Kan D-vitaminbrist påverk domsförlopp hos patiente

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan D-vitaminbrist påverk domsförlopp hos patiente"

Transkript

1 Kan D-vitaminbrist påverk domsförlopp hos patiente sammanfattning Utöver sin roll i benmineralisering och kalcium-fosformetabolism reglerar D-vitamin potentiellt många andra cellulära funktioner. Ur ett lungperspektiv är D-vitamin intressant då låg D-vitaminstatus har visat sig ha association med lägre lungfunktion, både bland lungfriska och hos patienter med obstruktiv lungsjukdom. Inom forskning på KOL har man sett en hög prevalens av D-vitaminbrist bland KOL-patienter och dessutom har D-vitaminets anti-infektiösa och anti-inflammatoriska egenskaper och dess roll vid astma och komorbida tillstånd uppmärksammats. Förutom effekter på lungfunktion har tvärsnitts- och prekliniska studier visat att normal D-vitaminstatus skyddar mot luftvägsinfektioner, men i efterföljande kliniska studier och i interventionsstudier med D-vitamintillskott på KOL-patienter har inte motsvarande samband kunnat påvisas. Dessa studier är dock förhållandevis få i antal. Huruvida det finns kausalitet mellan D-vitamin och sjukdom, eller om D-vitamin mer blir en «markör» för sjukdom är en fråga värd att fundera över. Samtidigt styrker både in vitro- och djurstudier D-vitaminets betydelse för immunförsvar, remodulering och inflammation i lungvävnad, och få kliniska studier har hittills tittat på D-vitamin och KOL. Pågående interventionsstudier med D-vitamintillskott tros kunna ge mer klara bevis för om D-vitamin kan ha en roll vid KOL-patogenes. Louise Persson, Haukeland universitetssykehus, Bergen D-vitaminet har intagit scenen som ett multipotent vitamin med mångfaldig fysiologisk verkan och forskning associerar låg D-vitaminstatus med ökad risk för utveckling av flera folksjukdomar såsom cancer, infektion, kardiovaskulär och autoimmun sjukdom (1). Vad är grunden till ny optimism runt vitaminet som traditionellt sett enbart haft en roll inom skelettutveckling, benmineralisering och reglering av kalcium- och fosforhomeostasen? Upptäckten av att aktivt D-vitamin (1,25(OH)2D3) kan produceras lokalt i flera organvävnader i kroppen med effekter bortom kalcium-fosformetabolismen och att det även kontrollerar transkriptionen av gener med betydelse för åtskilliga biologiska processer, har gjort att antalet publikationer gällande D-vitamin har ökat närmast exponentiellt de sista åren (2) (Figur 1). Randomiserade kontrollerade studier med D-vitamintillskott tillför en viktig utvärdering av de hypoteser som genereras från observationsoch prekliniska studier. Men trots lovande och entydiga prekliniska resultat tenderar resultaten från de randomiserade kontrollerade studierna att divergera. Svårigheten vid studier som undersöker D-vitamin och risk för utveckling av sjukdom, är att några av de faktorer som påverkar en individs D-vitaminnivåer (diet, fysisk aktivitet, tid utomhus och solexponering) också kan sammankopplas med livsstil och generellt hälsotillstånd. Huruvida det finns kausalitet mellan D-vitamin och sjukdom, eller om D-vitamin mer blir en «markör» för sjukdom är en fråga värd att fundera över. Samtidigt styrker in vitro- och djurstudier D-vitaminets betydelse för flera biologiska processer som skapar en motvikt till kritiken. Inom lungmedicinen uppmärksammades D-vitamin redan på talet i samband med behandling av tuberkulos. Man observerade att solexponering hade god effekt på sjukdomsutveckling och den fick en roll i behandlingen fram till antibiotikans era. Dansken Niels Finsen behandlade hudtuberkulos med högintensivt elektriskt ljus och fick nobelpriset 1903 för sin uppfinning. På senare tid har D-vitaminets roll vid astma och andra komorbida tillstånd, dess anti-infektiösa och anti-inflammatoriska egenskaper och effekter på lungfunktion uppmärksammats i forskning relaterad till KOL. D-vitamin; metabolism och biologisk verkan Cirkulerande nivåer av D-vitamin uppskattas vid mätning av serum Louse Persson, AT-läkare, stipendiat vid lungavdelningen Haukeland universitets-sykehus, Bergen. kontaktadress: Louise Persson Lungeavdelingen, Haukeland universitetssykehus NO-5021 Bergen 18 allergi i prakxsis 2/2013

2 a sjukr med KOL? KOL-populationer har ökad risk för D-vitaminbrist: mellan % in the number av patienter of articles i GOLD stadier published II-IV har each year with the term vitamin D in the title bstract, bristtillstånd as reported och in prevalensen PUBMED ser (National ut att Library of Medicine, Bethesda, MD). öka med grad av luftvägsobstruktion. ANTALL PUBLIKATIONER Figur 1. Årlig utveckling av antal publikationer med termen «D-vitamin» i abstrakt eller titel. norman, 2008 (2) ÅR hydroxyvitamin D, 25(OH)D 3, som har en lång halveringstid i blodet och fungerar som markör för ett individs D-vitaminstatus. Kroppen får D-vitamin tillfört primärt genom syntes i huden efter solexponering av ultraviolett B (UVB)-ljus, sekundärt och i mindre mängder via kost som är naturligt rik på D-vitamin (fet fisk, fiskleverolja, äggula), matvaror som berikats med D-vitamin (mejeriprodukter), eller D-vitamintillskott. Efter intag omvandlas vitaminet kemiskt i levern till 25(OH)D 3, kommer ut i cirkulationen och transporteras an A W Am J Clin Nutr 2008;88:491S-499S allergi i prakxsis 2/

3 vidare ut till målorgan bundet till D-vitaminbindande protein (DBP). Det klassiska målorganet är njurar som omvandlar 25(OH)D 3 till den biologiskt aktiva formen, 1,25(OH 2 )D 3. Både 25(OH)D 3 och 1,25(OH 2 )D 3 påverkar en specifik nukleär D-vitaminreceptor (VDR) och reglerar därigenom kalcium-fosforhomeostasen, benmineralisering och skelettillväxt (Figur 2). D-vitaminreceptorer finns i praktiskt taget alla celler med cellkärna. Utöver njurarna kan flera andra typer av vävnader och celler omvandla D-vitamin till aktiv form i en lokal miljö. D-vitamin kan därför påverka en rad «icke-kalcemiska» funktioner inklusive immunmodulering, celldelning och celldifferentiering och detta har gett D-vitamin uppmärksamhet inom forskningen gällande ett flertal sjukdomar (1). D-vitaminbrist; orsaker och definition Det finns ingen konsensus kring optimal D- vitaminstatus, men vanligtvis rekommenderas gränsvärdet 20 ng/ml för att uppnå normal skelett- och kalcium-fosforhomeostas (3). Utveckling av skelettdeformiteter som rakit (engelska sjukan) och osteomalaci sker vid lägre nivåer (10 ng/ml). Optimala värden för effekter utöver «skeletthälsa», som till exempel anti-infektiösa och anti-inflammatoriska effekter, är ovisst och debatterat. Bristtillstånd kan utvecklas som en konsekvens av: sänkt intag (D-vitaminfattig diet), minskad biotillgänglighet (malabsorptionstillstånd som celiaki, Mb Crohns, cystisk fibros, gastrisk bypasskirurgi och fetma), minskad solexponering (solkräm, kläder, latitud, mörkfärgad hud och årstid), ökad leverkatabolism (behandling med antikonvulsiva, glukokortikosteroider), eller sänkt endogen syntes (lever- eller njurinsufficiens) (1). Mörkfärgad hud innehåller mer melanin som ger nedsatt D-vitaminsyntes i hud, vissa etniska grupper löper därför ökad risk för bristtillstånd och kulturellt betingad täck- ande klädsel ökar risken ytterligare. Hudsyntes och D-vitaminlager försämras också med stigande ålder. Exempel på genetisk orsak till D-vitaminbrist är ärftliga former av rakit som orsakas av mutationer i gener som kodar för VDR eller enzymet som omvandlar D-vitamin till aktiv form. Studier på KOL och D-vitamin Lungfunktion Black PN och medarbetare kunde visa ett dos-responssamband mellan 25(OH)D 3 och lungfunktionsparametrarna FEV 1 (Forced expiratory volume in one second) och FVC (Forced vital capacity) i en stor samhällsbaserad population (4). Detta blev startskottet för kommande studier på D-vitamin och KOL, då motsvarande effekt på lungfunktion antas ha större betydelse för lungsjuka. Samma positiva korrelation mellan FEV 1 och 25(OH)D 3 reproducerades också i KOL-populationer, där individer med större grad av Figur 2. D-vitamin; metabolism Finklea et al., 2011, Adv Nutr, 2, Vitamin D 25-hydroxylase 25-hydroxyvitamin D Lung 1a-hydroxylase 1a-hydroxylase 1,25-dihydroxyvitamin D Den klassiska reaktionsvägen Intestinal upptagning av kalcium Benmetabolism Föreslagna effekter på andningsorganen Förbättrade antimikrobiella peptider Reglering av det inflammatoriska svaret Reglering av luftvägarnas remodulering Muskelstyrka 20 allergi i prakxsis 2/2013

4 luftvägsobstruktion hade lägre nivåer av D-vitamin (5 (8) (Figur 3). Underliggande mekanismer för D-vitamin som orsak till sänkt lungfunktion är inte helt klara och man har inga säkra bevis för ett direkt kausalt samband (9). Följande förklaringsmodeller har nämnts: 1. Låg D-vitaminstatus ökar risken för benskörhet och frakturer i ryggkotor som kan ha konsekvenser för lungventilation och lungfunktionsparametrar (10). 2. I studier på möss har D-vitaminbrist lett till ökad tillströmning av inflammatoriska celler och pro-inflammatoriska mediatorer och uppreglering av metalloproteinaser (MMP-9/12): faktorer som tros kunna bidra till inflammation och strukturella förändringar i lungvävnad (11). En studie har påvisat nedsatt lungvolym hos möss med D-vitaminbrist (12). I sammanhanget kan nämnas att genvarianter i D-vitaminets bindningsprotein (DBP) har sammankopplats med sänkt lungfunktion och ökad risk för KOL (5, 8, 13), utan att man med säkerhet vet om proteinet har en direkt verkande roll eller indirekt sänker biotillgängligt D-vitamin. Studier som ser på D-vitaminets effekt på lungfunktion över tid är få och det finns lite forskningsresultat att hänvisa till. En studie på KOLpatienter kunde inte påvisa någon fördelaktig effekt av D-vitamin på förändringar i lungfunktion efter ett Studier har visat att normal D-vitaminstatus skyddar mot luftvägsinfektioner, men i efterföljande kliniska studier och i interventionsstudier med D-vitamintillskott till KOL-patienter har motsvarande samband inte kunnat påvisas. års uppföljningstid (14). Däremot i en annan studie har kombinationen av rökning och D-vitaminbrist visat ge en snabbare försämring av lungfunktion (FEV 1 ) hos äldre män utan diagnosen KOL: artikelförfattarna konkluderade att optimala D-vitaminnivåer kan skydda mot rökrelaterad lungskada (15). D-vitaminstatus KOL-populationer har ökad risk för D-vitaminbrist: mellan % av patienter i GOLD stadier II-IV har bristtillstånd (16) (5) (7) och prevalensen ser ut att öka med grad av luftvägsobstruktion (5, 7). Huruvida detta är en större andel jämfört med en frisk äldre population är dock inte bekräftat. Tar man i beaktande att faktorer som ger ökad risk för bristtillstånd ofta föranleder KOL-sjukdomen (nedsatt fysisk aktivitet och lite utomhusaktivitet, bruk av steroider, komorbid njursjukdom, dåligt näringsintag), så utgör KOL-patienter Figur 3. Samband mellan FEV1 och nivåer av 25(OH)D3 hos kontroller och KOL-patienter. Persson et al. (2012) (7) PROCENT AV DEN FöRVäNTade FEV r=0.27 p< (OH)D, ng/ml KOL-patienter Inpassade värden Kontrollvärden Inpassade värden en högriskgrupp för D-vitaminbrist. D-vitaminets roll vid astma, andra komorbida tillstånd, dess anti-infektiösa och anti-inflammatoriska egenskaper har uppmärksammats i forskning relaterat till KOL och dessa teman sammanfattas därför i avsnitten under. Immunmodulering Både immunceller och bronkialt epitel kan omvandla 25(OH)D 3 lokalt till aktiv form, 1,25(OH) 2 D 3, som har effekter på immunförsvaret av både stimulerande och dämpande art, dvs. immunmodulerande. Effekterna omfattar både specifikt och medfött immunförsvar och D-vitaminreceptorn finns på i stort sett alla av immunförsvarets celler, speciellt på monocyter, dendritiska celler och T-lymfocyter. Vid närvaro av mikrober ökar lokal produktion av 1,25(OH) 2 D 3, som i sin tur stimulerar produktion av en grupp små proteiner, så kallade antimikrobiella peptider (1) (17). Dessa proteiner liknas ofta vid kroppens egna antibiotika som deltar i kroppens första eller tidiga försvarslinje mot invaderande mikrober och gör kroppen mer motståndskraftig mot infektion. Vidare kan D-vitamin motverka infektion genom att stimulera celler till autofagi (härstammar från Grekiska, auto «själv», phagein «att äta»): en immunologisk process där intracellulära mikrober bryts ner och elimineras från värdcellen (18). Rollen i det specifika immunförsvaret är mer komplext, D-vitamin har förmåga att hindra pro-inflammatoriska mediatorer från lymfocyter (Th1) och epitelceller (17) (19), hämma lymfocytproliferation (17), samt reglera lymfocyternas kommunikation med andra celler (20). allergi i prakxsis 2/

5 Ovannämnda mekanismer tillskriver D-vitaminet en modulerande roll som leder till en balanserad och koordinerad immunrespons. I teorin kan detta motverka överdriven inflammation i lungor vid infektion, samt stärka immunförsvaret mot luftvägspatogen. Astma Motivet för att ge en kort presentation av forskning kring D-vitamin och astma är följande: Astma och KOL är två separata obstruktiva lungsjukdomar som liknar varandra i symptomatologi, akut behandling och underliggande kronisk inflammation. Blandtillstånd förekommer och astma kan ses som en riskfaktor för KOL då en dåligt reglerad astma kan ge långvarigt försämrad lungfunktion. Resultat från epidemiologiska studier tyder på att låga nivåer av D-vitamin: 1. Har betydelse för utveckling av astma och allergiska symptom (ökat bruk av inhalationssteroider, fler inläggningar på sjukhus, ökning av eosinofila celler och nivå av IgE i blodet) (21,22). 2. Ökar risken för övre luftvägs-infektioner (23). 3. ökar risken för astmasymptom hos barn vars mödrar haft lågt intag av D-vitamin under graviditeten (24 25). 4. Har samband med lägre lungfunktion (FEV 1 ) (22, 26). 25-hydroxyvitamin d (nmol/l) Patofysiologiskt orsakssamband mellan astma och D-vitamin baserar sig i stor grad på möss- och in vitrostudier (likt KOL-studierna). I dessa experimentella studier har man sett hämmad utveckling av lungor, ändrad struktur i lungvävnad med proliferation av glatta muskelceller som konsekvens av för lite D-vitamin (12) (27). Andra data tyder på att D-vitamin kan ha en direkt antiastmatisk effekt genom att sänka nivåer av inflammationsmarkörer (28). Det är också beskrivet en immundysfunktion, Th1/Th2-obalans, hos T-lymfocyter vid D-vitaminbrist som driver den kroniska inflammationen. D-vitamin har alltså tillskrivits en skyddande roll mot utveckling av astma och allergier utan att man säkert har kunnat bevisa ett orsakssamband. Mor-barn studierna som påvisar ett samband mellan låga nivåer hos mor och utveckling av astma och allergi hos barnet är kontroversiella: vissa studier bekräftar hypotesen, andra finner motsatt att högre nivåer kan ge astma. Få prospektiva observationsstudier och interventionsstudier har evaluerat D-vitaminets betydelse för astma, evidensen för ett samband mellan astma och D-vitamin räknas därför som bristfällig. Liksom vid KOL-studierna finner man ett samband med FEV 1, där Figur 4. Geometriskt medelvärde av 25(OH)D3-nivåer och prevalens av luftvägsinfektioner i den britiska födselskohort-studien från 1958 (6789 deltagare). Berry et al., 2011, Br J Nutr, 106, jan. FEB. MARS APRIL maj JUNI JULI AUG. SEPT. OKT. NOV. DEC RESPIRATORISK INFEKtiON (%) individer med högre nivåer av D-vitamin ser ut att ha en bättre lungfunktion. Luftvägsinfektioner D-vitaminbrist är vanligt under vinterhalvåret i länder som ligger långt från ekvatorn med mindre UVB-strålning och i samma tidsperiod ser man en topp i prevalensen av luftvägsinfektioner (Figur 4). Forskare har därför testat hypotesen att låg D-vitaminstatus ger förkylning och luftvägsinfektion. Studier på en frisk befolkning, har bekräftat ett samband mellan ökad risk för förkylning eller luftvägsinfektion vid lägre halter av D-vitamin i blodet, interventionsstudier har däremot visat motstridiga resultat (17). I en Nya Zeeländsk interventionsstudie lottades 322 friska vuxna till att ta tillskott med D-vitamin i hög koncentration eller placebo varje månad under 1,5 års tid. Man fann ingen skillnad mellan grupperna när man såg på antal förkylningar, frånvaro från jobbet på grund av förkylning, eller på symptomens svårighetsgrad (29). Positiva resultat presenterades i en svensk interventionsstudie, där dagliga doser av D-vitamin gav lindrigare infektioner och minskade användandet av antibiotika under studieåret hos personer med känd ökad risk för luftvägsinfektioner (påvisad immundefekt eller historia med recidiverande luftvägsinfektioner sista året) (30). Recidiverande luftvägsinfektioner, exacerbationer, hos KOL-patienter innebär ökad risk för inläggning på sjukhus, ökad mortalitet och försämring av lungfunktion (31). Med detta som bakgrund har motsvarande studier på KOL-patienter publicerats på senare tid. Först ut var Kunisaki och medarbetare med en studie på 973 patienter som tidigare hade en sjukdomshistoria med flera exacerbationer. Antal exacerbationer och tid till första exacerbation registrerades och undersöktes för ett samband med nivåer av D-vitamin. Högre D-vitaminstatus hade ingen fördelaktig effekt på utfallet och liknande resultat har reproducerats i en senare studie 22 allergi i prakxsis 2/2013

6 (16, 32). Däremot i en post hoc analys såg man en tendens till ökat antal exacerbationer i en liten grupp på 82 patienter med allvarlig brist (16). Motsvarande i en interventionsstudie på 182 KOL-patienter där en grupp fick D-vitamintillskott och en annan placebo, såg man ingen effekt av D-vitamin på risk för exacerbationer. Också här hade man en liten grupp med allvarlig brist och hos dessa patienter gav behandling med D-vitamin en reduktion i antal exacerbationer (33). För närvarande ser det inte ut som att vitaminet har betydelse för exacerbationer hos KOL-patienter. Det kan tänkas att D-vitamintillskott har betydelse för subgrupper i KOLpopulationer: de med allvarlig brist eller andra subgrupper utifrån fysiologiska, immunologiska och genetiska skillnader. Andra felkällor som dosering och doseringsintervall har diskuterats. Sambandet tål att testas vidare, det finns bara en interventionsstudie på KOL-patienter och förhållandevis få andra studier att referera till. Komorbiditeter Benskörhet och frakturer Trots ökad uppmärksamhet på utbredningen av benskörhet bland KOL-patienter, så är det ofta en underdiagnostiserad sjukdom. Behandling med steroider, den mest uppenbara orsaken till ökad prevalens av osteoporos i patientgruppen, är inte hela förklaringen (34). Andra faktorer som rökning, lite fysisk aktivitet, hög ålder, störd omsättning av fosfor-, kalcium- och D-vitaminmetabolism är väl så viktiga. En stor metaanalys, publicerad i New England Journal of Medicine, drog slutsatsen att höga doser D-vitamin (med eller utan tillägg av kalcium) sänker risken för frakturer hos äldre (35). Benskörhet kan ge kompressionsfrakturer i torakala ryggkotor med reducerad kroppslängd och kyfos som konsekvens. Detta kan i sin tur ge försämrad lungfunktion på grund av nedsatt rörlighet i bröstkassen och nedsatt lungventilation (10). Detta nämns ofta som en förklaringsmodell till korrelationen mellan D-vitamin och lungfunktion som visats i studier, möjligen kan det förklara något av tillfällena. Ökad uppmärksamhet och aktiv diagnostisering av osteoporos är viktiga åtgärder, speciellt då behandling i form av D-vitamin och kalciumtillskott är en så enkel, tillgänglig och kostnadseffektiv behandling. Depression Personer med lägre nivåer av D-vitamin har oftare depressiva symptom, detta är påvisat både i en generell befolkning och hos KOLpatienter (36) (7). Problematiskt med denna typ av studieresultat är att faktorer som kan bidra till lägre D-vitaminnivå (mindre fysisk aktivitet, mindre tid utomhus, koständring) också kan ses som en konsekvens av depressionssjukdom. Behandlingsförsök med D-vitamin har inte visat någon positiv effekt på depressiva symptom över tid (37). Det föreligger alltså inga säkra bevis på att D-vitamin kan hjälpa mot depression, men kombinationen D-vitaminbrist och depression ser ut att vara vanlig. Muskelsvaghet Muskelsvaghet är en viktig komplikation av KOL, ca 25 % av KOL-patienterna utvecklar betydande svaghet som har samband med ökad mortalitet. Svagheten kommer främst från nedsatt aktivitet, men andra faktorer som systemisk inflammation, oxidativ stress och genetisk sårbarhet tros medverka. D-vitaminreceptorer finns uttryckt i muskelceller och flera studier har lagt fram bevis på ett samband mellan D-vitamin och muskelfunktion. Genetiska laboratorietekniker har utvecklat möss utan D-vitaminreceptorer (knockoutmöss), dessa möss fick förändrad muskelutveckling med mindre muskelceller. Vid en ärftlig form för D- vitaminbrist (genetisk CYP27B1-brist), utvecklas en betydande muskelsvaghet som svarar på D-vitaminbehandling med minskning av symptom (38). I studier, ser högre nivåer av 25(OH)D 3 ut att ge ökad muskelstyrka och bättre balans med minskad risk för fall hos äldre (35). Hos KOLpatienter har man sett ett samband mellan genpolymorfismer i D-vitaminreceptorn och quadriceps-styrka, samt en association mellan D-vitaminbrist och sänkt fysisk prestationsförmåga (39). Två mindre interventionsstudier med D-vitamintillskott på KOLpatienter har visat motsatta resultat: den ena fann förbättrad inspiratorisk muskelstyrka och syreupptag (40), den andra kunde inte påvisa någon positiv effekt av D-vitamin (41). Då bägge studierna var små med 36 respektive 50 patienter, behövs större randomiserade kontrollerade studier för att säkert påvisa en fördelaktig effekt av D-vitamin vid KOL-associerad muskelsvaghet. Cancer En mångfald av studier visar att D- vitamin spelar en roll vid cellproliferation, apoptos och aktivering/ inaktivering av gener involverade i cancerutveckling. I lungcancervävnad har man påvisat förändringar i antalet D-vitaminreceptorer och mängd tillgängligt enzym som omvandlar D-vitamin till aktiv form. Detta tros kunna motverka D-vitaminets antiproliferativa effekt och öka risken för utveckling av cancer. Man har också sett att kombinationen av D-vitamin och cellgift ökar effekten av cellgift i experimentella studier (42). Studier som undersökt om D-vitaminnivåer har betydelse för överlevnad vid lungcancer, har gett blandade resultat (42, 43). För närvarande är det spekulativt att konkludera att D-vitamin kan förebygga eller ha en plats i behandling mot lungcancer på grund av bristfälliga bevis. Däremot ser det ut som att vitaminet reducerar cellproliferation in vitro, vilket kan ha en hämmande effekt på tidig cancerutveckling vid alla typer av cancer. Tuberkulos Flera studier har visat att D-vitaminbrist ökar risken för aktiv tuberkulos (45) och behandling med D-vitamintillskott har därför utprövats (46, 47). Bland annat har man sett en snabbare sputumkonvertering (ändringen från att kunna påvisa Mycobacterium i sputum till att inte längre kunna påvisa) och tillbakagång av inflammatorisk respons efter behandling med D-vitamin.. allergi i prakxsis 2/

7 Liksom vid andra typer av luftvägsinfektioner tros den underliggande mekanismen ligga i stärkt medfött immunförsvar och snabbare immunrespons. Mindre studier har sett positiva effekter av D-vitamintillskott som adjuvant behandling av TBC, men större studier har inte kunnat reproducera dessa resultat. Slutsats Ur ett lungperspektiv är D-vitamin teoretiskt intressant då dess ickekalcemiska effekter potentiellt kan påverka KOL-komponenter som inflammation, infektion, strukturella förändringar i lungvävnad och komorbida tillstånd. Pågående interventionsstudier med D-vitamintillskott tros kunna ge mer klara bevis på om D-vitamin motsvarar förväntningarna och kan ha en roll vid KOL-patogenes och behandling. D-vitaminbehandling kan vara indicerat hos KOL-patienter för att sänka risken för frakturer och benskörhet, speciellt då populationen har hög prevalens av D-vitaminbrist och frakturer leder till ökad morbiditet. KOL är en komplex sjukdom med fysiologiska, immunologiska och genetiska skillnader mellan individer. Inflammation och komorbida tillstånd uttrycks i varierande grad och ger upphov till kliniska fenotyper och en heterogen sjukdomsbild. I linje med detta, kan det tänkas att D-vitamin har olika betydelse för subgrupper inom KOL-populationer: de med allvarlig brist eller andra grupper utifrån KOL-fenotyper. Selektion av studiepopulationen kan bli ett tema för framtida studier. Flera faktorer påverkar en individs D-vitaminstatus, vilket är viktigt att ta hänsyn till vid analys av studieresultat. Andra felkällor som dosering och doseringsintervall har diskuterats. D-vitaminets effekter är minst sagt omdiskuterade, förhoppningsvis kan pågående studier ge säkrare svar på om låg D-vitaminstatus är en konsekvens av KOL eller har en oberoende effekt på sjukdomsutveckling. Få kliniska studier har idag tittat på D-vitamin och KOL, vilket motiverar att sambandet tål att testas vidare i framtida forskning. Referenser 1. Holick MF. Vitamin D deficiency. N Engl J Med. 2007; 357: Norman AW. From vitamin D to hormone D: fundamentals of the vitamin D endocrine system essential for good health. Am J Clin Nutr. 2008; 88: 491S 499S. 3. id= Accessed Apr Black PN, Scragg R. Relationship between serum 25-hydroxyvitamin d and pulmonary function in the third national health and nutrition examination survey. Chest. 2005;128: Janssens W, Bouillon R, Claes B et al. Vitamin D deficiency is highly prevalent in COPD and correlates with variants in the vitamin D-binding gene. Thorax. 2010; 65: Shaheen SO, Jameson KA, Robinson SM et al. Relationship of vitamin D status to adult lung function and COPD. Thorax. 2011; 66: Persson LJ, Aanerud M, Hiemstra PS, Hardie JA, Bakke PS, Eagan TM. Chronic obstructive pulmonary disease is associated with low levels of vitamin D. PLoS One. 2012;7:e Wood AM, Bassford C, Webster D et al. Vitamin D-binding protein contributes to COPD by activation of alveolar macrophages. Thorax. 2011; 66: Wright RJ. Make no bones about it: increasing epidemiologic evidence links vitamin D to pulmonary function COPD. Chest. 2005; 128: Leech JA, Dulberg C, Kellie S, Pattee L, Gay J. Relationship of lung function to severity of osteoporosis in women. Am Rev Respir Dis. 1990; 141: Sundar IK, Hwang JW, Wu S, Sun J, Rahman I. Deletion of vitamin D receptor leads to premature emphysema/copd by increased matrix metalloproteinases and lymphoid aggregates formation. Biochem Biophys Res Commun. 2011; 406: Zosky GR, Berry LJ, Elliot JG, James AL, Gorman S, Hart PH. Vitamin D deficiency causes deficits in lung function and alters lung structure. Am J Respir Crit Care Med. 2011; 183: Schellenberg D, Pare PD, Weir TD, Spinelli JJ, Walker BA, Sandford AJ. Vitamin D binding protein variants and risk of COPD. Am J Respir Crit Care Med. 1998;157: Kunisaki KM, Niewoehner DE, Singh RJ, Connett JE. Vitamin D status and longitudinal lung function decline in Lung Health Study. Eur Respir J. 2011;37: Lange NE, Sparrow D, Vokonas P, Litonjua AA. Vitamin D deficiency, Smoking, and Lung Function in the Normative Aging Study. Am J Respir Crit Care Med Kunisaki KM, Niewoehner DE, Connett JE. Vitamin D Levels and Risk of Acute Exacerbations of Chronic Obstructive Pulmonary Disease: a Prospective Cohort Study. Am J Respir Crit Care Med Khoo AL, Chai L, Koenen H, Joosten I, Netea M, van der Ven A. Translating the role of vitamin D3 in infectious diseases. Crit Rev Microbiol. 2012; 38: Hoyer-Hansen M, Nordbrandt SP, Jaattela M. Autophagy as a basis for the health-promoting effects of vitamin D. Trends Mol Med. 2010; 16: Hansdottir S, Monick MM, Lovan N, Powers L, Gerke A, Hunninghake GW. Vitamin D decreases respiratory syncytial virus induction of NF-kappaB-linked chemokines and cytokines in airway epithelium while maintaining the antiviral state. J Immunol. 2010; 184: Dimeloe S, Richards DF, Urry ZL et al. 1alpha,25-dihydroxyvitamin D3 promotes CD200 expression by human peripheral and airway-resident T cells. Thorax. 2012; 67: Brehm JM, Celedon JC, Soto-Quiros ME et al. Serum vitamin D levels and markers of severity of childhood asthma in Costa Rica. Am J Respir Crit Care Med. 2009; 179: Searing DA, Zhang Y, Murphy JR, Hauk PJ, Goleva E, Leung DY. Decreased serum vitamin D levels in children asthma are associated with increased corticosteroid use. J Allergy Clin Immunol. 2010; 125: Ginde AA, Mansbach JM, Camargo CAJ. Association between serum 25-hydroxyvitamin D level and upper tract infection in the Third National Health and Nutrition Examination Survey. Arch Intern Med. 2009; 169: Camargo CAJ, Ingham T, Wickens K et al. Cord-blood 25-hydroxyvitamin D levels and risk of respiratory infection, wheezing, and asthma. Pediatrics. 2011; 127:e Devereux G, Litonjua AA, Turner SW et al. Maternal vitamin D intake during pregnancy and early childhood wheezing. Am J Clin Nutr. 2007; 85: Sutherland ER, Goleva E, Jackson LP, Stevens AD, Leung DY. Vitamin D levels, lung function, and steroid response in adult asthma. Am J Respir Crit Care Med. 2010; 181: Song Y, Qi H, Wu C. Effect of 1,25-(OH)2D3 (a vitamin D analogue) on passively sensitized human airway smooth muscle cells. Respirology. 2007;12: Szekely JI, Pataki A. Effects of vitamin D on immune disorders with special regard to asthma, COPD and autoimmune diseases: a short review. Expert Rev Respir Med. 2012; 6: Murdoch DR, Slow S, Chambers ST et al. Effect of vitamin D3 supplementation on upper respiratory tract in healthy adults: the VIDARIS randomized controlled trial. JAMA. 2012; 308: Berman P, Norlin, Anna-Carin, Sussane Hansen, Andersson J. Vitamin D3 supplementation in patients with frequent respiratory tract infections: a randomised and double-blind intervention study. BMJ Open Niewoehner DE. The impact of severe exacerbations on quality of life and the clinical course of chronic obstructive pulmonary disease. Am J Med. 2006; 119: Quint JK, Donaldson GC, Wassef N, Hurst JR, Thomas M, Wedzicha JA. 25-hydroxyvitamin D deficiency, exacerbation frequency and human rhinovirus exacerbations in chronic obstructive pulmonary disease. BMC Pulm Med. 2012; 12: Lehouck A, Mathieu C, Carremans C et al. High doses of vitamin D to reduce exacerbations in chronic obstructive pulmonary disease: a randomized trial. Ann Intern Med. 2012; 156: Jorgensen NR, Schwarz P, Holme I, Henriksen BM, Petersen LJ, Backer V. The prevalence of osteoporosis in patients with chronic obstructive pulmonary disease: a cross sectional study. Respir Med. 2007; 101: Bischoff-Ferrari HA, Willett WC, Orav EJ et al. A pooled analysis of vitamin D dose requirements for fracture prevention. N Engl J Med. 2012;367: Milaneschi Y, Shardell M, Corsi AM et al. Serum 25-hydroxyvitamin D and depressive symptoms in older women and men. J Clin Endocrinol Metab. 2010; 95: Kjaergaard M, Waterloo K, Wang CE et al. Effect of vitamin D supplement on depression scores in people with levels of serum 25-hydroxyvitamin D: nested case-control study and randomised clinical trial. Br J Psychiatry. 2012; 201: Glerup H, Mikkelsen K, Poulsen L et al. Hypovitaminosis D myopathy without biochemical signs of osteomalacic bone involvement. Calcif Tissue Int. 2000; 66: Romme EA, Rutten EP, Smeenk FW, Spruit MA, Menheere PP, Wouters EF. Vitamin D status is associated with bone mineral density and functional exercise capacity in patients with chronic obstructive pulmonary disease. Ann Med Hornikx M, Van Remoortel H, Lehouck A et al. Vitamin D supplementation during rehabilitation in COPD: a analysis of a randomized trial. Respir Res. 2012; 13: Bjerk SM, Edgington BD, Rector TS, Kunisaki KM. Supplemental vitamin D and physical performance in COPD: pilot randomized trial. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis. 2013; 8: Ramnath N, Kim S, Christensen PJ. Vitamin D and lung cancer. Expert Rev Respir Med. 2011;5: Zhou W, Heist RS, Liu G et al. Circulating 25-hydroxyvitamin D levels predict survival in early-stage non-small-cell lung cancer patients. J Clin Oncol. 2007; 25: Kilkkinen A, Knekt P, Heliovaara M et al. Vitamin D status and the risk of lung cancer: a cohort study in Finland. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2008;17: Nnoaham KE, Clarke A. Low serum vitamin D levels and tuberculosis: a systematic review and meta-analysis. Int J Epidemiol. 2008; 37: Martineau AR, Wilkinson RJ, Wilkinson KA et al. A single dose of vitamin D enhances immunity to mycobacteria. Am J Respir Crit Care Med. 2007; 176: Coussens AK, Wilkinson RJ, Hanifa Y et al. Vitamin D accelerates resolution of inflammatory responses during tuberculosis treatment. Proc Natl Acad Sci U S A. 2012; 109: allergi i prakxsis 2/2013

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Mjölksyrabakterierna Lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium Lactis Bi-7 utgör tillsammans med D-vitamin viktiga beståndsdelar

Läs mer

Vitamin D och Immunförsvaret. Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Långbro Park Docent i Klinisk Farmakologi

Vitamin D och Immunförsvaret. Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Långbro Park Docent i Klinisk Farmakologi Vitamin D och Immunförsvaret Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Långbro Park Docent i Klinisk Farmakologi Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Långbro Park Docent i Klinisk Farmakologi CV Forskning

Läs mer

Vitamin D brist. Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Vitamin D brist. Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Vitamin D brist Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Vitamin D Vitamin D fysiologi Vitamin D & Immunsystemet Vad är optimal serum nivå? Vad är brist? Hur

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

perspektiv Endokrinsektionen Göteborg

perspektiv Endokrinsektionen Göteborg Vitamin D i ett bredare perspektiv p Anna G. Nilsson, Docent, Överläkare Endokrinsektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg D 3 D 2 + D 3 Fauci et al, Harrison s Principles of Internal Medicine,

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. KOL. Ca. 5% av Sveriges population Besväras av KOL-sjukdom. Varje år, måste drygt 35 000 svenskar läggas in på sjukhus pga. svåra andningsbesvär i samband med astma kronisk

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Ny syn på eksem och eksembehandling

Ny syn på eksem och eksembehandling Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken. D-vitamin

Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken. D-vitamin Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken D-vitamin Källor D-vitamin Endocrine Society Institute of Medicine Sundhedsstyrelsen (Danmark) (Socialstyrelsen) UpToDate Hyperkalcemi Internationella guidelines

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Vitamin D. Olof Axler. Klinisk kemi, Malmö

Vitamin D. Olof Axler. Klinisk kemi, Malmö Vitamin D Olof Axler Klinisk kemi, Malmö 1822 Starkt och tydligt är solljusets effekt på rakit och med vilken hög frekvens som sjukdomen förekommer i tätbefolkade städer där gatorna är smala och dåligt

Läs mer

Astma- och KOL-behandling

Astma- och KOL-behandling 2011-03-22 Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Astma- och KOL-behandling Eva Wikström Jonsson Medlem i Sthlms Läns Läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar Biträdande överläkare,

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag

Läs mer

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen

Läs mer

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom Karin Wadell Specialistsjukgymnast, Docent Samhällsmedicin och Rehabilitering, Sjukgymnastik, Umeå universitet Lung-

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling?

D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling? D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling? Claes-Göran Östenson Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vitamin D Typ 1-diabetes Typ 2-diabetes Effekter av vitamin

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg 2016 Lungsjukdom Vanlig differen,aldiagnos Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Journal of asthma, DOI:10.3109/02770903.2016.1170139 KOL en folksjukdom

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

EMA godkänner Eklira Genuair som behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

EMA godkänner Eklira Genuair som behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Pressmeddelande 30 juli 2012 EMA godkänner Eklira Genuair som behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Eklira (aclidinium) utvidgar luftrören från den första dosen och förbättrar KOL-patienters

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Allergenfri luft i andningszonen nattetid Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt

Läs mer

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,

Läs mer

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera

Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera Pär Gyllfors Allergolog, Med dr. Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera 1 House dust mite control measures for asthma ( Review) Gøtzsche PC,

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50% Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Exklusiv enteral nutritionsbehandling Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:

Läs mer

Kopplingen atopi - eksem.

Kopplingen atopi - eksem. Kopplingen atopi - eksem. Några reflektioner Magnus Lindberg Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Hälsoakademin, Örebro universitet Definitioner: Vad är eksem? Vad är atopi? Vad är atopiskt

Läs mer

D-vitamin och benhälsa

D-vitamin och benhälsa D-vitamin och benhälsa Mattias Lorentzon, docent, specialistläkare Centrum för ben- och artritforskning, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet & Osteoporosmottagningen, Geriatriska kliniken, Sahlgrenska

Läs mer

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Faktorer som påverkar resultatet av operationen Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,

Läs mer

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

Antikolinergikavid KOL (och lite till) Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar

Läs mer

D-vitaminstatus och förekomst av latent tuberkulos hos nyinvandrade somaliska ungdomar

D-vitaminstatus och förekomst av latent tuberkulos hos nyinvandrade somaliska ungdomar D-vitaminstatus och förekomst av latent tuberkulos hos nyinvandrade somaliska ungdomar Marie Thelander, ST-läkare Klinisk Mikrobiologi, Falu lasarett September 2015 annamarie.thelander@ltdalarna.se Vetenskaplig

Läs mer

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning: Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott Inledning: Den legitimerade optikern är en del av den primära ögonhälsovården, och utför majoriteten av alla synundersökningar. Pga. detta har den legitimerade

Läs mer

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv

Läs mer

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

ungdomar i en västsvensk population med IBD

ungdomar i en västsvensk population med IBD Nedsatt bentäthet thet hos barn och ungdomar i en västsvensk population med IBD Susanne Schmidt Örebro 2008-10 10-1616 Studiedesign (1) Samarbetsprojekt Göteborg-Borås Barn och ungdomar 5-19 år med IBD

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre? Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en

Läs mer

Astma och allergi hos barn och ungdomar

Astma och allergi hos barn och ungdomar Astma och allergi hos barn och ungdomar Hampus Kiotseridis, Barnläkare 2012-03-27 Definition Återkommande obstruktiva episoder (>2 ) hos små barn(2 år) ochhos hos

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Astma Back to basics. Mikael Lundborg Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST

VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST Vad är Alfa-1 antitrypsinbrist? Cirka en av 1600 personer i Sverige har brist på ett viktigt protein (äggviteämne), som kallas alfa1-antitrypsin (AAT). Det bildas i levern

Läs mer

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder

Läs mer

Ett symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig

Ett symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig Dyspné Claes-Göran Löfdahl, HT 2011 Lungmedicin och allergologi, Lund Malmö Ett symtom Dyspné jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet

Läs mer

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Fysioterapeutens viktiga roll

Fysioterapeutens viktiga roll Fysioterapeutens viktiga roll vid KOL Andre Nyberg, PhD, leg fysioterapeut Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi Institut universitaire de cardiologie et de pneumologie de Québec

Läs mer

Vetenskapligt Förhållningssätt

Vetenskapligt Förhållningssätt Flik 1 Schema för kursen i Vetenskapligt förhållningssätt år 2016 Dag 1 Seminariedag 1, 2016-01-20 Tid Moment Lärare/deltagare 09:00-10:30 Inledning och presentation av kursen och gruppen Från vardagsproblem

Läs mer

Nya nationella riktlinjer för KOL

Nya nationella riktlinjer för KOL Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Mätning av kväveoxid. Klinikerns dilemma. Utandat kväveoxid - eno. eno Con förelsäning Allergistämman 2012 Björn Ställberg Gagnefs vårdcentral

Mätning av kväveoxid. Klinikerns dilemma. Utandat kväveoxid - eno. eno Con förelsäning Allergistämman 2012 Björn Ställberg Gagnefs vårdcentral Mätning av kväveoxid Klinikerns dilemma Beror symtomen på astma? Är patientens astma välkontrollerad? Skall medicineringen justeras? Utandat kväveoxid - eno Korrelerar med graden av eosinofil inflammation

Läs mer

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp

Läs mer

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1 Sambandet mellan rörelse och hälsa Dan Andersson Ins5tu5onen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Motion = medveten fysisk aktivitet

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-08-20 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

För er som vill veta mer. Agenda. Atopi. Allergi och Astma hos barn. Det atopiska barnet Den allergiska marschen Specifika problem vid

För er som vill veta mer. Agenda. Atopi. Allergi och Astma hos barn. Det atopiska barnet Den allergiska marschen Specifika problem vid För er som vill veta mer www.barnallergisektionen.se Allergi och Astma hos barn Hampus Kiotseridis, Barnkliniken, SUS, Allergikompetenscentrum Agenda Atopi Det atopiska barnet Den allergiska marschen Specifika

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården

Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning

Läs mer

Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion

Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion Johan K. Sandberg Docent, Rådsforskare, gruppledare Web: ki.se/cim/sandberg Centrum för Infektionsmedicin LPS co receptorn CD14 frisätts

Läs mer

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping Nutri&on och inflamma&on Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping An&inflammatorisk mat - finns det? 10 i topp: Lax Kelp (brunalg) Olivolja Grönsaker,

Läs mer

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av AAT-brist Den viktigaste behandlingen av

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson 2014-02-03 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsbehandling vid astma Bästa omhändertagande 2014-01-20 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (6) Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (6) Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2015-09-25 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer