Foto: Jerker Andersson. Årsredovisning 2003

Transkript

1 Foto: Jerker Andersson Årsredovisning 2003

2 2 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

3 Innehåll Sammanfattning i siffror 04 Rektor har ordet 05 Vägen mot professionsuniversitet har stakats ut Studenterna har ordet 06 År 2003 har varit ett omvälvande år för Högskolan i Borås 06 Viktiga händelser 07 Högskolans organisation 09 Organisation 09 Indelning av verksamheten 10 Grundläggande högskoleutbildning 11 Ämnes- och professionsområden 11 Högskolans utbildningsuppdrag 11 Fördelning av helårsstudenter 13 Köns- och åldersfördelning 14 En öppen högskola 15 Basår 16 NT-SVUX utbildning 17 Stödundervisning Svenska som andraspråk 17 Reell kompetens 17 Distansutbildning, fortbildning och flexibelt lärande 18 Uppdragsutbildning 19 Centrum för skolutveckling 19 Ekonomiskt resultat 20 Forskning och forskarutbildning 22 Forskning 22 Forskarutbildning 22 Uppdragsforskning 23 Ekonomiskt resultat 24 Gemensamma områden 25 Omvärldssamverkan 25 Internationalisering vid Högskolan i Borås 25 Kvalitetsarbete 27 Pedagogiskt utvecklingsarbete 27 Personal 28 Jämställdhet och mångfald 29 Redovisning av kompetensförsörjning Åtgärder för att förebygga ohälsa och hög sjukfrånvaro 30 Lokaler 31 Bibliotek 31 Finansiell redovisning 33 Resultaträkning 33 Balansräkning 34 Anslagsredovisning 35 Finansieringsanalys 40 Resultaträkning per verksamhet 41 Myndighetskapital 42 Avgifter 43 Tilläggsupplysningar och noter 44 Kommentarer till noter 44 Redovisningsprinciper 44 Uppgifter om styrelsen enligt 7 kap. 2 FÅB 44 Noter 46 Väsentliga ekonomiska uppgifter 54 Underskrifter 55 Förkortningar 57 Högskolan i Borås Årsredovisning

4 Sammanfattning i siffror Grundutbildning Totalt hade Högskolan i Borås helårsstudenter (HST) varav inom ordinarie högskoleutbildning och inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Totalt genomförde dessa studenter helårsprestationer (HPR) varav inom ordinarie högskoleutbildning och inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Antalet avlagda examina under 2003 var totalt Verksamhetsområde grundutbildning omsatte tkr och visade ett negativt verksamhetsutfall om tkr. Forskning och forskarutbildning Under 2003 hade Högskolan i Borås totalt 115 forskarstuderande varav 55 % kvinnor. Det tillkom 15 nya forskarstuderande och 4 nya disputationer. Forskning och forskarutbildning uppgick till tkr i intäkter. Redovisat verksamhetsutfall är ett överskott om tkr. Personal Högskolan hade 600 anställda, motsvarande 498 årsverken Av dessa var 57 % kvinnor. Högskolan hade 23 professorer på hel- eller deltid och av dessa var 35 % kvinnor. Under året anställdes 6 nya professorer. Ekonomi Totalt redovisar Högskolan i Borås tkr i intäkter. För samtliga verksamhetsgrenar redovisar högskolan ett negativt utfall på tkr. För budgetåret 2003 beslutade högskolans styrelse att skjuta till tkr av myndighetskapitalet för strategiska satsningar. Underskottet är både planerat och en medveten strävan från styrelsen att använda myndighetskapitalet för viktiga satsningar. Högskolan har i dagsläget tkr i utgående myndighetskapital. 4 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

5 Rektor har ordet Vägen mot professionsuniversitet har stakats ut... Ett intensivt utvecklingsarbete karaktäriserar året som gått. En enig högskolestyrelse slog i april 2003 fast att Vägen mot universitet, skall inledas och att en universitetsansökan skall lämnas in hösten Arbetsgrupper tillsattes och ett helt nytt universitetskoncept baserat på en professionsinriktad doktorsutbildning började ta form. Att informera internt om högskolans planer är ibland svårt. Högskolan är fortfarande inne i en process om hur ett professionsuniversitet skall utformas. En undersökning som gjordes visade att en majoritet av högskolans personal och studenter anser att man bör satsa på att nå universitetsstatus så snabbt som möjligt. Högskolans tankegångar har mötts av många positiva reaktioner från näringsliv, offentliga instanser och politiker. Den akademiska världen har också uppmärksammat Högskolan i Borås speciella ambitioner. Sammantaget visar detta att det finns ett behov av och ett stöd för att finna nya former för högre utbildning och forskning i Sverige. Förra årets omfattande satsning på profilering av forskningsområden med bland annat en strategisk rekrytering av seniora forskare har givit goda resultat. Ett annat konkret steg mot professionsuniversitetet togs under året genom inrättandet av försöksverksamheten Doktorsutbildning vid Högskolan i Borås. Denna verksamhet syftar till att utveckla en professionsinriktad doktorsutbildning som utgår bl. a. från kompetensområden som är unika för Högskolan i Borås Vad gäller grundutbildningen kunde Högskolan i Borås under våren konstatera att det planerade antalet helårsstudenter väsentligen översteg det uppdrag högskolan erhållit. Det sparpaket som högskolan därför tvingades genomföra under sista halvåret 2003 har haft till syfte att anpassa verksamheten till detta uppdrag. Högskolan i Borås har efterfrågan, kapacitet och vilja att ta emot och examinera betydligt fler studenter än vad nuvarande tilldelning tillåter. Det är självklart att högskolan måste fortsätta att utvecklas trots de kärva tiderna. Utöver arbetet med att utveckla och stärka utbildning och forskning har ett flertal viktiga satsningar gjorts för att stödja högskolans universitetssatsning nationellt och internationellt. Ett exempel är bildandet av ESPIRA - Tillväxtcenter Sjuhärad, där många krafter förenas i en miljö som skall bidraga till företagsutveckling och tillväxt. Andra exempel är de mångfaldsorienterade satsningar som rönt positiv uppmärksamhet, såsom Invandrarakademin och samarbetet med stadsdelen Biskopsgården i Göteborg. De internationella satsningarna har fortsatt. Under 2003 lades fokus på Latinamerika. Ett kontaktseminarium arrangerades i Costa Rica, som sedan följdes av kontaktbesök i Mexiko och Kuba. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Redan nu finns fyra samarbetsavtal med lärosäten i Costa Rica och Kuba. Dessutom har diskussioner om projektsamarbeten inom ramen för EU- programmet ALFA inletts. Ett led i att synliggöra högskolans universitetssatsning är att högskolan, under det gångna året, invigt ett eget kontor i Volvo-huset i centrala Stockholm. Tillsammans med Sjuhärads kommunalförbund skall regionen och Högskolan i Borås nu marknadsföras gentemot riksdag och regeringskansli men även mot näringslivsorganisationer i Stockholm. Stockholmskontoret är ett sätt att komma närmare beslutsfattare och underlätta möjligheterna för dialog och idéutbyte. Sammanfattningsvis vill jag säga att under 2003 har den strategiska grunden lagts för att utveckla Högskolan i Borås till Sveriges första professionsuniversitet. Said Irandoust Rektor Högskolan i Borås Årsredovisning

