Per Lewander Registerhållare. Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar barn och vuxenkvalitetsregister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Per Lewander Registerhållare. Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar barn och vuxenkvalitetsregister"

Transkript

1 Per Lewander Registerhållare Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar barn och vuxenkvalitetsregister Verksamhetsberättelse och årsrapport

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 3 I. TILLKOMMANDE REGISTER UNDER II.PROM MODUL / LIVSKVALITETSINSTRUMENT... 4 PATIENTENS EGEN REGISTRERING (PER)... 5 III. PREM (PATIENT REPORTED EXPERIENCE MEASURES)... 6 IV. TILLVÄXTINFORMATION / TILLVÄXTMODUL... 7 V. OMVÅRDNADSVARIABLER... 8 VI BAKGRUNDSVARIABLER... 9 VII HEMSIDA... 9 IIX PATIENTDATALAGEN MÖTEN ÅRSRAPPORT FORSKNING SAMARBETE EKONOMI BILAGOR

3 SAMMANFATTNING Det nationella kvalitetsregistret för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar numera benämnt Barn- och Vuxenkvalitetsregister (BoV)utgör en samverkan mellan flera olika Kvalitetsregister, som valt att gå samman och utveckla register på en gemensam teknisk Itplattform Compos tillhandahållen av leverantören Carmona AB. I dagsläget finns 4 register i Barn- och Vuxenkvalitetsregister i drift på plattformen representerande såväl pediatrik som vuxenvård (barnreuma, barnnjurar, habilitering o cystisk fibros) och ytterligare 2 är under uppbyggnad/beslutade (medfödda metabola sjukdomar resp. barnhälsovård). Flera ytterligare registergrupper har anmält intresse att ingå i Barn-och Vuxenkvalitetsregister för uppbyggnad på den gemensamma plattformen. Samarbete har också etablerats med andra kvalitetsregister som rör barn och ungdomar, som finns på andra tekniska plattformar. Syftet med denna samverkan är bl.a. att finna generiska variabler/områden för gemensam utveckling av IT-stöd, att minska antalet dubbelregistreringar och förenkla kliniskt handhavande, samt även identifiera områden för förbättringsarbete. Genom samarbetet kan de olika ingående registren även dra nytta av och komplettera varandras kompetenser. Under 2012 har utvecklingsarbete inletts för att tillgängliggöra de gemensamt beslutade PROM instrumenten DISABKIDS och Kidscreen i den s.k. PER-modulen (Patientens egen registrering) för de ingående registren. Arbete med utveckling av omvårdnadsindikatorer har fortgått. Ett utvecklingsarbete pågår för att underlätta kommunikation mellan kvalitetsregister och journalsystem för att undvika dubbelarbete i journal och register. Carmona som står för den tekniska plattformen driver utvecklingsarbete i Stockholmsregionen med journalsystemet Take Care och har även startat samarbete med Cambio Cosmic. Vinsterna med detta kvalitetsregister innebär också i förlängningen att kostnader kan minska för utveckling och drift av register genom samordningen inom pediatriken och mellan pediatrik och vuxenvård. INLEDNING Uppföljning av resultat i det kliniska arbetet är ur flera dimensioner avgörande för att möjliggöra kontinuerlig utveckling i förbättringsarbetet med barn och ungdomars hälsa. Kvalitetsregister spelar här en stor roll eftersom dokumentation och journalsystem sällan ger oss möjlighet att enkelt fånga klinisk eller patientrapporterad information. Ett annat problem är att dokumentationen inte är tillräckligt strukturerad för att kunna ge en entydig 2

4 och enhetlig bild av individens hälsa. Pediatriken har en lång tradition med register för stora patientgrupper som t. ex. cancer och diabetes vilket har betytt mycket för att följa och förbättra resultat. Problematiskt är dock att det är praktiskt tungt att arbeta i många olika register, dubbelregistrering sker om barn har mer än en sjukdom och vissa sjukdomar följs inte upp alls. Den koppling mellan journal och kvalitetsregister som efterfrågas blir komplex när det finns många olika tekniska lösningar. Alla dessa faktorer talar för en ökad samordning av register inom specialiteten en utvecklingslinje som också framförts i Översyn av Nationella kvalitetsregister (Måns Rosén 2010). Utveckling i denna riktning har också bejakats av verksamhetscheferna för landets Barn och ungdomsmedicinska kliniker. Mot denna bakgrund beslutades, i samband med ett symposium om kvalitetsregister för barn på Riksstämman 2009, att Barnläkarföreningen (BLF) skulle arbeta vidare med frågan om en ökad samordning i utvecklingen av generiska data för barn med kroniska sjukdomar för både befintliga och framtida register. Ett första gemensamt registermöte hölls i Stockholm i maj En samarbetsgrupp inom BLF för barnkvalitetsregister i Sverige bildades (sammankallande Per Lewander, registerhållare för Nationellt Kvalitetsregister för Barn och Ungdomar med kroniska sjukdomar) och ett utvecklingsarbete pågår sedan VERKSAMHETSBERÄTTELSE I. TILLKOMMANDE REGISTER UNDER 2012 Utöver Svenska Barnreumaregistret har även Habiliteringens kvalitetsregister HabQ, Cystisk fibrosregistret och Svenska Barnjurregistret vidareutvecklats på den gemensamma barnplattformen för Barn- och Vuxenkvalitetsregister under Det totala antalet registrerade patienter i de samlade registren på plattformen har efterhand ökat och nu vid halvårsskiftet 2013 är över 3000 patienter registrerade och ett ökande antal vårdgivare ansluter sig till registren där det nu finns 673 registrerande användare. Under 2012 här även Registret för Medfödda Metabola sjukdomar RMMS inlett uppbyggnad på plattformen och börjar registrera sina första patienter våren 2013 vilket är angeläget för att kunna följa och vidareutveckla vården av patienter med metabola sjukdomar och då även upp i vuxen ålder. Även Barnhälsovården har under 2012 beslutat att ansluta sitt register BHVQ till Barn- och Vuxenkvalitetsregister och har inlett utvecklingsarbete för detta andra 3

5 halvåret Således är vid 2012 års utgång 6 register inkluderade i Barn- och Vuxenkvalitetsregister varav fyra är i drift och två beslutade att driftsättas på den gemensamma plattformen. Skolhälsovårdens medverkan i nationella kvalitetsregister efterfrågas. Att följa utfallsmått på barns hälsa och utveckling över tid (0-20 år) och hitta förbättringsområden för verksamheterna är av hög prioritet. Inledande kontakter har skett med Skolläkarföreningen och Riksföreningen för skolsköterskor med målsättning att de skall utveckla ett kvalitetsregister och att de då kan bygga vidare på Barnhälsovårdens register för att få en kontinuitet i förbättringsarbetet med att följa barns hälsa. Elevhälsan/Skolhälsovården kommer under år 2013 att göra en kandidatansökan för att bilda ett kvalitetsregister tillsammans med övriga register inom Barn-och Vuxenkvalitetsregister. II.PROM MODUL / LIVSKVALITETSINSTRUMENT Så kallade PROM ( patient reported outcome measures) och andra registreringar som patienter/ föräldrar själva gör i registren är nu möjliga. Under 2012 har representanter från Barn och vuxenkvalitetsregister arbetat intensivt med att utveckla en PROM modul, i första hand en samlingsplats för olika livskvalitetsinstrument. Det har skett i samarbete med psykologen John Chaplin( vid Institutionen för klinisk vetenskap, avdelningen för pediatrik, Göteborgs universitet) som har kompetens i utveckling och användande av livskvalitetsinstrument och med systemleverantören Carmona AB, ansvariga för den tekniska plattformen Compos. Barn med kroniska sjukdomar har sämre livskvalitet jämfört med barn utan sjukdomar. Syftet med en PROM modul är att göra ett antal livskvalitetsinstrument tillgängliga för vårdgivare och patienter på den tekniska plattformen Compos. Patientens självskattade livskvalitet relaterat till behandlad diagnos är en väg att öka patientens delaktighet och möjlighet till bästa möjliga vård som hälso- och sjukvården erbjuder. Under ett flertal möten med registerhållare och kontaktpersoner för Barn- och Vuxenkvalitetsregister har olika kvalitetsinstrument presenterats och diskuterats. Barnregistren har beslutat att införa PROM instrumenten DISABKIDS, Kidscreen och EQ5-DY på den tekniska plattformen. Instrumentens olika frågeformulär innehåller både barn och proxy versioner. Kidscreen är ett livskvalitetinstrument för friska barn 8-18 år utan sjukdomar. DISABKIDS finns för barn 4-18 år som ett generiskt frågeformulär för alla 4

