Retorikens grunder - sammanfattning

Transkript

1 Retorikens grunder - sammanfattning När vi talar om begreppet retorik syftar vi på den situationsbundna talekonsten. De frågor som driver oss när vi ställer oss upp och talar skulle kunna formuleras som: hur övertygar jag min publik om att jag har något att säga som är värt att lyssna på? något som kan vara intressant för dem? Du som talar har tillgång till tre olika vägar för att nå fram till din publik. För det första kan du använda förnuftet - det är viktigt att du är tydlig och att din tankegång går lätt att följa. För det andra kan du använda känslan - den gör att ditt engagemang för det du talar om lyser igenom och rycker med dina lyssnare. För det tredje kan du använda din personlighet - genom att ge ett sympatiskt och påläst intryck väcker du intresse för dig själv och därmed också för det du talar om. Mot dessa tre vägar svarar tre syften. Det sammanhang du framträder i avgör vilket av dessa som starkast kommer att styra ditt framförande. Den förnuftsmässige talaren vill informera sin publik om något. Den känslomässige talaren vill väcka starka känslor hos sin publik. Den personlighetsbetonande talaren vill underhålla sin publik. Betänk att inga vattentäta skott råder mellan de olika syftena oavsett att du säkert har en huvudavsikt med ditt anförande. Försök i stället att kombinera dessa tre för att vinna din publik. Var underhållande när du informerar så kommer dina lyssnare att lättare kunna ta till sig ditt budskap! Du bör beakta tre faktorer när du formulerar din avsikt. Den första av dessa är publiken. Vilka är de? Vad har de för kunskaper och åsikter? Vad vill de veta? Vad förväntar de sig att få höra? Den andra är du själv som talare. Vad vet du om ditt ämne? Vad kan du delge den publik som sitter framför dig? Vad för slags talare är du - förnuftsmässig, känslomässig eller personlighetsbetonande? Den tredje är det ämne du tar upp. När du talar vill du påverka dina lyssnare. Du har möjligheten att få dem att se det ämne du behandlar på ett nytt sätt. Ta vara på detta tillfälle! Det finns inga givna talartyper. För att nå framgång behöver du inte se ut eller låta på ett visst sätt. Vissa människor kan kanske tyckas ha bättre förutsättningar men vi kan alla bli bättre

2 talare med målmedveten träning. Kunskap om hur retoriken fungerar kan hjälpa oss att inse våra starka sidor och samtidigt lyfta fram vad vi behöver träna mer på. Hur når jag - med de förutsättningar som finns - bäst ut till de som lyssnar? Retorik bygger på argumentation. När du i en retorisk situation gör påståenden måste du bygga under dem med bevis som din publik kan tänkas uppfatta som sannolika. Vi räknar översiktligt med tre olika typer av argument. Logiska skäl är antingen induktiva eller deduktiva. Den induktiva bevismetoden går från ett antal bevis till en slutsats. Vad leder detta till? - den frågan ligger till grund för det induktiva resonemanget. Den deduktiva bevismetoden går i stället från slutsats till bevisen. Vad beror detta på? - den frågan ligger till grund för det deduktiva resonemanget. Auktoritetsskäl utgår från att en eller flera personer som kan förmodas vara väl insatta i ämnet intygar att det förhåller sig på ett visst sätt. Expertutlåtanden och vittnesbörd hör till denna grupp. Argumentets styrka blir beroende av hur stor tilltro publiken sätter till de auktoriteter som citeras. Känsloskäl vädjar till lyssnarnas starka känslor. De inbjuder inte till kritisk granskning utan söker genom sin suggestionskraft få lyssnarna med sig. Hur bygger jag upp mitt anförande? Först gäller det att hitta material till talet och därefter att ur detta material sålla bort allt det som är ointressant för din publik. Du kan till exempel ringa in ditt ämne genom att använda de logiska topikerna definition, generalisering, specificering och jämförelse. Vill du beskriva en handling och inte vill glömma bort någon viktig aspekt kan du utnyttja de sju frågorna - vem? vad? varför? med hjälp av vad? när? var? hur? När du har valt ut det stoff som skall ingå i anförandet gäller det att ordna materialet på bästa sätt. Det måste gå lätt att följa och bäras av en genomgående tanke. Därmed kommer det också att vara lätt att minnas, både för publiken och för dig som talar. Använd följande dispositionsmodell som en grundstomme! Först bör du ha en inledning. Den skall väcka intresse för ditt ämne och sympati för dig som talare. Håll den ganska kort så att din publik inte hinner tröttna. Talets huvuddel för fram den tes du driver och de argument du stöder den med. De argument som du tar upp i huvuddelen kan efter ämnets art spaltas upp enligt följande principer - rum; tid; kategori; jämförelse samt orsak och verkan. I avslutningen

3 lägger du in en sammanfattning som upprepar kärnan i ditt budskap. Lyssnarna minns vad du ville ha sagt och du har hela tiden talets mål i sikte. Tacka där också publiken för att de har skänkt dig sin uppmärksamhet. Avslutningen bör liksom inledningen vara kortfattad. Hur finner du ett lämpligt språk för det tal du tänker hålla? Publiken måste förstå det språk du använder. Du själv som talare bör låta ditt språk spegla din personlighet. Det ämne du behandlar måste framstå så tydligt som möjligt för åhörarna. Retorik handlar inte om att använda så många ord som möjligt utan om att välja ut de rätta orden för att skildra en företeelse. Språket skall vara rent - alltså språkriktigt. Det skall vara klart - alltså så tydligt som möjligt. Det skall vara utsmyckat - för att tilltala fantasin och känslan bör det innehålla olika slags stilfigurer vad gäller ord och klang. Slutligen skall det vara passande med avseende på publik, talare och ämne. Vill du bredda ditt eget språk är en god idé att läsa mycket, skönlitteratur såväl som fackprosa. Lyssna också på andra talare vilkas språk du uppskattar. Att minnas vad man skall säga är inte alltid så lätt. Det skadar inte att ha ett manus med sig. Om så är fallet får du ett bättre resultat med stolpanteckningar än med en fullt utskriven text. Dina stolpar - oumbärliga sak- och sifferuppgifter, speciellt fyndiga formuleringar och annat som är av särskild vikt för ditt anförande - för du upp på små registerkort, maximalt i A5- format. Varje del i anförandet får ett kort. Gör dig bekant med ditt tal - träna hemma och läs högt. Det hjälper dig också att minnas. Använder du hjälpmedel av något slag är den grundläggande principen att de skall förstärka det du säger. De måste vara enkla - inte för mycket text på OH-bilder, en övergripande idé för text och bild - och tydliga - alla måste kunna se och förstå det som skrivs på tavlan eller visas på OH eller dia. Röst och kroppsspråk måste stämma överens för att du skall kunna övertyga din publik. Stå rak i ryggen och rikta blicken mot publiken. Din röst bär bättre när du har tillgång till mycket luft och du får lättare att fånga upp signaler från publiken om ni har ögonkontakt. Ha en öppen kroppsyta mot dem som lyssnar - det inbjuder till dialog. Variera ditt röstläge, ditt taltempo och dina gester för att ge liv åt framförandet. Ta pauser - dina lyssnare behöver få tid på sig att reflektera över vad du har sagt och du behöver få tid på dig att andas.

4 Vidare läsning i ämnet: Alley, Michael, The Craft of Scientific Presentations: Critical Steps to Succeed and Critical Errors to Avoid, 2003, Springer (ISBN ) Anholt, Robert, Dazzle em with Style: the Art of Oral Scientific Presentation, 1994, W. H. Freeman and Company (ISBN ) (Robert Anholts bok är tyvärr utgången på förlaget men väl värd att sökas antikvariskt eftersom Anholt utgår från biovetenskapliga exempel när han skildrar muntlig framställning.) Anderberg, Tomas, Konsten att argumentera, 1993 Corbett, Edward P. J. och Robert J. Connors, Classical Rhetoric for the Modern Student, 4th ed., 1999, Oxford University Press (ISBN ) Damer, T. Edward, Attacking Faulty Reasoning: A Practical Guide to Fallacy-Free Arguments, 4th ed., 2001, Wadsworth (ISBN ) Day, Robert A., Scientific English: A Guide for Scientists and Other Professionals, 2nd ed., 1995, Oryx Press (ISBN ) Hellspong, Lennart, Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik, 1992 Johannesson, Kurt, Retorik eller konsten att övertyga, 1990 Johannesson, Kurt, Tala väl. 10 lektioner i praktisk retorik, 2001 Malmfors, Birgitta, Phil Garnsworthy och Michael Grossman, Writing and Presenting Scientific Papers, 2000, Nottingham University Press (ISBN ) Rodenburg, Patsy, The Right to Speak: Working with the Voice, 1992, Methuen (ISBN X)

5 Kontaktuppgifter: Peter Lind Talarträning Glimmervägen 9A, 6 tr Uppsala tel , mob peter.lind@mbox306.swipnet.se