Administrativa uppgifter

Transkript

1

2 Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001-certifierat sedan Företaget har cirka 700 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för ca 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 150 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka km, vilket motsvarar ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder kronor och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. Mer information finns på Vattenfall Eldistribution AB Luleå Org. nr: Tfn: Projektledare: Tillståndsansvarig: MKB: Sweco, uppdragsansvarig MKB-samordnare, granskare, GIS/Kartor Foton, kartor och illustrationer har, om inte annat anges, tagits fram av Vattenfall och Sweco. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet MS2008/08151 repo03.docx Sweco Östra Strandgatan 10 Box 145 SE Jönköping, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Telefon direkt + Mobil +46

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 9 Beskrivning av utredningsalternativ... 9 Gällande lagstiftning Tillståndsprocessen för kraftledningar Metodik Avgränsning Planförhållanden Beskrivning av föreslagen ledningssträckning Omfattning och utförande Drift och underhåll Nollalternativ Miljökonsekvenser Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Landskapsbild Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäringens intressen Värdering och samlad bedömning Samlad bedömning Miljömål och miljökvalitetsmål Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Fortsatt arbete och uppföljning Referenser Digitala källor Bilagor Bilaga A1 Samrådsredogörelse Bilaga A2 Samrådsredogörelse kompletterande samråd Bilaga B Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

4 Sammanfattning Vattenfall avser att anlägga en ny kraftledning med driftspänning upp till 150 kv vid Gammelstadsviken nordväst om Luleå i syfte att förstärka regionnätet i Luleå. I samband med att Luleå Energi avvecklar sina två 40 kv-ledningar vid Gammelstadsviken kommer det att frigöras utrymme i befintlig ledningsgata. Vattenfall avser att nyttja detta utrymme för att anlägga den nya ledningen. I befintlig ledningsgata finns utöver de båda 40 kvledningarna två ledningar med driftspänning upp till 150 kv (PL3 S7 samt PL5 S7) samt en 150 kv markkabel. Den nya kraftledningen blir cirka 2,5 km lång och följer befintlig ledningsgata väster/söder om Gammelstadsviken. Ledningen utgår från befintlig transformatorstation Notviken och föreslås uppföras i träportalstolpar förbi korsningen med Bodenvägen och stambanan. Härifrån och längs sträckan där ledningen löper parallellt med järnvägen föreslås ledningen anläggas med så kallade tornstolpar av stål. Längs denna sträcka föreslås även att en av Vattenfalls befintliga ledningar (PL5 S7) flyttas och sambyggs med den planerade nya ledningen. Efter vinkeln där ledningen viker av mot ostnordost från järnvägen fram till Aurorum planeras ledningen förläggas i träportalstolpar. Tornstolparna blir cirka 35 meter höga vilket ska jämföras med befintliga träportalstolpar som är cirka meter höga över markytan. Flytten av PL5 S7 frigör markyta i befintlig ledningsgata till vilken den andra av de befintliga ledningarna, PL3 S7, därefter kan flyttas inom den gällande koncessionen för den ledningen. Ledningen avses att matas från nuvarande transformatorstation Notviken. Då detta kräver en ombyggnation av stationen kommer driftsättningen av den nya ledningen att utföras i två etapper. Etapp 1 innebär att ledningen inledningsvis matas genom påstickslösning mot befintligt nät. Etapp 2 innebär att ledningen efter ombyggnation av transformatorstation Notviken matas från denna. För att få bygga kraftledningen krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Koncession söks hos och beslutas av Energimarknadsinspektionen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en bilaga i Vattenfalls koncessionsansökan. I MKB:n beskrivs de konsekvenser för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser som kan förutses vid anläggandet av den nya kraftledningen. Förutom denna handling är MKB:n även en process som syftar till att påverka kraftledningens utformning och sträckning för att begränsa dess effekter och miljökonsekvenser. Samråd har genomförts med berörda markägare, myndigheter och andra berörda intressenter under våren Inkomna synpunkter har beaktats vid arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen och föreslagen ledningssträckning. Befintlig ledningsgata ligger i kanten av Gammelstadsviken som är skyddad som naturreservat, Natura 2000-område och RAMSAR-område enligt våtmarkskonventionen med höga bevarandevärden kopplade till den grunda och näringsrika sjön och dess fågelliv. Ledningssträckningen ligger även inom området Norrbottens skärgård som utgör riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Då ledningssträckningen planeras i befintlig ledningsgata kommer inte någon ny mark tas i anspråk. Genom sambyggnad av ny ledning (PL5 S8) och befintlig ledning (PL5 S7) kan den andra av de befintliga ledningarna (PL3 S7) flyttas och förläggas på mark längre från Gammelstadsviken som har höga naturvärden (naturreservat). Den ytan som idag är bebyggd av ledningen PL3 S7 kommer alltså att frigöras och därmed minskar den SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

5 bebyggda ytan inom naturreservatet. Påverkan och konsekvenserna bedöms därför generellt som små eller obetydliga jämfört med nuläget. Förändringen mot nuläget består i de högre stolparna som kommer att framträda tydligare i landskapet då de sträcker sig över vegetationsnivån samt att ledningen som sådan blir mer synlig då fågelavvisare föreslås på sträckan förbi Gammelstadsviken. Detta innebär en något ökad visuell påverkan vilket kan medföra vissa konsekvenser för upplevelsen av landskapet jämfört med idag. Förändringen bedöms ändå som liten och konsekvenserna som små. Ledningen bedöms inte påverka fågellivet vid Gammelstadsviken då ledningen planeras i befintlig ledningsgata med ledningar som funnits i området under lång tid. Fågellivet kan därför antas ha anpassat sig till kraftledningarna. Risken för negativa konsekvenser för fågellivet minimeras ytterligare genom att ledningarna förses med fågelavvisare. repo03.docx SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

6 Inledning Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att förstärka regionnätet i Luleå. I samband med att Luleå Energi avvecklar sina två 40 kv-ledningar förbi Gammelstadsviken kommer det att frigöras utrymme som Vattenfall avser nyttja för en ny kraftledning. I befintlig ledningsgata finns utöver de båda 40 kv-ledningarna två ledningar med driftspänning upp till 150 kv som ägs av Vattenfall (PL5 S7 och PL3 S7) samt en 150 kv markkabel (EL3 S1) som ägs av Luleå Energi AB. Se figurerna 1 och 2. Den nya kraftledningen planeras i syfte att förstärka matningen av el-kraft till Luleå centralort och öka driftsäkerheten/minska sårbarheten för elleveranserna in mot centrum. Åtgärden är också en förutsättning för framtida nyetableringar av företag och verksamheter i anslutning till Porsön och universitetet, dvs ett växande Luleå. De befintliga 150 kv luftledningarna utgör tillsammans de viktigaste elkraftsmatningarna för Luleå stad inklusive betydande industrier som SSAB och numera även Facebooks serverhallar. På den aktuella sträckan längs Gammelstadsviken utgörs markförhållandena av blöt-/sankmark. Flera av de befintliga stolparna är dåligt placerade bland annat från stabilitetssynpunkt och stolparna har börjat luta betänkligt samt uppvisar betydande rötskador. Ett haveri på dessa två ledningar skulle medföra förödande konsekvenser för elförsörjningen av Luleå stad. Ledningarna är inte heller optimalt placerade ur ett naturvärdesperspektiv eftersom de delvis ligger i Gammelstadsviken (som har höga naturvärden och klassas som naturreservat). En flytt av ledningarna där dessa förläggs på mark längre från Gammelstadsviken skulle innebära att den bebyggda ytan inom naturreservatet kan minskas. Dessutom skulle en flytt medföra ett minskat underhållsbehov av befintliga träportalstolpar. Ansökan avser nätkoncession för uppförande ny ledning från transformatorstation Notviken till Porsön vid nuvarande anslutningspunkt mellan PL5 S7 och befintlig ledning till Aurorum. Ledningen planeras med driftspänning upp till 150 kv och föreslås anläggas i tornstolpar av stål och portalstolpar i trä. Med anledning av de problem som finns med befintliga ledningar omfattar ansökan även flytt av en av de befintliga ledningarna (PL5 S7) genom sambyggnad med den planerade nya ledningen, se figur 2. Denna miljökonsekvensbeskrivning har sammanställts av Sweco på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB. SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

7 Figur 1. Nuvarande utformning och placering av aktuella ledningar i ledningsgatan vid Gammelstadsviken. Figur 2. Planerad framtida utformning och placering av aktuella ledningar i ledningsgatan vid Gammelstadsviken. 8 (29) SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

8 Syfte Miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn) utgör en del av beslutsunderlaget i samband med ansökan om nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att beskriva de direkta och indirekta effekter som en verksamhet eller åtgärd kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, landskap, friluftsliv och kulturmiljö. Syftet är också att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Omfattningen av MKB:n anpassas till verksamhetens omfattning. Beskrivning av utredningsalternativ Ett samrådsunderlag togs fram under våren 2014 för att belysa viktiga förutsättningar för projektet samt för att bedöma miljöpåverkan och tydliggöra de intressekonflikter som kan uppstå. Med hänsyn till den planerade ledningens läge i en befintlig ledningsgata ansågs det i samrådsskedet inte finnas skäl att studera någon alternativ ledningssträckning. Detta då den planerade ledningen inte innebär något ytterligare markintrång och mycket begränsad miljöpåverkan. Dock passerar den planerade ledningssträckningen i kanten av Natura 2000-området Gammelstadsviken. Figur 3. Studerad alternativ sträckning för lokalisering av ny ledning vid Gammelstadsviken. Utifrån länsstyrelsens synpunkter på att alternativa lokaliseringar ska utredas har en alternativ ledningssträckning studerats. Detta alternativ utgår från transformatorstation Notviken och fortsätter parallellt med befintliga ledningar till strax före väg 97 (Bodenvägen). Härifrån viker ledningen av och föreslås i en ny ledningsgata söder om väg 97 och Storhedsvägen. Vid järnvägsspåret till lokstallarna viker ledningen av mot norr SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