6 kroniska sjukdomar och som frågeformulär för 7 specifika kroniska sjukdomar ( såsom diabetes,epilepsi). DISABKIDS frågeformulär finns också med svarsalternativ som s.k. Smiley för barn 4-7 år och föräldrar. Livskvalitetsinstrumentet EQ5-DY kommer också att läggas på Compos så snart avtal med Euroqolgruppen är klart. Barn- och Vuxenkvalitetsregister kommer att tillhandahålla ett formulärbibliotek som på sikt också ska vara tillgängligt för barnregister utanför den egna plattformen. Det faller sig naturligt att Barn- och Vuxenkvalitetsregister börjar med att implementera DISABKIDS-37 (= antal frågor) i PROM modulen. Ett av barnregistren inom Barn och vuxenkvalitetsregister, Svenska Barn Njurregistret (nr 182) och Registercentrum Sydost, sökte och beviljades projektmedel från SKL för att implementera ett webbaserat livskvalitetsinstrument, DISABKIDS-37 inom barnnjursjukvården. Instrumentet som är generiskt och standardiserat, är av hög reliabilitet och validitet. Instrumentet är framtaget för att används i pappersform. Under hösten 2012 startades ett utvecklingsarbete med att ta fram en användarvänlig version av DISABKIDS i digital form avseende lämplig design, layout och teknisk funktionalitet. Implementering av DISABKIDS i Barnnjurregistret har för avsikt att relatera barns livskvalitet och vardagsfungerande till given behandling för barnets njurdiagnos. Förbättringsarbetet kommer att bedrivas som ett pilotprojekt under 2013, där metod för upplägg av intervention och arbetssätt ska utvärderas för att utvecklas och bli användbart först och främst för barnregister inom Barn- och Vuxenkvalitetsregister men också för barnregister utanför den tekniska plattformen Compos. PATIENTENS EGEN REGISTRERING (PER) Barn- och Vuxenkvalitetsregister har under hösten tillsammans med systemleverantören Carmona AB arbetat med PER funktionen. PER funktionen är en tjänst där patienten själv registrerar sina svar i frågeformulär (ex. DISABKIDS-37) inför eller i samband med en kontakt/besök med sin vårdgivare. Patienten kan göra det var som helst där det finns tillgång till dator, mobil eller läsplatta t.ex. i hemmet eller på mottagningen. Under hösten har diskussioner och olika lösningar av hur resultat som utfallsmått i DISABKIDS-37 på bästa sätt ska presenteras i lämpliga grafer för barn/ungdomar/föräldrar. Patienten kan läsa resultatet av sina svar från frågeformuläret i PER funktionen och läkare/ sjuksköterska kan hämta hem frågeformulärets resultat till respektive kvalitetsregister med en enkel importfunktion. 5

7 Resultatet i kvalitetsregistret kommer att visas som I) ett totalt värde i patientens översikt, II) ett sammanslaget värde för de frågor som hör till varje domän samt III) svar på varje enskild fråga. Tillsammans kan sedan patient och behandlande profession gemensamt under besöket reflektera över patientens livskvalitet i relation till den pågående behandlingen och dess utfall. Genom införandet av patientrapporterade data kommer grunden läggas för verksamhetsutveckling mot mer personcentrerad vård och även möjligheter till klinisk forskning förbättras genom tillgång till mer multidimensionella mått. III. PREM (PATIENT REPORTED EXPERIENCE MEASURES) PREM mått som inkluderar både struktur-, process- och resultatmått handlar om patientens erfarenheter av själva vården. PROMcenter beskriver begreppet PREM som ett mått avseende patientens upplevelser av och tillfredsställelse med vården. Det finns inte många enkäter som vänder sig direkt till barn och ungdomar som patienter och frågar efter deras erfarenheter av vården. Den nationella patientenkäten som genomförs av Institutet för Kvalitetsindikatorer och som samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting har riktade undersökningar årligen. Under 2011 genomfördes mätningar i barnsjukvårdens- sluten/öppen och akutmottagningar. Avsikten var att fånga målsmäns/vårdnadshavares erfarenheter av och synpunkter på vistelsen utifrån sitt barns perspektiv. Undersökningen är omfattande och ca 60 frågor besvarades. Det har under lång tid diskuterats på vilket sätt frågor kring erfarenhet av vård ska mätas och den nationella patientenkäten fångar inte barn/ungdomars egna perspektiv, då det är föräldrar som besvarar frågorna. Under det gångna året har diskussioner förts med registerhållare för respektive register inom barn och vuxenkvalitetsregister angående vilka frågor som skulle kunna ingå i en PREM enkät. Barn- och vuxenregister har sedan under 2012 tagit fram en PREM enkät som är riktad till barn och ungdomarna själva och en proxy version. Enkäten består av sju frågor som har utgått ifrån nationella patientenkätens olika områden som täcker in bemötande, delaktighet, information, förtroende för vårdgivaren och tillgänglighet. Planeringen är att PREM enkäten ska vara tillgänglig för alla barnregister, de som ligger på den tekniska plattformen Compos och för de som ligger på andra plattformar. Enkäten valideras under 2013 genom att först gå 6