6 Studenterna har ordet År 2003 har varit ett omvälvande år för Högskolan i Borås Under våren tillsattes en extern utredare för att titta på högskolans organisation gällande rektorsfunktionen och den gemensamma förvaltningen. Resultatet av denna utredning har lett till en omorganisation av dessa funktioner vilket är välkomnat av studentkåren. Studentinflytandet har dock varit bristande i vissa av dessa förändringar. Det är främst vid två chefsrekryteringar som studentinflytandet varit obefintligt vilket studentkåren även har anmält till Högskoleverket. Samverkansfrågorna har under året inte haft någon formell plats i form av ett råd eller liknande organ och studenterna har därför inte kunnat utöva inflytande heller inom detta område. Studentinflytandet har under året fungerat mycket bra på ledningsnivå på högskolan men på institutionsnivå har det varit varierande. På vissa institutioner fungerar det bra men på andra har det varit svårt att få studenter att engagera sig. Högskolan måste här bli bättre på att motivera studenter att ta ansvar för inte bara sin egen utan även andra studenters utbildning, att anpassa mötestider och liknande så att även studenter med mycket praktik känner att de kan utöva studentinflytande och att även de studenter som läser på distans har möjlighet till inflytande. Arbetet med Vägen mot universitet har intensifierats i och med högskolestyrelsens beslut i april då man stakade ut vägen mot Sveriges första professionsuniversitet. Studentkårens representanter är i allra högsta grad aktiva i detta arbete på högskolan och har även satsat på att förankra universitetstanken bland studenterna. En föreläsningsserie med olika infallsvinklar på att gå från högskola till universitet genomfördes under våren och en studentomröstning genomfördes under hösten med ett tydligt resultat för att utvecklas till ett universitet med egen rådighet. Syftet med omröstningen var framförallt att informera studenterna om processen och framtiden. Doktoranderna har fått en roll inom studentkåren och har nu möjlighet till representation i högskolans olika organ och har därmed även möjlighet till inflytande. Detta har de fått genom att studentkåren har infört ett frivilligt medlemskap och därmed kan doktoranderna väljas till olika förtroendeposter. Studentkåren har genomfört en undersökning över hur högskolans olika institutioner genomför sina kursutvärderingar. Denna undersökning har lett fram till en kursutvärderingsrapport där det framgår att högskolan missköter sig på flera punkter. Detta har lett till att högskolan tillsammans med studentkåren under våren 2004 ska ta fram en handlingsplan för hur kursutvärderingar ska genomföras klanderfritt. Hösten har färgats av en budgetprocess i neddragningarnas tecken och har varit en tuff period. Högskolan har under de senaste tio åren expanderat kraftigt och neddragningen har därför varit mer smärtsam då man inte har upplevt detta tidigare. Högskolan har under senare år överpresterat utan att få kompensation. Både ur ekonomisk och ur kvalitativ synvinkel är det något som inte kan fortsätta. Studentkåren har varit med i processen och har framförallt bevakat att de studenter som redan är inne i systemet och läser vid högskolan inte ska drabbas. Dock har studentrepresentanterna i högskolestyrelsen reserverat sig mot budgetbeslutet på grund av att vissa funktioner som är viktiga för högskolans studenter kommer att få minskade resurser vilket gör att de inte kommer att kunna utföras tillfredsställande. Det är funktioner som handläggningstider för examina och validering av reell kompetens, studenthälsovård, centrum för lärande och undervisning som bland annat ger stöd till studenter med dyslexi och andra handikapp samt till studenter med svenska som andraspråk, grupper som blir allt vanligare. Studentkåren spelar här en viktig roll för bevakandet av utfallet. En aktiv studentkår med engagerade studenter är en förutsättning för en levande högskola! Manuela Mårdeland Kårordförande 6 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