9 och korsar väg 97 och järnvägen för att fortsätta parallellt med befintliga kraftledningar norr om järnvägen fram till anslutningspunkten vid Aurorum. Se figur 3. Detta alternativ, som innebär en ledning i ny sträckning, bedöms ge ett betydligt mer omfattande markintrång jämfört med en lokalisering av ledningen i befintlig ledningsgata. Även miljöbelastningen under byggskedet förväntas bli större vid detta alternativ jämfört med en lokalisering i befintlig ledningsgata då denna utgörs av sedan tidigare exploaterad mark och förändringen av miljöbelastningen i detta område bedöms därför som marginell. Vid en lokalisering av den planerade ledningen i befintlig ledningsgata, samt genom föreslagen sambyggnad med befintlig ledning (PL5 S7) i ståltorn, kommer den nuvarande ledningsgatans totala bredd att minska jämfört med nuvarande förhållanden. Alternativet innebär att det inte kommer att vara möjligt att flytta befintlig ledning (PL5 S7) vid Gammelstadsviken och sambygga denna med den nya ledningen på motsvarande sätt som vid en lokalisering i befintlig ledningsgata. Anledningen till detta är främst det betydande markintrång som skulle krävas då det vid ett alternativ längs denna sträckning inte bedömts vara rimligt att använda ståltorn med hänsyn till påverkan på landskapsbilden. Terrängförhållandena längs sträckningen och avståndet till bostadsbebyggelsen i Notviken gör att ett utförande med ståltorn bedöms medföra betydande förändringar av landskapsbilden. I stället skulle ledningen längs denna sträcka uppföras i portalstolpe och vid en flytt av befintlig ledning skulle det därmed krävas en dubbelportalstolpe, vilket skulle ge ett orimligt stort markintrång. Planerat utförande av ledningen i ståltorn i befintlig ledningsgata kommer dock också att ge viss påverkan på landskapsbilden (se avsnitt Miljökonsekvenser, Landskap). Genom att ledningen anläggs i befintlig ledningsgata i ett område som sedan tidigare är exploaterat av ledningar (både kraftledningar och kontaktledningsstolpar för järnväg) bedöms ett uppförande i ståltorn påverka landskapsbilden betydligt mindre jämfört med alternativet där ledningen anläggs i ny ledningsgata på mark som kan betraktas som oexploaterad. Alternativet i ny ledningsgata bedöms också innebära att barriäreffekterna i området förstärks då befintlig och tillkommande infrastuktur inte hålls samman till befintliga stråk och strukturer utan splittras inom ett betydligt större område. Utöver det faktiska intrång som ledningsgatan ger upphov till medför försiktighetsprincipen och det magnetfält som ledningen alstrar en ytterligare begränsning för övrig exploatering och markanvändning i området kring ledningen. Detta bedöms få störst påverkan och betydelse längs alternativet i ny ledningsgata. Alternativet innebär också att det blir ytterligare en korsningspunkt mellan kraftledning och väg samt järnväg på en relativt kort sträcka. Den alternativa ledningssträckningen går betydligt närmare bostadsbebyggelsen i Notviken. Avståndet, cirka 50 meter till närmaste bostadshus, är dock tillräckligt långt för att undvika magnetfält som överskrider riktvärdet 0,4 mikrotesla (µt). Beräknade magnetfältsnivåer längs den alternativa ledningssträckningen redovisas i figur 4. Samtidigt ligger den längre från Natura 2000-området vid Gammelstadsviken jämfört med föreslagen lokalisering i befintlig ledningsgata vilken ligger i direkt anslutning till områdets gräns. Båda ledningssträckningarna berör den utpekade korridoren av riksintresse för Norrbotniabanan varför detta inte bedöms som alternativskiljande. 10 (29) SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

10

11

12

13 Förordning om elektriska starkströmsanläggningar (2009:22) - regler för utförande och skötsel av anläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar Miljöbalken (1998:808) allmänna hänsynsregler i 2 kap., grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. samt 6 kap. om miljökonsekvensbeskrivningar Plan och bygglagen (1987:10) I samband med Miljöbalkens införande den 1 januari 1999 justerades Ellagens 2 kap. 8 och 11 (SFS 1998:854). Bland annat infördes två nya paragrafer; 8a och 11a. Av förändringarna som genomfördes kan i första hand nämnas 2 kap. 8a : Vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för linje skall bestämmelserna i 2-7 kap., 5 kap. 3 och 16 kap. 5 miljöbalken tillämpas. En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om nätkoncession för linje. När det gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken. Föreliggande MKB är således den som skall bifogas koncessionsansökan för linje PL5 S8 och PL5 S7. Tillståndsprocessen för kraftledningar För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs ett tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, enligt Ellagen (1997:857). Syftet med koncessionen är att ge nätägaren tillstånd att bygga kraftledningen, med en viss spänning enligt angiven sträckning. Koncessionsansökan inlämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter en omfattande remisshantering fattar beslut, se figur 5. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och karta. Ett koncessionsbeslut gäller tills vidare och ger nätägaren rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. För detta krävs markupplåtelse på berörda fastigheter. Vattenfall strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet ligger till grund för Vattenfalls ansökan om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Vattenfall betalar en engångsersättning för rätten att få använda marken för ledningen. Samråd I MKB-processen och senare också i tillståndsprocessen ges de som är berörda av projektet möjlighet att påverka projektet genom ett samråds- och remissförfarande. Samrådsskedet ska följa 6 kap. 4-6 i miljöbalken. Det innebär att verksamhetsutövaren, i detta fall Vattenfall, ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av den planerade kraftledningen. Inför samrådet tas ett skriftligt underlag fram som beskriver den planerade verksamheten och översiktligt dess förutsedda miljöpåverkan och skyddsåtgärder. Samrådet syftar till att fånga upp de kunskaper, synpunkter och invändningar som kan finnas för att kunna ta hänsyn till detta vid planering av kraftledningen. 14 (29) SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

