RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande

Transkript

1 1 RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande CJU Christer Johansson Utbildning Mail:info.cju@telia.com Hemsida:

2 2 INNEHÅLL Tankar om att våga 3 Sju sätt att hantera nervositet 4 Ciceros fem punkter 5 De sju frågorna 6 Debattinlägget. Grundschema 7 Disposition vid argumenterande tal 8 Disposition vid informerande tal 9 Agera kroppsspråket 10 Konsten att inleda 11 Några retoriska figurer 12 Att använda OH och PowerPoint 13 Litteraturtips 14

3 3 TANKAR OM ATT VÅGA Bättre lyss till den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge. Verner von Heidenstam Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. Sören Kierkegaard

4 4 SJU SÄTT ATT HANTERA NERVOSITET 1. Öva ofta under positiva förhållanden. Gå en kurs i muntlig kommunikation. 2. Förbered, förbered, förbered!! Riktvärde: en timma förberedelse per minut tal. 3. Tänk positivt! Om Du tänker dig framgång så lyckas Du! Gör som idrottsmännen - visualisera! 4. Nervositet syns för det mesta inte. Underligt nog är detta ett faktum. 5. Det finns inget perfekt tal. Om du missar något i manus så vet inte publiken detta. Och om Du gör bort dig vem kommer ihåg det om hundra år? Tvärtom brukar missar väcka sympati och medkänsla. 6. De första 30 sekunderna är jobbigast. Förbered din introduktion extra noga. Sen löser det sig. 7. Nervositet är energi! Alla talare är nervösa. Utan anspänning inget bra tal!

5 5 CICEROS FEM PUNKTER från tanke till färdigt tal 1. FÖRBEREDA att finna argument 2. DISPONERA att ordna argumenten 3. FORMULERA att finna det lämpligaste språket 4. MEMORERA att fästa talet i minnet 5. AGERA att framföra talet Alltså, Du börjar med att fastställa din tes, dvs. ditt viktigaste påstående. Tesen skall du kunna formulera i en slagkraftig mening. Därefter analyserar Du talsituationen, dvs. till vem du talar och hur omständigheterna är runt ditt framförande. Lär in ditt ämne så bra som möjligt och tänk igenom argument för och emot din tes. Välj en passande mall för talet och ämnet, ordna och välj ut de viktigaste argumenten. Ha åtminstone ett argument som handlar om plånboken och ett som vänder sig till hjärtat. Tänk på att pennan är talets moder! Skriv ner hela talet från början till slut. Välj ett passande språk för taltillfället. Fundera över hur ditt tal kan bli så omväxlande och intresseväckande som möjligt. Lägg in metaforer, ordspråk och citat för att konkretisera din tes. Lär in talet och skriv ett stolpmanus med nyckelord för att undvika att det låter som innantilläsning. Start och landning är svårast inledning och sammanfattning kan du skriva ner i sin helhet. När Du framför talet är det viktigt att Du har ögonkontakt med alla i publiken. Undvik talarstolen och tänk inte på gester och kroppsspråk. Det ordnar sig när Du väl kommit igång. Kontrollera att det tekniska fungerar i lokalen innan du börjar och klä dig aningen bättre än publiken. That s it!

6 6 När Du snabbt behöver lära in ett nytt ämnesområde eller behöver en mall för att improvisera eller informera. Då är det de sju frågorna som gäller! DE SJU FRÅGORNA VAD? VEM? VARFÖR? VAR? NÄR? * Begreppsdefinition ex. Vad är EMU? *Vem angår detta? Vem angår det inte? * Varför skall vi genomföra/inte genomföra? *Var någonstans gäller EMU? *När skall det genomföras i Sverige? I Norge? HUR? *Hur skall det gå till att genomföra EMU? MED HJÄLP AV VAD? * Vilka politiska beslut och praktiska frågor måste lösas?

7 7 När Du vill vinna en diskussion är följande dispositionsmall lämplig för ett kortare debattinlägg. DEBATTINLÄGGET. GRUNDSCHEMA 1. Tes (påstående) 2. Retorisk fråga konstpaus 3. Argument (aldrig fler än tre) 4. Bevis (konkret, personligt, detaljerat exempel) 5. Slutkläm (återkoppla till tesen) Exempel: 1. Tes: Det är viktigt att kunna tala! 2. Retorisk fråga: Varför det? (glöm ej den korta konstpausen) 3. Argument: Jo, för att i vårt moderna samhälle måste man kunna tala i olika sammanhang för att få något att säga till om. 4. Bevis: Till exempel hade jag en god vän som var mycket duktig i skolan och hade toppbetyg. Min vän hade svårt för att tala och tack vare detta misslyckades han på en anställningsintervju och en sökande med sämre betyg fick arbetet. 5. Slutkläm: Därför är det viktigt att lära sig att tala!

8 8 När Du skall hålla ett större tal fungerar nedanstående dispositionsmall i de flesta sammanhang. Det finns de som hävdar att denna mall är den enda som behövs över huvud taget. Och med anpassning till olika talsituationer kan det nog stämma. DISPOSITION VID STÖRRE ARGUMENTERANDE TAL 1. Exordium inledning I inledningen skall Du väcka intresse, skapa välvilja och antyda talets innehåll. 2. Narratio bakgrund Här meddelar Du fakta och objektiv information. Genom att vara lugn och saklig väcker Du förtroende hos publiken. 3. Propositio påståendet Här framför Du tydligt och kortfattat din tes! 4. Probatio argumentering Här bevisar Du ditt påstående. Använd högst tre argument som Du förstärker med konkreta, detaljerade och personliga exempel. Plånboksargument och hjärtats argument är båda lika nödvändiga. 5. Refutatio bemöt motargument Bemöt och vederlägg andra påståenden eller åsikter.var lugn och sansad och glöm ej att konkretisera. 6. Peroratio sammanfattning

9 9 Upprepa de viktigaste argumenten och avsluta med en uppmaning. En förenkling av ovanstående mall med förslag till stående fraser kan se ut som följer: 1. Inledning: Det finns en viktig fråga som angår oss alla 2. Bakgrund: vi vet att 3. Påståendet: därför vill jag påstå att 4. Argumentering: eftersom 5. Bemöt motargument: fast vissa påstår 6. Sammanfattning: och därför måste vi När Du skall informera om allmänna ämnen och inte direkt övertyga utan informera med ett pedagogiskt syfte fungerar ovanstående mall med vederbörlig anpasssning. En rent informerande dispositionsmall kan även se ut så här: DISPOSITION VID INFORMERANDE TAL 1. Inledning väck intresse, presentera ämne och syfte. 2. Huvuddel systematisk presentation av fakta, OH osv. 3. Avslutning sammanfattning och slutkläm. Med övergångar kan det informerande talet låta ungefär så här: Inledning: Jag kommer att ta upp tre punkter, nämligen x, y och z Huvuddel: Jag övergår nu från x till y Avslutning: Jag har i korthet diskuterat tre frågor inom detta stora och viktiga område, nämligen x, y och z; och av detta följer som synes att

10 10 Om Du känner dig osäker på hur informationen skall läggas upp gäller regeln att de sju frågorna alltid är en bra lösning! En del hävdar att det är viktigare hur man säger något än vad! Sanningen är nog att det är viktigt med både och! Här följer några tankar om vad du bör tänka på i talsituationen. AGERA KROPPSSPRÅKET Inledningsvis: Stå stilla och var tyst! Avstånd 2 4 meter från publiken. Undvik talarstolen. Börja talet med att visa glada punkten och ha händerna bakom ryggen När du talar: Öppet kroppsspråk tänk på handflatorna. Undvik armarna över-bröstet-barriären. Undvik John Wayne-barriären. Undvik Jeltsin-gesten. Stå för ditt ord! Stå upp när du vill övertyga och sitt när du vill nå samförstånd eller samtala. Utnyttja din scen rör dig! Klä dig som publiken fast lite bättre! Till sist: Det allra, allra, allra, allra viktigaste är att ha systematisk ögonkontakt med hela din publik.

11 11 All vår början är svår eller Konsten att inleda Inledningens uppgifter är tre: 1. Den ska göra publiken intresserad av ämnet. 2. Den ska göra att de vill lyssna till talaren. 3. Den ska förbereda lyssnaren på ämnet. KLASSISKT Säg vem du är och vilken nytta publiken har av ditt budskap. CITATSVÄNGEN Jag vaknade i morse och så var den här dagen förstörd Ronny Eriksson. DRA EN HISTORIA Berätta en anekdot om ämnet. PANG PÅ RÖDBETAN Börja mitt i en händelse. Beskriv i presens. FRÅGA PUBLIKEN Ställ en fråga som passar ämnet eller förvånar. BÖRJA HOS DIG SJÄLV Berätta något som hänt dig på ett personligt sätt. ANDRA GREPP Spela musik, visa en bild, videosnutt, associera till dagens tidning, chockera eller överraska, utmana.