7 Viktiga händelser 2003 Ett professionsuniversitet tar form Under 2003 anordnade Högskolan i Borås och Malmö högskola en gemensam workshop om professionsinriktad doktorsutbildning. Intresset var stort och hörsalen var så gott som fullsatt, även gäster från bland annat högskolorna i Gävle och Kristianstad, Idrottshögskolan i Stockholm, Musikhögskolan i Göteborg och Karlstad universitet var med i workshopen. Representanter från det västsvenska näringslivet fanns också bland åhörarna, tillsammans med företrädare från Västra Götalandsregionen och fackförbundet SIF. Said Irandoust blir matematikdelegationens ordförande Högskolans rektor, Said Irandoust, utsågs till ordförande i den nytillsatta Matematikdelegationen. Delegationens syfte är att ta ett samlat grepp på matematiken, från förskolan till högskolan. Målet är att senast i maj 2004 presentera en plan för alla skolformer med konkreta åtgärder för hur matematikundervisningen kan bli bättre och stimulera fler elever och studenter till fortsatta studier inom matematik, naturvetenskap och teknik. Invigning startsignal för regionalt tillväxtcenter Fredagen den 28 augusti invigdes Centrum för entreprenörskaps (CEA) nya lokaler i Neptunhuset och representanter från näringsliv, kommun och högskola fanns på plats. CEA var först med att flytta i det planerade tillväxtcentret. Senare under året fick centret drygt en halv miljon kronor till vidareutvecklingen av verksamheten under år 2004 av Nutek och Teknikpol. Kläder för en prinsessa Torsdagen den 18 september fanns unga studenter och doktorander på plats då kronprinsessan Victoria besökte Institutionen Textilhögskolan. Besöket ingick i en tvådagars resa som kronprinsessan gjorde i Västergötland. Som ett minne från besöket fick kronprinsessan en kimonoinspirerad jacka i specialvävt tyg. Högskolans studenter mest positiva till universitetssatsning Högskolans framtid är att bli universitet. Det anser högskolans studenter. En majoritet av högskolans personal är också positiv till universitetsplanerna, dock inte lika positiv som studenterna. Detta framgick av den personal- och studentenkät som genomfördes under försommaren och presenterades under hösten Högskolan i Borås på den internationella arenan I månadsskiftet september/oktober reste representanter från Högskolan till Centralamerika. Nätverk bildades under kontaktseminariet i Costa Rica och avtal för utbyte skrevs med tre universitet. Även i Mexiko var intresset stort för samverkan och ett antal "Letter of Intent" kommer att undertecknas. Högskolan kommer att arrangera ett kontaktseminarium tillsammans med 20-tal universitet från Mexiko, Kuba samt Costa Rica. Målsättningen är att utarbeta en ömsesidig viljeförklaring samt konkreta idéer om möjliga samarbetsprojekt. Professionsuniversitetet får starkt politiskt stöd Jan Björkman, socialdemokrat och ordförande i utbildningsutskottet, säger bland annat att han ser tydliga kopplingar mellan de diskussioner som idag förs på riksplan och i utbildningsutskottet kring yrkesutbildningar och lärarutbildningar, men också vårdutbildningar. Tankegångarna man har i Borås med en professionsinriktad doktorsut- Högskolan i Borås Årsredovisning

8 Viktiga händelser 2003 bildning ligger helt rätt i tiden. De ligger också i linje med det uttalade behov som finns ute i arbetslivet. Nytt EU-projekt om individuellt lärande Institutionen för pedagogik fick tillsammans med ett antal europeiska universitet en budget på 8 miljoner kronor för att i ett EU-projekt utveckla det individuella lärandet inom skolan. Boråsprofessor får Narrenpriset 2003 Upplevelseindustrin växer och väcker stort intresse. Det visar inte minst det nyinstiftade Narrenpriset, som varje år delas ut till personer som sett till att denna industri inte bara blir en ytlig upplevelse tilldelades årets hederspris inom området Eventforskning till Anders Edström, professor på Institutionen för data- och affärsvetenskap, och Åke Beckéus samt Bengt-Erik Larsson för deras bok Evenemangsföretagande. Prestigefylld andraplats till Stickakademin I hård konkurrens erhöll Stickakademin ett prestigefyllt andrapris i Kultur och Näringslivs pristävling Bästa samarbete kultur och näringsliv 2003 i kategorin små/medelstora företag. Prisutdelare var prinsessan Christina. Gun Hellsvik efterträder Tomas Lidman Gun Hellsvik blir ny ordförande i högskolans styrelse från och med årsskiftet Hon tar över efter Tomas Lidman, som suttit ordförande sedan Tomas Lidman går vidare till nya uppdrag inom akademin och blir ordförande för Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Sex nya professorer vid högskolan tillträder Lars Hallnäs, Professor i interaktionsdesign vid Institutionen Textilhögskolan Hans Bertilsson, Professor i fiberteknologi vid Institutionen Textilhögskolan Johan Huldt, Professor i designteori och designmetodik vid Institutionen Textilhögskolan Diane Sonnenwald, Professor i bibliotek och informationsvetenskap vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan Olov Forsgren, Professor i informatik, affärsinformatik vid Institutionen för data och affärsvetenskap Mikael Skrifvars, Professor i polymerteknologi vid Ingenjörshögskolan 8 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

9 Högskolans organisation Organisation Styrelsen för högskolan ansvarar för högskolans verksamhet och att dess uppgifter fullgörs. Rektor är myndighetens chef. Rektors ledningsråd är högskolans ledningsgrupp. Rådet består av rektor, prorektor, vicerektorer, förvaltningschef, institutionsrepresentanter som utses av rektor samt studentrepresentant. Högskolerådet är ett forum för verksamhetsdialoger och verksamhetsuppföljning. I rådet sker strategi-, policy- och förankringsdiskussioner med representanter från högskolans olika verksamhetsgrenar. Rådet består av rektors ledningsråd, prefekter och enhetschefer. Rektors kansli och gemensamma förvaltningen utgör administrativa stödfunktioner. Inom högskolans organisation finns ett antal nämnder, råd och centrumbildningar som inrättats för olika delar av verksamheten. Under 2003 har en organisationsförändring genomförts. Omorganisationen berörde högskolans ledningsorgan, gemensamma förvaltningen och rektors kansli. Syftet var att skapa en organisation som bättre motsvarar de krav på förändring som kan bli resultatet av högskolans ambition att bli ett professionsuniversitet. Högskolan har sex institutioner, varje institution har en egen institutionsstyrelse med extern ordförande. Respektive institution leds av en prefekt. Högskolebiblioteket har ett biblioteksråd med externa ledamöter och prorektor som ordförande. Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan (BHS) har genom ett avtal med Göteborgs universitet rätt att examinera doktorer. Detta har möjliggjort att landets största forskarutbildning i ämnet biblioteks- och informationsvetenskap är placerad vid högskolan. Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap har tvärvetenskaplig karaktär med en närhet till flera olika Högskolan i Borås Årsredovisning

10 Högskolans organisation praktiker. Institutionen är Sveriges största grundutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap och ger även landets enda distansutbildning i ämnet. Institutionen för pedagogik (PED) är idag hemvist för framförallt lärarutbildning och beteendevetenskapliga ämnen. Genom CSU, Centrum för skolutveckling, ges dels stöd till utveckling inom förskola, grundskola, gymnasium, dels fortbildning mot utbildningsområdet. Institutionen för data- och affärsvetenskap (IDA) har utbildningsprogram, i första hand magisterutbildningar, som bygger på ämneskombinationen informatik och företagsekonomi. Vid institutionen finns även en magisterutbildning i entreprenörskap och affärsdesign. Förutom dessa magisterutbildningar finns en fastighetsmäklarutbildning som motsvarar de teoretiska krav som ställs för registrering som fastighetsmäklare. Institutionen Textilhögskolan (THS) har en position som nationellt centrum för textil utbildning, utveckling och kompetensförsörjning inom Sverige. Flertalet av landets modeskapare och designers har utbildats i Borås. Även på europeisk nivå är Textilhögskolan i fokus för sina uppmärksammade satsningar. Institutionens forskning har hela bredden från antikens textilier till framtidens textilanvändning, med helt nya material och metoder för nya funktioner inom samhället. Vid institutionen Ingenjörshögskolan (IH) finns högskoleingenjörsutbildningar inom alla teknik områden. Magisterutbildning erbjuds inom områdena bygg, el, kemi och maskin. Institutionen har ett nära samarbete med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP). Institutionen för vårdvetenskaps (VHB) verksamhet är utbildning, forskning, metodoch kompetensutveckling inom vård och omsorg. Institutionen driver flera olika program och fristående kurser inom vård- och omsorgsområdet. Inom institutionen kan studenten examineras upp till magisternivå i ämnet vårdvetenskap. Indelning av verksamheten Verksamheten redovisas inom följande verksamhetsgrenar: Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner De återrapporteringskrav som är gemensamma för verksamheten belyses i avsnittet Gemensamma områden, där återfinns även redovisningen för lokaler och för biblioteket. 10 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

11 Grundläggande högskoleutbildning Ämnes- och professionsområden De senaste årens utveckling vid Högskolan i Borås har präglats av en målmedveten strävan efter att uppnå de krav som ställs för att erhålla universitetsstatus. Under 2003 har det därför bedrivits ett brett arbete att formulera en universitetsansökan som tar sin utgångspunkt i högskolans starka bas i professionsinriktad utbildning och forskning. Den valda inriktningen för högskolans universitetsansökan speglar de behov som finns i samhället vad gäller en högskola som verkar i samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Högskolans utbildningsutbud är koncentrerat till ett antal för samhället viktiga ämnesoch professionsområden: biblioteks- och informationsvetenskap textil och design affärsvetenskap informatik och systemvetenskap ingenjörsvetenskap, teknik och naturvetenskap lärarutbildning och utbildningsvetenskap beteendevetenskap vårdvetenskap och omvårdnad Högskolans utbildningsuppdrag Examinationsmål Enligt regleringsbrevet skall som verksamhetsmål för fyraårsperioderna respektive tillsvidare följande lägsta examinationsmål gälla för Högskolan i Borås (tabell 1). Tabell 1: Examinationsmål Planeringsförutsättning Examen Mål Magisterexamen Sjuksköterskeexamen Lärarexamen med inriktning mot tidigare år Antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen bör tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik öka 2003 i förhållande till Vidare bör minst en tredjedel av antalet lärarexamina ha en inriktning mot naturvetenskap eller teknik. För lärarexamen med inriktning mot tidigare år skall särskilt behovet av lärare i förskola och förskoleklass beaktas. Tabell 2: Avlagda examina År Totalt antal examina vid HB Magisterexamen Högskoleingenjörsexamen Lärarexamen Sjuksköterskeexamen Högskolan i Borås Årsredovisning

12 Grundläggande högskoleutbildning Enligt tabell 2 redovisar högskolan en ökning av totala antalet examina 2003 jämfört med Ökningen av antalet magisterexamina innebär att högskolan i det närmaste har uppnått regeringens mål för perioden (714 av 740). Detta är resultat av högskolans medvetna prioritering av programutbildningar med professionsinriktning upp till magisternivå. Antalet redovisade sjuksköterskeexamina uppgår till 145 för Detta indikerar att högskolan kommer att nå regeringens mål under Högskolan redovisar 145 lärarexamina med inriktning mot tidigare år för Totalt för perioden har 463 lärare examinerats vid högskolan. Regeringens mål för lärarutbildning med inriktning mot tidigare år är därmed uppfyllt till 98 % och kommer att infrias under Tabell 3 visar fördelningen mellan olika lärarexamina. Tabell 3: Lärarexamina Totalt antal lärarexamen Lärarexamina mot tidigare år Varav matematik & naturvetenskap Barn- & ungdomspedagogisk examen Lärarexamen mot senare år 21 I siffran för matematik och naturvetenskap ingår en lärarexamina mot senare år. Minskningen inom barn och ungdomspedagogisk examen beror på att en uppdragsutbildning på uppdrag av Göteborgs universitet har avslutats. I relation till 2001 överensstämmer 2003 års utfall med högskolans utveckling av lärarexamina. Förändringen av antalet examina med inriktning mot tidigare år förklaras med att från 2003 finns det möjlighet att examineras med inriktning mot senare år. Totalt redovisar högskolan 36 lärarexamina med inriktning mot naturvetenskap eller teknik. Andelen lärarexamina med inriktning mot naturvetenskap eller teknik uppgår därmed till 25% för Det innebär att högskolan inte når regeringens mål om att minst en tredjedel av antalet lärarexamina bör ha denna inriktning. Tabell 4: Teknikexamina Totalt antal teknikexamen Kandidatexamen Magisterexamen Högskoleingenjörsexamen Trots en nationellt minskad efterfrågan inom utbildningsområdet teknik visar tabell 4 att Högskolan i Borås har lyckats öka antalet examina jämfört med Prestationer Regeringen angav som mål för Högskolan i Borås att antalet helårsstudenter 2003 totalt och inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena bör öka i förhållande till Antalet helårsstudenter för 2003 uppgår till totalt inom ramen för utbildningsmålet. Inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena uppgår antalet helårsstudenter till (tabell 5). Det innebär att Högskolan i Borås har nått utbildningsmålet inom samtliga områden. I jämförelse med föregående år innebär det en total ökning med 10 % (541 HST), samt att det naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet ökat med 4 % (66 HST). Inom det konstnärliga utbildningsområdet design redovisar högskolan 76 HST en överprestation på 10 HST jämfört med de 66 HST som högskolan får avräkna. Detta innebär en ökning mot föregående år på 3 % (74 HST 2002). Sedan 2000 har antalet studenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet ökat kontinuerligt, från HST år 2000 till HST Att de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena andel i relation till totalt antal 12 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

13 Grundläggande högskoleutbildning HST minskade är resultatet av högskolans kraftiga expansion inom andra utbildningsområden. Tabell 5: HST, HPR & Prestationsgrad per utbildningsområde Utb. Omr HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HJS % % % % NaTe % % % % Und % % % % Övrigt % % % % Design % % % % Medicin % % Vård % % % Totalt % % % % Högskolan redovisar totalt helårsprestationer för Det motsvarar en ökning med 13 % jämfört med föregående budgetår. Prestationsgraden, dvs hur studenterna presterat i förhållande till kursregistreringar, ökar på agregerad nivå till 84%. Fördelning av helårsstudenter Högskolan i Borås har medvetet valt att prioritera programutbildningar med professionsinriktning. Tabell 6 visar fördelningen av antalet helårsstudenter på de olika utbildningsnivåerna. Tabell 6: HST per nivå Nivå A-B 79% 79% 77% 75% C 15% 15% 16% 18% D 6% 6% 7% 7% Värt att notera är att andelen studenter på magisternivån har varit konstant från år 2002 till 2003 trots att det skett en kraftig expansion av förstaårsstudenter på utbildningsprogrammen samt en viss ökning av antalet fristående kurser. Högskolan i Borås Årsredovisning

14 Grundläggande högskoleutbildning Efterfrågan och rekrytering Efterfrågan på de utbildningar som högskolan erbjuder har fortsatt vara stor. Det gäller för såväl program som för fristående kurser. Tabell 7 visar förändringen i söktryck för höstterminen under perioden visar på en fortsatt stark efterfrågan på högskolans utbildningar. Antalet sökande har ökat inom fastighetsmäklarutbildning, ekonomi, och till förskollärarutbildningar. Inom vissa utbildningar har dock efterfrågan fortsatt vara svag. Det gäller framförallt ingenjörsutbildningar och utbildningar med ITinriktning. Här är det tydligt att högskolan följer den nationella trenden. Totalt redovisar högskolan 2,2 sökande per utbildningsplats, vilket innebär en ökning med 0,1 förstahandssökande per utbildningsplats i jämförelse med Tabell 7: Sökandetryck Totalt antal sökande Antal nybörjarplatser Ht :a hand sök/plats Totalt antal sökande Antal nybörjarplatser Ht :a hand sök/plats Utbildningsprogram/ kurser Sökande 1:a hand Sökande 1:a hand Totalt , ,9 Biblioteks- och infovetenskap , ,2 Ekonomutbildningar , ,5 Fastighetsmäklarutbildning , ,0 Systemarkitekturutbildning , ,2 Lärarutbildningar , ,1 Ingenjörsutbildningar + basår , ,8 Designutbildningar , ,0 Handvävsutbildningar , ,5 Vårdutbildningar , ,0 Samhällsvetenskapliga utb ,0 Köns- och åldersfördelning Högskolan i Borås verkar för att uppnå en jämn könsfördelning. Ett exempel är att det inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet skett en positiv utveckling. Andelen kvinnor på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar har ökat 2003 (tabell 8). Det innebär att det är en jämn könsfördelning mellan de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena vid högskolan. Det visar att högskolan strävan att attrahera kvinnor till utbildningsområdet varit lyckosam. För sjuksköterskeutbildningen har andelen män under många år legat mellan %. Det är därför glädjande att siffrorna för 2003 att andelen män på utbildningen har ökat markant. Av de studenter som påbörjade sjuksköterskeprogrammet höstterminen 2003 var ca 25 % män. Högskolan i Borås var härmed tredje bästa lärosäte i Sverige i detta avseende. Detta har skett utan utnyttjande av någon typ av kvotering. 14 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

15 Grundläggande högskoleutbildning Könsfördelningen inom lärarutbildningarna är allt jämt skev med ett underskott av män. Inom lärarutbildningarna var endast 20 procent män, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med En utredning har påbörjats under hösten 2003 i syfte att komma med förslag på hur utbildningarna ska kunna attrahera fler män. Denna utredning kommer leda till förslag på konkreta åtgärder som kan genomföras under Tabell 8: Könsfördelning per utbildningsområde därav HST kvinnor Andel kvinnor 2003 Däremot kan det konstateras att Högskolan i Borås lyckats väl med ambitionen att rekrytera studenter ur olika ålderskategorier. Andelen studenter äldre än 34 år var 37 % år 2003, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Detta kan ses som en indikation på att Högskolan i Borås utbud av professionsinriktade utbildningar lockar äldre studenter med arbetslivserfarenhet. Högskolan fyller därvid en viktig uppgift för det livslånga lärande i samhället. Tabell 9: Åldersstruktur (inkl. Uppdragsutbildning) Andel kvinnor 2002 Andel indiv 2003 Andel kvinnor 2001 Andel indiv 2002 Andel kvinnor 2000 Utb omr HST HJS % 65% 66% 66% NaTe % 47% 45% 45% Undervisning % 92% 92% 92% Övrigt % 82% 84% 84% Design % 94% 96% 96% Medicin % 89% Vård % 88% Totalt % 67% 67% 64% Andel indiv 2001 Andel indiv 2000 Kategori HST Antal indiv Kvinnor under % 18% 18% 18% Kvinnor % 24% 24% 24% Kvinnor över % 28% 28% 29% Män under % 11% 12% 11% Män % 11% 11% 12% Män över % 7% 7% 7% Totalt % 100% 100% 100% En öppen högskola Högskolan i Borås verkar mycket aktivt för uppfylla de ambitioner som formulerades i propositionen Den Öppna högskolan. Högskolan i Borås kan också se tillbaka på ett lyckat arbete inom en rad av de områden som lyfts fram i propositionen. En indikator på detta är att 21 % av samtliga nybörjare vid Högskolan i Borås hade utländsk bakgrund, att jämföra med riksgenomsnittet som 2002 var 15 % (Enligt HSV:s årsrapport 2003). Genomförda undersökningar visar också Högskolan i Borås har hög andel studenter som kommer från studieovana miljöer. Högskolan i Borås har under lång tid initierat eller deltagit i projekt för ökad mångfald, motverkan av social snedrekrytering, bedömning av reell kompetens och rekrytering av nya studentgrupper. Ett sådant projekt är högskolans samarbete med stadsdelsnämnden Biskopsgården i Göteborgs kommun. Samarbetets syftet är att visa på fortsatta utbildningsmöjligheter för de som bor i Biskopsgården, inte minst för dem med invandrarbakgrund. Högskolan arbetar också aktivt med att stödja inskrivna studenter med behov av stödåtgärder. Högskolan har med bl.a. stöd från, och i samarbete med, Rekryteringsdelegationen byggt upp ett väl fungerande studentsupportcenter. Avsikten är Högskolan i Borås Årsredovisning

16 Grundläggande högskoleutbildning att supportcentret integreras med högskolans nya bibliotek och därigenom skapa en samlad miljö för lärande och studiestöd. Nedan beskrivs några av de reguljära verksamheter vid högskolan som, inom utbildningsområdet, syftar till att stärka högskolans roll som en öppen högskola. Basår I enlighet med förordningen (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor, och i linje med Högskolan i Borås ambitioner att underlätta övergången till högre studier, anordnas basårsutbildningar. De omfattar ett års studier och ger behörighet i naturvetenskapliga/tekniska utbildningar vid högskolor och universitet. Basårsutbildningarna ger, om alla kurser är godkända, en garanterad plats på någon av ingenjörsutbildningarna vid Institutionen Ingenjörshögskolan. Högskolan i Borås anordnar två varianter av basår. Tekniskt basår Tekniskt basår omfattar ett års studier och ger behörighet i matematik, fysik och kemi, för att kunna följa naturvetenskapliga/tekniska utbildningar vid högskolor och universitet. För att börja det tekniska basåret krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet Matematik B. Tekniskt och naturvetenskapligt basår Tekniskt/naturvetenskapligt basår omfattar ett års studier och ger behörighet i matematik, fysik, kemi och biologi, för att kunna följa naturvetenskapliga/tekniska utbildningar vid högskolor och universitet. För att börja det tekniskt/naturvetenskapliga basåret krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet Matematik C. Tabell 10: Basår År Antal individer HST HPR Prestationsgrad 76% 61% 79% 75% Tabell 10 redovisar antalet studenter som deltagit i basårsutbildningar under Nedgången av antalet helårsstudenter inom basårsutbildningen kan förklaras av ett generellt vikande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Akademiskt introduktionsår Vid Högskolan i Borås erbjuds ett Akademiskt introduktionsår, 40 poäng. Det vänder sig till studenter som vill pröva på akademiska studier och inte uppfyller kraven på grundläggande behörighet eller som av andra skäl tvekar att ta steget in i högskoleutbildning. Året består av ett antal kurser med innehåll bl.a. i pedagogik, psykologi, filosofi, idé- och lärdomshistoria, matematik, svenska och engelska. Samtidigt som studenterna läser ämneskurser erbjuds de kontinuerlig träning i: IKT, Informations- och kommunikationsteknik (användning av högskolans datorer och träning i att söka och sovra information) Svenska - både för studenter med annat modersmål och med svenska som modersmål Muntlig framställning Engelska Ett huvudsyfte med det Akademiska introduktionsåret är att studenterna ska få bekräftelse på sin förmåga att bedriva akademiska studier. För att erbjuda studenterna 16 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

17 Grundläggande högskoleutbildning en möjlighet till vidare högskolestudier har ett antal garantiplatser på utbildningar som kräver grundläggande behörighet reserverats. När det gäller rekrytering av studenter med annan etnisk bakgrund har det Akademiska introduktionsåret, varit framgångsrikt, både när det gäller att rekrytera studenter och att få dem att fortsätta med akademiska studier. NT-SVUX utbildning Högskolan i Borås har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för studerande med vuxenstudiestöd. Under 2003 har högskolan erhållit slutlig ersättning för 2002 års prestationer. De studenter som ej avslutat sin utbildning inom ramen för åtagandet övergår till ordinarie utbildning och avräknas inom respektive utbildningsområde. Stödundervisning Svenska som andraspråk Högskolan i Borås erbjuder stöd i svenska som andraspråk till studenter. Sådant stöd har givits till 35 studenter under året, varav 28 kvinnor, sammanlagt 185 schemalagda besök. Tabell 11: Svenska som andrasråk Individer HST HPR Prestationsgrad 66% 66% 0% 0% Högskolan har gett intensivutbildning i svenska språket till utländska utbytesstudenter. Totalt registrerades 37 studenter under 2003 till denna kurs. Tabell 12: Sweden: Language, Culture and Society Iindivider HST HPR Prestationsgrad 80% 68% 70% 92% Reell kompetens Under våren 2003 fick en arbetsgrupp vid Högskolan i Borås uppdraget att arbeta fram metoder och modeller för bedömning av reell kompetens i behörighetshänseende. Bedömningen skall göras utifrån behörigheten till den sökta utbildningen och kan gälla både grundläggande och särskild behörighet. I de fall där ärendet rört grundläggande behörighet har en central bedömning gjorts, bl. a. genom tester i svenska och engelska. I de fall där den sökande önskat bli bedömd för den särskilda behörigheten har ärendet skickats vidare till valideringsansvarig vid berörd institution. Arbetet med bedömning av reell kompetens har skett på olika sätt vid institutionerna. När bedömning av grundläggande respektive särskild behörighet gjorts har ett förslag föredragits för en valideringsnämnd som därefter fattar beslut. Inför höstantagningen 2003 hade Högskolan i Borås 40 ansökningar om bedömning av reell kompetens till fristående kurser och 109 ärenden gällande programutbildningar. Högskolan i Borås Årsredovisning

18 Grundläggande högskoleutbildning Distansutbildning och flexibelt lärande Högskolan i Borås har ett flertal kurser och program som möjliggör en mer flexibel studiegång. Högskolan har fattat ett policybeslut att utbudet av flexibla kurser bör utgöra 10 % av hela högskolans utbud Detta är ett led i högskolan strategi att kunna ta ett aktivt ansvar för kompetensutveckling och fortbildning inom ramen för ett livslångt lärande. Den flexibla studiegången innebär att icke traditionella kategorier av studenter, t.ex. yrkesarbetande, ges bättre förutsättningar att bedriva högre studier. Tabell 13: Kurser med lägre studietakt än helfart År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 72% 62% 68% 69% Tabell 14: Distansutbildning, kurser År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 53% 39% 47% 61% Tabell 15: Distansutbildning, program År Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 74% 70% 77% 92% Ovan beskrivna resultat visar entydigt att högskolans satsning på flexibla utbildningar fått genomslag. Beräknat på HST-utfallet utgör de flexibla utbildningarna 6,5 % av högskolans totala HST-antal. Utvecklingen av högskolans distanskurser har i hög grad skett inom ramen för Nätuniversitetet. Kostnader för en utveckling av en kurs inom ramen för nätuniversitetet hamnar i intervallet tkr per poäng. Anpassning av en redan existerande kurs är tkr per poäng. Totalt presterade högskolan 276 HST och 138 HPR inom Nätuniversitet. De särskilda medel som ställdes till högskolans förfogande har kunnat utnyttjas fullt ut. Tabell 16: Nätuniversitetet Utb. Omr HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HJS % % NaTe % % Övrigt % % Medicin % % Vård % % Totalt % % 18 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

19 Grundläggande högskoleutbildning Tabell 17: Kurser utan fysiska sammankomster År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 40% 26% 34% 36% Tabell 18: Kvällskurser År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 64% 52% 65% 68% Tabell 19: Veckoslutskurser År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 89% 77% 76% 74% Av tabellerna ovan framgår att prestationsgraden ökat under Detta är en följd av ett antal åtgärder som satts in, speciellt vad gäller kurser utan fysiska sammankomster (tabell 17). En bidragande anledning till den ökande prestationsgraden är att distanspedagogiken kontinuerligt utvecklas. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning syftar till att höja kunskapsnivån i det omgivande samhället och högskolan bidrar därmed till kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Högskolan i Borås ger uppdragsutbildningar främst till närregionen men även till vissa aktörer regionalt och nationellt. Merparten av högskolans uppdragsutbildningar ges inom vårdoch skolområdet. Viss utbildning sker som Kvalificerad Yrkesutbildning. Det totala utfallet för de utbildningar som ger högskolepoäng framgår av tabell 20. Tabell 20: Antal HST och HPR poänggivande uppdragsutbildning År Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 102% 91% 96% 99% Andelen poänggivande uppdragsutbildning har ökat marginellt sedan föregående år, mätt i HST. Helårsprestationen har ökat med 15 % jämfört med föregående år. Detta förklaras med att utbildningar som startat tidigare år har slutförts och examination, med godkänt resultat, skett under året. Utöver poänggivande kurser ger högskolan också andra kurser och seminarier mot avgift. Dessa redovisas inte som HST och HPR. Centrum för skolutveckling Inom lärarutbildningen sker samverkan med det omgivande samhället dels genom den omfattande verksamhetsförlagda utbildningen, dels genom högskolans regionala utvecklingscentrum, CSU, Centrum för skolutveckling. Alltsedan CSU:s start 1997 har verksamheten växt. Högskolan i Borås Årsredovisning

