers arbetstid och planeringstid som ger goda förutsättningar att arbeta mot målen. Man använder sig inte av handlingsplaner för barn med särskilda rättigheter utom i undantagsfall. Detta är i linje med den pedagogiska grundsynen och värdegrunden i verksamheten. I barnens pärmar och på väggarna, i barns ögonhöjd, finns mängder med fotografier från aktiviteter barnen deltagit i. Denna dokumentation skulle kunna användas än mer lärande och pedagogiskt, om den tydligare visade upp det kognitiva lärandet, lärprocesser och en koppling till läroplanen, inte bara en aktivitet och/eller en upplevelse, menar utvärderargruppen. Korta skriftliga förklarande kommentarer till barnens utveckling och lärande skulle kunna finnas med i dokumentationen. Att byta ut föräldrarådet mot tema-kvällar, föräldra/pedagog-kvällar, är uppskattat av de föräldrar utvärderingsgruppen mötte. Kvällarna ger föräldrarna kunskap om hur barn lär sig lära i förskolan. Grön-Flagg-arbetet är dokumenterat, men upplevs av utvärderargruppen som något som ligger utanför det övriga arbetet. Miljöarbetet som helhet skulle kunna 9

10 utvecklas till en mer sammanhållen strategi som på ett synligt sätt innefattar hälsa, kost, hållbar utveckling, kretslopp och kunskap om naturen. Det vore fördelaktigt om barnen skulle kunna delta aktivt i detta arbete. Utvärderingsgruppen vill framhålla pedagogernas gemensamma förhållningssätt i det dagliga arbetet. Verksamheterna genomsyras av ett positiv och stödjande bemötande gentemot barnen. Detta tar sig tydligt uttryck i lyssnande pedagoger, som möter barnen på barnens nivå, tar dem på allvar och möter dem med respekt. En låg, vänlig och lugn samtalston sätter sin prägel på barngrupperna, som är glada och kreativa. 4. Slutsatser och rekommendationer 4.1 Slutsatser Utvärderingsgruppen vill framhålla följande styrkor och förbättringsområden, möjligheter och svårigheter: Verksamheterna har en tydlig och gemensam barnsyn och kunskapssyn. Verksamheterna har en god och genomtänkt miljö inne och ute. Verksamheterna har en god organisation och en förmåga att väl hantera uppkomna problematiska situationer. Verksamhetens klimat kännetecknas av öppenhet och delaktighet. Den lokala arbetsplanen för förskolorna är väl förankrad i styrdokumenten och hos personalen, men en tydlig koppling till konkreta åtgärder saknas på en del ställen. Dokumentation förekommer på samtliga avdelningar och barnen är väl förtrogen med den. En större tydlighet i dokumentationen när det gäller det kognitiva lärandet skulle göra den än mer användbar. Ett lyckosamt arbete med den vardagliga matematiken pågår inom verksamheten. Detta arbete skulle kunna spridas tydligare i hela verksamheten. I förskolorna finns många familjer med sitt ursprung i andra länder. Detta lyfts inte på något särskilt sätt i förskolans vardag. Grön-Flagg-arbetet innefattar endast arbetet med Vatten just nu. Vattentemat är inte helt integrerat i övriga arbetet eller med Grön-Flagg-tanken och miljöarbete generellt. Miljötänkande i det vardagliga arbetet lyfts inte fram. 4.2 Rekommendationer Utvärderingsgruppen rekommenderar Edda och Ragna förskolor att utveckla följande områden: den lokala arbetsplanen, så att mål och metoder konkretiseras ytterligare portfoliopärmen, så att barnens läroprocesser synliggörs ytterligare. Då kan dokumentationen användas för pedagogisk analys. kunskapen om barns och familjers ursprung och språktillhörighet, så att barnens modersmål synliggöras i den dagliga verksamheten hur man konkret kan arbeta språkutvecklande i alla samanhang en röd tråd mellan Grön Flagg och den övriga verksamheten miljötänkandet. 10

11 5. Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel på utvecklingsarbete som kan vara av särskilt intresse för andra enheter: Barnen deltar vid läroberättelsesamtalen (utvecklingssamtal) oavsett ålder. Föräldra/pedagog-kvällar (temakvällar för föräldrar), istället för föräldraråd. Arbetet med barn kring vardaglig matematik. För ytterligare information kontakta: Läroberättelsesamtal: Rosa El Mahdi, verksamhetsledare telefon: Föräldra/pedagog-kvällar: Daily Tegnefjord, rektor telefon: Vardaglig matematik: Saida Punjani, nätverksledare matematik telefon: