Högskolans roll och utbildningsuppdrag

Transkript

1 1 Nordisk rektormøde: Akademikernes rolle i framtidens Norden Högskolans roll och utbildningsuppdrag Utredningen om Högskolans utbildningsutbud Lars Haikola

2 2 Utredning om högskolans utbildningsutbud; U 2014:09 Utredaren ska l. beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på nationell nivå som på lärosätesnivå under de senaste 20 åren,

3 3 U 2014:09 2. i beskrivningen uppmärksamma t.ex. fördelningen mellan fristående kurser och kurser inom program, fördelningen mellan master- respektive magisterutbildningar, andelen kurser och utbildningar som har en mer direkt arbetsmarknadsanknytning och utbildningar och kurser som främst ges i bildningssyfte, utbudet av utbildningar som leder till examen och utbudet av utbildningar av fortbildnings- och vidareutbildnings- karaktär,

4 4 U 2014:09 3. göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen.

5 5 Blott Sverige svenska krusbär ha Sverige har en bred högskola. Sverige har en kursbaserad högskola All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram (Högskoleförordningen 6 kap 13 ) Sverige skiljer på två (tre) typer av examina; 1. generella examina (56 % av hst) 2. yrkesexamina (50 st) (43 % av hst) 3. (+ konstnärliga examina) SE har ett långt decentraliserat dimensioneringssystem

6 6 Helårsstudenter i Riket efter program och fristående kurser Totalt antal hst Hst på program Hst på frist kurser

7 Fördelning av ökningen av totala antalet helårsstudenter Totalt antal helårsstudenter 2013 per kategori 7 4 % 9 % 1 % 15 % Traditionella univ Fackuniversitet 25 % 50 % 8 % Nya Universitet 64 % Högskolor 13 % Konstn, Ensk vårdh övriga 11 %

8 Förändring av antal helårsstudenter på programtyp och fristående kurser 8 Ersta, RK Sofiah Konstnärliga Högskolorna KaU, Miun, LnU, ÖrU KI, KTH, CTH, SLU, Handelsh Trad univ Riket Frist kurser Yrkes Konstnärliga Generella Totalt

9 Totala antalet helårsstudenter efter SUN Samhv, jur, handel, adm Teknik och tillverkning Hälso och sjukvård soc omsorg Humaniora och konst Pedagogik och lärarutbildning Natvet matem data Tjänster Lant o skogsbr djursjkvårs

10 10

11 11

12 12 Några slutsatser Högskolor har störst tillväxt men traditionella universitet är sammantaget störst Det har skett en programmifiering av svensk högskola 1984: 64% : 73 % programutbildning De nya programmen leder till största delen till generella examina Utbildningsutbudet för fort- och vidareutbildning är minskande

13 13 Är denna utveckling bra? göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till 1. studenternas efterfrågan, 2. arbetsmarknadens behov och 3. samhällets övriga behov och 4. målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen.

14 14 Vad vet vi? Vi har fullständig kunskap om studenternas efterfrågan sökandestatistik Vi har god kunskap om arbetsmarknadens behov prognoser, (med alla dess svagheter) Vi har svag kunskap om samhällets övriga behov

15 15 Alltså hur svarar balansen mellan kurs o program yrkesprogram o generella program yrkesutbildning o bildning examensutbildningar o fortbildnings- och vidareutbildningskurser olika utbildningsområden (SUN 1) etc mot olika behov?

16 16 Vad ska man utgå från i bedömning av balans mellan olika utbildningsformer? 1 Jämförelse med andra länder, t ex DK, NO, FIN, ISL 2 Jämförelse bakåt har det funnits en ideal balans? 3 Vad säger måldokumenten! Vad är högkolan till för? Högskolans roll och utbildningsuppdrag.

17 17 Högskolelagen (HL) Högskolans första uppgift är 1 utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och (HL 1 kap 2 ) Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (HL 1 kap 3 )

18 18 Högskolelagen Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (HL1 kap 8 )

19 19 För varje examen specifika krav på kunskap o förståelse färdighet o förmåga värderingsförmåga o förhållningssätt För yrkesexamina uttalas yrkesmål

20 20 Ger måldokumenten vägledning? Endast svagt Humboldtideal uttalas forskningsanknuten utbildning I balansen bildning yrkesutbildning betonas snarast bildning Hur andra avvägningar mellan olika syften med HE bör göras kan knappast utläsas ur måldokumenten lag o förordning

21 21 4 Akademiskt sunt förnuft Det primära syftet med HE är att ge unga människor en lång, sammanhållen utbildning på heltid, oftast på campus, som kan nyttjas i arbetslivet och samhällslivet. All yrkesutbildning innehåller väsentliga delar av vad som kallas bildning detta ingår i samhällets övriga behov FoV-utbildning är en sekundär uppgift för högskolan. Merdelen av all kompetensutveckling sker i arbetslivet o organiseras o finansieras av företag, myndigheter o organisationer. Högskolan bör stå för specialiserad FoV av cutting edge karaktär. Högskolan bör organisera sin verksamhet fr a för unga msk som vill genomgå en hel samlad utbildning om 3 5 år. I möjligaste mån bör högskolan organisera sin verksamhet så att andra kategorier kan få möjlighet till kortare högskolestudier, FoV- utbildning eller bara för att en individ vill utöka sin kunskap bildning.

22 22 Tack för uppmärksamheten!