20 Grundläggande högskoleutbildning CSU har på uppdrag av kommuner administrerat längre och kortare utbildningar. Bland de längre kan nämnas en utbildning om 60 poäng för barnskötare. Under året har även givits en utbildning på uppdrag av Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län. Utbildningen vänder sig till akademiker med tidigare ämneskunskaper. Slutförd utbildning leder till lärarexamen. CSU administrerar även kortare kurser som ges som fortbildning till yrkesverksamma pedagoger. En stor del av dessa kurser är specialpedagogik. Efterfrågan på dessa kurser har varit så stor att Institutionen för pedagogik ibland inte har kunnat erbjuda kurser i den takt som efterfrågats. Till centret finns ett råd som är ett forum, där regionens kommuner ges möjlighet att, i samverkan med högskolan, identifiera områden för kompetens- och skolutveckling i olika former. Ekonomiskt resultat De ekonomiska förutsättningarna för grundutbildningen styrs främst av den anslagstilldelning som högskolan erhåller. Högskolan i Borås har fullgjort sitt uppdrag och utbildat studenter utöver det mål som regeringen satt d.v.s. takbeloppet. Anslagsfinansierad utbildning utgörs av reguljär utbildning, nätuniversitetet och NT-svux. Antalet helårsstudenter uppgick 2003 till och antalet helårsprestationer till Utöver anslagsfinansierad utbildning bedriver högskolan uppdragsutbildning. Tabell 21 visar utfallet för grundutbildningen (inklusive uppdragsutbildning) för Totala intäkterna för grundutbildningen 2003 uppgick till tkr och kostnaderna till tkr. Totalt redovisar grundutbildningen därmed ett underskott på tkr. Underskottet är resultatet av kostnader hänförliga till den överprestation, motsvarande tkr, som högskolan redovisar för Högskolans långvariga expansion och profilering mot programplatser innebär en automatisk ökning av antalet helårstudenter. En anpassning av utbildningsvolymen och högskolans kostnadsläge i nivå med ersättningstaket försvåras av den automatiska ökningen av antalet helårsstudenter. Styrelsen beslöt därför att använda tkr av myndighetskapitalet för budgetåret 2003 för att underlätta anpassningen av strategiska satsningar enligt gällande ekonomiska förutsättningarna. Tabell 21: Resultaträkning grundutbildning (inkl regionuppdrag ) Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Högskolans planering för 2004 utgår från att utbildningsvolymen måste anpassas till ersättningsnivån. Både ur ekonomisk och kvalitativ synvinkel kan högskolan inte fortsätta utbilda studenter utöver ersättningstaket. Styrelsens budgetbeslut för 2004 innebär en minskning av utbildningsutbudet med c:a 600 helårsstudieplatser. Beslutet innebär vidare att tkr av myndighetskapitalet kommer att nyttjas Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

21 Grundläggande högskoleutbildning Högskolan budgeterade 2003 ett underskott på tkr för samtliga verksamhetsgrenar. I delårsrapporten gjordes en prognos som visade ett underskott på tkr, och redovisat utfall blev ett underskott på tkr. Det är en marginell skillnad mellan prognos och utfall. Avvikelserna var främst att intäkterna prognostiserades tkr högre än utfallet. Samtidigt minskade kostnaderna i förhållande till prognosen. Tabell 22: Resultaträkning uppdragsutbildning (exkl regionuppdrag ) Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 Årets kapitalförändring Omsättningen för högskolans uppdragsutbildning har under perioden varit relativt konstant, men i förhållande till den grundläggande högskoleutbildningen totalt har uppdragsutbildningens andel sjunkit. Uppdragsutbildningen andel av grundutbildningens kostnader har sjunkit från 6 % år 2000 till 5 % år I redovisningen matchas intäkterna med upparbetade kostnader vilket innebär att endast avslutade projekt påverkar årets kapitalförändring. Huvuddelen av högskolans uppdragsutbildning bedrivs vid Institutionen för Pedagogik och Institutionen för Vårdvetenskap. Utfallet för uppdragsutbildningen visar att intäkterna ökat med 16 % jämfört med 2002 och totalt över perioden med 22 %. Kostnaderna har ökat med 25 % jämfört med 2002 och för perioden med 27 %. Ökningen 2003 beror på att ett flertal större projekt avslutats. Högskolan i Borås Årsredovisning

22 Forskning och forskarutbildning Forskning 2001 inledde högskolan arbetet med att koncentrera forskningsresurserna kring några starkt profilerade styrkeområden där högskolan har goda möjligheter att nå framgång. Den gemensamma nämnaren för styrkeområdena är forskning med koppling till högskolans professionsinriktade magisterutbildningar. Under år 2003 har arbetet med utvecklandet av forskningsprofiler intensifierats. Institutionerna har fortsatt att koncentrera verksamheten och omfördela resurser från mindre prioriterade områden till sina profilområden. Det övergripande målet för högskolan är att erhålla status som Sveriges första professionsuniversitet. Institutionernas profileringsarbete är en viktig komponent i strävan mot nämnda mål. En del i arbetet med profilering av forskningen är att identifiera och stödja hållbara forskargrupper. En annan del är strategisk rekrytering av professorer och lektorer. FoU-nämnden och Lärarutbildningsnämnden ansvarar för fördelning av medel för forskning och forskarutbildning samt för kvalitetssäkring av området. Under året har FoU-nämnden fördelat sammanlagt tkr till forskning och forskarutbildning vid högskolans institutioner. Lärarutbildningsnämnden Lärarutbildningsnämnden (LUN), har under 2003 utarbetat ett program för att åstadkomma en generell kompetenshöjning bland lärarna inom lärarutbildningarna. Detta innehåller som ett första steg stöd så att alla lärare kunnat nå upp till kandidat eller magisternivå. I ett nästa steg slussas lärarna in i en forskarutbildning, som koncentreras till tre plattformar forskning om lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet forskning om barn och ungdomars vardag i förskola, skola och samhälle forskning om barn och ungdomars lärande i förskola, skola och samhälle Inom varje plattform arbetar LUN för att det minst skall finnas en professor, en till två lektorer och 4-5 doktorander samt ett antal magistrander. LUN utgår från dessa plattformar vid fördelningen av medel för forskning och utveckling av lärarutbildningen. Under året fördelade LUN tkr. Publikationer Under år 2003 publicerade högskolans forskare 86 artiklar i internationellt erkända vetenskapliga publikationer med peer-reviewsystem vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Det totala antalet publikationer har ökat markant under året. Tabell 23: Publikationer Publikationer Internationella antal Övriga antal Publikationer totalt Forskarutbildning Högskolan genomför forskning och konstnärligt utvecklingsarbete inom flera professions- och ämnesområden. Genom särskilda avtal med Göteborgs, Karlstads samt Växjö universitet bedriver högskolan, i samarbete, forskarutbildning inom biblioteks och informationsvetenskap och vård- och omvårdnadsvetenskap. Antalet forskarstuderande vid Högskolan i Borås uppgick år 2003 till 115 individer. Andelen kvinnor utgör 55 %, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Av det totala antalet forskarstuderande innehar 42 personer doktorandanställning medan 22 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003