8 ut som pilot till ett mindre antal barn och föräldrar och därefter tillsammans med IQ2 projektet (SWEDIABKIDS kvalitetsregister) nå ett betydligt större antal barn och föräldrar. Frågorna i enkäten går att läsa på Barn- och vuxenkvalitetsregisters hemsida. IV. TILLVÄXTINFORMATION / TILLVÄXTMODUL Fortsättning Barnhälsodataprojektet (med start juni 2012) har bedrivits sedan juni 2012 med Centrum för ehälsa i samverkan (CeHis) som huvudman. Projektets uppdrag är att utbyta och tillgängliggöra information med fokus på tillväxtinformation för barn (längd och vikt 0-20 år, och huvudomfång 0-2 år) mellan olika vårdgivare. Projektets arbete med tillväxtdata har utgått från en analys av delar från det resultat som delprojektet NEXT gruppens levererade till Barnhälsodataprojektet, 2011 (http://www.cehis.se/dokumentarkiv NEXT i sökfältet). Eftersom tillväxtdata används i den kliniska processen för hälsoövervakning, har projektets arbetsgrupp, bestående av verksamhetsföreträdare från barn- och skolhälsovården, analyserat och kartlagt det sammanhang som använder dessa data i verksamheterna. Det strukturerade underlag som arbetats fram har utgått från typiskt utvecklade barn och det kunskapsunderlag som finns. Analysen har skett på gruppnivå och inte genom att utarbeta användningsfall. Parallellt har under hösten 2012 teknisk expertis tillsammans med verksamhetsföreträdare arbetat med att ta fram interaktiva tillväxtkurvor uppbyggda av importerade tabeller av referensmaterialet Sverige Kartläggning av tillväxtinformationen har legat till grund för framtagande av tekniska lösningar s.k. nationella tjänstekontrakt för tillväxtinformation (läng, vikt och huvudomfång) som projektet levererat till tjänstedomänsförvaltningen som SLL (Stockholms läns landsting) ansvarar för. Tjänstekontrakten är färdigställda så långt det är möjligt utan att en implementation är gjord. Tillväxtinformation kommer att pilottestas 2013 vad gäller överföring och återanvändning av tillväxtinformation. Där kommer sannolikt Barn- och vuxenregister att finnas med som pilot. Beslut om piloter tas av Programstyrgruppen Vårdtjänster, CeHis. TILLVÄXTMODUL En stor efterfrågan på en gemensam tillväxtmodul finns hos flera barnregister på Compos plattform, men också på andra tekniska plattformar. Ett samarbete har inletts med 7

9 Nationella tillväxthormonregistret för att fortsättningsvis tillsammans utveckla och testa uppbyggandet av en tillväxtmodul. Under hösten 2013 kommer CeHis och Programstyrgruppen Vårdtjänster informera om befintligt tjänstekontrakt för tillväxtinformation och lägga upp planer för piloter. Barn- och Vuxenkvalitetsregister har inlett ett samarbete med CeHis och uttryckt intresse av att vara med i diskussioner kring kommande piloter. Tjänstekontrakten är utvecklade för barn/ungdomar med typisk (normal) tillväxtutveckling och det återstår att se om tjänstekontrakten kommer att behöva utvecklas ytterligare med analys vad gäller barn/ungdomar med avvikande tillväxt. Ett arbete som Barn- och Vuxenkvalitetsregister i så fall vill vara delaktiga i. Tjänstekontrakten öppnar också upp en länge efterfrågad funktion av automatiserad överföring av patientuppgifter mellan journalsystem och kvalitetsregister där tillväxtinformation skulle kunna bli den första indikatorn. Tjänstekontrakten är utvecklade för barn/ungdomar med typisk (normal) tillväxtutveckling och det återstår att se om tjänstekontrakten kommer att behöva utvecklas ytterligare med analys vad gäller barn/ungdomar med avvikande tillväxt. V. OMVÅRDNADSVARIABLER Sjuksköterskor från Barn- och Vuxenkvalitetsregister har tillsammans med andra sjuksköterskor medverkat i workshops och arbetsgrupper för att tillsammans med Svensk sjuksköterskeförenings (SSF) ta fram rapporten Utveckla och ensa kvalitetsvariabler inom omvårdnadsområden. Rapporten kom ut i december Rapporten har som syfte att medverka till utveckling och förbättring av Nationella Kvalitetsregister, med möjligheter att i högre utsträckning registrera omvårdnadsvariabler och utveckla indikatorer för att få in fler perspektiv i vårdens kvalitetsförbättringsarbete. Det skulle kunna bidra till att höja motivationen hos fler professioner att registrera och öka registrens täckningsgrad. Att inkludera omvårdnadsvariabler är ett angeläget område som Barn- och Vuxenkvalitetsregister ställer sig bakom och har som ett av sina prioriterade områden. Rapporten ger förslag på tio omvårdnadsområden som inkluderar kvalitetsvariabler. Riksföreningen för barnsjuksköterskor har tillsatt en arbetsgrupp med sjuksköterskor från 8

10 bl.a. Barn- och vuxenkvalitetsregister. Arbetsgruppen har diskuterat föreslagna kvalitetsvariabler och specifikt valt ut fyra relevanta generiska omvårdnadsvariabler, lämpliga att använda för kvalitetsregister för barn. Dessa fyra kvalitetsvariabler är sömn, smärta, patientundervisning och stöd till närstående. Arbetsgruppen kommer att arbeta vidare med dessa under 2013 för att kunna presentera förslag för en större grupp med representanter från barnregistren på den Nationella Kvalitetskonferensen i Stockholm. VI BAKGRUNDSVARIABLER I slutet på 2012 så efterfrågades en samordning av gemensamma bakgrundsvariabler. Bland annat har det efterfrågats en mer komplett bild av hur olika barns familjer kan se ut, som att också inkludera samkönade par s.k. regnbågsfamiljer. Andra generiska bakgrundsvariabler som utbildningsnivå, etnicitet m.m. kommer också att diskuteras framöver. Ett arbete som påbörjas VII HEMSIDA I juni 2012 togs beslut om att bygga en gemensam hemsida för Barn- och Vuxenkvalitetsregister. Hemsidan för informationsspridning av Barn- och Vuxenkvalitetsregister öppnades årsskiftet 2012/2013. En webbredaktör för hemsidan är knuten till Barn- och Vuxenregister. Hösten 2012 när hemsidan var i ett uppbyggnadsskede, hade registret tillsammans med webbredaktören täta, kontinuerliga träffar. Tillsammans med webbredaktören diskuterades syften, målgrupper, design, layout och rubriksättning på innehåll. Hemsidan har flera syften; portal för informationsspridning av Barn- och Vuxenkvalitetsregister, orientering över aktuella register och en samlingsplats för flera målgrupper. Intensionen med hemsidan är att den ska vara en samlingsplats för och nå olika målgrupper som barn/patienter, vårdnadshavare, patientföreningar, forskare och politiker m.fl. För att göra hemsidan mer attraktiv och lättillgänglig har Barn- och Vuxenkvalitetsregister tecknat ett ettårigt avtal med bildbyrån Smålandsbilder (http://www.smalandsbilder.se/)som erbjuder fri tillgång till deras bilder samt skräddarsydda collage till hemsidan. 9

