Per Lewander Registerhållare. Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar barn och vuxenkvalitetsregister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Per Lewander Registerhållare. Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar barn och vuxenkvalitetsregister"

Transkript

1 Per Lewander Registerhållare Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar barn och vuxenkvalitetsregister Verksamhetsberättelse och årsrapport

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 3 I. TILLKOMMANDE REGISTER UNDER II.PROM MODUL / LIVSKVALITETSINSTRUMENT... 4 PATIENTENS EGEN REGISTRERING (PER)... 5 III. PREM (PATIENT REPORTED EXPERIENCE MEASURES)... 6 IV. TILLVÄXTINFORMATION / TILLVÄXTMODUL... 7 V. OMVÅRDNADSVARIABLER... 8 VI BAKGRUNDSVARIABLER... 9 VII HEMSIDA... 9 IIX PATIENTDATALAGEN MÖTEN ÅRSRAPPORT FORSKNING SAMARBETE EKONOMI BILAGOR

3 SAMMANFATTNING Det nationella kvalitetsregistret för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar numera benämnt Barn- och Vuxenkvalitetsregister (BoV)utgör en samverkan mellan flera olika Kvalitetsregister, som valt att gå samman och utveckla register på en gemensam teknisk Itplattform Compos tillhandahållen av leverantören Carmona AB. I dagsläget finns 4 register i Barn- och Vuxenkvalitetsregister i drift på plattformen representerande såväl pediatrik som vuxenvård (barnreuma, barnnjurar, habilitering o cystisk fibros) och ytterligare 2 är under uppbyggnad/beslutade (medfödda metabola sjukdomar resp. barnhälsovård). Flera ytterligare registergrupper har anmält intresse att ingå i Barn-och Vuxenkvalitetsregister för uppbyggnad på den gemensamma plattformen. Samarbete har också etablerats med andra kvalitetsregister som rör barn och ungdomar, som finns på andra tekniska plattformar. Syftet med denna samverkan är bl.a. att finna generiska variabler/områden för gemensam utveckling av IT-stöd, att minska antalet dubbelregistreringar och förenkla kliniskt handhavande, samt även identifiera områden för förbättringsarbete. Genom samarbetet kan de olika ingående registren även dra nytta av och komplettera varandras kompetenser. Under 2012 har utvecklingsarbete inletts för att tillgängliggöra de gemensamt beslutade PROM instrumenten DISABKIDS och Kidscreen i den s.k. PER-modulen (Patientens egen registrering) för de ingående registren. Arbete med utveckling av omvårdnadsindikatorer har fortgått. Ett utvecklingsarbete pågår för att underlätta kommunikation mellan kvalitetsregister och journalsystem för att undvika dubbelarbete i journal och register. Carmona som står för den tekniska plattformen driver utvecklingsarbete i Stockholmsregionen med journalsystemet Take Care och har även startat samarbete med Cambio Cosmic. Vinsterna med detta kvalitetsregister innebär också i förlängningen att kostnader kan minska för utveckling och drift av register genom samordningen inom pediatriken och mellan pediatrik och vuxenvård. INLEDNING Uppföljning av resultat i det kliniska arbetet är ur flera dimensioner avgörande för att möjliggöra kontinuerlig utveckling i förbättringsarbetet med barn och ungdomars hälsa. Kvalitetsregister spelar här en stor roll eftersom dokumentation och journalsystem sällan ger oss möjlighet att enkelt fånga klinisk eller patientrapporterad information. Ett annat problem är att dokumentationen inte är tillräckligt strukturerad för att kunna ge en entydig 2

4 och enhetlig bild av individens hälsa. Pediatriken har en lång tradition med register för stora patientgrupper som t. ex. cancer och diabetes vilket har betytt mycket för att följa och förbättra resultat. Problematiskt är dock att det är praktiskt tungt att arbeta i många olika register, dubbelregistrering sker om barn har mer än en sjukdom och vissa sjukdomar följs inte upp alls. Den koppling mellan journal och kvalitetsregister som efterfrågas blir komplex när det finns många olika tekniska lösningar. Alla dessa faktorer talar för en ökad samordning av register inom specialiteten en utvecklingslinje som också framförts i Översyn av Nationella kvalitetsregister (Måns Rosén 2010). Utveckling i denna riktning har också bejakats av verksamhetscheferna för landets Barn och ungdomsmedicinska kliniker. Mot denna bakgrund beslutades, i samband med ett symposium om kvalitetsregister för barn på Riksstämman 2009, att Barnläkarföreningen (BLF) skulle arbeta vidare med frågan om en ökad samordning i utvecklingen av generiska data för barn med kroniska sjukdomar för både befintliga och framtida register. Ett första gemensamt registermöte hölls i Stockholm i maj En samarbetsgrupp inom BLF för barnkvalitetsregister i Sverige bildades (sammankallande Per Lewander, registerhållare för Nationellt Kvalitetsregister för Barn och Ungdomar med kroniska sjukdomar) och ett utvecklingsarbete pågår sedan VERKSAMHETSBERÄTTELSE I. TILLKOMMANDE REGISTER UNDER 2012 Utöver Svenska Barnreumaregistret har även Habiliteringens kvalitetsregister HabQ, Cystisk fibrosregistret och Svenska Barnjurregistret vidareutvecklats på den gemensamma barnplattformen för Barn- och Vuxenkvalitetsregister under Det totala antalet registrerade patienter i de samlade registren på plattformen har efterhand ökat och nu vid halvårsskiftet 2013 är över 3000 patienter registrerade och ett ökande antal vårdgivare ansluter sig till registren där det nu finns 673 registrerande användare. Under 2012 här även Registret för Medfödda Metabola sjukdomar RMMS inlett uppbyggnad på plattformen och börjar registrera sina första patienter våren 2013 vilket är angeläget för att kunna följa och vidareutveckla vården av patienter med metabola sjukdomar och då även upp i vuxen ålder. Även Barnhälsovården har under 2012 beslutat att ansluta sitt register BHVQ till Barn- och Vuxenkvalitetsregister och har inlett utvecklingsarbete för detta andra 3

5 halvåret Således är vid 2012 års utgång 6 register inkluderade i Barn- och Vuxenkvalitetsregister varav fyra är i drift och två beslutade att driftsättas på den gemensamma plattformen. Skolhälsovårdens medverkan i nationella kvalitetsregister efterfrågas. Att följa utfallsmått på barns hälsa och utveckling över tid (0-20 år) och hitta förbättringsområden för verksamheterna är av hög prioritet. Inledande kontakter har skett med Skolläkarföreningen och Riksföreningen för skolsköterskor med målsättning att de skall utveckla ett kvalitetsregister och att de då kan bygga vidare på Barnhälsovårdens register för att få en kontinuitet i förbättringsarbetet med att följa barns hälsa. Elevhälsan/Skolhälsovården kommer under år 2013 att göra en kandidatansökan för att bilda ett kvalitetsregister tillsammans med övriga register inom Barn-och Vuxenkvalitetsregister. II.PROM MODUL / LIVSKVALITETSINSTRUMENT Så kallade PROM ( patient reported outcome measures) och andra registreringar som patienter/ föräldrar själva gör i registren är nu möjliga. Under 2012 har representanter från Barn och vuxenkvalitetsregister arbetat intensivt med att utveckla en PROM modul, i första hand en samlingsplats för olika livskvalitetsinstrument. Det har skett i samarbete med psykologen John Chaplin( vid Institutionen för klinisk vetenskap, avdelningen för pediatrik, Göteborgs universitet) som har kompetens i utveckling och användande av livskvalitetsinstrument och med systemleverantören Carmona AB, ansvariga för den tekniska plattformen Compos. Barn med kroniska sjukdomar har sämre livskvalitet jämfört med barn utan sjukdomar. Syftet med en PROM modul är att göra ett antal livskvalitetsinstrument tillgängliga för vårdgivare och patienter på den tekniska plattformen Compos. Patientens självskattade livskvalitet relaterat till behandlad diagnos är en väg att öka patientens delaktighet och möjlighet till bästa möjliga vård som hälso- och sjukvården erbjuder. Under ett flertal möten med registerhållare och kontaktpersoner för Barn- och Vuxenkvalitetsregister har olika kvalitetsinstrument presenterats och diskuterats. Barnregistren har beslutat att införa PROM instrumenten DISABKIDS, Kidscreen och EQ5-DY på den tekniska plattformen. Instrumentens olika frågeformulär innehåller både barn och proxy versioner. Kidscreen är ett livskvalitetinstrument för friska barn 8-18 år utan sjukdomar. DISABKIDS finns för barn 4-18 år som ett generiskt frågeformulär för alla 4

6 kroniska sjukdomar och som frågeformulär för 7 specifika kroniska sjukdomar ( såsom diabetes,epilepsi). DISABKIDS frågeformulär finns också med svarsalternativ som s.k. Smiley för barn 4-7 år och föräldrar. Livskvalitetsinstrumentet EQ5-DY kommer också att läggas på Compos så snart avtal med Euroqolgruppen är klart. Barn- och Vuxenkvalitetsregister kommer att tillhandahålla ett formulärbibliotek som på sikt också ska vara tillgängligt för barnregister utanför den egna plattformen. Det faller sig naturligt att Barn- och Vuxenkvalitetsregister börjar med att implementera DISABKIDS-37 (= antal frågor) i PROM modulen. Ett av barnregistren inom Barn och vuxenkvalitetsregister, Svenska Barn Njurregistret (nr 182) och Registercentrum Sydost, sökte och beviljades projektmedel från SKL för att implementera ett webbaserat livskvalitetsinstrument, DISABKIDS-37 inom barnnjursjukvården. Instrumentet som är generiskt och standardiserat, är av hög reliabilitet och validitet. Instrumentet är framtaget för att används i pappersform. Under hösten 2012 startades ett utvecklingsarbete med att ta fram en användarvänlig version av DISABKIDS i digital form avseende lämplig design, layout och teknisk funktionalitet. Implementering av DISABKIDS i Barnnjurregistret har för avsikt att relatera barns livskvalitet och vardagsfungerande till given behandling för barnets njurdiagnos. Förbättringsarbetet kommer att bedrivas som ett pilotprojekt under 2013, där metod för upplägg av intervention och arbetssätt ska utvärderas för att utvecklas och bli användbart först och främst för barnregister inom Barn- och Vuxenkvalitetsregister men också för barnregister utanför den tekniska plattformen Compos. PATIENTENS EGEN REGISTRERING (PER) Barn- och Vuxenkvalitetsregister har under hösten tillsammans med systemleverantören Carmona AB arbetat med PER funktionen. PER funktionen är en tjänst där patienten själv registrerar sina svar i frågeformulär (ex. DISABKIDS-37) inför eller i samband med en kontakt/besök med sin vårdgivare. Patienten kan göra det var som helst där det finns tillgång till dator, mobil eller läsplatta t.ex. i hemmet eller på mottagningen. Under hösten har diskussioner och olika lösningar av hur resultat som utfallsmått i DISABKIDS-37 på bästa sätt ska presenteras i lämpliga grafer för barn/ungdomar/föräldrar. Patienten kan läsa resultatet av sina svar från frågeformuläret i PER funktionen och läkare/ sjuksköterska kan hämta hem frågeformulärets resultat till respektive kvalitetsregister med en enkel importfunktion. 5

7 Resultatet i kvalitetsregistret kommer att visas som I) ett totalt värde i patientens översikt, II) ett sammanslaget värde för de frågor som hör till varje domän samt III) svar på varje enskild fråga. Tillsammans kan sedan patient och behandlande profession gemensamt under besöket reflektera över patientens livskvalitet i relation till den pågående behandlingen och dess utfall. Genom införandet av patientrapporterade data kommer grunden läggas för verksamhetsutveckling mot mer personcentrerad vård och även möjligheter till klinisk forskning förbättras genom tillgång till mer multidimensionella mått. III. PREM (PATIENT REPORTED EXPERIENCE MEASURES) PREM mått som inkluderar både struktur-, process- och resultatmått handlar om patientens erfarenheter av själva vården. PROMcenter beskriver begreppet PREM som ett mått avseende patientens upplevelser av och tillfredsställelse med vården. Det finns inte många enkäter som vänder sig direkt till barn och ungdomar som patienter och frågar efter deras erfarenheter av vården. Den nationella patientenkäten som genomförs av Institutet för Kvalitetsindikatorer och som samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting har riktade undersökningar årligen. Under 2011 genomfördes mätningar i barnsjukvårdens- sluten/öppen och akutmottagningar. Avsikten var att fånga målsmäns/vårdnadshavares erfarenheter av och synpunkter på vistelsen utifrån sitt barns perspektiv. Undersökningen är omfattande och ca 60 frågor besvarades. Det har under lång tid diskuterats på vilket sätt frågor kring erfarenhet av vård ska mätas och den nationella patientenkäten fångar inte barn/ungdomars egna perspektiv, då det är föräldrar som besvarar frågorna. Under det gångna året har diskussioner förts med registerhållare för respektive register inom barn och vuxenkvalitetsregister angående vilka frågor som skulle kunna ingå i en PREM enkät. Barn- och vuxenregister har sedan under 2012 tagit fram en PREM enkät som är riktad till barn och ungdomarna själva och en proxy version. Enkäten består av sju frågor som har utgått ifrån nationella patientenkätens olika områden som täcker in bemötande, delaktighet, information, förtroende för vårdgivaren och tillgänglighet. Planeringen är att PREM enkäten ska vara tillgänglig för alla barnregister, de som ligger på den tekniska plattformen Compos och för de som ligger på andra plattformar. Enkäten valideras under 2013 genom att först gå 6

8 ut som pilot till ett mindre antal barn och föräldrar och därefter tillsammans med IQ2 projektet (SWEDIABKIDS kvalitetsregister) nå ett betydligt större antal barn och föräldrar. Frågorna i enkäten går att läsa på Barn- och vuxenkvalitetsregisters hemsida. IV. TILLVÄXTINFORMATION / TILLVÄXTMODUL Fortsättning Barnhälsodataprojektet (med start juni 2012) har bedrivits sedan juni 2012 med Centrum för ehälsa i samverkan (CeHis) som huvudman. Projektets uppdrag är att utbyta och tillgängliggöra information med fokus på tillväxtinformation för barn (längd och vikt 0-20 år, och huvudomfång 0-2 år) mellan olika vårdgivare. Projektets arbete med tillväxtdata har utgått från en analys av delar från det resultat som delprojektet NEXT gruppens levererade till Barnhälsodataprojektet, 2011 (http://www.cehis.se/dokumentarkiv NEXT i sökfältet). Eftersom tillväxtdata används i den kliniska processen för hälsoövervakning, har projektets arbetsgrupp, bestående av verksamhetsföreträdare från barn- och skolhälsovården, analyserat och kartlagt det sammanhang som använder dessa data i verksamheterna. Det strukturerade underlag som arbetats fram har utgått från typiskt utvecklade barn och det kunskapsunderlag som finns. Analysen har skett på gruppnivå och inte genom att utarbeta användningsfall. Parallellt har under hösten 2012 teknisk expertis tillsammans med verksamhetsföreträdare arbetat med att ta fram interaktiva tillväxtkurvor uppbyggda av importerade tabeller av referensmaterialet Sverige Kartläggning av tillväxtinformationen har legat till grund för framtagande av tekniska lösningar s.k. nationella tjänstekontrakt för tillväxtinformation (läng, vikt och huvudomfång) som projektet levererat till tjänstedomänsförvaltningen som SLL (Stockholms läns landsting) ansvarar för. Tjänstekontrakten är färdigställda så långt det är möjligt utan att en implementation är gjord. Tillväxtinformation kommer att pilottestas 2013 vad gäller överföring och återanvändning av tillväxtinformation. Där kommer sannolikt Barn- och vuxenregister att finnas med som pilot. Beslut om piloter tas av Programstyrgruppen Vårdtjänster, CeHis. TILLVÄXTMODUL En stor efterfrågan på en gemensam tillväxtmodul finns hos flera barnregister på Compos plattform, men också på andra tekniska plattformar. Ett samarbete har inletts med 7

9 Nationella tillväxthormonregistret för att fortsättningsvis tillsammans utveckla och testa uppbyggandet av en tillväxtmodul. Under hösten 2013 kommer CeHis och Programstyrgruppen Vårdtjänster informera om befintligt tjänstekontrakt för tillväxtinformation och lägga upp planer för piloter. Barn- och Vuxenkvalitetsregister har inlett ett samarbete med CeHis och uttryckt intresse av att vara med i diskussioner kring kommande piloter. Tjänstekontrakten är utvecklade för barn/ungdomar med typisk (normal) tillväxtutveckling och det återstår att se om tjänstekontrakten kommer att behöva utvecklas ytterligare med analys vad gäller barn/ungdomar med avvikande tillväxt. Ett arbete som Barn- och Vuxenkvalitetsregister i så fall vill vara delaktiga i. Tjänstekontrakten öppnar också upp en länge efterfrågad funktion av automatiserad överföring av patientuppgifter mellan journalsystem och kvalitetsregister där tillväxtinformation skulle kunna bli den första indikatorn. Tjänstekontrakten är utvecklade för barn/ungdomar med typisk (normal) tillväxtutveckling och det återstår att se om tjänstekontrakten kommer att behöva utvecklas ytterligare med analys vad gäller barn/ungdomar med avvikande tillväxt. V. OMVÅRDNADSVARIABLER Sjuksköterskor från Barn- och Vuxenkvalitetsregister har tillsammans med andra sjuksköterskor medverkat i workshops och arbetsgrupper för att tillsammans med Svensk sjuksköterskeförenings (SSF) ta fram rapporten Utveckla och ensa kvalitetsvariabler inom omvårdnadsområden. Rapporten kom ut i december Rapporten har som syfte att medverka till utveckling och förbättring av Nationella Kvalitetsregister, med möjligheter att i högre utsträckning registrera omvårdnadsvariabler och utveckla indikatorer för att få in fler perspektiv i vårdens kvalitetsförbättringsarbete. Det skulle kunna bidra till att höja motivationen hos fler professioner att registrera och öka registrens täckningsgrad. Att inkludera omvårdnadsvariabler är ett angeläget område som Barn- och Vuxenkvalitetsregister ställer sig bakom och har som ett av sina prioriterade områden. Rapporten ger förslag på tio omvårdnadsområden som inkluderar kvalitetsvariabler. Riksföreningen för barnsjuksköterskor har tillsatt en arbetsgrupp med sjuksköterskor från 8

10 bl.a. Barn- och vuxenkvalitetsregister. Arbetsgruppen har diskuterat föreslagna kvalitetsvariabler och specifikt valt ut fyra relevanta generiska omvårdnadsvariabler, lämpliga att använda för kvalitetsregister för barn. Dessa fyra kvalitetsvariabler är sömn, smärta, patientundervisning och stöd till närstående. Arbetsgruppen kommer att arbeta vidare med dessa under 2013 för att kunna presentera förslag för en större grupp med representanter från barnregistren på den Nationella Kvalitetskonferensen i Stockholm. VI BAKGRUNDSVARIABLER I slutet på 2012 så efterfrågades en samordning av gemensamma bakgrundsvariabler. Bland annat har det efterfrågats en mer komplett bild av hur olika barns familjer kan se ut, som att också inkludera samkönade par s.k. regnbågsfamiljer. Andra generiska bakgrundsvariabler som utbildningsnivå, etnicitet m.m. kommer också att diskuteras framöver. Ett arbete som påbörjas VII HEMSIDA I juni 2012 togs beslut om att bygga en gemensam hemsida för Barn- och Vuxenkvalitetsregister. Hemsidan för informationsspridning av Barn- och Vuxenkvalitetsregister öppnades årsskiftet 2012/2013. En webbredaktör för hemsidan är knuten till Barn- och Vuxenregister. Hösten 2012 när hemsidan var i ett uppbyggnadsskede, hade registret tillsammans med webbredaktören täta, kontinuerliga träffar. Tillsammans med webbredaktören diskuterades syften, målgrupper, design, layout och rubriksättning på innehåll. Hemsidan har flera syften; portal för informationsspridning av Barn- och Vuxenkvalitetsregister, orientering över aktuella register och en samlingsplats för flera målgrupper. Intensionen med hemsidan är att den ska vara en samlingsplats för och nå olika målgrupper som barn/patienter, vårdnadshavare, patientföreningar, forskare och politiker m.fl. För att göra hemsidan mer attraktiv och lättillgänglig har Barn- och Vuxenkvalitetsregister tecknat ett ettårigt avtal med bildbyrån Smålandsbilder (http://www.smalandsbilder.se/)som erbjuder fri tillgång till deras bilder samt skräddarsydda collage till hemsidan. 9

11 Förslag på innehåll på hemsidan har sedan tagits upp och diskuterats på möten tillsammans med registerhållare och kontaktpersoner. Medarbetare i register och en av patientföreningarna har också uttalat sig om innehållet i de patientinformationsbrev, lång och kort version, som idag finns tillgängligt på hemsidan för både patient och profession. Hemsidan innehåller också lättillgänglig information om syften med ett nationellt kvalitetsregister, rättigheter som patienten har, uppgifter om registerhållare och kontaktpersoner samt under aktuellt sprida informationen om t.ex. utvecklingsarbete, implementering av PROM/PREM-instrument efterhand även sammanställningar av data från olika register. Patienter som vill nå ett specifikt register kan på ett enkelt sätt länkas vidare. En inloggning med särskild behörighet för professioner i de olika register tillhörande Barnoch Vuxenkvalitetsregister där minnesanteckningar från möten, pågående arbetsmaterial m.m. finns tillgängligt. Informationsmaterial för olika ändamål för patienter och vårdgivare har tagits fram och finns tillgängliga på hemsidan. Att hålla hemsidan levande med ett uppdaterat innehåll blir ett framtida arbete för Barn- och Vuxenregister. En flyer för kännedom om hemsidans existens finns och om ett år är det dags att göra en utvärdering hur hemsidan uppfattas av de olika målgrupperna. IIX PATIENTDATALAGEN Personuppgiftsansvar och system för säker inloggning är prioriterade frågor och utformas för att uppfylla datainspektionens krav. System med stark autentisering har införts under året. Juridisk kompetens erhålles genom samarbete med registercentrum Sydost samt QRC Stockholm. MÖTEN som arrangerats eller deltagits i under 2012 för information och samarbetsfrågor: Möte med Bo Orlenius närsjukvårdsdirektör Landstinget i Östergötland, inför bildande av Registercentrum Sydost EQ5-D möte med representant för Euroqol gruppen för diskussion om samarbete och tillgång till EQ5-D och -DY för kvalitetsregistren Telefonmöte med Björn Wettergren, registerhållare för 10

12 Barnhälsovårdens kvalitetsregister BHVQ, utveckling av samarbete med BoV PROM/ Kvalietsregisterdag Stockholm, samarbetsgruppen för kvalitetsregister inom pediatrik, habilitering och barnhälsovård Telefonmöte med John Chaplin, representant för DISABKIDS i Sverige för diskussion om nyttjanderätt, konsultuppdrag och utveckling av modul på barnplattformen Telefonmöte med styrgruppen för uppbyggnad av Narcolepsiregistret på Compos-plattformen Samverkansmöte Habiliterings- och neurologiregister, Stockholm (HabQ, CPUP, MMCUP, NHIS((neuromuskulära sjd i Sverige)) Möte med personuppgiftsombudet LarsÅke Pettersson, representerande CPUA i Östergötland angående avtalsfrågor Samverkansmöte Barn o Vuxenkvalitetsregister (Barnplattformsgruppen) SKL, Stockholm, Möte med Anders Henriques, Chorus, angående samarbete med QRC Barnklinikernas verksamhetschefsmötet under Barnveckan, Borås, föredragande om registerarbetet Arbetsgrupp med ansvar för utveckling och implementering av DISABKIDS på barnplattformen, John Chaplin och Christina Peterson Deltagande i styrgruppsmöte för Barnnjur registret Deltagande i Kvalitetsregisterforum, lagstiftning och beslutsstöd, QRC, Stockholm Deltagande i Barnreumaregistrets referensgruppsmöte, Jönköping Möte/ Workshop angående utveckling och implementering av DISABKIDS, Hemsida för registren, Jönköping Telefonmöte Barn- o Vuxenkvalitetsregister (Barnplattformsgruppen) Möte med Barnhälsovårdsregistergruppen( blivande BHVQ) för anslutning till Barnplattformen, Sigtuna Telefonmöte Barn- o Vuxenkvalitetsregister(Barnplattformsgruppen) Telefonmöte med Ylva Ståhl och Karl Henrik Lundell angående fortsättning av Barnhälsodataprojektet Möte Fortsättning Barnhälsodataprojeket, Jönköping 11

13 Möte Barn-o Vuxenkvalitetsregister (Barnplattformsgruppen) SKL, Stockholm Deltagande i Bättre register med patientmedverkan, QRC, Stockholm Telefonmöte med Barncancerregistret, Margareta Stenmarker och Christina Peterson Telefonmöte med KG Prutz, Svenska Njurregistret SNR angående samarbete med vuxenregistret Möte med It-leverantören Carmona AB i Halmstad Styrgruppsmöte Neuropsykregistret, KINDL, Stockholm Styrgruppsmöte Barnreumaregistret, Stockholm Möte Barn-o Vuxenkvalitetsregister (Barnplattformsgruppen) omvårdnad, hemsida, PROM/PREM, Stockholm Möte Registercentrum Sydost, Nässjö Möte omvårdnadsvariabler, Svensk sjuksköterskeförening, Stockholm Möte i Samarbetsgruppen för barnregister, Stockholm Därutöver ytterligare telefonmöten med arbetsgrupp/ styrgrupp. ÅRSRAPPORT * Då specifika registerdata för olika sjukdomsgrupper ej registreras i Barn- och Vuxenkvalitetsregister utan direkt i de ingående delregistren hänvisas till respektive registers årsrapporter, dvs. för 2012 Svenska Barnreumaregistret, HabQ, Cystisk fibrosregistret samt Svenska Barnnjurregistret, vilka samtliga ingår i Barn- och Vuxenkvalitetsregister. FORSKNING En externfinansierad doktorand som kommer att utvärdera och vidareutveckla PROM och PREM är knuten till Barn- och Vuxenkvalitetsregister. Några av de enskilda registren som nu finns på Barn- och Vuxenkvalitetsregisters gemensamma plattform kommer att ha goda möjligheter till god klinisk forskning så snart man kommit upp i täckningsgrad. Genom att använda gemensamma mått ges också förutsättningar att i framtiden kunna jämföra och följa utveckling av epidemiologi, vårdbehov, vårdtyngd etc. för olika kroniska sjukdomar hos barn och ungdomar. 12

14 SAMARBETE Tanken med hela kvalitetsregistret för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar bygger på samverkan och samarbete mellan de olika kvalitetsregistern som berör barn eller ungdomar på något sätt. På så sätt skapas synergieffekter inom pediatrikens många områden, men underlättar också vid övergång från barnregister till de kvalitetsregister som rör vuxna. De patienter som finns i detta register har vårdats under flera år inom pediatriken och uppföljning kommer fortgå även inom vuxenvården, vilket i sig är ett potentiellt utvecklings- och förbättringsområde som kvalitetsregister som rör denna typ av problematik behöver utveckla vidare. Styrkan hos detta register ligger i att individen följs från barnaåren upp i vuxen ålder och det medför att förutsättningarna förbättras för uppföljning och verksamhetsutveckling. EKONOMI Det nationella KUR-projektet (KUR= kvalitetsutveckling genom register) som stöddes av Näringsdepartementet gav medel 2009 till Staffan Lindblads grupp runt RA-registret (numera SRQ), för att vidareutveckla modellen för fler sjukdomsgrupper, där bl. a pediatrikens Itplattform (se nedan) fick ekonomiskt stöd att utvecklas. SKL beviljade medel för år 2011 till Nationellt Kvalitetsregister för Barn och Ungdomar med kroniska sjukdomar som använts som bidrag för att bygga en gemensam registerplattform Barn och Vuxenkvalitetsregister - som kan vara en gemensam ingång för olika barn och vuxenregister och där generiska data som livskvalitet, läkemedel/biverkningar, tillväxt, lab. data, etc. kan registreras och vidareutvecklas. Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar har för 2012 också erhållit ekonomiska medel från de Barn- och Ungdomskliniker som nyttjat registerfunktionen. Genom att använda en gemensam registerplattform för flera register blir kostnaderna för utveckling och drift av varje ingående register lägre. Plattformen med sina register kommer även för år 2013 att ansöka om SKL medel och peka på behovet av samordning och fortsatt arbete med integration mot journaldokumentationen. Samarbete med Barnhälsodataprojektet som syftar till att förbättra Barnhälso- och Skolhälsovårdsjournaler har också inletts med förhoppning att hela pediatriken och 13

15 habiliteringen inklusive barns hälsodata från 0 till 18 år kommer att kunna integreras i framtiden utan dubbelarbete och med snabb återkoppling för kontinuerligt förbättringsarbete. Drift av register och utveckling av funktionalitet planeras även under det kommande året ske i samarbete med Carmona AB,Svenska Reumatologiregistret (SRQ) och Kvalitetsregistercentrum Stockholm (QRC) samt det nyetablerade Registercentrum SydOst,(RCSO) som har barn, förbättringsarbete och PROM inklusive barn-prom som profilområden. För bokslut och kompletterande information se: Bilaga 1. Bokslut räkenskapsåret Per Lewander Överläkare Barn- o Ungdomskliniken, Norrköping Registerhållare för Nationellt Kvalitetsregister för Barn och Ungdomar med kroniska sjukdomar (Barn- och Vuxenkvalitetsregister) Sammankallande i Samarbetsgruppen för Barnkvalitetsregister inom Barnläkarföreningen i Sverige 14

16 Bokslut Bilaga 1. BILAGOR Svenska Barn- och Vuxenkvalitetsregister Bokslut räkenskapsåret PEOE Ingående saldo :- Intäkter SKL :- Barnklinikavgifter :- Svenska Barnreumareg :- Svenska Barnnjurreg :- Summa intäkter :- Kostnader exl. moms Personalkostnader :- IT-kostnader :- Mötes/ reskostnader :- Utbildningskostnader :- Avtal Merbild :- Summa kostnader :- Netto intäkter/ kostnader :- Utgående saldo :- Kommentarer till bokslutet: Ingående saldo och intäkter innehåller intäkter i form av avgifter från Barnkliniker som använder registret och dessa intäkter har ej varit budgeterade eller garanterade vid SKL ansökningarna. Huruvida dessa intäkter skall debiteras för 2013 är ännu ej beslutat. Personalkostnader reskostnader och utbildningskostnader för 2012 är förhållandevis låga då det varit svårt att utöver registerhållare finna lämpliga personer på deltid för arbete med registret, varför dessa kostnader för medarbetare motsvarar projektanställningar på deltid och under 4-8 månader. Personalkostnaderna för 2013 kommer därför att vara avsevärt högre. Till följd av att medarbetare ej kunnat rekryteras för hela året har därför vissa budgeterade projekt för 2012 gått i långsammare takt och därmed är kostnaderna relativt sett lägre än budgeterat men dessa kvarstående medel behövs därför för att fullfölja projekten under Till detta kommer att utvecklingskostnaderna för IT-lösningar för registret blir avsevärt högre Budgeterad kostnad kr för konsultarvode John Chaplin (utvecklingsarbete med DISABKIDS och Kidscreen) har 2012 istället betalats av PROM center. P.g.a avsaknad av medarbetare under stor del av året har användarutbildning för registret ej medfört den kostnad som budgeterats i 2012 års SKL ansökan och kostnaderna kommer att öka Alltefter som antalet registreringar ökar kommer kostnader för statistik och rapporter stiga mot budgeterade nivåer. 15

Svenska Barnnjurregistret

Svenska Barnnjurregistret Registerhållare Per Lewander, Landstinget i Östergötland Svenska Barnnjurregistret Årsrapport och Verksamhetsberättelse 2012-2013 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Rapporteringsperiod... 2 Bakgrund

Läs mer

Svenska barnnjurregistret

Svenska barnnjurregistret Svenska barnnjurregistret Verksamhetsberättelse 2013 Per Lewander, registerhållare Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Redovisning av aktiviteter... 2 Möte med SNR januari 2013 samarbete... 2 Styrgruppsmöte

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse Bokslut 2013 Bo Magnusson Registerhållare Årsberättelse Svenska barnreumaregistret började registrera patienter 2009. I den separata årsrapporten redovisas

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök

Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök SAMMANFATTNING PER är en internetbaserad e-hälsotjänst där patienten själv registrerar uppgifter om sin hälsa och sjukdomsutveckling

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig

Läs mer

Svenska Barnnjurregistret, NKR14-182

Svenska Barnnjurregistret, NKR14-182 Svenska Barnnjurregistret, NKR14-182 Svenska Barnnjurregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan.

