UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE INOM YRKESUTBILDNINGEN
|
|
- Stefan Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE INOM YRKESUTBILDNINGEN GRUNDER FÖR LÄROPLANEN 2000 UTBILDNINGSSTYRELSEN
2 2 Omslag Petri Tolppanen Ombrytning Pirjo Hilkku Tryck Universitetstryckeriet Helsingfors 2000 ISBN
3 3 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNr 42/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM Giltighetstid fr.o.m tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger: L 630/98, 3 2 mom och 25 2 mom F 811/98, ändrad 1139/99 8a och 10 4 mom Till anordnare av yrkesutbildning och yrkesläroanstalter GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE 2000 Utbildningsstyrelsen har fastställt föreskriften angående grunder för läroplanen för undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte att iakttas från tillsvidare. Föreskriften bygger på lagen om yrkesutbildning 630/98 och på förordningen 811/98 och ändringen av den 1139/99. Föreskriften iakttas vid den undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte, som avses i lagen 630/98, 3 2 mom. Utbildningsanordnaren kan inte lämna läroplansgrunderna obeaktade eller avvika från dem. Generaldirektör JUKKA SARJALA Jukka Sarjala Överdirektör HELI KUUSI Heli Kuusi BILAGA FÖR KÄNNEDOM Informativ tilläggsdel Länsstyrelserna
4 4
5 5 Innehåll 1. UPPGIFTERNA OCH MÅLEN FÖR DEN UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE UPPBYGGNADEN AV STUDIERNA Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande yrkesutbildning (träning I) Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv (träning I) STUDIERNAS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande yrkesutbildning (träning I) Utbildningens mål Studiehelheterna inom utbildningen Modersmålet och kommunikation Det andra inhemska språket och främmande språk Matematik Informationsteknik Gymnastik och hälsokunskap Funktionella basfärdigheter och livskompetens Motoriska färdigheter Dagliga aktiviteter och boendeträning Fritidsaktiviteter Livskompetens Studie- och arbetslivsfärdigheter Kännedom om yrkesutbildning och arbetsliv Valfria studier Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv (träning II) Utbildningens mål Studiehelheterna inom utbildningen Kunskapsmässiga färdigheter Modersmålet och kommunikation Matematik Informationsteknik Samhälleliga färdigheter Arbetsfärdighet och yrkesstudier... 17
6 6 Interaktionsförmåga Funktionella basfärdigheter och livskompetens... Motoriska färdigheter Dagliga aktiviteter och boendeträning... Fritidsaktiviteter Livskompetens Valfria studier BEDÖMNING AV DE STUDERANDE Bedömningens syfte Verkställandet av bedömningen Betyg ÖVRIGA BESTÄMMELSER Rehabilitering Studiehandledning UPPGÖRANDE AV LÄROPLAN Läroanstaltens läroplan Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas BILAGA UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR UPPGÖRANDE AV LÄROPLANSGRUNDER FÖR UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE
7 7 1. Uppgifterna och målen för den undervisning och handledning som ges handikappade studerande i träningsoch rehabiliteringssyfte I anslutning till den grundläggande yrkesutbildningen kan handikappade studerande erhålla undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte. Ändamålet med dessa åtgärder är att de studerande, som till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan orsak är i behov av speciellt stöd, skall erhålla färdigheter för yrkesutbildning och för placering i arbete och förmåga att klara sig i livet. Utbildningens mål är att de studerande efter avslutad utbildning skall ha så goda färdigheter som möjligt för ett självständigt liv och för utbildning eller arbete. Utbildningen skall också stöda de studerandes positiva utveckling, stärka deras självkänsla och öka deras livsfärdigheter. Målet är att de studerandes självförtroende och initiativförmåga ökar så att de självständigt eller med handledning är kapabla att fatta beslut i de val som gäller deras studier och deras liv. Undervisningen och handledningen för träning och rehabilitering av handikappade studerande kan vara 1) Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande yrkesutbildning (träning I) Målet är att ge de studerande sådana färdigheter att de utgående från sina förutsättningar efter avslutad utbildning kan delta i grundläggande yrkesutbildning eller skaffa sig en yrkesinriktad omskolning. Utbildningen omfattar studieveckor, på grund av speciella orsaker 80 studieveckor. eller 2) Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv (träning II), om de studerande till följd av handikapp eller sjukdom inte har möjlighet att övergå till utbildning som leder till en yrkesinriktad grundexamen. Denna utbildning är avsedd för de svårast handikappade studerandena.
8 8 Utbildningens mål är att de studerande skall kunna leva ett så självständigt och rikt liv som möjligt och att de i mån av möjlighet också skall kunna delta i arbetslivet, självständigt eller i en stödd arbetsgemenskap. Utbildningen omfattar studieveckor. Utbildningsanordnaren beslutar till vilkendera utbildningsgruppen en person hör. Beslutet sker utgående från individuella sakkunnigutredningar och efter det att personen själv, vårdnadshavarna och familjemedlemmarna har hörts. De detaljerade målen för undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte fastställs flexibelt utgående från de studerandes individuella resurser och deras livssituation. I vardera utbildningsformen skall rehabilitering för de studerande ingå som stöd för den övriga undervisningen och handledningen. Genom ett yrkesövergripande samarbete skall en individuell rehabiliteringsplan uppgöras för varje studerande. Målet är att de studerande skall kunna klara sig så självständigt som möjligt i sin dagliga och sociala miljö och att de skall vara kapabla att finna aktiva förfaringssätt i sina studier och i hela sitt liv. 2. Uppbyggnaden av studierna 2.1 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING (träning I) Omfattningen av den undervisning och handledning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning är studieveckor. På grund av speciella orsaker kan denna utbildning omfatta 80 studieveckor. Ett studieår innehåller 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats under 40 timmar. Den undervisning och handledning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning består av följande studiehelheter. Omfattningen av de enskilda studiehelheterna bestäms individuellt och flexibelt utgående från de studerandes förutsättningar och de mål som de har uppställt.
9 9 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande yrkesutbildning sv (TRÄNING I) Modersmålet och kommunikation Det andra inhemska språket och främmande språk Matematik Informationsteknik Gymnastik och hälsokunskap Funktionella basfärdigheter och livskompetens Studie- och arbetslivsfärdigheter Kännedom om yrkesutbildning och arbetsliv Valfria studier 2.2 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV (träning II) Omfattningen av undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv är studieveckor. Ett studieår innehåller 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats under 40 timmar. Undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv består av följande studiehelheter. Omfattningen av de enskilda studiehelheterna bestäms individuellt och flexibelt utgående från de studerandes förutsättningar och de mål som de har uppställt.
10 10 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv sv (TRÄNING II) Kunskapsmässiga färdigheter (modersmålet och kommunikation, matematik och informationsteknik) Samhälleliga färdigheter Arbetsfärdighet och yrkesstudier Interaktionsförmåga Funktionella basfärdigheter och livskompetens Motoriska färdigheter Dagliga aktiviteter och boendeträning Fritidsaktiviteter Livskompetens Valfria studier 3. Studiernas mål och centrala innehåll 3.1 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING (träning I) Utbildningens mål Målet är att de studerande får en så realistisk bild som möjligt av arbetslivet och av olika yrken och utbildningsalternativ och att de utgående från detta kan bedöma sina egna mål och möjligheter.
11 11 Målet är också att de studerande så självständigt och målinriktat som möjligt kan skaffa sig information och kan finna ett arbetssätt som är tryggt och som bäst lämpar sig för dem. De kan också mångsidigt utnyttja olika slag av kunskapskällor. Till målen för undervisningen och handledningen hör också att de studerande kan lita på sin egen förmåga, klarar sig i situationerna i det dagliga livet och är kapabla att utveckla sina färdigheter för att klara sig i livet Studiehelheterna inom utbildningen MODERSMÅLET OCH KOMMUNIKATION De studerande kan tala eller kommunicera på sitt eget alternativa sätt (t.ex. med teckenspråk) och kan uttrycka sig, läsa, skriva och lyssna samt förstå läst text så att de är kapabla att studera och att fungera i arbetslivet. Målet är också att de studerande finner sina starka sidor i att uttrycka sig och vågar försöka sig på nya uttrycksformer. De studerande förstår det centrala innehållet i den kommunikation som de tar emot. De studerande lär sig att använda litteratur, film, teater, radio, Internet och andra medier för att skaffa sig information, upplevelser och erfarenheter. Centralt innehåll: praktisk kommunikationsförmåga. DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De studerande kan på ett begripligt sätt ge och ta emot kommunikation på det andra inhemska språket och/eller ett främmande språk så att de är kapabla till studier inom yrkesutbildningen. De studerande inser vilken betydelse språkkunskaperna och internationaliseringen har i vår föränderliga värld och är intresserade av att utveckla sina färdigheter. Centralt innehåll: baskunskaper i språk, dvs. att kunna uttrycka sig och ta emot kommunikation. MATEMATIK De studerande behärskar de grundläggande färdigheter i matematik som behövs i det dagliga livet och vid studierna. De kan vid sina räkneoperationer använda räkneapparat, dator och andra hjälpmedel. Centralt innehåll: grundläggande matematiska räkneoperationer.
12 12 INFORMATIONSTEKNIK Målet är att de studerande känner till hur datorer används och inser vilken betydelse informationstekniken har i det dagliga livet och som ett individuellt hjälpmedel för dem. Centralt innehåll: kännedom om textbehandling och andra verktygsprogram samt användning av Internet. GYMNASTIK OCH HÄLSOKUNSKAP Målet är att de studerande inser vilken betydelse kost, gymnastik och sunda levnadsvanor har för människans välbefinnande. De vet hur de skall sköta sin hälsa och sitt psykiska välbefinnande. De kan med handledning välja gymnastikformer, som är lämpliga för dem och som ger dem upplevelser och positiva erfarenheter av att lyckas. Centralt innehåll: hälsofrämjande verksamhet i arbetet och under fritiden. FUNKTIONELLA BASFÄRDIGHETER OCH LIVSKOMPETENS * Motoriska färdigheter De studerande har kännedom om människokroppens delar och deras funktioner. De behärskar sin kropp och sina grov- och finmotoriska rörelser så att de klarar sig i sina dagliga aktiviteter. Centralt innehåll: olika sätt att röra sig, händernas funktioner, samarbete och koordination mellan öga och hand/fot. * Dagliga aktiviteter och boendeträning De studerande kan utgående från sina färdigheter tillreda hälsosam och ekonomisk hemlagad mat och de kan utnyttja halvfabrikat och färdigmat. De sätter sig in i planering av måltider, inköp av matvaror och basmetoderna vid matlagning. De studerande inser vilken betydelse hälsosam kost och rätta måltidsvanor har för deras välbefinnande och kan själva förse sig med den specialkost som de eventuellt behöver. De studerande förstår betydelsen av prydlighet och hygien. De kan städa sin bostad och sin arbetsplats och använder städredskap och rengöringsmedel på ett ändamålsenligt sätt. De studerande klarar så självständigt som möjligt sina dagliga aktiviteter i samband med boendet. De kan skapa en trivsam boendemiljö för sig själva och kan också sköta om bostaden.
13 13 De studerande klarar sig så självständigt som möjligt. De kan sköta sin personliga hygien, sin klädsel och annat i samband med deras yttre som krävs för deras sociala umgänge. Centralt innehåll: träning för ett självständigt liv. * Fritidsaktiviteter Målet är att de studerande har kännedom om möjligheterna att tillbringa sin fritid på ett sätt som känns meningsfullt för dem och som gör deras liv rikare och att de kan utnyttja sin fritid. De studerande inser skillnaden i betydelse mellan arbete och fritid och kan hålla pauser i sitt arbete vid läroanstalter, på arbetsplatser, hemma och i olika slag av hobbyverksamhet. Centralt innehåll: möjligheter till fritidssysselsättning och hobbyverksamhet. * Livskompetens Målet är att de studerande kan ta ansvar för besluten i sitt liv och att de på ett positivt sätt försöker inverka på sin livssituation och sin framtid. De studerande har en uppfattning om sin livssituation och sina sociala referensramar. De studerande kan bedöma sina färdigheter och sina prestationer och börjar bygga upp en realistisk och positiv jagbild. De kan definiera sina resurser och sitt behov av utveckling. De studerande vill aktivt försöka stärka sin självkänsla. Centralt innehåll: utveckling av den egna identiteten och realistisk definition av egna resurser och utvecklingsbehov. STUDIE- OCH ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Målet är att de studerande har kännedom om samhällets centrala service och vid behov kan utnyttja servicen och sköta sina angelägenheter. De klarar sig i trafiken, vid behov med handledning, och är kapabla att upprätthålla sociala relationer med sin närmaste omgivning. Centralt innehåll: samhällets service. De studerande har kännedom om sina rättigheter och skyldigheter som medlemmar i kommunen och samhället. De är medvetna om konsumenternas rättigheter och skyldigheter, både som enskilda personer och som yrkesverksamma konsumenter. Centralt innehåll: kännedom om individens rättigheter och skyldigheter.
14 14 De studerande kan i sin studiemiljö, i sitt privatliv och i arbetslivet visa förståelse för andra och kan sätta värde på sig själva och på andra personer som likvärda samhällsmedlemmar. De studerande uppnår en sådan samarbetsoch interaktionsförmåga att de kan fungera interaktivt i olika slags grupper. Centralt innehåll: gemensamma sätt att uppträda och interaktionsförmåga. De studerande känner till olika sätt att studera och skaffa sig information. De studerar aktivt och självständigt. De kan förbereda sig för prov, avlägga prov och utarbeta skriftliga eller muntliga redogörelser. Centralt innehåll: förmåga till kunskapssökning samt grundläggande studiefärdighet. De studerande har kännedom om de centrala reglerna i arbetslivet, såsom arbetstagarnas ställning, praxis vid arbetsavtal och olika arbetssätt. De studerande har en uppfattning om sig själva i rollen som eventuella arbetstagare. De är medvetna om den samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet. Centralt innehåll: de i arbetslivet behövliga grundprinciperna. KÄNNEDOM OM YRKESUTBILDNING OCH ARBETSLIV Målet är att de studerande har kännedom om utbildningen för olika slag av yrkesområden och är kapabla att göra klart för sig sina egna mål i relation till kraven inom utbildningen. De studerande har kännedom om olika yrken inom arbetslivet och deras krav. Centralt innehåll: baskunskaper om olika utbildningsområden, om yrkesutbildningen och om yrkena inom arbetslivet. De studerande sätter sig i praktiken in i innehållet för de gemensamma ämnen och yrkesämnen som ingår i yrkesstudierna och känner till kraven i dessa ämnen. De får praktisk erfarenhet av yrkeskunnandet och studiehelheterna för någon bransch. Centralt innehåll: praktisk erfarenhet av yrkesutbildningen inom någon bransch. Målet är att de studerande får träning i arbetsuppgifter och skaffar sig praktisk arbetserfarenhet i en arbetsgemenskap. De får färdigheter för framtida perioder av inlärning i arbetet inom den grundläggande yrkesutbildningen. Genom denna praktik lär de känna olika sidor av yrkena och arbetssätten i dem.
15 15 Centralt innehåll: praktisk arbetserfarenhet. VALFRIA STUDIER De studerande kan utgående från sina intressen och behov välja valfria studier ur utbudet i sin läroanstalt eller någon annan läroanstalt. De valfria studierna skall stöda de studerandes övriga inlärning och utvecklingen av deras personlighet. 3.2 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV (TRÄNING II) Utbildningens mål Målet är att de studerande klarar sig i sitt dagliga liv som medlemmar i samhället och i en arbetsgemenskap. Målet är också att utgående från de studerandes förutsättningar ge dem kunskaper och färdigheter för arbetslivet, så att det blir möjligt för dem att utföra en arbetsuppgift antingen på den öppna marknaden, i stödd verksamhet, skyddat arbete eller dagverksamhet. Ett mål är också att de studerande utgående från sina förutsättningar så självständigt som möjligt skall kunna ta ansvar för sina liv Studiehelheterna inom utbildningen KUNSKAPSMÄSSIGA FÄRDIGHETER De studerande har utgående från sina förutsättningar färdigheter att skaffa sig och ta emot information. Utgående från sina förutsättningar kan de utnyttja denna information i alla sina dagliga aktiviteter, när de löser problem och när de tillämpar och finner ny information. Centralt innehåll: införskaffande och utnyttjande av information. * Modersmålet och kommunikation De studerande kan i det dagliga livet uttrycka sig i tal eller skrift eller också kan de använda något sätt att kommunicera, som stöder eller ersätter talet, eller utnyttja kompletterande metoder om deras muntliga kommunikation är bristfällig.
16 16 De studerande tränar sig i att lyssna och förstå kommunikation som andra sänder i muntlig form eller i någon alternativ form. Centralt innehåll: förståelse och förmedling av verbal kommunikation samt metoder för ersättande kommunikation. Utgående från sina förutsättningar kan de studerande med handledning utnyttja olika medier för att skaffa sig information, upplevelser och erfarenheter. Centralt innehåll: förmåga att uttrycka sig och ta emot information. * Matematik Utgående från sina förutsättningar har de studerande de baskunskaper som de behöver för räkneoperationer i vardagslivet. De kan vid behov använda räkneapparat och andra hjälpmedel vid sina uträkningar. Centralt innehåll: matematiska grundläggande räkneoperationer. * Informationsteknik Utgående från sina förutsättningar förstår de studerande vad informationsteknik innebär. De kan vid behov med handledning använda en dator som hjälpmedel. Centralt innehåll: datorernas primära betydelse. SAMHÄLLELIGA FÄRDIGHETER Målet är att de studerande har kännedom om den viktigaste samhällsservicen, vid behov kan uträtta ärenden på olika serviceställen och med handledning kan utnyttja servicen. De sätter sig in i olika sätt att så självständigt som möjligt eller med handledning klara sig i trafiken och i trafikmedlen. Centralt innehåll: samhällets service. De studerandes verksamhet präglas av en realistisk uppfattning om omgivningen och om dem själva samt om de förväntningar som omgivningen ställer på dem. Målet är att de studerande skall klara sig i sina arbetsuppgifter och i det övriga samhället. De studerande har kännedom om pengarnas betydelse i arbetslivet och i det dagliga livet i övrigt. Utgående från sina förutsättningar tränar de sig i att sköta sina penningangelägenheter. Centralt innehåll: verksamhetsmetoderna i samhället.
17 17 ARBETSFÄRDIGHET OCH YRKESSTUDIER De studerande har kännedom om de centrala reglerna för en arbetsgemenskap, t.ex. arbetstagarnas ställning och arbetstiderna, och lär känna olika sätt att arbeta. De studerande har en uppfattning om sig själva i rollen som eventuella arbetstagare. Centralt innehåll: grundregler som behövs i en arbetsgemenskap. Målet är att de studerande får träning i de arbetsmetoder som behövs i praktiska arbetsuppgifter med beaktande av det speciella stöd som de behöver och med hänsyn till arbetarskyddssynpunkterna. De studerande får utgående från sina förutsättningar praktisk yrkesinriktad undervisning och handledning vid arbetsuppgifterna. Centralt innehåll: praktisk arbetsfärdighet och till den ansluten yrkesinriktad undervisning. INTERAKTIONSFÖRMÅGA De studerande kan uttrycka sig och kan delta i situationer som kräver kommunikation. De tränar sig i att inleda växelverkan på det sätt som motsvarar deras förutsättningar. De studerande kan utnyttja det för dem mest typiska interaktionssättet i sina dagliga aktiviteter. Centralt innehåll: social kommunikationsförmåga i praktiken. De studerande har kännedom om de sätt att uppföra sig som krävs i det dagliga livet, vid studierna och i arbetet. De kan både i sitt privatliv och sitt arbete visa förståelse för andra och kan sätta värde på sig själva och på andra som likvärda personer. Centralt innehåll: gemensamma sätt att uppföra sig samt jämlikhet. FUNKTIONELLA BASFÄRDIGHETER OCH LIVSKOMPETENS * Motoriska färdigheter De studerande har kännedom om kroppens delar och deras funktioner. De känner till metoder att behärska sin kropp och dess grov- och finmotoriska rörelser så att de klarar av sina dagliga aktiviteter. Centralt innehåll: olika sätt att röra sig, händernas funktioner, samarbete och koordination mellan öga och hand/fot.
18 18 * Dagliga aktiviteter och boendeträning De studerande inser vilken betydelse dygnsrytmen har för indelningen av vardagarna. De tränar sig i att finna sin egen dygnsrytm och hålla fast vid den. De studerande kan enligt sin förmåga delta i att tillreda hälsosam och ekonomisk hemlagad mat och de kan med handledning utnyttja halvfabrikat och färdigmat. De sätter sig in i inköpen av matvaror och i basmetoderna för matlagning. De studerande inser vilken betydelse hälsosam kost och rätta måltidsvanor har för deras välbefinnande. De studerande förstår betydelsen av prydlighet och hygien. De kan städa sin bostad och sin arbetsplats och använder städredskap och rengöringsmedel på ett ändamålsenligt sätt. De studerande kan så självständigt som möjligt klara sina dagliga sysslor i samband med boendet. Utgående från sina förutsättningar kan de inverka på trivseln i sin bostad och sköta den. De studerande klarar sig så självständigt som möjligt. Utgående från sina förutsättningar kan de sköta sin personliga hygien, sin klädsel och annat som gäller deras yttre och som krävs i deras sociala umgänge. Centralt innehåll: träning för ett självständigt liv. * Fritidsaktiviteter Målet är att de studerande har kännedom om möjligheterna att tillbringa sin fritid på ett sätt som känns meningsfullt för dem och som gör deras liv rikare och att de kan utnyttja sin fritid. De studerande inser skillnaden i betydelse mellan arbete och fritid och kan hålla pauser i sitt arbete vid läroanstalter, på arbetsplatser, hemma och i olika slag av hobbyverksamhet. Centralt innehåll: möjligheter till fritidssysselsättning och hobbyverksamhet. * Livskompetens Målet är att de studerande på ett positivt sätt försöker inverka på sin livssituation och sin framtid. De studerande kan med handledning få en uppfattning om sin livssituation och sina sociala referensramar. De studerande försöker bedöma sina färdigheter och sina prestationer och börjar bygga upp sin jagbild i en realistisk och positiv riktning. De kan definiera sina resurser och sitt behov av utveckling. De studerande vill aktivt försöka stärka sin självkänsla. Centralt innehåll: utveckling av den egna identiteten och realistisk definition av egna resurser och utvecklingsbehov.
19 19 VALFRIA STUDIER De studerande kan utgående från sina intressen och behov välja valfria studier ur utbudet i sin läroanstalt eller någon annan läroanstalt. De valfria studierna skall stöda de studerandes övriga inlärning och utvecklingen av deras personlighet. 4. Bedömning av de studerande 4.1 BEDÖMNINGENS SYFTE Bedömningen har som mål att stöda de studerandes inlärning. Bedömningen skall också ge handledning och genom växelverkan kontinuerligt följa med de studerandes framsteg. De studerande bör få respons för sitt kunnande och lära sig att själva bedöma sin verksamhet. Vid bedömningen beaktas framstegen såväl när det gäller kunskaper och färdigheter som psykisk utveckling. Syftet med bedömningen är att stärka de studerandes positiva jagbild och öka deras motivation att lära sig något nytt. Ändamålet med bedömningen är också att ge de studerande en realistisk bild av dem själva och deras kunnande. De studerande ställer upp mål för sin inlärning, som granskas vid de regelbundet återkommande bedömningssamtalen. Målet är att producera information om nivån för de studerandes kunnande och ge läroanstalterna respons angående resultatet av deras verksamhet. 4.2 VERKSTÄLLANDET AV BEDÖMNINGEN Bedömningen av de studerande baserar sig på den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas och på målen i denna plan. De studerandes framsteg ställs i främsta rummet i relation till deras utveckling. I den undervisning och handledning som förbereder de studerande för arbete och ett självständigt liv baserar bedömningen sig på en kontinuerlig uppföljning och på den slutbedömning som görs när utbildningen avslutas. Bedömningen utgår från målen i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas, och dessa mål har härletts ur målen för de olika studiehelheterna. Vid bedömningen av de studerande som får undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte används i stället för en
20 20 numerisk skala en beskrivande verbal bedömning av hur målen för studiehelheterna har uppnåtts. Vid den undervisning och handledning som förbereder de studerande för grundläggande yrkesutbildning kan man i tillämpliga delar använda de bedömningsprinciper och den skala (1 5) som normalt används inom den grundläggande yrkesutbildningen. 4.3 BETYG Efter den undervisning och handledning som ges de studerande i träningsoch rehabiliteringssyfte erhåller de betyg över slutförda studier. Betyget skall innehålla följande uppgifter: 1. utbildningsanordnarens/läroanstaltens namn 2. studerandens namn och personbeteckning 3. utbildningens namn och dess omfattning i studieveckor 4. slutförda studier, deras omfattning i studieveckor och vitsord (antingen beskrivande eller enligt skala) 5. tilläggsuppgifter och speciella omnämnanden 6. omfattningen av introduktion för utbildning/arbete, läroanstalter och arbetsplatser 7. datum och underskrifter 8. utbildningsanordnarens/läroanstaltens stämpel På baksidan av betyget eller på ett extra blad antecknas dessutom: 9. utbildningsanordnarens/läroanstaltens namn 10. den lagstiftning på vilken utbildningen baseras 11. undervisningsministeriets tillstånd att anordna utbildningen 12. meddelande att utbildningen har skett enligt de av Utbildningsstyrelsen fastställda läroplansgrunderna 13. definition av studieår och studievecka 14. bedömningsskala Till betyget kan fogas ett utlåtande med en verbal beskrivning av den studerandes starka sidor, speciella färdigheter och behov av stöd samt den plan för fortsatt utbildning, som har utarbetats under studiernas gång.
21 21 5. Övriga bestämmelser Undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte skall alltid omfatta helhetsbaserad rehabilitering samt studiehandledning för de studerande. Detta gäller såväl undervisning och handledning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning (träning I) som undervisning och handledning som ger träning och rehabilitering för arbete och ett självständigt liv (träning II). Rehabiliteringen och studiehandledningen ingår i omfattningen av de studiehelheter som nämns i andra kapitlet. 5.1 REHABILITERING I den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte skall ingå helhetsbaserad rehabilitering för de studerande. Till den hör utom specialundervisning funktionell, psykisk och social rehabilitering. Den yrkesinriktade helhetsbaserade rehabiliteringen utgör en fortsättning på den rehabilitering som inleddes på de tidigare skolstadierna och den fortsätter eventuellt också efter yrkesutbildningen. Rehabiliteringen bidrar till att de studerande kan upprätthålla och stärka den nivå av självständighet som de har uppnått eller hjälper dem att finna nya färdigheter så att de klarar sig i det praktiska livet. Rehabiliteringen är en process vars mål skall basera sig på de studerandes förutsättningar och behov. Rehabiliteringen kan vara kontinuerlig och ingå i verksamheten i det dagliga vardagslivet eller den kan vara av engångsnatur. Målet är att de studerande får hjälp att finna möjligheter för rehabilitering som motsvarar deras behov. Medan den undervisning och handledning som ger träning och rehabilitering pågår planerar man konkret hur de studerande skall kunna erhålla den rehabiliteringsservice och de hjälpmedel som de behöver. Rehabiliteringen skall planeras i ett yrkesövergripande samarbetsnätverk och i samråd med de studerandes vårdnadshavare. De studerande skall i mån av möjlighet få vara med när målen för rehabiliteringen ställs upp och få delta i beslutsfattandet angående sin rehabilitering. 5.2 STUDIEHANDLEDNING Varje studerande har rätt att få tillräckligt med personlig och annan behövlig handledning för sina studier. De studerande skall få mångsidigt stöd för att
22 22 kunna lösa de problem som eventuellt uppstår i samband med deras studier och deras liv. Målet är att de studerande lär känna sin studiemiljö och dess studiekultur. De får kännedom om läroanstaltens olika funktioner och om den stödservice som de har tillgång till medan de studerar. Målet är också att de studerande har kunskaper om hur studierna är uppbyggda och om målen för dem. De studerande fördjupar sina kunskaper om utbildningen och orienterar sig och engagerar sig i studierna. Handledningen bör också ge de studerande information om deras framtida möjligheter och ge dem färdigheter att klara av förändringar i samband med studierna och det övriga livet. Läroanstaltens hela personal skall delta i att handleda de studerande, men huvudansvaret för planeringen av handledningen vilar på studiehandledaren. För att studiehandledningen skall lyckas krävs internt samarbete mellan de sakkunniga i läroanstalten, samarbete med de studerande och deras hem samt samarbete mellan olika läroanstalter och med utomstående sakkunniga. 6. Uppgörande av läroplan 6.1 LÄROANSTALTENS LÄROPLAN Den som anordnar undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte godkänner läroplanen för respektive läroanstalt. Läroplanen skall baseras på läroplansgrunderna i denna föreskrift. Den uppgörs så att den gör det möjligt att genomföra undervisningen och handledningen individuellt och flexibelt enligt de studerandes mål och behov. Läroplanen skall innehålla: de centrala värderingarna för undervisningen och handledningen uppgifterna och de övergripande målen för undervisningen och handledningen principerna för uppgörande av individuella planer för hur undervisningen skall ordnas studiehelheternas mål och innehåll arrangemangen för undervisningen principerna för bedömningen av de studerande
23 23 arrangemangen för stöd-, special-, assistant- och sakkunnigtjänster samarbetsparterna vid arrangemangen för undervisningen de ansvariga instanserna 6.2 INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS Utgångspunkterna för den undervisning och handledning som ges i träningsoch rehabiliteringssyfte skall vara de studerandes individuella situation som utgår från deras behov. Omfattningen av undervisningen och handledningen och deras innehåll skall planeras individuellt, praktiskt och flexibelt med beaktande av de studerandes nuvarande situation och deras utvecklingsmöjligheter, på ett sådant sätt att deras fortsatta studier eller deras placering i arbete sker rationellt. Medan utbildningen pågår skall man tillsammans med de studerande planera det stöd och de hjälpmedel, som de behöver för att klara sig vid studierna och i arbetsuppgifterna efter studierna, i eventuell utbildning och i ett självständigt liv. Genomförandet av studierna och övergången till arbete bör baseras på ett intimt samarbete mellan de studerande, deras närmiljö, utbildningsanordnarna, de sociala myndigheterna och arbetsgivarna. I synnerhet vid den undervisning och handledning som ger träning och rehabilitering för arbete och ett självständigt liv bör man utnyttja naturliga situationer, de studerandes egna erfarenheter och konkreta sammanhang. Studiehelheterna integreras enligt dygnsrytmen i verksamheten och arbetsuppgifterna. En individuell plan för hur undervisningen och handledningen skall ordnas skall utarbetas för varje studerande. Planen baseras på läroplansgrunderna i denna föreskrift och på läroanstaltens läroplan. Den individuella planen baseras alltid på den studerandes personliga förutsättningar och behov. Den skall innehålla: en redogörelse för den studerandes färdigheter och nuvarande prestationsnivå och grunden till att den studerande har erhållit specialundervisning de studier som den studerande skall genomföra, de läroplansgrunder som iakttas vid undervisningen, utbildningens omfattning och mål, den individuella läroplanen metoderna för genomförandet av undervisningen och handledningen samt ansvarspersonerna
24 24 stöd-, special-, assistant- och sakkunnigtjänsterna elevvårds- och boendetjänsterna sätten att genomföra träningen för arbetsuppgifter och arbetsprövningen arrangemangen för uppföljning och ansvarspersonerna grunderna för bedömningen av den studerande. Den individuella planen utarbetas tillsammans med den studerande och i mån av möjlighet i samarbete med den studerandes vårdnadshavare och representanter för den skola som den studerande tidigare har besökt. Planen kan utarbetas under en speciell orienteringsperiod i början av utbildningen. De arbetsuppgifter och den praktik som ingår i de studerandes utbildning skall planeras flexibelt utgående från de studerandes (arbetstagarnas) förutsättningar. I den individuella planen skall man detaljerat och flexibelt fastställa arbetsuppgifterna, arbetsmetoderna och redskapen, kommunikationsmetoderna, den fysiska arbetsplatsen, arbetstiden, den person som ger handledning i arbetet och andra stödpersoner, bedömningen av arbetet och hur responsen ges samt de metoder genom vilka de studerande motiveras för arbetet. De studerandes framsteg skall följas upp medan utbildningen pågår och vid behov skall de individuella målen och stödåtgärderna ändras. Medan utbildningen pågår utarbetas för de studerandes fortsatta utbildning en individuell plan, som stöder de studerandes egna mål och beaktar de mål som gäller yrke, rehabilitering, boende och arbetsuppgifter.
25 BILAGA 1 UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR UPPGÖRANDE AV LÄROPLANSGRUNDER FÖR UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE Läroplansgrunderna återspeglar värderingarna inom utbildningen och den rådande uppfattningen om utbildningens roll i samhället samt människosynen, kunskapssynen och synpunkterna på inlärning och undervisning. I denna bilaga granskas utgångspunkterna för uppgörandet av dessa grunder: målgruppen för den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte samt syftet med läroplansgrunderna, utgångspunkterna för dem och människosynen i dem. Denna bilaga innehåller också en redogörelse för de betoningar och det baskunnande som är gemensamma för alla studerande. Även om den förberedande utbildningen inte leder till en examen kommer de studerande att möta kraven på baskunnande i samband med en eventuell grundläggande yrkesutbildning och i arbetslivet. En projektgrupp vid Utbildningsstyrelsen gjorde ett utkast till uppgörande av läroplansgrunder för undervisningen och handledningen av handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte. Kommentarer till detta utkast erhölls av representanter för specialläroanstalterna och av andra sakkunniga. 1. Definition av målgruppen för den undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte Enligt 3 i lagen om yrkesutbildning (630/98) kan för handikappade studerande i samband med den grundläggande yrkesutbildningen ordnas undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte. Med handikappade studerande avses i allmänhet de studerande som behöver specialstöd. Målgruppen för specialundervisning definieras i 20 i lagen: undervisningen av dem som till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller annan orsak är i behov av särskilda undervisningseller elevvårdstjänster ges som specialundervisning. Detta gäller all grundläggande yrkesutbildning och samma personer utgör också basmålgruppen för den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte. I förordningen 1139/99 definieras omfattningen och målen för den förberedande undervisningen närmare och enligt detta kan denna utbildning ges två målgrupper:
26 2 1) de studerande som har som mål att fortsätta inom den grundläggande yrkesutbildningen och har förutsättningar för detta (träning I) och 2) de svårast handikappade studerande, vilkas inlärningsförutsättningar eller livssituation inte gör det möjligt för dem att genomföra en yrkesutbildning (träning II). Undervisningens omfattning och dess mål bestäms utgående från vilkendera gruppen de studerande tillhör. Jämfört med tidigare lagstiftning utgör den senare målgruppen (träning II), dvs. de svårast handikappade studerandena, en ny grupp i samband med yrkesutbildningen. Till de svårast handikappade personerna hör personer, som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 i lagen om grundläggande utbildning. Till denna grupp räknas svårt syn- och hörselskadade barn samt personer som på annat sätt är fysiskt eller psykiskt svårt handikappade eller försenade i sin utveckling. De har dock möjlighet att utföra en arbetsuppgift på den öppna arbetsmarknaden, i stödd verksamhet, skyddsarbete eller dagverksamhet. De utbildningsanordnare, som av undervisningsministeriet har erhållit som särskild utbildningsuppgift att anordna specialundervisning, kan anordna undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte. Denna särskilda uppgift har tilldelats 12 upprätthållare av specialyrkesläroanstalter. Undervisningsministeriet har dessutom beviljat vissa andra yrkesutbildningsanordnare rätt att anordna undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte. Det är dock ändamålsenligt att den undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte som ges ovannämnda grupp 2 (träning II) med hänsyn till ekonomiska och andra resurser huvudsakligen anordnas i specialyrkesläroanstalterna. 2. Läroplanen, definition och uppgifter Grunderna för en läroplan är en med en lag jämförbar norm, som utbildningsanordnaren överhuvudtaget inte kan lämna obeaktad. Genom denna norm försäkrar man sig om att basrättigheterna och jämlikheten inom utbildningen, den pedagogiska kongruensen och kvaliteten och rättsskyddssynpunkterna beaktas och att man uppnår en enhetlig yrkesskicklighet i hela landet. Grunderna för läroplanen för den undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte fastställs av Utbildningsstyrelsen, trots att det inte gäller en utbildning som syftar till en examen. Genom detta vill man försäkra sig om att denna förberedande utbildning har enhetliga mål och enhetligt uppbyggda studier. Utbildningen
27 3 skall dock planeras så att den betonar de individuella utgångspunkterna, och de individuella variationerna är också större än vanligt. Därför nämns endast omfattningen av hela utbildningen i läroplansgrunderna och omfattningen av studiehelheterna preciseras inte närmare. Avsikten är dock att de studiehelheter som upptas i läroplansgrunderna skall ingå i utbildningen för alla studerande, om det inte finns synnerligen vägande skäl att lämna bort någon studiehelhet. 3. Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas För specialstuderandena uppgörs alltid en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. Denna plan utgör den centrala grunden för planeringen av undervisningen och för specialfinansieringen. En sådan plan utarbetas också för studerandena inom den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte. Planen kompletterar läroanstaltens läroplan och innefattar den studerandes personliga studieplan, som utgår från studerandens egna studiemål. Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas kan variera mycket för olika studerande. Avsikten är att de valfria studierna flexibelt skall planeras utgående från den studerandes individuella behov. Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas är en process som lever i takt med den studerandes studier. Processen följs upp i ett dokument som uppdateras efter hand som studierna framskrider. Det är vanligt att bedömningen av hur planen har genomförts och uppdateringen av dokumentet sker centraliserat i läroanstalten två gånger per år och annars vid behov. Den individuella planens innehåll bestäms i väsentlig grad av den studerandes stödbehov, kunskaper och färdigheter. I den individuella planen för lindrigare handikappade studerande koncentrerar man sig mera på de kognitiva färdigheterna, medan huvudvikten i den individuella planen för de svårast handikappade studerandena läggs på de dagliga färdigheterna, de motoriska färdigheterna och utvecklingen av kommunikationsfärdigheterna. Läroanstaltens modell för en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas skall gärna vara gemensam och planerad i samarbete, men den måste kunna anpassas enligt undervisningsgruppens och den studerandes behov. Innehållet i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas fastställs i lag och förordning (L 630/98, 20 och F 811/98, 8 ). Innehållet i en typisk individuell plan för en studerande som behöver specialstöd kan se ut så här: förhandsuppgifter om den studerande personuppgifter kontaktuppgifter till hemmet, till myndigheterna
28 4 utbildningsbakgrund och uppgifter om specialundervisning vid tidigare utbildning rehabiliteringsundersökningar, utbildningsförsök uppgifter om aktuella studier och examen målen för studiehelheterna avvikande undervisningsarrangemang undervisningsmetoder stödåtgärder inom specialundervisningen hjälpmedel behov av stöd vid måltider, förflyttningar, boende, perioder för inlärning i arbetet behov av personlig handledning vid studierna tolktjänster anvisningar för uppgörande, uppföljning och komplettering av den individuella planen, ansvarsperson planer för framtiden underskrifter Efter hand som utbildningen framskrider är det viktigt att den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas kan preciseras och ändras. 4. Yrkesutbildningens uppgifter och utgångspunkter Yrkesutbildningens gemensamma mål betonar det intima sambandet mellan yrkesinriktad och personlig tillväxt. Detta utgör bakgrunden också för den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte. I synnerhet vid utbildningen av unga personer är det ett centralt mål vid sidan av strävandena till yrkesskicklighet att de ungas personligheter mångsidigt skall utvecklas och tillväxa, så att de blir aktiva och ansvarskännande medlemmar i samhället. Avsikten med den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte är att öka de studerandes förutsättningar för ett självständigt och aktivt liv i samhället, så att de kan uppleva att de lyckas såväl i sina studier och sitt arbete som i sitt vardagsliv. Yrkesutbildningens mål är att de studerande utvecklas till balanserade och helgjutna människor, som inser sitt ansvar i interaktionen mellan människorna och mellan människorna och naturen och som vill verka för att främja den nationella kulturen. Centrala utgångspunkter är demokrati och jämlikhet, uppskattning av hem och familj, ansvar för medmänniskorna,
29 5 respekt för arbetet och tolerans samt det nationella kulturarvet och internationalism. Värderingarna kommer till synes och förverkligas i skolans verksamhet. Det utgör en gemensam uppgift för samtliga läroanstalter att förtydliga vilka värderingar som styr läroanstalternas verksamhet och att se till att de får insteg i den praktiska verksamheten. De gemensamma värderingarna och besluten om hur man skall uppnå dem utgör en del av läroanstaltens läroplan. 5. Människosynen Undervisning och fostran grundar sig på människosynen. Vid läroplansarbetet har utgångspunkten varit att varje människa är värdefull och unik. Alla har rätt till ett människovärdigt liv, ett människovärdigt arbete och jämlika studiemöjligheter. Utbildningsjämlikhet innebär att alla, oberoende av sina olika inlärningsförutsättningar, har likvärdiga möjligheter att delta i yrkesutbildning och därefter finna en plats i arbetslivet och i samhället. Undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte utgår från att de studerande har förutsättningar att handla ansvarsmedvetet och i enlighet med sina personliga egenskaper som så fullvärdiga samhällsmedlemmar som möjligt. Människosynen inom den undervisning och handledning som ges i träningssyfte går ut på att de personer som behöver specialstöd skall få mesta möjliga färdigheter och makt att fatta beslut i frågor som rör deras eget liv. Härigenom bereds de möjligheter att leva ett gott och meningsfullt liv utgående från sina egna krafter och målsättningar. Ett gott och meningsfullt liv innefattar valfrihet och självbestämmanderätt. Det innefattar också möjlighet till ett självständigt liv, jämbördighet i människorelationerna och full delaktighet. Detta förutsätter att man klart uppfattar och bejakar de mänskliga rättigheterna för de studerande som behöver specialstöd. Den fulla delaktigheten och jämlikheten med andra förutsätter att man så mycket som möjligt försöker undanröja hindren i samhället och omgivningen, både fysiska hinder och hinder som hänför sig till människors attityder och till kommunikationen. Människan är av naturen god och kapabel att tillväxa i många avseenden. En aktiv människosyn betonar den studerandes roll som aktivt subjekt med vilja att lära och utvecklas. Varje studerande är en individ, som vill göra sina egna personliga val också i studiesammanhang och vara ett subjekt för sin egen inlärning. Det betyder dock inte att individen skall klara sig ensam, utan att envar har full rätt till medverkan och samarbete. Respekt för det individuella innebär också att man godkänner och respekterar avvikelser och tar hänsyn till de studerandes erfarenheter och deras sätt att studera. En ansvarskännande människa har omsorg om andra och särskilt om dem som inte reder sig helt med egna krafter.
30 6 6. Synen på kunskap och inlärning I bakgrunden till förnyandet av läroplansgrunderna inom yrkesutbildningen ligger följande uppfattningar om kunskap och inlärning. En konstruktiv inlärningssyn utgår från att de studerande bygger upp kunskapens innebörd och att insikten uppkommer, då de aktivt sovrar fakta och konstruerar sin egen uppfattning om det inlärda. Resultaten av sin inlärning utformar de studerande genom sitt eget handlande. De måste kunna koppla ihop den nya kunskapen med sitt tidigare vetande. De studerande, deras indivduella erfarenheter och personliga sätt att studera skall beaktas vid undervisningen, men det är de själva som ansvarar för sin inlärning. En fördjupad inlärning kräver möjlighet att behandla inlärningsrönen tillsammans med erfarna arbetstagare och lärare. Att fungera tillsammans med andra och lära sig nytt med andras hjälp blir allt viktigare, då arbetet allt oftare skall utföras i team av olika slag. Också vid undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte betonar inlärningssynen de studerandes aktiva roll. Inlärningen grundar sig på egen aktivitet och självständigt arbete, varvid de studerande utnyttjar de möjligheter som omgivningen erbjuder. De studerande väljer och tolkar den information som de tar emot. Motivationen spelar en central roll vid inlärningen. När studierna inleds skall målen för de studerande bestämmas så att de nära anknyter till deras tidigare kunskaper, färdigheter och starka sidor. Inlärningen leds och stöds av lärare, utbildare eller assistenter. På lärarna ankommer att ge de studerande impulser vid inlärningen och att höja deras motivation genom att ge dem uppgifter som är tillräckligt krävande. Inlärningen baserar sig på en människosyn som tar fasta på individens resurser så att envars förmåga och möjligheter inses och erkänns. För att de studerande skall kunna råda över sitt liv och utforma det jämlikt med andras liv måste deras speciella egenskaper och behov beaktas och de olägenheter som deras eventuella handikapp medför måste minimeras. De studerande skall vara medvetna om sina behov och möjligheter, sitt kunnande och sina rättigheter och skyldigheter. De måste också försöka acceptera sig själva oavsett sina handikapp. Information om den egna livsmiljön och möjligheter till socialt umgänge utgör grundbetingelser för inlärning, påverkan och utveckling av livskompetensen.
Livshantering och livskompetens LÄROPLAN FÖR FRITT VALBAR EXAMENSDEL INOM DEN YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM
Livshantering och livskompetens LÄROPLAN FÖR FRITT VALBAR EXAMENSDEL INOM DEN YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM Läroplanen godkänd av styrelsen för Ålands gymnasium xx.5.2018
Läs merGRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,
Läs merUTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV
Utbildningsgrunder UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Föreskrift 6/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 UTBILDNINGEN SOM HANDLEDER FÖR
Läs merLÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande
Läs merFÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR
FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en
Läs merDen ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005.
OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN Dnr 28/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas Datum 27.8.2004 Yrkesutbildningsanordnarna Examenskommissionerna GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN
Läs merUTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4
Läs merUNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2010
UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2010 FÖRESKRIFT 09/011/2010 grunder för LÄROPLAN Utbildningsstyrelsen
Läs merFÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000
FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000 GRUNDER FÖR UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita Ab Helsingfors
Läs mer2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,
1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merGrunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004
Läs merLukiMat Informationstjänst
LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen
Läs merLäroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Innehåll 1. Utgångspunkterna för den undervisning som förbereder för den 3 grundläggande utbildningen 2. Den förberedande
Läs merFÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002
FÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002 Utbildningsstyrelsen 2003 Utbildningsstyrelsen Ombrytning Pirjo Nylund
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut
Läs merUppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning
FÖRESKRIFT 1 (1) 11.01.2018 OPH-54-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.1.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 60 Upphäver Utbildningsstyrelsens
Läs merAnordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP)
Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. 30 punkten 1. BASUPPGIFTER Barnets namn Födelsedatum Förskoleenhet
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Läs merGRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp
1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merVuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen
Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och
Läs merFastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning
Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 82 U2 1 (5) Datum Dnr 19.6.2012 ÅLR 2012/5830 Styrelsen för Ålands gymnasium Hänvisning LL (2011:13) om gymnasieutbildning Kontaktperson Överinspektör Bodil Regårdh Ärende
Läs merFÖRESKRIFT 38/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I DANS I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002
FÖRESKRIFT 38/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I DANS I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002 Utbildningsstyrelsen 2003 Utbildningsstyrelsen Ombrytning Pirjo Nylund ISBN 952
Läs merBeslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:
DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften
Läs merUTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina
UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning
Läs merGRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN
1 (10) GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN 4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE 4.1 SYFTET OCH MÅLET MED BEDÖMNINGEN Utöver vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning
Läs merPRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH-501-2018 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2018 INNEHÅLL PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN
Läs merTidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp
Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov
Läs merVASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent
VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014
Läs merKvalitetskriterier för individuellt stöd
Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras
Läs merUTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN
Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...
Läs merYrkesutbildningsreformen
Yrkesutbildningsreformen Lagen om yrkesutbildning antogs av riksdagen den 30 juni 2017 Centrala förändringar Den nya lagen om yrkesutbildning träder i kraft den 1 januari 2018 Ett sätt att avlägga examen,
Läs merYRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott
Planen uppgjord Datum 15/2 2013 Justering av uppbyggnaden Datum 21/3 2013 Formell justering Datum 28/3 2013 Godkännande av planen Datum 17/4 2013 Godkänd i andra stadiets utbildningsnämnds sektion Datum
Läs mer4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE
Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K BILAGA 3 GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN (godkänd i direktionen 30.9.2005) B I L A G O R 4 BEDÖMNING AV
Läs merBegäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017
Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000
DNR 3/011/2009 FÖRESKRIFT Att iakttas som förpliktande Till anordnarna av förskoleundervisning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid Fr.o.m. 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av Lagen
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merMer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet
Läs merBILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR HANDIKAPPADE STUDERANDE I GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
Läs merINKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK
INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,
Läs merBedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.
6. BEDÖMNING AV STUDIERNA 137 6.1 Syftet med bedömningen Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas
Läs merBilaga Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING
Bilaga 1 29.11.2010 Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING 1. Utbildningens helhetsmål Målet för försöket med arbetsledarutbildning inom bilbranschen är att utbilda
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merHandbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen
Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen Studiehandledarna vid YA! Hösten 011 16.9.011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VAD ÄR ERKÄNNANDE AV KUNNANDE?... 1 STUDIERNAS UPPBYGGNAD... ANVISNINGAR
Läs merORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 2010
ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 2010 FÖRESKRIFT 15/011/2010 grunder för LÄROPLAN Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho
Läs merLagen om yrkesutbildning L 531/2017
Lagen om yrkesutbildning L 531/2017 118 Personal Varje sådan läroanstalt och varje sådant verksamhetsställe som en utbildningsanordnare har där det ordnas utbildning eller examina som avses i denna lag
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen
Läs merMångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT
Läs merHANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Utbildningsgrunder HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 5/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN
Läs merFÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merGRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009
GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FRISÖR FÖRESKRIFT 27/011/2009 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout:
Läs merFÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL
FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 1 Oy Edita Ab Helsingfors 2001 ISBN
Läs merEleven studerar enligt verksamhetsområde
Utbildningsanordnare INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Eleven studerar enligt verksamhetsområde Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. punkt 30 1. BASUPPGIFTER Elevens namn
Läs merNATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET
VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION
VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s
Läs merINNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET ( ) 9 1 mom. i förordningen 673/2017. Begrepp och förklaringar
INNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET (6.2.2018) 9 1 mom. i förordningen 673/2017 I den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet ska utbildningsanordnaren föra
Läs merDokumentering av yrkesprov
Grundexamen social- och hälsovård Kompetensområdet för Vård och fostran av barn och unga, Sjukvård och omsorg och Äldreomsorg Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare
Läs merHANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD
HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes
Läs merLÄROPLAN FÖR YRKESTRÄNINGSPROGRAMMET
LÄROPLAN FÖR YRKESTRÄNINGSPROGRAMMET Fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 10.6.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida I. ALLMÄN DEL 3 1. Visioner och verksamhetsidé 3 2. Utbildningens utformning 3 2.1
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs merSTÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG
STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Denna sammanställning av stödformerna har gjorts av Pia Vataja. Den som vill läsa mera, hänvisas till grunderna för grundskolans läroplan. Den finns på: www.oph.fi/lagar_och_anvisningar/laroplans-_och_examensgrunder/grundlaggande_utbildningen
Läs merLagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen
Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen Utbildning som ordnas på arbetsplatsen från planering till praktik Uleåborg 14.11.2017 Tammerfors 16.11.2017 Mari Pastila-Eklund S:t Michel 29.11.2017
Läs merGRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, FÖRDJUPAD LÄROKURS I CIRKUSKONST 2005
GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, FÖRDJUPAD LÄROKURS I CIRKUSKONST 2005 Utbildningsstyrelsen 2005 Innehåll Kapitel 1. Den grundläggande konstundervisningens uppgift, värdegrund
Läs merVägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området
Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merFÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merEtt ode till gymnasieutbildningen. Processen med
Ett ode till gymnasieutbildningen Processen med 2 https://beta.oph.fi/fi/blogi Obs! Nya webbsidor kommer i sommar! Tillsvidare https://beta.oph.fi 3 Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merAnordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010
Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs merMålgruppen för yrkesstarten
Datum 9.2.2010 Anordnare av yrkesutbildning Dnr 4/530/2010 Ärende: Ansökan om tillstånd för anordnande av orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande yrkesutbildningen, yrkesstarten,
Läs merGRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN
1 GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN KOMPETENSOMRÅDET FÖR IDROTTSINSTRUKTION, IDROTTSLEDARE, 2014 FÖRESKRIFT 60/011/2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1 2 INNEHÅLL INLEDNING 1 GRUNDEXAMEN
Läs merFristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen
Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merCentrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av
FÖRESKRIFT 1 (1) Iakttas som förpliktande 12.03.2018 OPH-285-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.3.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 9 L 1287/2013,
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs merBILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.
BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet
Läs merSlöjd/Handkonst. Innehållsförteckning. Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen. Helsingfors stads svenska arbetarinstitut
Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen Slöjd/Handkonst Helsingfors stads svenska arbetarinstitut 2010 Den grundläggande konstundervisningen i slöjd/handkonst vid Helsingfors stads svenska
Läs mer53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den
Läs merPRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 10/011/2016 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2016
Läs merEtt ode till gymnasieutbildningen. Processen med
Ett ode till gymnasieutbildningen Processen med Målet är en inspirerande och engagerande process som förenhetligar gymnasieundervisningen Målet är att förnya gymnasiets läroplansprocess Samma fräscha grepp
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om ändring av förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet I enlighet med statsrådets beslut upphävs i förordningen om behörighetsvillkoren för personal
Läs merVERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011
VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen
Läs merNr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merÄndringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad
Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.
Läs merÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING Allmänna övergångsbestämmelser för yrkesutbildning och avläggande av yrkesexamen Från ingången av 2018 De utbildningsanordnare
Läs mer"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs mer