11 Förslag på innehåll på hemsidan har sedan tagits upp och diskuterats på möten tillsammans med registerhållare och kontaktpersoner. Medarbetare i register och en av patientföreningarna har också uttalat sig om innehållet i de patientinformationsbrev, lång och kort version, som idag finns tillgängligt på hemsidan för både patient och profession. Hemsidan innehåller också lättillgänglig information om syften med ett nationellt kvalitetsregister, rättigheter som patienten har, uppgifter om registerhållare och kontaktpersoner samt under aktuellt sprida informationen om t.ex. utvecklingsarbete, implementering av PROM/PREM-instrument efterhand även sammanställningar av data från olika register. Patienter som vill nå ett specifikt register kan på ett enkelt sätt länkas vidare. En inloggning med särskild behörighet för professioner i de olika register tillhörande Barnoch Vuxenkvalitetsregister där minnesanteckningar från möten, pågående arbetsmaterial m.m. finns tillgängligt. Informationsmaterial för olika ändamål för patienter och vårdgivare har tagits fram och finns tillgängliga på hemsidan. Att hålla hemsidan levande med ett uppdaterat innehåll blir ett framtida arbete för Barn- och Vuxenregister. En flyer för kännedom om hemsidans existens finns och om ett år är det dags att göra en utvärdering hur hemsidan uppfattas av de olika målgrupperna. IIX PATIENTDATALAGEN Personuppgiftsansvar och system för säker inloggning är prioriterade frågor och utformas för att uppfylla datainspektionens krav. System med stark autentisering har införts under året. Juridisk kompetens erhålles genom samarbete med registercentrum Sydost samt QRC Stockholm. MÖTEN som arrangerats eller deltagits i under 2012 för information och samarbetsfrågor: Möte med Bo Orlenius närsjukvårdsdirektör Landstinget i Östergötland, inför bildande av Registercentrum Sydost EQ5-D möte med representant för Euroqol gruppen för diskussion om samarbete och tillgång till EQ5-D och -DY för kvalitetsregistren Telefonmöte med Björn Wettergren, registerhållare för 10

12 Barnhälsovårdens kvalitetsregister BHVQ, utveckling av samarbete med BoV PROM/ Kvalietsregisterdag Stockholm, samarbetsgruppen för kvalitetsregister inom pediatrik, habilitering och barnhälsovård Telefonmöte med John Chaplin, representant för DISABKIDS i Sverige för diskussion om nyttjanderätt, konsultuppdrag och utveckling av modul på barnplattformen Telefonmöte med styrgruppen för uppbyggnad av Narcolepsiregistret på Compos-plattformen Samverkansmöte Habiliterings- och neurologiregister, Stockholm (HabQ, CPUP, MMCUP, NHIS((neuromuskulära sjd i Sverige)) Möte med personuppgiftsombudet LarsÅke Pettersson, representerande CPUA i Östergötland angående avtalsfrågor Samverkansmöte Barn o Vuxenkvalitetsregister (Barnplattformsgruppen) SKL, Stockholm, Möte med Anders Henriques, Chorus, angående samarbete med QRC Barnklinikernas verksamhetschefsmötet under Barnveckan, Borås, föredragande om registerarbetet Arbetsgrupp med ansvar för utveckling och implementering av DISABKIDS på barnplattformen, John Chaplin och Christina Peterson Deltagande i styrgruppsmöte för Barnnjur registret Deltagande i Kvalitetsregisterforum, lagstiftning och beslutsstöd, QRC, Stockholm Deltagande i Barnreumaregistrets referensgruppsmöte, Jönköping Möte/ Workshop angående utveckling och implementering av DISABKIDS, Hemsida för registren, Jönköping Telefonmöte Barn- o Vuxenkvalitetsregister (Barnplattformsgruppen) Möte med Barnhälsovårdsregistergruppen( blivande BHVQ) för anslutning till Barnplattformen, Sigtuna Telefonmöte Barn- o Vuxenkvalitetsregister(Barnplattformsgruppen) Telefonmöte med Ylva Ståhl och Karl Henrik Lundell angående fortsättning av Barnhälsodataprojektet Möte Fortsättning Barnhälsodataprojeket, Jönköping 11

13 Möte Barn-o Vuxenkvalitetsregister (Barnplattformsgruppen) SKL, Stockholm Deltagande i Bättre register med patientmedverkan, QRC, Stockholm Telefonmöte med Barncancerregistret, Margareta Stenmarker och Christina Peterson Telefonmöte med KG Prutz, Svenska Njurregistret SNR angående samarbete med vuxenregistret Möte med It-leverantören Carmona AB i Halmstad Styrgruppsmöte Neuropsykregistret, KINDL, Stockholm Styrgruppsmöte Barnreumaregistret, Stockholm Möte Barn-o Vuxenkvalitetsregister (Barnplattformsgruppen) omvårdnad, hemsida, PROM/PREM, Stockholm Möte Registercentrum Sydost, Nässjö Möte omvårdnadsvariabler, Svensk sjuksköterskeförening, Stockholm Möte i Samarbetsgruppen för barnregister, Stockholm Därutöver ytterligare telefonmöten med arbetsgrupp/ styrgrupp. ÅRSRAPPORT * Då specifika registerdata för olika sjukdomsgrupper ej registreras i Barn- och Vuxenkvalitetsregister utan direkt i de ingående delregistren hänvisas till respektive registers årsrapporter, dvs. för 2012 Svenska Barnreumaregistret, HabQ, Cystisk fibrosregistret samt Svenska Barnnjurregistret, vilka samtliga ingår i Barn- och Vuxenkvalitetsregister. FORSKNING En externfinansierad doktorand som kommer att utvärdera och vidareutveckla PROM och PREM är knuten till Barn- och Vuxenkvalitetsregister. Några av de enskilda registren som nu finns på Barn- och Vuxenkvalitetsregisters gemensamma plattform kommer att ha goda möjligheter till god klinisk forskning så snart man kommit upp i täckningsgrad. Genom att använda gemensamma mått ges också förutsättningar att i framtiden kunna jämföra och följa utveckling av epidemiologi, vårdbehov, vårdtyngd etc. för olika kroniska sjukdomar hos barn och ungdomar. 12

14 SAMARBETE Tanken med hela kvalitetsregistret för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar bygger på samverkan och samarbete mellan de olika kvalitetsregistern som berör barn eller ungdomar på något sätt. På så sätt skapas synergieffekter inom pediatrikens många områden, men underlättar också vid övergång från barnregister till de kvalitetsregister som rör vuxna. De patienter som finns i detta register har vårdats under flera år inom pediatriken och uppföljning kommer fortgå även inom vuxenvården, vilket i sig är ett potentiellt utvecklings- och förbättringsområde som kvalitetsregister som rör denna typ av problematik behöver utveckla vidare. Styrkan hos detta register ligger i att individen följs från barnaåren upp i vuxen ålder och det medför att förutsättningarna förbättras för uppföljning och verksamhetsutveckling. EKONOMI Det nationella KUR-projektet (KUR= kvalitetsutveckling genom register) som stöddes av Näringsdepartementet gav medel 2009 till Staffan Lindblads grupp runt RA-registret (numera SRQ), för att vidareutveckla modellen för fler sjukdomsgrupper, där bl. a pediatrikens Itplattform (se nedan) fick ekonomiskt stöd att utvecklas. SKL beviljade medel för år 2011 till Nationellt Kvalitetsregister för Barn och Ungdomar med kroniska sjukdomar som använts som bidrag för att bygga en gemensam registerplattform Barn och Vuxenkvalitetsregister - som kan vara en gemensam ingång för olika barn och vuxenregister och där generiska data som livskvalitet, läkemedel/biverkningar, tillväxt, lab. data, etc. kan registreras och vidareutvecklas. Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar har för 2012 också erhållit ekonomiska medel från de Barn- och Ungdomskliniker som nyttjat registerfunktionen. Genom att använda en gemensam registerplattform för flera register blir kostnaderna för utveckling och drift av varje ingående register lägre. Plattformen med sina register kommer även för år 2013 att ansöka om SKL medel och peka på behovet av samordning och fortsatt arbete med integration mot journaldokumentationen. Samarbete med Barnhälsodataprojektet som syftar till att förbättra Barnhälso- och Skolhälsovårdsjournaler har också inletts med förhoppning att hela pediatriken och 13

15 habiliteringen inklusive barns hälsodata från 0 till 18 år kommer att kunna integreras i framtiden utan dubbelarbete och med snabb återkoppling för kontinuerligt förbättringsarbete. Drift av register och utveckling av funktionalitet planeras även under det kommande året ske i samarbete med Carmona AB,Svenska Reumatologiregistret (SRQ) och Kvalitetsregistercentrum Stockholm (QRC) samt det nyetablerade Registercentrum SydOst,(RCSO) som har barn, förbättringsarbete och PROM inklusive barn-prom som profilområden. För bokslut och kompletterande information se: Bilaga 1. Bokslut räkenskapsåret Per Lewander Överläkare Barn- o Ungdomskliniken, Norrköping Registerhållare för Nationellt Kvalitetsregister för Barn och Ungdomar med kroniska sjukdomar (Barn- och Vuxenkvalitetsregister) Sammankallande i Samarbetsgruppen för Barnkvalitetsregister inom Barnläkarföreningen i Sverige 14

16 Bokslut Bilaga 1. BILAGOR Svenska Barn- och Vuxenkvalitetsregister Bokslut räkenskapsåret PEOE Ingående saldo :- Intäkter SKL :- Barnklinikavgifter :- Svenska Barnreumareg :- Svenska Barnnjurreg :- Summa intäkter :- Kostnader exl. moms Personalkostnader :- IT-kostnader :- Mötes/ reskostnader :- Utbildningskostnader :- Avtal Merbild :- Summa kostnader :- Netto intäkter/ kostnader :- Utgående saldo :- Kommentarer till bokslutet: Ingående saldo och intäkter innehåller intäkter i form av avgifter från Barnkliniker som använder registret och dessa intäkter har ej varit budgeterade eller garanterade vid SKL ansökningarna. Huruvida dessa intäkter skall debiteras för 2013 är ännu ej beslutat. Personalkostnader reskostnader och utbildningskostnader för 2012 är förhållandevis låga då det varit svårt att utöver registerhållare finna lämpliga personer på deltid för arbete med registret, varför dessa kostnader för medarbetare motsvarar projektanställningar på deltid och under 4-8 månader. Personalkostnaderna för 2013 kommer därför att vara avsevärt högre. Till följd av att medarbetare ej kunnat rekryteras för hela året har därför vissa budgeterade projekt för 2012 gått i långsammare takt och därmed är kostnaderna relativt sett lägre än budgeterat men dessa kvarstående medel behövs därför för att fullfölja projekten under Till detta kommer att utvecklingskostnaderna för IT-lösningar för registret blir avsevärt högre Budgeterad kostnad kr för konsultarvode John Chaplin (utvecklingsarbete med DISABKIDS och Kidscreen) har 2012 istället betalats av PROM center. P.g.a avsaknad av medarbetare under stor del av året har användarutbildning för registret ej medfört den kostnad som budgeterats i 2012 års SKL ansökan och kostnaderna kommer att öka Alltefter som antalet registreringar ökar kommer kostnader för statistik och rapporter stiga mot budgeterade nivåer. 15

Svenska Barnnjurregistret

Svenska Barnnjurregistret Registerhållare Per Lewander, Landstinget i Östergötland Svenska Barnnjurregistret Årsrapport och Verksamhetsberättelse 2012-2013 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Rapporteringsperiod... 2 Bakgrund

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse Bokslut 2013 Bo Magnusson Registerhållare Årsberättelse Svenska barnreumaregistret började registrera patienter 2009. I den separata årsrapporten redovisas

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Svenska Barnnjurregistret, NKR14-182

Svenska Barnnjurregistret, NKR14-182 Svenska Barnnjurregistret, NKR14-182 Svenska Barnnjurregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan.

Läs mer

Fortsättning på Barnhälsodataprojektet

Fortsättning på Barnhälsodataprojektet 1 (6) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Ylva Ståhl, projektledare www.cehis.se info@cehis.se Fortsättning på Barnhälsodataprojektet Fas 1 Analysrapport

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30

Läs mer

Nationella Diabetesregistret

Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetes Registret (NDR), FAR14-009 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Diabetes Registret (NDR) Registrets

Läs mer

Nationellt centrum för kvalitetsregister

Nationellt centrum för kvalitetsregister Nationellt centrum för kvalitetsregister Registercentrum Syd Registercentrum Syd (RC Syd) är ett resurscentrum för dig som arbetar med nationellt eller regionalt kvalitetsregister, klinisk forskning eller

Läs mer

Verksamhetsberättelse RMMS 2014

Verksamhetsberättelse RMMS 2014 Verksamhetsberättelse RMMS 2014 MARS 2015 Registret för medfödda metabola sjukdomar RMMS Verksamhetsberättelse RMMS 2014 2 Innehåll Möten & aktiviteter... 4 Registerkunskap till användare... 4 Medverkan

Läs mer

Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar, NKR14-185

Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar, NKR14-185 Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar, NKR14-185 Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23 UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 09:44 Diarienr: 09/3013 Handläggare: Ulrika Gustafsson Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2009-07-01 Mottagare: Samtliga kommuner

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Elektronisk remiss Utförare Inera AB Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Erica Määttä Lindblad Johan Assarsson Sid 1/8

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Svenska CF-register, NKR14-215

Svenska CF-register, NKR14-215 Svenska CF-register, NKR14-215 Svenska CF-register Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Styrelsemöte 2014-09-24--25

Styrelsemöte 2014-09-24--25 Sid 1(7) Styrelsemöte 2014-09-24--25 Plats: Jönköping Tid: Närvarande: Anna Westin förhinder. Sekreterare; Hermansson Ordförande: Kenneth Karlsson 1 Föregående protokoll Föregående protokoll Årsmöte: revisionsberättelse

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken 2014:01 Memeologen White Paper Memeologen Västerbottens läns landsting E-post: memeologen@vll.se Hemsida: www.memeologen.se Memeologen

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för habilitering, NKR14-175

Nationellt kvalitetsregister för habilitering, NKR14-175 Nationellt kvalitetsregister för habilitering, NKR14-175 Nationellt kvalitetsregister för habilitering Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive

Läs mer

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård Sofia Tullberg Projektledare Sveriges Kommuner och Landsting 8 april 2014 kl. 14.00-14.30 Innehållsförteckning Bakgrund Sammanhang,

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer BAKGRUND Njurcancerregistret startade 2004 och är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med njurcancer (ICD-10, C649).

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för habilitering, hjälpmedel och folktandvård - rapportering av uppdrag 15RS797 Fokusberedningen för habilitering, hjälpmedel och folktandvård 2015-10-14 Innehåll

Läs mer

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 NKO Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 - Lars Lidgren (ordf.), Lund - Olle Hägg, Göteborg - Johan Kärrholm, Göteborg - K-G Thorngren, Lund - Olle Nilsson, Uppsala - Olle

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Svenska Cornearegistret

Svenska Cornearegistret Svenska Cornearegistret, FAR14-017 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Cornearegistret Registrets kortnamn Corneareg Nummer

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13. Kronobergsgrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13. Kronobergsgrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadvägen 9, Växjö 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-12-21 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsgrummet,

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter www.datainspektionen.se Checklista för skolor Personuppgiftslagen (PuL) innehåller en rad bestämmelser som är viktiga att känna till för skolor som

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch Körschema 2013-04-26 08:50 09:20 Vad påverkar patientperspektivet?, Joakim intro Bataldenbilden, grupparbete utifrån lappar 09.20 10:00 Kaffe 10:00 10:40 Presentera hemuppgift och börja jobba med den,

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN Verksamhetsår: 2012-02-02 2013-03-19 Sammanfattning av verksamhetsåret Det har varit ett händelserikt verksamhetsår. De långa listorna över föreningens

Läs mer

Protokoll styrgruppsmöte, 2014:1

Protokoll styrgruppsmöte, 2014:1 Protokoll styrgruppsmöte, 2014:1 2014-01-31 kl 09:30-15.30, Sturup Namn Funktion Närv Ej närv Hans Rahme Ordförande, Armbåge X Björn Salomonsson Registerhållare, Axel X Henrik Ahlborg Instabilitet X Anders

Läs mer

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin

Läs mer

Övergripande projekt (IT-innovation) som har beröring med MVK för genomförande

Övergripande projekt (IT-innovation) som har beröring med MVK för genomförande Bakgrund Kansliet för Nationella kvalitetsregister har utlyst medel för innovativ IT-utveckling. Fyra av ansökningarna har direkt beroende till Mina vårdkontakter (MVK) för genomförande. Det finns behov

Läs mer

70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning?

70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning? 70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning? Maria Brunefjäll, Region Halland Fredrik Sargren, Region Jönköpings

Läs mer

EyeNet Sweden stark autentisering i kvalitetsregister

EyeNet Sweden stark autentisering i kvalitetsregister EyeNet Sweden stark autentisering i kvalitetsregister Användning av e-tjänstekort (SITHS) EyeNet Sweden Kontaktinformation till RC: eyenetsweden@ltblekinge.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund om SITHS 3 Instruktion

Läs mer

PROM & PREM FRÅN IDÉ TILL VERKSTAD

PROM & PREM FRÅN IDÉ TILL VERKSTAD PROM & PREM FRÅN IDÉ TILL VERKSTAD , Detta dokument är framtaget av arbetsgruppen nedan och fastställts av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, 2015-01-12. Arbetsgrupp: Marie Abrahamsson, Samordnande

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete "There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av ADHD, FAR14-011 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn

Läs mer

Statens satsningar på nationella kvalitetsregister

Statens satsningar på nationella kvalitetsregister riksrevisionen granskar: staten och vården Statens satsningar på nationella kvalitetsregister Leder de i rätt riktning? rir 2013:20 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska

Läs mer

FV BHV - SHV. Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv. Förlossningsvårdens processer. Nyfödd. Barnhälsovårdens.

FV BHV - SHV. Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv. Förlossningsvårdens processer. Nyfödd. Barnhälsovårdens. FV - SHV Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv Övrig HoS SHV FV Nyfödd Förlossningsvårdens Sjukvårdens Barnhälsovårdens Sjukvårdens Skolhälsovårdens Sjukvårdens Vuxen Förlossningsvårdens

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt

Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt Sammanfattning Projektet fick till uppgift att med stöd av befintliga IT-stöd ta fram en regiongemensam mall i syfte att kunna

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer