Foto: Jerker Andersson. Årsredovisning 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Jerker Andersson. Årsredovisning 2003"

Transkript

1 Foto: Jerker Andersson Årsredovisning 2003

2 2 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

3 Innehåll Sammanfattning i siffror 04 Rektor har ordet 05 Vägen mot professionsuniversitet har stakats ut Studenterna har ordet 06 År 2003 har varit ett omvälvande år för Högskolan i Borås 06 Viktiga händelser 07 Högskolans organisation 09 Organisation 09 Indelning av verksamheten 10 Grundläggande högskoleutbildning 11 Ämnes- och professionsområden 11 Högskolans utbildningsuppdrag 11 Fördelning av helårsstudenter 13 Köns- och åldersfördelning 14 En öppen högskola 15 Basår 16 NT-SVUX utbildning 17 Stödundervisning Svenska som andraspråk 17 Reell kompetens 17 Distansutbildning, fortbildning och flexibelt lärande 18 Uppdragsutbildning 19 Centrum för skolutveckling 19 Ekonomiskt resultat 20 Forskning och forskarutbildning 22 Forskning 22 Forskarutbildning 22 Uppdragsforskning 23 Ekonomiskt resultat 24 Gemensamma områden 25 Omvärldssamverkan 25 Internationalisering vid Högskolan i Borås 25 Kvalitetsarbete 27 Pedagogiskt utvecklingsarbete 27 Personal 28 Jämställdhet och mångfald 29 Redovisning av kompetensförsörjning Åtgärder för att förebygga ohälsa och hög sjukfrånvaro 30 Lokaler 31 Bibliotek 31 Finansiell redovisning 33 Resultaträkning 33 Balansräkning 34 Anslagsredovisning 35 Finansieringsanalys 40 Resultaträkning per verksamhet 41 Myndighetskapital 42 Avgifter 43 Tilläggsupplysningar och noter 44 Kommentarer till noter 44 Redovisningsprinciper 44 Uppgifter om styrelsen enligt 7 kap. 2 FÅB 44 Noter 46 Väsentliga ekonomiska uppgifter 54 Underskrifter 55 Förkortningar 57 Högskolan i Borås Årsredovisning

4 Sammanfattning i siffror Grundutbildning Totalt hade Högskolan i Borås helårsstudenter (HST) varav inom ordinarie högskoleutbildning och inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Totalt genomförde dessa studenter helårsprestationer (HPR) varav inom ordinarie högskoleutbildning och inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Antalet avlagda examina under 2003 var totalt Verksamhetsområde grundutbildning omsatte tkr och visade ett negativt verksamhetsutfall om tkr. Forskning och forskarutbildning Under 2003 hade Högskolan i Borås totalt 115 forskarstuderande varav 55 % kvinnor. Det tillkom 15 nya forskarstuderande och 4 nya disputationer. Forskning och forskarutbildning uppgick till tkr i intäkter. Redovisat verksamhetsutfall är ett överskott om tkr. Personal Högskolan hade 600 anställda, motsvarande 498 årsverken Av dessa var 57 % kvinnor. Högskolan hade 23 professorer på hel- eller deltid och av dessa var 35 % kvinnor. Under året anställdes 6 nya professorer. Ekonomi Totalt redovisar Högskolan i Borås tkr i intäkter. För samtliga verksamhetsgrenar redovisar högskolan ett negativt utfall på tkr. För budgetåret 2003 beslutade högskolans styrelse att skjuta till tkr av myndighetskapitalet för strategiska satsningar. Underskottet är både planerat och en medveten strävan från styrelsen att använda myndighetskapitalet för viktiga satsningar. Högskolan har i dagsläget tkr i utgående myndighetskapital. 4 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

5 Rektor har ordet Vägen mot professionsuniversitet har stakats ut... Ett intensivt utvecklingsarbete karaktäriserar året som gått. En enig högskolestyrelse slog i april 2003 fast att Vägen mot universitet, skall inledas och att en universitetsansökan skall lämnas in hösten Arbetsgrupper tillsattes och ett helt nytt universitetskoncept baserat på en professionsinriktad doktorsutbildning började ta form. Att informera internt om högskolans planer är ibland svårt. Högskolan är fortfarande inne i en process om hur ett professionsuniversitet skall utformas. En undersökning som gjordes visade att en majoritet av högskolans personal och studenter anser att man bör satsa på att nå universitetsstatus så snabbt som möjligt. Högskolans tankegångar har mötts av många positiva reaktioner från näringsliv, offentliga instanser och politiker. Den akademiska världen har också uppmärksammat Högskolan i Borås speciella ambitioner. Sammantaget visar detta att det finns ett behov av och ett stöd för att finna nya former för högre utbildning och forskning i Sverige. Förra årets omfattande satsning på profilering av forskningsområden med bland annat en strategisk rekrytering av seniora forskare har givit goda resultat. Ett annat konkret steg mot professionsuniversitetet togs under året genom inrättandet av försöksverksamheten Doktorsutbildning vid Högskolan i Borås. Denna verksamhet syftar till att utveckla en professionsinriktad doktorsutbildning som utgår bl. a. från kompetensområden som är unika för Högskolan i Borås Vad gäller grundutbildningen kunde Högskolan i Borås under våren konstatera att det planerade antalet helårsstudenter väsentligen översteg det uppdrag högskolan erhållit. Det sparpaket som högskolan därför tvingades genomföra under sista halvåret 2003 har haft till syfte att anpassa verksamheten till detta uppdrag. Högskolan i Borås har efterfrågan, kapacitet och vilja att ta emot och examinera betydligt fler studenter än vad nuvarande tilldelning tillåter. Det är självklart att högskolan måste fortsätta att utvecklas trots de kärva tiderna. Utöver arbetet med att utveckla och stärka utbildning och forskning har ett flertal viktiga satsningar gjorts för att stödja högskolans universitetssatsning nationellt och internationellt. Ett exempel är bildandet av ESPIRA - Tillväxtcenter Sjuhärad, där många krafter förenas i en miljö som skall bidraga till företagsutveckling och tillväxt. Andra exempel är de mångfaldsorienterade satsningar som rönt positiv uppmärksamhet, såsom Invandrarakademin och samarbetet med stadsdelen Biskopsgården i Göteborg. De internationella satsningarna har fortsatt. Under 2003 lades fokus på Latinamerika. Ett kontaktseminarium arrangerades i Costa Rica, som sedan följdes av kontaktbesök i Mexiko och Kuba. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Redan nu finns fyra samarbetsavtal med lärosäten i Costa Rica och Kuba. Dessutom har diskussioner om projektsamarbeten inom ramen för EU- programmet ALFA inletts. Ett led i att synliggöra högskolans universitetssatsning är att högskolan, under det gångna året, invigt ett eget kontor i Volvo-huset i centrala Stockholm. Tillsammans med Sjuhärads kommunalförbund skall regionen och Högskolan i Borås nu marknadsföras gentemot riksdag och regeringskansli men även mot näringslivsorganisationer i Stockholm. Stockholmskontoret är ett sätt att komma närmare beslutsfattare och underlätta möjligheterna för dialog och idéutbyte. Sammanfattningsvis vill jag säga att under 2003 har den strategiska grunden lagts för att utveckla Högskolan i Borås till Sveriges första professionsuniversitet. Said Irandoust Rektor Högskolan i Borås Årsredovisning

6 Studenterna har ordet År 2003 har varit ett omvälvande år för Högskolan i Borås Under våren tillsattes en extern utredare för att titta på högskolans organisation gällande rektorsfunktionen och den gemensamma förvaltningen. Resultatet av denna utredning har lett till en omorganisation av dessa funktioner vilket är välkomnat av studentkåren. Studentinflytandet har dock varit bristande i vissa av dessa förändringar. Det är främst vid två chefsrekryteringar som studentinflytandet varit obefintligt vilket studentkåren även har anmält till Högskoleverket. Samverkansfrågorna har under året inte haft någon formell plats i form av ett råd eller liknande organ och studenterna har därför inte kunnat utöva inflytande heller inom detta område. Studentinflytandet har under året fungerat mycket bra på ledningsnivå på högskolan men på institutionsnivå har det varit varierande. På vissa institutioner fungerar det bra men på andra har det varit svårt att få studenter att engagera sig. Högskolan måste här bli bättre på att motivera studenter att ta ansvar för inte bara sin egen utan även andra studenters utbildning, att anpassa mötestider och liknande så att även studenter med mycket praktik känner att de kan utöva studentinflytande och att även de studenter som läser på distans har möjlighet till inflytande. Arbetet med Vägen mot universitet har intensifierats i och med högskolestyrelsens beslut i april då man stakade ut vägen mot Sveriges första professionsuniversitet. Studentkårens representanter är i allra högsta grad aktiva i detta arbete på högskolan och har även satsat på att förankra universitetstanken bland studenterna. En föreläsningsserie med olika infallsvinklar på att gå från högskola till universitet genomfördes under våren och en studentomröstning genomfördes under hösten med ett tydligt resultat för att utvecklas till ett universitet med egen rådighet. Syftet med omröstningen var framförallt att informera studenterna om processen och framtiden. Doktoranderna har fått en roll inom studentkåren och har nu möjlighet till representation i högskolans olika organ och har därmed även möjlighet till inflytande. Detta har de fått genom att studentkåren har infört ett frivilligt medlemskap och därmed kan doktoranderna väljas till olika förtroendeposter. Studentkåren har genomfört en undersökning över hur högskolans olika institutioner genomför sina kursutvärderingar. Denna undersökning har lett fram till en kursutvärderingsrapport där det framgår att högskolan missköter sig på flera punkter. Detta har lett till att högskolan tillsammans med studentkåren under våren 2004 ska ta fram en handlingsplan för hur kursutvärderingar ska genomföras klanderfritt. Hösten har färgats av en budgetprocess i neddragningarnas tecken och har varit en tuff period. Högskolan har under de senaste tio åren expanderat kraftigt och neddragningen har därför varit mer smärtsam då man inte har upplevt detta tidigare. Högskolan har under senare år överpresterat utan att få kompensation. Både ur ekonomisk och ur kvalitativ synvinkel är det något som inte kan fortsätta. Studentkåren har varit med i processen och har framförallt bevakat att de studenter som redan är inne i systemet och läser vid högskolan inte ska drabbas. Dock har studentrepresentanterna i högskolestyrelsen reserverat sig mot budgetbeslutet på grund av att vissa funktioner som är viktiga för högskolans studenter kommer att få minskade resurser vilket gör att de inte kommer att kunna utföras tillfredsställande. Det är funktioner som handläggningstider för examina och validering av reell kompetens, studenthälsovård, centrum för lärande och undervisning som bland annat ger stöd till studenter med dyslexi och andra handikapp samt till studenter med svenska som andraspråk, grupper som blir allt vanligare. Studentkåren spelar här en viktig roll för bevakandet av utfallet. En aktiv studentkår med engagerade studenter är en förutsättning för en levande högskola! Manuela Mårdeland Kårordförande 6 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

7 Viktiga händelser 2003 Ett professionsuniversitet tar form Under 2003 anordnade Högskolan i Borås och Malmö högskola en gemensam workshop om professionsinriktad doktorsutbildning. Intresset var stort och hörsalen var så gott som fullsatt, även gäster från bland annat högskolorna i Gävle och Kristianstad, Idrottshögskolan i Stockholm, Musikhögskolan i Göteborg och Karlstad universitet var med i workshopen. Representanter från det västsvenska näringslivet fanns också bland åhörarna, tillsammans med företrädare från Västra Götalandsregionen och fackförbundet SIF. Said Irandoust blir matematikdelegationens ordförande Högskolans rektor, Said Irandoust, utsågs till ordförande i den nytillsatta Matematikdelegationen. Delegationens syfte är att ta ett samlat grepp på matematiken, från förskolan till högskolan. Målet är att senast i maj 2004 presentera en plan för alla skolformer med konkreta åtgärder för hur matematikundervisningen kan bli bättre och stimulera fler elever och studenter till fortsatta studier inom matematik, naturvetenskap och teknik. Invigning startsignal för regionalt tillväxtcenter Fredagen den 28 augusti invigdes Centrum för entreprenörskaps (CEA) nya lokaler i Neptunhuset och representanter från näringsliv, kommun och högskola fanns på plats. CEA var först med att flytta i det planerade tillväxtcentret. Senare under året fick centret drygt en halv miljon kronor till vidareutvecklingen av verksamheten under år 2004 av Nutek och Teknikpol. Kläder för en prinsessa Torsdagen den 18 september fanns unga studenter och doktorander på plats då kronprinsessan Victoria besökte Institutionen Textilhögskolan. Besöket ingick i en tvådagars resa som kronprinsessan gjorde i Västergötland. Som ett minne från besöket fick kronprinsessan en kimonoinspirerad jacka i specialvävt tyg. Högskolans studenter mest positiva till universitetssatsning Högskolans framtid är att bli universitet. Det anser högskolans studenter. En majoritet av högskolans personal är också positiv till universitetsplanerna, dock inte lika positiv som studenterna. Detta framgick av den personal- och studentenkät som genomfördes under försommaren och presenterades under hösten Högskolan i Borås på den internationella arenan I månadsskiftet september/oktober reste representanter från Högskolan till Centralamerika. Nätverk bildades under kontaktseminariet i Costa Rica och avtal för utbyte skrevs med tre universitet. Även i Mexiko var intresset stort för samverkan och ett antal "Letter of Intent" kommer att undertecknas. Högskolan kommer att arrangera ett kontaktseminarium tillsammans med 20-tal universitet från Mexiko, Kuba samt Costa Rica. Målsättningen är att utarbeta en ömsesidig viljeförklaring samt konkreta idéer om möjliga samarbetsprojekt. Professionsuniversitetet får starkt politiskt stöd Jan Björkman, socialdemokrat och ordförande i utbildningsutskottet, säger bland annat att han ser tydliga kopplingar mellan de diskussioner som idag förs på riksplan och i utbildningsutskottet kring yrkesutbildningar och lärarutbildningar, men också vårdutbildningar. Tankegångarna man har i Borås med en professionsinriktad doktorsut- Högskolan i Borås Årsredovisning

8 Viktiga händelser 2003 bildning ligger helt rätt i tiden. De ligger också i linje med det uttalade behov som finns ute i arbetslivet. Nytt EU-projekt om individuellt lärande Institutionen för pedagogik fick tillsammans med ett antal europeiska universitet en budget på 8 miljoner kronor för att i ett EU-projekt utveckla det individuella lärandet inom skolan. Boråsprofessor får Narrenpriset 2003 Upplevelseindustrin växer och väcker stort intresse. Det visar inte minst det nyinstiftade Narrenpriset, som varje år delas ut till personer som sett till att denna industri inte bara blir en ytlig upplevelse tilldelades årets hederspris inom området Eventforskning till Anders Edström, professor på Institutionen för data- och affärsvetenskap, och Åke Beckéus samt Bengt-Erik Larsson för deras bok Evenemangsföretagande. Prestigefylld andraplats till Stickakademin I hård konkurrens erhöll Stickakademin ett prestigefyllt andrapris i Kultur och Näringslivs pristävling Bästa samarbete kultur och näringsliv 2003 i kategorin små/medelstora företag. Prisutdelare var prinsessan Christina. Gun Hellsvik efterträder Tomas Lidman Gun Hellsvik blir ny ordförande i högskolans styrelse från och med årsskiftet Hon tar över efter Tomas Lidman, som suttit ordförande sedan Tomas Lidman går vidare till nya uppdrag inom akademin och blir ordförande för Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Sex nya professorer vid högskolan tillträder Lars Hallnäs, Professor i interaktionsdesign vid Institutionen Textilhögskolan Hans Bertilsson, Professor i fiberteknologi vid Institutionen Textilhögskolan Johan Huldt, Professor i designteori och designmetodik vid Institutionen Textilhögskolan Diane Sonnenwald, Professor i bibliotek och informationsvetenskap vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan Olov Forsgren, Professor i informatik, affärsinformatik vid Institutionen för data och affärsvetenskap Mikael Skrifvars, Professor i polymerteknologi vid Ingenjörshögskolan 8 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

9 Högskolans organisation Organisation Styrelsen för högskolan ansvarar för högskolans verksamhet och att dess uppgifter fullgörs. Rektor är myndighetens chef. Rektors ledningsråd är högskolans ledningsgrupp. Rådet består av rektor, prorektor, vicerektorer, förvaltningschef, institutionsrepresentanter som utses av rektor samt studentrepresentant. Högskolerådet är ett forum för verksamhetsdialoger och verksamhetsuppföljning. I rådet sker strategi-, policy- och förankringsdiskussioner med representanter från högskolans olika verksamhetsgrenar. Rådet består av rektors ledningsråd, prefekter och enhetschefer. Rektors kansli och gemensamma förvaltningen utgör administrativa stödfunktioner. Inom högskolans organisation finns ett antal nämnder, råd och centrumbildningar som inrättats för olika delar av verksamheten. Under 2003 har en organisationsförändring genomförts. Omorganisationen berörde högskolans ledningsorgan, gemensamma förvaltningen och rektors kansli. Syftet var att skapa en organisation som bättre motsvarar de krav på förändring som kan bli resultatet av högskolans ambition att bli ett professionsuniversitet. Högskolan har sex institutioner, varje institution har en egen institutionsstyrelse med extern ordförande. Respektive institution leds av en prefekt. Högskolebiblioteket har ett biblioteksråd med externa ledamöter och prorektor som ordförande. Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan (BHS) har genom ett avtal med Göteborgs universitet rätt att examinera doktorer. Detta har möjliggjort att landets största forskarutbildning i ämnet biblioteks- och informationsvetenskap är placerad vid högskolan. Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap har tvärvetenskaplig karaktär med en närhet till flera olika Högskolan i Borås Årsredovisning

10 Högskolans organisation praktiker. Institutionen är Sveriges största grundutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap och ger även landets enda distansutbildning i ämnet. Institutionen för pedagogik (PED) är idag hemvist för framförallt lärarutbildning och beteendevetenskapliga ämnen. Genom CSU, Centrum för skolutveckling, ges dels stöd till utveckling inom förskola, grundskola, gymnasium, dels fortbildning mot utbildningsområdet. Institutionen för data- och affärsvetenskap (IDA) har utbildningsprogram, i första hand magisterutbildningar, som bygger på ämneskombinationen informatik och företagsekonomi. Vid institutionen finns även en magisterutbildning i entreprenörskap och affärsdesign. Förutom dessa magisterutbildningar finns en fastighetsmäklarutbildning som motsvarar de teoretiska krav som ställs för registrering som fastighetsmäklare. Institutionen Textilhögskolan (THS) har en position som nationellt centrum för textil utbildning, utveckling och kompetensförsörjning inom Sverige. Flertalet av landets modeskapare och designers har utbildats i Borås. Även på europeisk nivå är Textilhögskolan i fokus för sina uppmärksammade satsningar. Institutionens forskning har hela bredden från antikens textilier till framtidens textilanvändning, med helt nya material och metoder för nya funktioner inom samhället. Vid institutionen Ingenjörshögskolan (IH) finns högskoleingenjörsutbildningar inom alla teknik områden. Magisterutbildning erbjuds inom områdena bygg, el, kemi och maskin. Institutionen har ett nära samarbete med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP). Institutionen för vårdvetenskaps (VHB) verksamhet är utbildning, forskning, metodoch kompetensutveckling inom vård och omsorg. Institutionen driver flera olika program och fristående kurser inom vård- och omsorgsområdet. Inom institutionen kan studenten examineras upp till magisternivå i ämnet vårdvetenskap. Indelning av verksamheten Verksamheten redovisas inom följande verksamhetsgrenar: Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner De återrapporteringskrav som är gemensamma för verksamheten belyses i avsnittet Gemensamma områden, där återfinns även redovisningen för lokaler och för biblioteket. 10 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

11 Grundläggande högskoleutbildning Ämnes- och professionsområden De senaste årens utveckling vid Högskolan i Borås har präglats av en målmedveten strävan efter att uppnå de krav som ställs för att erhålla universitetsstatus. Under 2003 har det därför bedrivits ett brett arbete att formulera en universitetsansökan som tar sin utgångspunkt i högskolans starka bas i professionsinriktad utbildning och forskning. Den valda inriktningen för högskolans universitetsansökan speglar de behov som finns i samhället vad gäller en högskola som verkar i samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Högskolans utbildningsutbud är koncentrerat till ett antal för samhället viktiga ämnesoch professionsområden: biblioteks- och informationsvetenskap textil och design affärsvetenskap informatik och systemvetenskap ingenjörsvetenskap, teknik och naturvetenskap lärarutbildning och utbildningsvetenskap beteendevetenskap vårdvetenskap och omvårdnad Högskolans utbildningsuppdrag Examinationsmål Enligt regleringsbrevet skall som verksamhetsmål för fyraårsperioderna respektive tillsvidare följande lägsta examinationsmål gälla för Högskolan i Borås (tabell 1). Tabell 1: Examinationsmål Planeringsförutsättning Examen Mål Magisterexamen Sjuksköterskeexamen Lärarexamen med inriktning mot tidigare år Antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen bör tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik öka 2003 i förhållande till Vidare bör minst en tredjedel av antalet lärarexamina ha en inriktning mot naturvetenskap eller teknik. För lärarexamen med inriktning mot tidigare år skall särskilt behovet av lärare i förskola och förskoleklass beaktas. Tabell 2: Avlagda examina År Totalt antal examina vid HB Magisterexamen Högskoleingenjörsexamen Lärarexamen Sjuksköterskeexamen Högskolan i Borås Årsredovisning

12 Grundläggande högskoleutbildning Enligt tabell 2 redovisar högskolan en ökning av totala antalet examina 2003 jämfört med Ökningen av antalet magisterexamina innebär att högskolan i det närmaste har uppnått regeringens mål för perioden (714 av 740). Detta är resultat av högskolans medvetna prioritering av programutbildningar med professionsinriktning upp till magisternivå. Antalet redovisade sjuksköterskeexamina uppgår till 145 för Detta indikerar att högskolan kommer att nå regeringens mål under Högskolan redovisar 145 lärarexamina med inriktning mot tidigare år för Totalt för perioden har 463 lärare examinerats vid högskolan. Regeringens mål för lärarutbildning med inriktning mot tidigare år är därmed uppfyllt till 98 % och kommer att infrias under Tabell 3 visar fördelningen mellan olika lärarexamina. Tabell 3: Lärarexamina Totalt antal lärarexamen Lärarexamina mot tidigare år Varav matematik & naturvetenskap Barn- & ungdomspedagogisk examen Lärarexamen mot senare år 21 I siffran för matematik och naturvetenskap ingår en lärarexamina mot senare år. Minskningen inom barn och ungdomspedagogisk examen beror på att en uppdragsutbildning på uppdrag av Göteborgs universitet har avslutats. I relation till 2001 överensstämmer 2003 års utfall med högskolans utveckling av lärarexamina. Förändringen av antalet examina med inriktning mot tidigare år förklaras med att från 2003 finns det möjlighet att examineras med inriktning mot senare år. Totalt redovisar högskolan 36 lärarexamina med inriktning mot naturvetenskap eller teknik. Andelen lärarexamina med inriktning mot naturvetenskap eller teknik uppgår därmed till 25% för Det innebär att högskolan inte når regeringens mål om att minst en tredjedel av antalet lärarexamina bör ha denna inriktning. Tabell 4: Teknikexamina Totalt antal teknikexamen Kandidatexamen Magisterexamen Högskoleingenjörsexamen Trots en nationellt minskad efterfrågan inom utbildningsområdet teknik visar tabell 4 att Högskolan i Borås har lyckats öka antalet examina jämfört med Prestationer Regeringen angav som mål för Högskolan i Borås att antalet helårsstudenter 2003 totalt och inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena bör öka i förhållande till Antalet helårsstudenter för 2003 uppgår till totalt inom ramen för utbildningsmålet. Inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena uppgår antalet helårsstudenter till (tabell 5). Det innebär att Högskolan i Borås har nått utbildningsmålet inom samtliga områden. I jämförelse med föregående år innebär det en total ökning med 10 % (541 HST), samt att det naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet ökat med 4 % (66 HST). Inom det konstnärliga utbildningsområdet design redovisar högskolan 76 HST en överprestation på 10 HST jämfört med de 66 HST som högskolan får avräkna. Detta innebär en ökning mot föregående år på 3 % (74 HST 2002). Sedan 2000 har antalet studenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet ökat kontinuerligt, från HST år 2000 till HST Att de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena andel i relation till totalt antal 12 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

13 Grundläggande högskoleutbildning HST minskade är resultatet av högskolans kraftiga expansion inom andra utbildningsområden. Tabell 5: HST, HPR & Prestationsgrad per utbildningsområde Utb. Omr HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HJS % % % % NaTe % % % % Und % % % % Övrigt % % % % Design % % % % Medicin % % Vård % % % Totalt % % % % Högskolan redovisar totalt helårsprestationer för Det motsvarar en ökning med 13 % jämfört med föregående budgetår. Prestationsgraden, dvs hur studenterna presterat i förhållande till kursregistreringar, ökar på agregerad nivå till 84%. Fördelning av helårsstudenter Högskolan i Borås har medvetet valt att prioritera programutbildningar med professionsinriktning. Tabell 6 visar fördelningen av antalet helårsstudenter på de olika utbildningsnivåerna. Tabell 6: HST per nivå Nivå A-B 79% 79% 77% 75% C 15% 15% 16% 18% D 6% 6% 7% 7% Värt att notera är att andelen studenter på magisternivån har varit konstant från år 2002 till 2003 trots att det skett en kraftig expansion av förstaårsstudenter på utbildningsprogrammen samt en viss ökning av antalet fristående kurser. Högskolan i Borås Årsredovisning

14 Grundläggande högskoleutbildning Efterfrågan och rekrytering Efterfrågan på de utbildningar som högskolan erbjuder har fortsatt vara stor. Det gäller för såväl program som för fristående kurser. Tabell 7 visar förändringen i söktryck för höstterminen under perioden visar på en fortsatt stark efterfrågan på högskolans utbildningar. Antalet sökande har ökat inom fastighetsmäklarutbildning, ekonomi, och till förskollärarutbildningar. Inom vissa utbildningar har dock efterfrågan fortsatt vara svag. Det gäller framförallt ingenjörsutbildningar och utbildningar med ITinriktning. Här är det tydligt att högskolan följer den nationella trenden. Totalt redovisar högskolan 2,2 sökande per utbildningsplats, vilket innebär en ökning med 0,1 förstahandssökande per utbildningsplats i jämförelse med Tabell 7: Sökandetryck Totalt antal sökande Antal nybörjarplatser Ht :a hand sök/plats Totalt antal sökande Antal nybörjarplatser Ht :a hand sök/plats Utbildningsprogram/ kurser Sökande 1:a hand Sökande 1:a hand Totalt , ,9 Biblioteks- och infovetenskap , ,2 Ekonomutbildningar , ,5 Fastighetsmäklarutbildning , ,0 Systemarkitekturutbildning , ,2 Lärarutbildningar , ,1 Ingenjörsutbildningar + basår , ,8 Designutbildningar , ,0 Handvävsutbildningar , ,5 Vårdutbildningar , ,0 Samhällsvetenskapliga utb ,0 Köns- och åldersfördelning Högskolan i Borås verkar för att uppnå en jämn könsfördelning. Ett exempel är att det inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet skett en positiv utveckling. Andelen kvinnor på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar har ökat 2003 (tabell 8). Det innebär att det är en jämn könsfördelning mellan de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena vid högskolan. Det visar att högskolan strävan att attrahera kvinnor till utbildningsområdet varit lyckosam. För sjuksköterskeutbildningen har andelen män under många år legat mellan %. Det är därför glädjande att siffrorna för 2003 att andelen män på utbildningen har ökat markant. Av de studenter som påbörjade sjuksköterskeprogrammet höstterminen 2003 var ca 25 % män. Högskolan i Borås var härmed tredje bästa lärosäte i Sverige i detta avseende. Detta har skett utan utnyttjande av någon typ av kvotering. 14 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

15 Grundläggande högskoleutbildning Könsfördelningen inom lärarutbildningarna är allt jämt skev med ett underskott av män. Inom lärarutbildningarna var endast 20 procent män, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med En utredning har påbörjats under hösten 2003 i syfte att komma med förslag på hur utbildningarna ska kunna attrahera fler män. Denna utredning kommer leda till förslag på konkreta åtgärder som kan genomföras under Tabell 8: Könsfördelning per utbildningsområde därav HST kvinnor Andel kvinnor 2003 Däremot kan det konstateras att Högskolan i Borås lyckats väl med ambitionen att rekrytera studenter ur olika ålderskategorier. Andelen studenter äldre än 34 år var 37 % år 2003, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Detta kan ses som en indikation på att Högskolan i Borås utbud av professionsinriktade utbildningar lockar äldre studenter med arbetslivserfarenhet. Högskolan fyller därvid en viktig uppgift för det livslånga lärande i samhället. Tabell 9: Åldersstruktur (inkl. Uppdragsutbildning) Andel kvinnor 2002 Andel indiv 2003 Andel kvinnor 2001 Andel indiv 2002 Andel kvinnor 2000 Utb omr HST HJS % 65% 66% 66% NaTe % 47% 45% 45% Undervisning % 92% 92% 92% Övrigt % 82% 84% 84% Design % 94% 96% 96% Medicin % 89% Vård % 88% Totalt % 67% 67% 64% Andel indiv 2001 Andel indiv 2000 Kategori HST Antal indiv Kvinnor under % 18% 18% 18% Kvinnor % 24% 24% 24% Kvinnor över % 28% 28% 29% Män under % 11% 12% 11% Män % 11% 11% 12% Män över % 7% 7% 7% Totalt % 100% 100% 100% En öppen högskola Högskolan i Borås verkar mycket aktivt för uppfylla de ambitioner som formulerades i propositionen Den Öppna högskolan. Högskolan i Borås kan också se tillbaka på ett lyckat arbete inom en rad av de områden som lyfts fram i propositionen. En indikator på detta är att 21 % av samtliga nybörjare vid Högskolan i Borås hade utländsk bakgrund, att jämföra med riksgenomsnittet som 2002 var 15 % (Enligt HSV:s årsrapport 2003). Genomförda undersökningar visar också Högskolan i Borås har hög andel studenter som kommer från studieovana miljöer. Högskolan i Borås har under lång tid initierat eller deltagit i projekt för ökad mångfald, motverkan av social snedrekrytering, bedömning av reell kompetens och rekrytering av nya studentgrupper. Ett sådant projekt är högskolans samarbete med stadsdelsnämnden Biskopsgården i Göteborgs kommun. Samarbetets syftet är att visa på fortsatta utbildningsmöjligheter för de som bor i Biskopsgården, inte minst för dem med invandrarbakgrund. Högskolan arbetar också aktivt med att stödja inskrivna studenter med behov av stödåtgärder. Högskolan har med bl.a. stöd från, och i samarbete med, Rekryteringsdelegationen byggt upp ett väl fungerande studentsupportcenter. Avsikten är Högskolan i Borås Årsredovisning

16 Grundläggande högskoleutbildning att supportcentret integreras med högskolans nya bibliotek och därigenom skapa en samlad miljö för lärande och studiestöd. Nedan beskrivs några av de reguljära verksamheter vid högskolan som, inom utbildningsområdet, syftar till att stärka högskolans roll som en öppen högskola. Basår I enlighet med förordningen (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor, och i linje med Högskolan i Borås ambitioner att underlätta övergången till högre studier, anordnas basårsutbildningar. De omfattar ett års studier och ger behörighet i naturvetenskapliga/tekniska utbildningar vid högskolor och universitet. Basårsutbildningarna ger, om alla kurser är godkända, en garanterad plats på någon av ingenjörsutbildningarna vid Institutionen Ingenjörshögskolan. Högskolan i Borås anordnar två varianter av basår. Tekniskt basår Tekniskt basår omfattar ett års studier och ger behörighet i matematik, fysik och kemi, för att kunna följa naturvetenskapliga/tekniska utbildningar vid högskolor och universitet. För att börja det tekniska basåret krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet Matematik B. Tekniskt och naturvetenskapligt basår Tekniskt/naturvetenskapligt basår omfattar ett års studier och ger behörighet i matematik, fysik, kemi och biologi, för att kunna följa naturvetenskapliga/tekniska utbildningar vid högskolor och universitet. För att börja det tekniskt/naturvetenskapliga basåret krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet Matematik C. Tabell 10: Basår År Antal individer HST HPR Prestationsgrad 76% 61% 79% 75% Tabell 10 redovisar antalet studenter som deltagit i basårsutbildningar under Nedgången av antalet helårsstudenter inom basårsutbildningen kan förklaras av ett generellt vikande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Akademiskt introduktionsår Vid Högskolan i Borås erbjuds ett Akademiskt introduktionsår, 40 poäng. Det vänder sig till studenter som vill pröva på akademiska studier och inte uppfyller kraven på grundläggande behörighet eller som av andra skäl tvekar att ta steget in i högskoleutbildning. Året består av ett antal kurser med innehåll bl.a. i pedagogik, psykologi, filosofi, idé- och lärdomshistoria, matematik, svenska och engelska. Samtidigt som studenterna läser ämneskurser erbjuds de kontinuerlig träning i: IKT, Informations- och kommunikationsteknik (användning av högskolans datorer och träning i att söka och sovra information) Svenska - både för studenter med annat modersmål och med svenska som modersmål Muntlig framställning Engelska Ett huvudsyfte med det Akademiska introduktionsåret är att studenterna ska få bekräftelse på sin förmåga att bedriva akademiska studier. För att erbjuda studenterna 16 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

17 Grundläggande högskoleutbildning en möjlighet till vidare högskolestudier har ett antal garantiplatser på utbildningar som kräver grundläggande behörighet reserverats. När det gäller rekrytering av studenter med annan etnisk bakgrund har det Akademiska introduktionsåret, varit framgångsrikt, både när det gäller att rekrytera studenter och att få dem att fortsätta med akademiska studier. NT-SVUX utbildning Högskolan i Borås har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för studerande med vuxenstudiestöd. Under 2003 har högskolan erhållit slutlig ersättning för 2002 års prestationer. De studenter som ej avslutat sin utbildning inom ramen för åtagandet övergår till ordinarie utbildning och avräknas inom respektive utbildningsområde. Stödundervisning Svenska som andraspråk Högskolan i Borås erbjuder stöd i svenska som andraspråk till studenter. Sådant stöd har givits till 35 studenter under året, varav 28 kvinnor, sammanlagt 185 schemalagda besök. Tabell 11: Svenska som andrasråk Individer HST HPR Prestationsgrad 66% 66% 0% 0% Högskolan har gett intensivutbildning i svenska språket till utländska utbytesstudenter. Totalt registrerades 37 studenter under 2003 till denna kurs. Tabell 12: Sweden: Language, Culture and Society Iindivider HST HPR Prestationsgrad 80% 68% 70% 92% Reell kompetens Under våren 2003 fick en arbetsgrupp vid Högskolan i Borås uppdraget att arbeta fram metoder och modeller för bedömning av reell kompetens i behörighetshänseende. Bedömningen skall göras utifrån behörigheten till den sökta utbildningen och kan gälla både grundläggande och särskild behörighet. I de fall där ärendet rört grundläggande behörighet har en central bedömning gjorts, bl. a. genom tester i svenska och engelska. I de fall där den sökande önskat bli bedömd för den särskilda behörigheten har ärendet skickats vidare till valideringsansvarig vid berörd institution. Arbetet med bedömning av reell kompetens har skett på olika sätt vid institutionerna. När bedömning av grundläggande respektive särskild behörighet gjorts har ett förslag föredragits för en valideringsnämnd som därefter fattar beslut. Inför höstantagningen 2003 hade Högskolan i Borås 40 ansökningar om bedömning av reell kompetens till fristående kurser och 109 ärenden gällande programutbildningar. Högskolan i Borås Årsredovisning

18 Grundläggande högskoleutbildning Distansutbildning och flexibelt lärande Högskolan i Borås har ett flertal kurser och program som möjliggör en mer flexibel studiegång. Högskolan har fattat ett policybeslut att utbudet av flexibla kurser bör utgöra 10 % av hela högskolans utbud Detta är ett led i högskolan strategi att kunna ta ett aktivt ansvar för kompetensutveckling och fortbildning inom ramen för ett livslångt lärande. Den flexibla studiegången innebär att icke traditionella kategorier av studenter, t.ex. yrkesarbetande, ges bättre förutsättningar att bedriva högre studier. Tabell 13: Kurser med lägre studietakt än helfart År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 72% 62% 68% 69% Tabell 14: Distansutbildning, kurser År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 53% 39% 47% 61% Tabell 15: Distansutbildning, program År Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 74% 70% 77% 92% Ovan beskrivna resultat visar entydigt att högskolans satsning på flexibla utbildningar fått genomslag. Beräknat på HST-utfallet utgör de flexibla utbildningarna 6,5 % av högskolans totala HST-antal. Utvecklingen av högskolans distanskurser har i hög grad skett inom ramen för Nätuniversitetet. Kostnader för en utveckling av en kurs inom ramen för nätuniversitetet hamnar i intervallet tkr per poäng. Anpassning av en redan existerande kurs är tkr per poäng. Totalt presterade högskolan 276 HST och 138 HPR inom Nätuniversitet. De särskilda medel som ställdes till högskolans förfogande har kunnat utnyttjas fullt ut. Tabell 16: Nätuniversitetet Utb. Omr HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HJS % % NaTe % % Övrigt % % Medicin % % Vård % % Totalt % % 18 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

19 Grundläggande högskoleutbildning Tabell 17: Kurser utan fysiska sammankomster År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 40% 26% 34% 36% Tabell 18: Kvällskurser År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 64% 52% 65% 68% Tabell 19: Veckoslutskurser År Antal kurser Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 89% 77% 76% 74% Av tabellerna ovan framgår att prestationsgraden ökat under Detta är en följd av ett antal åtgärder som satts in, speciellt vad gäller kurser utan fysiska sammankomster (tabell 17). En bidragande anledning till den ökande prestationsgraden är att distanspedagogiken kontinuerligt utvecklas. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning syftar till att höja kunskapsnivån i det omgivande samhället och högskolan bidrar därmed till kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Högskolan i Borås ger uppdragsutbildningar främst till närregionen men även till vissa aktörer regionalt och nationellt. Merparten av högskolans uppdragsutbildningar ges inom vårdoch skolområdet. Viss utbildning sker som Kvalificerad Yrkesutbildning. Det totala utfallet för de utbildningar som ger högskolepoäng framgår av tabell 20. Tabell 20: Antal HST och HPR poänggivande uppdragsutbildning År Antal HST Antal HPR Prestationsgrad 102% 91% 96% 99% Andelen poänggivande uppdragsutbildning har ökat marginellt sedan föregående år, mätt i HST. Helårsprestationen har ökat med 15 % jämfört med föregående år. Detta förklaras med att utbildningar som startat tidigare år har slutförts och examination, med godkänt resultat, skett under året. Utöver poänggivande kurser ger högskolan också andra kurser och seminarier mot avgift. Dessa redovisas inte som HST och HPR. Centrum för skolutveckling Inom lärarutbildningen sker samverkan med det omgivande samhället dels genom den omfattande verksamhetsförlagda utbildningen, dels genom högskolans regionala utvecklingscentrum, CSU, Centrum för skolutveckling. Alltsedan CSU:s start 1997 har verksamheten växt. Högskolan i Borås Årsredovisning

20 Grundläggande högskoleutbildning CSU har på uppdrag av kommuner administrerat längre och kortare utbildningar. Bland de längre kan nämnas en utbildning om 60 poäng för barnskötare. Under året har även givits en utbildning på uppdrag av Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län. Utbildningen vänder sig till akademiker med tidigare ämneskunskaper. Slutförd utbildning leder till lärarexamen. CSU administrerar även kortare kurser som ges som fortbildning till yrkesverksamma pedagoger. En stor del av dessa kurser är specialpedagogik. Efterfrågan på dessa kurser har varit så stor att Institutionen för pedagogik ibland inte har kunnat erbjuda kurser i den takt som efterfrågats. Till centret finns ett råd som är ett forum, där regionens kommuner ges möjlighet att, i samverkan med högskolan, identifiera områden för kompetens- och skolutveckling i olika former. Ekonomiskt resultat De ekonomiska förutsättningarna för grundutbildningen styrs främst av den anslagstilldelning som högskolan erhåller. Högskolan i Borås har fullgjort sitt uppdrag och utbildat studenter utöver det mål som regeringen satt d.v.s. takbeloppet. Anslagsfinansierad utbildning utgörs av reguljär utbildning, nätuniversitetet och NT-svux. Antalet helårsstudenter uppgick 2003 till och antalet helårsprestationer till Utöver anslagsfinansierad utbildning bedriver högskolan uppdragsutbildning. Tabell 21 visar utfallet för grundutbildningen (inklusive uppdragsutbildning) för Totala intäkterna för grundutbildningen 2003 uppgick till tkr och kostnaderna till tkr. Totalt redovisar grundutbildningen därmed ett underskott på tkr. Underskottet är resultatet av kostnader hänförliga till den överprestation, motsvarande tkr, som högskolan redovisar för Högskolans långvariga expansion och profilering mot programplatser innebär en automatisk ökning av antalet helårstudenter. En anpassning av utbildningsvolymen och högskolans kostnadsläge i nivå med ersättningstaket försvåras av den automatiska ökningen av antalet helårsstudenter. Styrelsen beslöt därför att använda tkr av myndighetskapitalet för budgetåret 2003 för att underlätta anpassningen av strategiska satsningar enligt gällande ekonomiska förutsättningarna. Tabell 21: Resultaträkning grundutbildning (inkl regionuppdrag ) Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Högskolans planering för 2004 utgår från att utbildningsvolymen måste anpassas till ersättningsnivån. Både ur ekonomisk och kvalitativ synvinkel kan högskolan inte fortsätta utbilda studenter utöver ersättningstaket. Styrelsens budgetbeslut för 2004 innebär en minskning av utbildningsutbudet med c:a 600 helårsstudieplatser. Beslutet innebär vidare att tkr av myndighetskapitalet kommer att nyttjas Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

21 Grundläggande högskoleutbildning Högskolan budgeterade 2003 ett underskott på tkr för samtliga verksamhetsgrenar. I delårsrapporten gjordes en prognos som visade ett underskott på tkr, och redovisat utfall blev ett underskott på tkr. Det är en marginell skillnad mellan prognos och utfall. Avvikelserna var främst att intäkterna prognostiserades tkr högre än utfallet. Samtidigt minskade kostnaderna i förhållande till prognosen. Tabell 22: Resultaträkning uppdragsutbildning (exkl regionuppdrag ) Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 Årets kapitalförändring Omsättningen för högskolans uppdragsutbildning har under perioden varit relativt konstant, men i förhållande till den grundläggande högskoleutbildningen totalt har uppdragsutbildningens andel sjunkit. Uppdragsutbildningen andel av grundutbildningens kostnader har sjunkit från 6 % år 2000 till 5 % år I redovisningen matchas intäkterna med upparbetade kostnader vilket innebär att endast avslutade projekt påverkar årets kapitalförändring. Huvuddelen av högskolans uppdragsutbildning bedrivs vid Institutionen för Pedagogik och Institutionen för Vårdvetenskap. Utfallet för uppdragsutbildningen visar att intäkterna ökat med 16 % jämfört med 2002 och totalt över perioden med 22 %. Kostnaderna har ökat med 25 % jämfört med 2002 och för perioden med 27 %. Ökningen 2003 beror på att ett flertal större projekt avslutats. Högskolan i Borås Årsredovisning

22 Forskning och forskarutbildning Forskning 2001 inledde högskolan arbetet med att koncentrera forskningsresurserna kring några starkt profilerade styrkeområden där högskolan har goda möjligheter att nå framgång. Den gemensamma nämnaren för styrkeområdena är forskning med koppling till högskolans professionsinriktade magisterutbildningar. Under år 2003 har arbetet med utvecklandet av forskningsprofiler intensifierats. Institutionerna har fortsatt att koncentrera verksamheten och omfördela resurser från mindre prioriterade områden till sina profilområden. Det övergripande målet för högskolan är att erhålla status som Sveriges första professionsuniversitet. Institutionernas profileringsarbete är en viktig komponent i strävan mot nämnda mål. En del i arbetet med profilering av forskningen är att identifiera och stödja hållbara forskargrupper. En annan del är strategisk rekrytering av professorer och lektorer. FoU-nämnden och Lärarutbildningsnämnden ansvarar för fördelning av medel för forskning och forskarutbildning samt för kvalitetssäkring av området. Under året har FoU-nämnden fördelat sammanlagt tkr till forskning och forskarutbildning vid högskolans institutioner. Lärarutbildningsnämnden Lärarutbildningsnämnden (LUN), har under 2003 utarbetat ett program för att åstadkomma en generell kompetenshöjning bland lärarna inom lärarutbildningarna. Detta innehåller som ett första steg stöd så att alla lärare kunnat nå upp till kandidat eller magisternivå. I ett nästa steg slussas lärarna in i en forskarutbildning, som koncentreras till tre plattformar forskning om lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet forskning om barn och ungdomars vardag i förskola, skola och samhälle forskning om barn och ungdomars lärande i förskola, skola och samhälle Inom varje plattform arbetar LUN för att det minst skall finnas en professor, en till två lektorer och 4-5 doktorander samt ett antal magistrander. LUN utgår från dessa plattformar vid fördelningen av medel för forskning och utveckling av lärarutbildningen. Under året fördelade LUN tkr. Publikationer Under år 2003 publicerade högskolans forskare 86 artiklar i internationellt erkända vetenskapliga publikationer med peer-reviewsystem vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Det totala antalet publikationer har ökat markant under året. Tabell 23: Publikationer Publikationer Internationella antal Övriga antal Publikationer totalt Forskarutbildning Högskolan genomför forskning och konstnärligt utvecklingsarbete inom flera professions- och ämnesområden. Genom särskilda avtal med Göteborgs, Karlstads samt Växjö universitet bedriver högskolan, i samarbete, forskarutbildning inom biblioteks och informationsvetenskap och vård- och omvårdnadsvetenskap. Antalet forskarstuderande vid Högskolan i Borås uppgick år 2003 till 115 individer. Andelen kvinnor utgör 55 %, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Av det totala antalet forskarstuderande innehar 42 personer doktorandanställning medan 22 Högskolan i Borås Årsredovisning 2003

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA

DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA Page 1 of 8 DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA Lokal examensordning för grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan Dalarna Dessa bestämmelser skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Tid: Kl 10.00 15.00. Högskolan i Borås, C728

Tid: Kl 10.00 15.00. Högskolan i Borås, C728 HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Marie Wennberg PROTOKOLL 1(7) Tid: Kl 10.00 15.00 Plats: Högskolan i Borås, C728 Närvarande ledamöter: Leissner, Maria ordförande Andersson, Jonas Andersson, Roland

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014

dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014 dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 Årsredovisningen är fastställd av styrelsen 2015-02-06 Dnr HS 2014/857 Innehållsförteckning Rektor har ordet 1 Studentkåren har ordet 2 Årsredovisningens

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08 Tid 09.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Faculty Club, Högskolan Andersson Thorsten, ordf Anne-Marie Brodén Cumtell Anna Lena Enmark Romulo Gaspes Veronica Nilsson Katarina Norén Johan

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng Vill du bli För dig som redan har akademiska poäng Lärarprogram, 90 högskolepoäng lärare? Lärarutbildning Vem kan söka till utbildningen? Lärarutbildningen 90 högskolepoäng vänder sig till dig som har

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Beslut: Högskolestyrelsen 2012-12-20 Revidering: - Dnr: DUC 2013/76/10 Gäller fr.o.m.: 2013-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-04-21 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Postadress

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation

SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation Du som vill veta mer om vilka lärarutbildningar som finns idag och vad de innehåller, behörighet och legitimation, vem som behöver detta, hur saker hänger

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

1999 2000 2001 (regl brev)

1999 2000 2001 (regl brev) 1 (7) Universitetsstyrelsen Controller Cecilia Jansson 1999-02-19 Doss 113 Dnr 3170/98 Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 2000-2002 1 Intäkter 1.1

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

2008 visning sredo År

2008 visning sredo År Årsredovisning 2008 Mittuniversitetets årsredovisning 2008 Dnr MIUN 2009/117 Omslagsbild: Mittuniversitetets campus i Sundsvall Åkroken. År 2008 utsåg Europeiska stadsbyggare Åkroken till Europas bästa

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle HÖGSKOLAN I GÄVLE 2000-08-29 Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 ALFA samt bilaga 5

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG

SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-537/2005 Sida 1 (7) SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG Systems Analysis Master Programme, 40/80 points (60/120 ECTS)

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

BUDGETUNDERLAG HÖGSKOLAN I BORÅS

BUDGETUNDERLAG HÖGSKOLAN I BORÅS BUDGETUNDERLAG 2008 2010 HÖGSKOLAN I BORÅS Budgetunderlag för avseende perioden 2008 2010 Innehåll 1. Profilerad högskola med unik verksamhetsidé 5 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6 3. Forskning

Läs mer

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet Kompetens och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Svenskundervisning för invandrare (sfi) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557 Sid 1 (7) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006-10-16 Rektors stab Lars Rydberg Sammanfattning av budgetpropositionen för 2007 1. Grundutbildningen 1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007

Läs mer