12 12 De flesta människor övertygas mer av vad de ser än av vad de hör. Därför bör du använda dig av retoriska bilder när du talar. NÅGRA RETORISKA FIGURER - Liknelse: ex. Han äter som en gris. - Metafor: ex. Han är en finansvalp. - Den retoriska frågan: ex. Vad är då återvinning? (konstpaus) Jo, - Synonym: ex. Det går snabbt, fort och lätt att cykla. - Evidentia: ex. tydlig och detaljerad beskrivning som syftar till att väcka känslor hos åhörarna. Tänk på amerikanska rättegångsfilmer med slutpläderingar inför jury. - Anafor: medveten upprepning ex. I have a dream - Antites: motsatser ex. Carl Bildt: För mig är brutaliteten i Bosnien ett mycket värre problem än byråkratin i Bryssel. - Allitteration: bokstavsrim, se ovan i citatet av Bildt. - Dessutom: ordspråk, bevingade ord, sentenser och citat är alltid bra och effektiva språkförstärkare.

13 13 ATT ANVÄNDA OVERHEADBILDER OCH POWERPOINT 1. Så lite innehåll och så tydligt som möjligt är grundregeln. Direktkopiera aldrig vanliga textdokument i A4-format till overhead. Undvik estetiska effekter som inte tillför innehållet något. PowerPoint har många möjligheter använd dem inte samtidigt! 2. Stå på en sida av projektorn medan du ser på publiken. Kontrollera att du eller projektorn inte skymmer sikten. 3. Se på publiken och inte på den projekterade bilden. Tala inte till bilden! 4. Stäng av projektorn eller täck bilden när du inte använder den. 5. Glöm inte reservlampan till dataprojektorn! Vid OH-visning är det lättare att byta apparat. 6. Placera OH-bilder till höger om du är högerhänt och till vänster om du är vänsterhänt. 7. Visa så få OH-bilder som möjligt. Undvik att lägga på flera efter varandra i snabb takt. Om bilderna innehåller diagram eller statistik måste de förklaras på ett lugnt och sakligt sätt. 8. Lägg bilderna i ordning innan du börjar talet. Använd en tydlig märkning som du kan se på håll. 9. OH-bilder underlättar för dig att röra dig i rummet och ha alltid tillgång till manus utnyttja den möjligheten. 10. Sist, men inte minst: Börja och sluta aldrig ett tal med att visa en OH-bild. Inled och avsluta alltid med att ha ögonkontakt med publiken.

14 14 BÖCKER JAG VARMT OCH SUBJEKTIVT REKOMMENDERAR Anderberg, Thomas, 1993: Konsten att argumentera. Nya Doxa. Nora En liten bok med mycket innehåll. Kruskakli för hjärnan. Hägg, Göran: 1999: Praktisk retorik. W&W. Den råaste och roligaste. För cynikern. En killer. Hägg, Göran, 2002: Retorik idag. W&W. Fortsätter i samma goda stil som i ovanstående. Johannesson, Kurt, 1990: Retorik eller konsten att övertyga. Norstedts förlag. Den bästa bok som skrivits i ämnet på svenska. Kanske överhuvudtaget. En livsledsagare. Johannesson, Kurt, 2001: Tala väl. Tio lektioner i praktisk retorik. Norstedts. Den i särklass bästa boken i praktisk talekonst. Kompletterar den ovanstående och utgör tillsammans med den allt man behöver i ämnet. Tack Kurt! Lucas, Stephen E., th Ed: The Art of Public Speaking. McGraw-Hill. Den mest använda boken på amerikanska college och universitet. En förebild. Säfström, Charlotte, 1999: Börja tala. Ordfront. Fylld med klokheter och goda exempel. För övrigt vill jag passa på tillfället att uttrycka min avsmak för alla dessa klämkäcka retorikböcker som utges av olika s.k. affärsförlag och består av översättningar av amerikanska förlagor. Ingen av dessa kan konkurrera med någon av ovanstående.