14 Samrådsförfarandet är en process som kan utgöras av ett eller flera möten och/eller kommunikation på annat sätt, till exempel skriftligt samråd där information om projektet ges skriftligt och de berörda ges möjlighet till att inkomma med åsikter i brevform. Figur 5. Tillstånds- och samråds processen vid tillståndsansökan. Efter avslutad samrådsprocess fattar länsstyrelsen beslut om den bedömer att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Om beslutet blir att verksamheten eller åtgärden ska antas medföra betydande miljöpåverkan ska sökanden även samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Genomförda samråd Samråd kring den planerade verksamheten inleddes under februari Samråd har skett skriftligt genom utskick av samrådsunderlag till fastighetsägare, berörda myndigheter och organisationer samt tillsynsmyndigheten under mars Ett samrådsmöte genomfördes med fastighetsägare, övriga särskilt berörda och allmänheten den 13 mars Ett kompletterande skriftligt samråd med anledning av den studerade alternativa ledningssträckningen genomfördes under augusti/september 2014 genom utskick av samrådsunderlag till fastighetsägare, berörda myndigheter och organisationer samt tillsynsmyndigheten. Under samrådstiden har det funnits möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på samrådsunderlaget. Samråd på plats har genomförts med representanter med Trafikverket med hänsyn till närheten till järnvägen och till riksintresseområdet för Norrbotniabanan. SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

15 Inkomna synpunkter, minnesanteckningar från samrådsmöten m.m. har sammanställts i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen med Vattenfalls kommentarer till inkomna yttranden redovisas i bilaga A1. Samrådsredogörelsen har legat till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Med anledning av länsstyrelsens synpunkter i samrådet på att alternativa lokaliseringar ska utredas har Vattenfall valt att studera en möjlig, alternativ ledningssträckning till det i samrådsunderlaget tidigare redovisade alternativet. Samråd kring den alternativa ledningssträckningen genomfördes som ett skriftligt samråd med fastighetsägare, berörda myndigheter och organisationer samt tillsynsmyndigheten under september En samrådsredogörelse från detta samråd redovisas i bilaga A2. Framförda synpunkter har beaktats och undersökts under framtagande av tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Beslut om betydande miljöpåverkan Beslut, enligt 6 kap 5 miljöbalken, om att projektet inte kan antas innebära en betydande miljöpåverkan fattades av länsstyrelsen i Norrbottens län den 19 augusti 2014, se bilaga B. Metodik Föreslagen ledningssträckning har studerats vid platsbesök, med hjälp av kartor samt med material som insamlats från kommunens översiktsplan, länsstyrelsens databank (GIS-kartor) vad avser länsintressen, riksintressen inklusive Natura 2000 med mera, Riksantikvarieämbetets Fornsök, Skogsstyrelsens underlag för värdefulla skogsområden samt Energimyndigheten. Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till planerad utbyggnad av en ny kraftledning med en driftspänning på upp till 150 kv mellan transformatorstation Notviken och Porsön vid den punkt där PL5 S7 ansluter till befintlig ledning mot Aurorum. I MKBn beskrivs det område som berörs av planerad kraftledning och det närområde som påverkas visuellt av kraftledningen. De flesta konsekvenser bedöms uppkomma inom ledningens närområde men även områden på större avstånd kan påverkas. Tidsmässigt har MKBn avgränsats till år 2030 då relevanta miljökonsekvenser förväntas ha inträffat. De miljöaspekter som behandlas i MKBn har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelsen och kommunen. De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta vid planerad ny kraftledning vid Gammelstadsviken är: Landskapsbild Naturmiljö inkl. vattenmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäringens intressen 16 (29) SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

16 Nedan redovisas de miljöaspekter som inte behandlas ytterligare i denna miljökonsekvensbeskrivning då planerad verksamhet inte bedöms påverka dem i någon större grad. Kulturmiljö Föreslagen ledningssträckning bedöms inte påverka några kulturhistoriska värden eller fornlämningar varför dessa aspekter inte kommer att behandlas i MKBn. Naturresurser Då de planerade åtgärderna inte innebär att någon ny mark kommer att tas i anspråk utöver vad som redan är i anspråkstaget i befintlig ledningsgata bedöms inte någon ytterligare påverkan eller några konsekvenser för markanvändningen eller nyttjandet av naturresurserna uppkomma och miljöaspekten behandlas därför inte vidare i denna MKB. Planförhållanden För Luleå kommun gäller översiktsplan antagen den 27 maj år I plandokumentet resor och transporter anges Norrbotniabanans samtliga kvarstående alternativ som riksintresse för kommunikationer. Gäddvik Notviken Luleå centrum anges som huvudalternativ på kort sikt. Figur 6. Riksintressen för trafikslagens anläggningar. Aktuell ledningssträckning går längs befintlig järnväg inom en korridor av riksintresse för kommunikationer, Norrbotniabanan. Riksintressestatusen innebär att korridoren så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten av Norrbotniabanan. Samtliga befintlig ledningar ligger inom riksintresseområdet. Även väg 97 omfattas av riksintresse för kommunikationer, se figur 6. SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

17 Östra delen av planerad ledningssträckning omfattas av detaljplanerna PL069 Porsögården mm, PL26, Notvikens hållplats, del av Björkskataleden mm och PL 360 Del av Porsön 1:3, Aurorum. I samtliga detaljplaner anges markanvändning i befintlig ledningsgata som lednings- eller lednings- och naturmark. Beskrivning av föreslagen ledningssträckning Omfattning och utförande Den föreslagna ledningssträckningen är cirka 2,5 km lång och följer befintlig ledningsgata väster/söder om Gammelstadsviken nordväst om Luleå. Ledningsgatan avgränsas i söder av väg 97 (Bodenvägen) och stambanan genom övre Norrland och i norr av Gammelstadsviken. Den nya ledningen planeras byggas i befintlig ledningsgata mellan järnvägen och befintlig 150 kv ledning (PL5 S7). Den föreslås uppföras i portalstolpar från anslutningen till transformatorstation Notviken förbi korsningen med Bodenvägen och stambanan. Härifrån och längs sträckan där ledningen löper parallellt med järnvägen föreslås ledningen anläggas med så kallade tornstolpar av stål (se figur 7). Längs denna sträcka föreslås även att en av Vattenfalls befintliga ledningar (PL5 S7) flyttas och sambyggs med den planerade nya ledningen. Detta innebär att ledningarnas totala markintrång kan begränsas och att utrymmet i befintlig ledningsgata kan nyttjas mer effektivt. Efter vinkeln där ledningen viker av mot ostnordost från järnvägen fram till punkten där ledningen PL5 S7 idag ansluter till befintlig ledning mot Aurorum planeras ledningen förläggas i träportalstolpar. Ledningen avses att matas från nuvarande transformatorstation Notviken. Då detta kräver en ombyggnation av stationen kommer driftsättningen av den nya ledningen att utföras i två etapper. Etapp 1 innebär att ledningen inledningsvis matas genom påstickslösning mot befintligt nät. Etapp 2 innebär att ledningen efter ombyggnation av transformatorstation Notviken matas från denna. Några ytterligare anläggningar utöver den här redovisade ledningen kommer inte att behöva anläggas. 18 (29) SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

18 Figur 7. Bilden visar ett exempel på en tornstolpe med sambyggda ledningar. Stolparna får en ungefärlig totalhöjd på meter. Avståndet mellan stolparna blir på denna sträcka cirka 300 meter vilket innebär att det kommer att behövas 5-7 stolpar. Detta skiljer sig från de befintliga ledningarna som har en höjd meter och en spannlängd på cirka meter. Vid anläggande av stolpfundament kommer schaktning att krävas ner till 3 meter inom en yta på upp till cirka 10 x 10 meter. Ledningsgatan måste vara trädsäker till cirka 35 meters bredd, vilket innebär att befintlig ledningsgata är tillräcklig. Drift och underhåll Som kraftledningens ägare är Vattenfall skyldiga att hålla ledningarna i sådant skick som elsäkerhetsbestämmelserna förutsätter. För underhållsarbete har företagets anställda och serviceleverantörer rätt att nyttja vägar och stigar till ledningsområdet och att röra sig i ledningsområdet till fots, med arbetsmaskiner och fordon. Trädbeståndet i ledningsområdet röjs maskinellt eller manuellt med 8 års intervaller. Innan röjning kontaktas markägaren för att ta reda på om de själva vill avverka och få ersättning eller om hela röjningen skall skötas av Vattenfall. Röjning utförs inom hela skogsgatans bredd. Inom skogsgatan röjs all högväxande vegetation. Bortsett från stolpplatser och patrullstig (rakt under ledningen) skall lågväxande träd och buskar sparas. Ingen kvarstående vegetation får under tiden fram till nästa röjning nå närmare någon fasledare än säkerhetsavståndet vid ledarens läge vid +50 C. Vintertid avlägsnas vid behov snö från ledningarna. SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

19 Nollalternativ Ett så kallat nollalternativ som beskriver situationen om en verksamhet eller åtgärd inte genomförs ska alltid redovisas i MKBn till en tillståndsansökan. Det betyder inte nödvändigtvis att allting blir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om den planerade verksamheten inte genomförs. Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att byggnation av ledningen inte kommer till stånd, men att Luleå energis befintliga 40 kv-ledningar ändå avvecklas. Vattenfalls befintliga 150 kv-ledningar står kvar i träportaler enligt dagens utformning. Ledningarna står i delvis mycket blöta markförhållanden vid Gammelstadsviken vilket medför att ett antal mindre gynnsamt placerade stolpar kommer att vattenskadas efterhand. Behovet av att ersätta de befintliga, skadade trästolparna är idag stort. I nollalternativet kommer det fortsatt finnas ett återkommande behov av underhåll och byte av rötskadade stolpar på sträckan genom de blötare områdena vid Gammelstadsviken med schaktningsarbeten, körningar och rörelser i området. Jämfört med den lösning som föreslås vid utbyggnad av planerad ledningssträckning kommer ovan nämnda underhållsarbete att behöva utföras med betydligt tätare intervall i nollalternativet. Då ledningen uteblir innebär nollalternativet att det finns en fortsatt sårbarhet för elleveranser in mot Luleå och att kapacitetshöjningen för matning av el uteblir, vilket medför att framtida etableringar i anslutning till Universitetsområdet och Porsön och Luleå inte kan genomföras. Miljökonsekvenser Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Förutsättningar Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är som starkast närmast fas alernativt ledare och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epidemiologiska studier har observerat en ökad risk för barnleukemi vid exponeringsnivåer över 0,4 mikrotesla (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ses ingen riskökning under 0,4 µt. Det finns ingen känd biologisk mekanism som kan förklara hur så svaga fält skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell forskning. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara 20 (29) SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

20

21 Landskapsbild Förutsättningar Ledningssträckningen går i kanten av Gammelstadsviken och berör ett område som till stora delar är tydligt påverkat av infrastruktur i form av bland annat väg 97, järnväg och kraftledningar i utkanten av Luleå. Se figur 9. Den bebyggda miljön präglas främst av verksamhetsområden men det finns också ett område med bostadsbebyggelse söder om Bodenvägen och Gammelstadsvikens södra spets. Sjön Gammelstadsviken var en gång en del av farleden in till Gammelstad - dåtidens Luleå. Sjön är en oreglerad före detta havsvik som blivit en insjö genom landhöjning och uppgrundning. Stränderna i de sydöstra delarna består till stora delar av öppen myrmark och strandängar. Gammelstadsviken ligger nära Luleå och flera bostadsområden men är ändå inte särskilt välbesökt bland annat på grund av de infrastrukturanläggningar som avgränsar området i söder och väster. Dock pågår ett projekt för att bland annat öka tillgängligheten till områdets sydöstra delar. Se vidare under rekreation och friluftsliv nedan. Påverkan och konsekvenser i driftskedet Jämfört med idag kommer de nya stolparna att framträda tydligare i landskapet då de blir betydligt högre än den vegetation kring ledningsgatan som idag delvis döljer ledningarna mot Gammelstadsviken. Genom att öka tillgängligheten och besöksfrekvensen i de sydöstra delarna av Gammelstadsviken kommer också ledningen och övriga infrastrukturanläggningar exponeras och upplevas av fler människor. Förändringen jämfört med nuläget bedöms dock som liten då området sedan tidigare är tydligt påverkat av befintliga kraftledningar och den nya ledningen står inte i kontrast mot omgivningen. Effekten blir att den påverkan av infrastruktur som präglar utblickarna mot söder kommer att förstärkas genom högre stolpar och genom att linorna framträder tydligare på grund av de fågelavvisare som kommer att placeras på ledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna ändå som små. Påverkan och konsekvenser i byggskedet Påverkan på landskapsbilden under byggtiden bedöms bli begränsad. Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås. 22 (29) SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

22 Figur 9. Nuvarande kraftledningsgata med Luleå Energis befintliga 40 kv ledningar närmast järnvägen och Vattenfalls två 150 kv ledningar i portalstolpar till höger om dessa i bilden. Naturmiljö Förutsättningar Gammelstadsviken är skyddad som naturreservat, Natura 2000-område och RAMSARområde enligt våtmarkskonventionen. Den är också utpekad som riksintresse för naturmiljön och stora delar av området har även den högsta klassen i den nationella våtmarksinventeringen (VMI). Dess värden består i att det är en avsnörd, igenväxande havsvik kantad med en värdefull våtmark som håller höga värden för fågellivet och utgör livsmiljö för ett flertal arter. Området är känt som en rik fågellokal med många rastande och häckande fåglar varav flera är rödlistade och/eller upptagna i fågeldirektivet, se tabell 2. Gammelstadsviken är näringsrik och vegetationstypen liknar på många sätt den som återfinns i de sydsvenska fågelsjöarna. SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

23

24 Figur 10. Bilden visar förekommande naturtyper inom Natura 2000-området vid Gammelstadsviken. Turkos färg avser den skyddade naturtypen naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation (kod 3150). Gula och gröna skrafferade ytor utgörs av skog och öppen mark som inte klassas som Natura 2000 naturtyper. Det är känt att kraftledningar och andra elanläggningar utgör en dödsorsak för fåglar. Passager av ledningar genom områden med höga värden för fågellivet kan medföra vissa risker för fåglar dels genom kollisioner och dels genom överslag. Risken för att fåglar som rör sig i luftrummet kan kollidera med ledningar ökar där dessa korsar öppna områden såsom öppna fält, myrar eller vattendrag. Överslag kan orsakas när fåglarna sätter sig på ledningen. Detta fenomen är dock i första hand relaterat till ledningar med lägre spänningsnivåer vilka har kortare fasavstånd (kortare avstånd mellan luftlinorna). För att ett överslag ska uppstå måste fågeln nå två faser samtidigt med sina vingar. På 150 kv-ledningar är fasavståndet cirka 4,5 meter, vilket överstiger vingbredden på samtliga i Sverige förekommande fågelarter. Inarbetade åtgärder Den planerade ledningen föreslås synliggöras för fåglarna med hjälp av så kallade fågelavvisare. För att undvika störningar på fågellivet kommer planerade anläggnings- och underhållsarbeten att undvikas under häckningsperioden juni till augusti. Generellt ska lågväxande vegetation i kraftledningsgatan sparas. SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

25 Anläggningsarbeten och framtida skötsel av ledningsgatan utförs på ett sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Anläggningsarbeten vid Gammelstadsviken utförs så att ingen risk för grumling i vattendraget, utsläpp av drivmedel mm eller körskador i strandzonen riskerar att uppstå. Beredskap ska finnas för att begränsa och omhänderta ett eventuellt utsläpp eller läckage. Stolparna placeras så långt möjligt på fastmark, föreslagen ungefärlig placering redovisas i figur 2. Etableringsplatser och uppställning av material, bodar, fordon m.m. undviks inom 50 meter från skyddade naturtyper inom Gammelstadsvikens Natura 2000-område. Påverkan och konsekvenser i driftskedet Området berörs av redan befintliga ledningar, vilka funnits inom området under lång tid. Fågellivet kan därför antas ha anpassats sig till kraftledningarna. Beträffande risken för överslag är avståndet mellan faslinorna på den aktuella ledningen så stort att det i princip är fysiskt omöjligt för fåglar att komma i kontakt med två faser samtidigt. Riskerna för att fåglar ska förolyckas genom överslag bedöms därför som minimala. Mot bakgrund av de skyddsåtgärder som föreslås i form av fågelavvisare samt att ledningen planeras i en befintlig ledningsgata bedöms även kollisionsrisken som begränsad. Detta innebär sammantaget att fågellivet i Gammelstadsviken inte bedöms påverkas av den planerade ledningen. Den nya ledningen kommer att placeras utanför Natura 2000-området varvid det inte kommer att uppstå någon påverkan inom de områden som utgörs av skyddade naturtyper. Våtmarksmiljöer är särskilt känsliga för de körskador som kan uppkomma i samband med anläggningsarbetena. Körskador kan uppkomma i samband med grävnings- och schaktningsarbeten och gjutning av nya stolpfundament. Genom att stolpfundament i första hand placeras på fast mark och att anläggningsarbeten förläggs till vintersäsongen bedöms risken för påverkan och konsekvenser på vattenmiljön som obetydliga. Påverkan och konsekvenser under byggskedet I samband med anläggning av de nya ledningsstolparnas fundament kommer schaktning och markarbeten att utföras. Arbetet kommer tillfälligt att medföra ökat buller och störningar genom att människor och maskiner rör sig i området. Inga eller begränsade konsekvenser bedöms uppstå under anläggningstiden då arbetet utförs utanför häckningsperioden. Vid rasering av befintlig ledning kommer stolparna endast att sågas av. Detta begränsar påverkan och störningarna inom Natura 2000-området och konsekvenserna bedöms därför som obetydliga. 26 (29) SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

26 Skadeförebyggande åtgärder Med hänsyn till närheten till Gammelstadsviken bör röjning av ledningsgatan i våtmarksområdet ske motormanuellt, ej med terränggående skogsmaskiner. Körning på våtmarker bör inte ske om inte marken är väl tjälad och snötäckt. Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Ledningssträckningen går genom ett större område som omfattas av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv enligt miljöbalkens 3 kap 6 och miljöbalkens 4 kap 2, som en del av Norrbottens skärgård. Gammelstadsviken är ett tätortsnära naturreservat som trots detta inte är något särskilt välbesökt rekreationsområde (reservatsgränsen överensstämmer med gränsen för Natura 2000-området enligt figur 6). Kring Gammelstadsviken pågår ett arbete för att utveckla vikens fågelområden samt tillgängligheten för besökare, projekt Guldkant, i Luleå kommuns regi. Bland åtgärderna finns ett förslag på att anlägga en ny vandringsled och ett nytt fågeltorn i de sydöstra delarna av området. Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. Påverkan och konsekvenser i driftskedet Då den planerade nya ledningen föreslås byggas i befintlig ledningsgata kommer inte någon ny mark att tas i anspråk. Störningar på de upplevelsemässiga friluftslivs- och rekreationsvärdena i Gammelstadsviken kan dock uppstå till följd av den nya kraftledningen genom att denna anläggs med högre stolpar än idag. Befintliga vandringsleder och anläggningar såsom fågeltornet på Gammelstadsvikens östra sida bedöms inte påverkas i någon större omfattning då dessa i huvudsak ligger skymda från befintlig ledningsgata. Det går dock inte att utesluta att enstaka stolpar kommer att synas även härifrån. Däremot kommer ledningsgatan synas och upplevas tydligt från den föreslagna nya vandringsleden och övriga föreslagna anläggningar på sträckan. Jämfört med nuläget blir påverkan dock liten då befintlig miljö sedan tidigare är tydligt påverkad av kraftledningar och annan infrastruktur. Konsekvenserna bedöms därför som små eller obetydliga. Påverkan och konsekvenser under byggskedet I samband med anläggning av de nya ledningsstolparnas fundament kommer schaktning och markarbeten att utföras. Arbetet kommer tillfälligt att medföra ökat buller och störningar genom att människor och maskiner rör sig i området. Då störningarna är tillfälliga och övergående bedöms konsekvenserna som obetydliga. Skadeförebyggande åtgärder Inga åtgärder föreslås. SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

27 Rennäringens intressen Förutsättningar Aktuellt område utgör en del av Gällivare samebys vinter- och vårvinterland. Samebyns vinterbetesgrupper flyttar ner renarna till vinterbetesområdet under hösten, till fots eller med lastbil. Tillgången på bete runt Luleå varierar från år till år och avgör hur många renar som kan beta i området. Områden som ofta används av någon av vinterbetesgrupperna finns söder och öster om Gammelstadsviken, vid Storheden-Karlsvik samt på berget väster om Porsön. Inarbetade åtgärder Intrånget har minimerats genom att befintlig ledningsgata nyttjas. Påverkan och konsekvenser i driftskedet Den planerade ledningen kommer inte att påverka något av de områden som används för vinterbete i närheten av Gammelstadsviken och några konsekvenser för rennäringen bedöms därför inte uppkomma. Någon påverkan på mark- eller vattenmiljön bedöms inte heller uppkomma efter vidtagna försiktighetsmått. Påverkan och konsekvenser under byggskedet De arbeten som kommer att vidtas i samband med anläggandet av kraftledningen bedöms inte påverka rennäringen. Skadeförebyggande åtgärder Inga åtgärder föreslås. Värdering och samlad bedömning Samlad bedömning Den planerade ledningen placeras i befintlig ledningsgata vilket innebär att ledningen inte innebär att någon ny mark kommer att tas i anspråk och en relativt begränsad påverkan i övrigt. Miljömål och miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige, se tabell 3. Det övergripande målet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Etappmål har antagits som anger vilka steg som måste tas för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen innebär bland annat ett utökat skydd av skog, mark och vatten. Miljökvalitetsmålen bryts ner och specificeras till regionala och kommunala mål av länsstyrelser och kommuner. 28 (29) SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

28

29

30

31

32

33 Fortsatt arbete och uppföljning I denna miljökonsekvensbeskrivning redovisas bedömda och beräknade effekter av den planerade kraftledningen. Dessa bedömningar innehåller ett mått av osäkerhet. För att säkerställa att den planerade verksamhetens faktiska miljökonsekvenser inte väsentligt avviker från de i miljökonsekvensbeskrivningen redovisade konsekvenserna och för att få kunskap om hur vidtagna åtgärder fungerar bör den planerade verksamheten följas upp. För att motverka och förebygga olägenheter för hälsa och miljö är verksamhetsutövaren, enligt miljöbalkens bestämmelser om egenkontroll (26 kap. 19 ), skyldig att fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Egenkontrollen innebär också att verksamhetsutövaren, genom undersökningar eller på annat sätt, ska hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan på miljön. Vattenfall bedömer att det i det aktuella projektet inte krävs någon uppföljning av några specifika miljöaspekter på grund av anläggningens minimala påverkan på omgivningen. 34 (29) SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING

34 Referenser Luleå kommun, Översiktsplan (2013) Länsstyrelsen I Norrbottens län, Bevarandeplan Natura 2000 Gammelstadsviken SE (2007) Natur i Norr/Thomas Öberg, Gammelstadsviken och Mjölkuddstjärnen, Strategi och idéer för tillgänglighet och information (2012) NVE. Fugl och kraftledninger. Tilltak som kan redusere fugledød Digitala källor Luleå kommun. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsens GIS-tjänster. Riksantikvarieämbetet. Fornsök. Skogsstyrelsen. Skogens källa. SWECO, RAPPORT: GAMMELSTADSVIKEN, ORIGINALHANDLING