Läs mer

Fortsättning på Barnhälsodataprojektet

Fortsättning på Barnhälsodataprojektet 1 (6) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Ylva Ståhl, projektledare www.cehis.se info@cehis.se Fortsättning på Barnhälsodataprojektet Fas 1 Analysrapport

Läs mer

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Mattias Agestam, Stockholms läns sjukvårdsområde Staffan Winter, Nationella Programmet för Datainsamling IT-kommitténs

Läs mer

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ. Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ http://www.liu.se/habq Nuläge Bak- Funktion grunds Funktio Hälsa Kvalitet data Insatser Antalet barn/ungdomar 0-18år i HabQ 2013 2014 CP 465 525 Autistiskt

Läs mer

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Dokumentation i barn- och skolhälsovården Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret

Svenska Barnreumaregistret Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister. Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO

Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister. Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO Vad är kvalitetsregister? Vad är kvalitetsregister? Definition av Nationellt Kvalitetsregister:

Läs mer

Ökad patientdialog med digitala formulär

Ökad patientdialog med digitala formulär Ökad patientdialog med digitala formulär Nationell Handlingsplan 2013-2018 Målbild 2018 Ökad medverkan från individen, smartare e-hälsotjänster och samarbete över organisationsgränser Individen Kunna nå

Läs mer

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Vad är Nationella Kvalitetsregister? De är ett system av kvalitetsverktyg som ger oss i Sverige unika möjligheter att

Läs mer

REGISTRET FÖR MEDFÖDDA METABOLA SJUKDOMAR RMMS. Verksamhetsberättelse RMMS 2013

REGISTRET FÖR MEDFÖDDA METABOLA SJUKDOMAR RMMS. Verksamhetsberättelse RMMS 2013 REGISTRET FÖR MEDFÖDDA METABOLA SJUKDOMAR RMMS Verksamhetsberättelse RMMS 2013 24 mars 2014 2 Innehåll Aktiviteter (i Sverige och utomlands)... 3 Registerinformation till användare... 3 Medverkan i registerforum

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

IT- stöd för skolsköterskor och skolläkare vad vill vi ha och vad kan vi få?

IT- stöd för skolsköterskor och skolläkare vad vill vi ha och vad kan vi få? IT- stöd för skolsköterskor och skolläkare vad vill vi ha och vad kan vi få? Fortsä9ning Barnhälsodataprojektet - Tillväx?nforma?on Angreppssä9 för utveckling av IT stöd Ylva Ståhl ylva.stahl@hhj.hj.se

Läs mer

Nationellt centrum för kvalitetsregister

Nationellt centrum för kvalitetsregister Nationellt centrum för kvalitetsregister Registercentrum Syd Registercentrum Syd (RC Syd) är ett resurscentrum för dig som arbetar med nationellt eller regionalt kvalitetsregister, klinisk forskning eller

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården?

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Pär Myrelid Registerhållare SWIBREG 2014-08-29 Nationellt kvalitetsregister med syftet att öka kunskapen om och förbättra vården av inflammatorisk

Läs mer

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk

Läs mer

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30

Läs mer

Nationella Diabetesregistret

Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetes Registret (NDR), FAR14-009 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Diabetes Registret (NDR) Registrets

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 6 0- / Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse omfattar skopsykolgemas verksamhet i Sollentuna kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20150430 Leg psykolog Annika Ehnsiö MLA - (medicinskt

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Swedish Registry for Advanced Pediatric Surgery Svenska Registret för Avancerad Barn- och Ungdomskirurgi

Swedish Registry for Advanced Pediatric Surgery Svenska Registret för Avancerad Barn- och Ungdomskirurgi Swedish Registry for Advanced Pediatric Surgery Svenska Registret för Avancerad Barn- och Ungdomskirurgi Program 1. Organisationsstruktur 2. Information SWEAPS Uppdrag och syfte med SWEAPS Hur långt vi

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,

Läs mer

Motivation till att registrera och förbättringsarbete som är på gång Annika Blom

Motivation till att registrera och förbättringsarbete som är på gång Annika Blom Motivation till att registrera och förbättringsarbete som är på gång 2016-09-08 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning

Läs mer

ehälsa kräver kunskap och engagemang

ehälsa kräver kunskap och engagemang ehälsa kräver kunskap och engagemang Svensk sjuksköterskeförenings arbete med ehälsofrågor Elisabeth Strandberg Sakkunnig forsknings och ehälsofrågor Svensk sjuksköterskeförening www.swenurse.se Om Svensk

Läs mer

Att stärka patientens ställning. - nya förutsättningar och möjligheter

Att stärka patientens ställning. - nya förutsättningar och möjligheter Att stärka patientens ställning - nya förutsättningar och möjligheter Nationell patientenkät patienternas upplevelse Vårdbarometern invånarnas attityd och förväntningar Medverkansstrategi patienter och

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Verksamhetsberättelse RMMS 2014

Verksamhetsberättelse RMMS 2014 Verksamhetsberättelse RMMS 2014 MARS 2015 Registret för medfödda metabola sjukdomar RMMS Verksamhetsberättelse RMMS 2014 2 Innehåll Möten & aktiviteter... 4 Registerkunskap till användare... 4 Medverkan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Protokoll Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister

Protokoll Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister 2013-04-25 1 (7) Protokoll Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister 2012-04-25 Närvarande: Henrik Almkvist, (Ordf.) Stockholms läns landsting Åsa Andersson, Svensk sjuksköterskeförening Margareta

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna SVD strukturerat vårddata Termkonferensen 2011-10-03 Om arbetet med mallar i journalsystem TakeCare att använda de nationella resurserna Bo Wikström, Projektägare Björn Hultgren, Huvudprojektledare Bo

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar, NKR14-185

Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar, NKR14-185 Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar, NKR14-185 Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns

Läs mer

Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral

Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral Statusrapportens syfte Genom personcentrerad vård hitta nya samverkansformer med vår befolkning. Syftet är att skapa trygg befolkning, smidig resa genom vården

Läs mer

Barnhälsodataprojektet. Inventering av nuvarande informationsutbyte mellan Barnhälsovård och Skolhälsovård. Skåne län

Barnhälsodataprojektet. Inventering av nuvarande informationsutbyte mellan Barnhälsovård och Skolhälsovård. Skåne län Barnhälsodataprojektet Inventering av nuvarande informationsutbyte mellan Barnhälsovård och Skolhälsovård Skåne län Postadress: Box 13, 264 21 Klippan. Besöksadress: Storgatan 33, Klippan. Telefon: 0435-71

Läs mer

Vad är nyttan med HabQ? Vem har nytta av HabQ? Vilka patienter följs upp i HabQ? dvs för vem gäller resultaten?

Vad är nyttan med HabQ? Vem har nytta av HabQ? Vilka patienter följs upp i HabQ? dvs för vem gäller resultaten? Vad är nyttan med HabQ? Hur kan kvalitet i hälso- och sjukvård mätas? Habiliteringen ska vara; Person och omgivningsfaktorer Diagnos och funktionstillstånd Socioekonomiska faktorer Kunskapsbaserad och

Läs mer

Styrelsemöte

Styrelsemöte Sid 1(7) Styrelsemöte 20160121-22 Plats: Stockholm Tid: torsdag lunch fredag 14.00 Närvarande: Carina Folkesson, Ann-Marie Gustafsson, Emma Sjölund- fredag, Urban och, Margareta Nilsson Förhinder: Ann-Katrin

Läs mer

Sista ansökningsdagen 15 september 2015

Sista ansökningsdagen 15 september 2015 Sista ansökningsdagen 15 september 2015 Ansökan om forskningsanslag Ansökan insändes i 1 underskrivet original till Blodcancerfondens kansli, Box 1386, 172 27 Sundbyberg Samt via e-mail i pdf-format till

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) 1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren Utdrag Protokoll I:9 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8974/FS/(delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Nationella Kvalitetsregister

Nationella Kvalitetsregister Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system

Läs mer

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? Införandet av IT-system inom vården, som skulle effektivisera arbetet och öka patientens delaktighet, drar ofta ut på tiden eller blir

Läs mer

Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson

Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret Olof Stephansson Ny vision och mål för GR Visionen för graviditetsregistret är att förbättra hälsa för mödrar och barn. Övergripande mål graviditetsregistret

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Sofia Kialt, Samordnare för verksamhetsutveckling Bodil Klintberg, samordnare för strategin för kronisk sjukdom bodil.klintberg@skl.se, 070-610

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning 2015-10-23

SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning 2015-10-23 SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning Bakgrund Socialstyrelsens rapport Rehabilitering för vuxna med syneller hörselnedsättning 2012 Nationella kvalitetsregister finansieras

Läs mer

Deltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden

Deltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden Utlåtande 2011:151 RV (Dnr 327-1512/2011) Deltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Verksamhetsberättelse RMMS 2015

Verksamhetsberättelse RMMS 2015 Verksamhetsberättelse RMMS 2015 MARS 2016 Registret för medfödda metabola sjukdomar RMMS Verksamhetsberättelse RMMS 2015 2 Innehåll Möten & aktiviteter... 4 Registerkunskap till användare... 4 Medverkan

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4 Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4 Copyright 2016 Registercentrum Norr Kopiera och använd gärna detta material i icke

Läs mer

Arbetssätt & informatik i NKR 1-stop shop?

Arbetssätt & informatik i NKR 1-stop shop? Arbetssätt & informatik i 1-stop shop? Arbetssätt & informatik i 1-stop shop? Nationellt överenskommen kunskap för bästa vård och resultat för patienten Arbetssätt & informatik i 1-stop shop? Nationellt

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

BORIS resultat 2011. BORIS Barn Obesitas Register i Sverige. Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp

BORIS resultat 2011. BORIS Barn Obesitas Register i Sverige. Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp BORIS resultat 2011 BORIS Barn Obesitas Register i Sverige Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp BORIS resultat 2011 Tillväxt Antal patienter Deltagande enheter Resultat av arbete med att öka

Läs mer

Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet

Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet Chef RC Norr Umeå Kvalitetsregisterbaserad forskning Nuläget, framtiden och metodologisk utveckling som ställer nya krav på infrastrukturen

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Lite jobb och mycket nytta med journalintegrerat kvalitetsregister för autism och andra NPF

Lite jobb och mycket nytta med journalintegrerat kvalitetsregister för autism och andra NPF Lite jobb och mycket nytta med journalintegrerat kvalitetsregister för autism och andra NPF Frida Bartonek, bitr registerhållare, MSc folkhälsovetare Anna Löfgren Wilteus, koordinator, med dr, folkhälsovetare

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer