Retorik = konsten att övertyga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Retorik = konsten att övertyga"

Transkript

1 Retorik = konsten att övertyga Lite retorikhistoria Retorik betyder talarkonst, vältalighet och vältalighetslära. Aristoteles kallade retoriken läran om konsten att övertyga. Retorik är läran om hur man på bästa sätt övertygar människor. Det viktiga är då inte att vara sann utan att vara sannolik nog att bli trodd. Retoriken skapades i Grekland under 400-talet f Kr. Vid denna tid var demokratin ung och "en man, en röst" gällde. Detta hade dock sitt pris. Det innebar att varje vuxen man deltog i folkförsamlingen, men den innebar också att han där var tvungen att föra sin egen talan. På samma sätt var en man som anklagats för något brottsligt tvungen att personligen försvara sin sak inför rätten. Systemet gjorde att man tvingades lära sig om hur man talar inför andra och hur man vinner deras stöd. Ur detta behov uppkom retoriken. I sin bok Retoriken beskrev Aristoteles de tre bevis- och övertalningsgrunderna, de sätt att övertyga, som finns att tillgå. Dessa kallade han: etos, logos och patos. Att övertyga genom etos handlar om att behaga sin publik, främst genom att skapa förtroende. Man försöker visa att man är en sympatisk figur och därför bör bli trodd. Man försöker, med andra ord, vara en person du gärna skulle köpa en begagnad bil av. Att övertyga genom logos går ut på att tala till folks förnuft. Här undervisar man och argumenterar. Resonemanget bygger på logiska samband, därmed förstås inte sagt att påståendena är sanna. Att övertyga genom patos slutligen, går ut på att tala till folks känslor. Här gäller det att röra sin publik. I dagens Sverige översvämmas vi av information. Vi pulsar genom ord, bilder, ljud och tryckta budskap. Problemet idag är inte att få tag på information utan att hantera informationen och på grund av detta har retoriken återfått sin status även i modern tid. Retorikens grundstenar talets uppbyggnad De gamla grekerna byggde upp sina tal enligt följande struktur; 1. intellectio analys 2. inventio innehåll 3. dispositio struktur 4. elocutio formulering 5. memoria memorering 6. actio/pronuntiatio framförande

2 Retoriska figurer - När det gäller texten och behandlingen av texten kan den gamla retoriken ge oss många redskap. Man ägnade mycket tid åt att diskutera hur man kunde smycka språket för att nå publiken på bästa sätt. De retoriska figurerna kan delas upp i ett antal grupper; bilder, vändningar, upprepningar, jämförelser samt övriga figurer. Bilder Metafor Metaforen är ett bildligt (inte bokstavligt) sätt att uttrycka sig. Metaforen kommer ofta till genom att man blandar uttryck från olika områden. Man skapar uttryck som egentligen är omöjliga, men som i stället talar till vår fantasi. Det är till exempel mycket vanligt att politiken lånar uttryck från sportens eller från hushållets värld. Så kunde t.ex. Carl Bildt ta oss med på den enda vägen. Låt oss ta metaforen storm på aktiemarkanden som ett exempel. Vad ger oss denna storm för känslor? Kanske känner vi känslan av naturkraft, av något utanför människors kontroll. Jämför detta med verkligheten bakom: finansmannen Soros sålde svenska aktier för en halv miljard. Intrycket blir då ett annat. Liknelse Liknelsen är ett bildspråk där ett begrepp visas med hjälp av ett annat. Liknelsen skiljer sig från metaforen genom att det klart utsägs vad något liknar eller är som. Så kan trädens rötter vara som tentakler i marken och min älskling vara som en ros. Allegori En allegori är en liten berättelse byggd av "bilder". Ofta har man staplat flera metaforer på varandra. Man menar alltså inte bokstavligen det man säger utan målar i bilder det man vill säga i bilder. Sverige har kört i diket. Nu måste vi bogsera upp landet på rätt väg. Vi vet hur man kör!

3 Vändningar Ironi I ironin säger man motsatsen till det man menar och ger därigenom extra stor kraft till sitt uttalande. En kommentar som det där var ju en väldigt fin klänning kan inte förstås om man inte lyssnar till undertexten. Små barn har ofta svårt att förstå ironi. På samma sätt verkar vi ha kulturella gränser för vad man får vara ironisk om. Gränser som i västvärlden ständigt flyttas, vi talar ju till och med om dagens unga som den ironiska generationen. Hyperbol Hyperbol är en medveten överdrift. Man tar i mer än vad som egentligen är riktigt sant. Jag är fullständigt dödstrött kan man höra sig själv säga utan att man egentligen håller på att dö. Litotes Litotesen är raka motsatsen till hyperbolen. Den kallas ofta understatement. Här underdriver man i stället kraftigt: Jag tror att jag fått en liten släng av aids. Upprepningar Anafor Anaforen är en upprepning av samma ord i början av flera satser. En av de mest kända är Martin Luther Kings tal I have a dream, där denna fras upprepas ett mycket stort antal gånger med ökande kraft. Detta skapar en väldig dramatik. Epifor Epiforen är anaforens raka motsats. Nu sker upprepningen av samma ord i stället i slutet av flera satser. Dessa ord, dessa enkla ord, dessa mina sista ord... Jämförelser Antites I antitesen målar man i svartvitt. Det handlar oftast om två sidor som står mot varandra, medvetet tar man bort alla nyanser där emellan. Dagens Sverige består av fattiga och rika, av mottagare och givare. En annan variant är Upp som en sol, ner som en pannkaka. Övrigt Alliteration I alliteration börjar flera ord i samma mening, del av mening, med samma bokstav som t.ex. i Våga välja Volvo! eller Fina flickor äter f müsli till frukost.

4 Uppgift 1 Att skapa ett tal Er uppgift består i att hålla ett tal om ett valfritt ämne. Talet ska vara ca. 5 min långt. Ni ska även lämna in ert tal skriftligt. Ni kommer att presentera och lämna in era tal enligt schemat längst bak i häftet. Inlämning av skriftligt alster sker samma dag som man redovisar. Om man p.g.a. ogiltig anledning inte framför sitt tal på utsatt tid kan man högst få E i betyg! 1. Vad ska jag tala om? Det är bra att tala om något som engagerar dig! Välj att göra; Ett högtidstal (mamma/pappa fyller 50 eller din bästa vän ska gifta sig, ni ska gå ut grundskolan) Ett politiskt tal (starta upp ett nytt parti och försök få med dig väljare eller argumentera i någon politisk sakfråga t.ex. för eller mot ett gemensamt språk i Europa.) Ett tal till... konsten, kärleken, våren... Om du har andra idéer prata med Cecilia! 2. Vilka har jag i publiken? (mottagarna) Publiken är en ytterst viktig del i ett tal. Det gäller att nå publiken och övertyga eller roa dem på bästa sätt. Därför ska man ta sig en funderare på vilka de är och vilket sätt jag når dem bäst på. Det är ju t.ex. annorlunda att tala inför framtida väljare i ett parti eller om du talar till din bästa vän på hans/hennes bröllop. 3. Vad är syftet (anledningen) med ditt tal? Är det att; Underhålla Övertyga eller/och Väcka känslor Genom att bestämma dig för vilket ditt syfte är det lättare att se vad du ska fokusera på. Många tal lider brist just på en tydlig avsikt. Efteråt sitter vi som publiken med frågan "vad ville hon egentligen?" i huvudet. 4. Tid (ca 5 min) Tänk efter hur lång tid du har på dig och anpassa ditt tal efter det.

5 5. Samla stoff Du ska nu samla den information du behöver till ditt framförande. När du samlat den information du behöver är det dags att plocka ut det som är relevant för ditt tal. Obs! Tänk på att talet inte ska vara en faktaredovisning! 6. Dispositionen Talets delar är inledningen, huvudtexten och avslutningen. Inledningen Det allra viktigaste i inledningen är att få publiken att intressera sig för det man ska prata om. Ett sätt är att etablera en relation. Hur man gör detta beror på publiken och dig själv men ofta fungerar en inledning där man pratar om något som berör alla. Det kan vara den ljumma sommarkvällen eller en fråga du tror många funderar över. Visa att du är nyfiken på publiken. Berätta gärna om något du varit med om. I inledningen ska du alltså så tydligt och intresseväckande som möjligt presentera ditt ämne. Huvudtext Huvudtexten är egentligen mitten av ditt tal då du utvecklar vad du vill ha sagt. Använd dig av ett målande språk för att behålla dina åhörares intresse! Avslutningen Knyt samman de lösa trådarna du slängde ut i inledningen. Repetera och sammanfatta det viktigaste av talet. Försök vinna publikens välvilja framför allt om du håller ett tal där syftet är att övertyga. Upprepa gärna ditt budskap. Skriv ner korta punkter för ditt tal enligt denna disposition. 7. Klä ditt tal Att klä sitt tal innebär att man funderar på själva uttryckssättet. Förhoppningsvis har du nu innehållet klart för dig och kan börja med arbetet kring hur du ska framföra det. De retoriska figurer som finns ovan är ett bra sätt att smycka sitt tal. Ett annat sätt kan vara att variera sin röst i hastighet och volym. Tänk också efter vilka ord du använder om de t.ex. är positivt laddade eller negativt och om de passar ihop med ditt syfte. En paus kan också fungera som en effekt i talet. Fundera på om du ska lägga in pauser i ditt tal. Tänk på att inte tala för fort det är mycket vanligt vid tal och redovisningar 8. Skriv ner ditt tal Dags att skriva ner ditt tal. Nu har du möjlighet att se det du ska säga i skrift och du kan ändra i upplägget och laborera med din text till dess att den blir så som du vill ha den. Använd gärna stödord och programledarkort. 9. Träna, träna, träna... En god talare är alltid väl förberedd. Ta chansen och träna hemma för en förälder, hunden eller någon annan. Om man är väl förberedd behöver man inte heller vara alltför nervös! Låt någon annan lyssna och ge sin åsikt om ditt tal!

6 Vad karaktäriserar en god talare? Att tänka på när du talar; Ögonkontakt med publiken Tydligt tal Naturligt tal (inte för fort) Variation röststyrka tempo, pauser gester, mimik Säkerhet Avspändhet Kunskap Engagemang Och kom ihåg att en god talare också är en god lyssnare! För betyget E Du håller ditt tal så att innehållet framgår tydligt. Du har kontakt med publiken, använder manus och läser inte innantill. Du lyssnar på vad andra säger. För betyget C Du håller ditt tal i klassen så att innehållet framgår tydligt. Du har god kontakt med publiken och använder manus som endast som stöd.. Du använder dig av någon retorisk figur Du talar på ett engagerat sätt. Du lyssnar på vad andra säger. För betyget A Du håller ditt tal i klassen så att innehållet framgår tydligt. Du har mycket god kontakt med publiken och är i princip fri från manus. Du använder dig av några retoriska figurer. Du varierar ditt tal i ordval och uttryckssätt. Du talar på ett engagerat sätt. Du uttrycker dig välformulerat och säkert. Du lyssnar på vad andra säger.

7 Argumentation I Sverige har vi frihet att få framföra våra åsikter i tal och skrift. När man framför sina åsikter använder man argument, det betyder ungefär förklaringar och bevis. Ofta har man en eller flera motståndare i en argumentation. Han eller hon använder motargument för att övertyga dig om att du har fel. När man ska framföra ett argumenterande tal eller skriva en argumenterande text behöver man tänka igenom vad man vill uppnå. Du tar ställning i en fråga och formulerar en huvudtanke, till exempel jag tycker att man ska få betyg från skolår tre. När huvudtanken är klar kommer du på ditt huvudargument, till exempel om den svenska skolan inte ska bli sämst i världen behöver vi hårdare kontroller. Därefter måste du bestämma dig för minst tre andra argument som förklarar varför du tycker så här. Eftersom man i en argumentation möter motstånd måste man förbereda sig på motargument. Därför är det bra om du tänker efter vad för slags kritik du kan tänkas få på dina argument. På så vis är du väl förberedd och kan ge svar på tal. Du bör också ha en bra avslutning där du återkommer till din huvudfråga. Försök komma på en fyndig avslutning som människor kommer ihåg. Då blir din argumentation ihågkommen av andra! HUVUDTANKE OCH HUVUDARGUMENT ARGUMENT MOTARGUMENT AVSLUTNING ARGUMENT OCH MOTARGUMENT

8 Uppgift 2 Gruppdebatt Den första uppgiften ska vi göra tillsammans i gruppen. Vi ska skapa en debatt mellan två lag. OBS! De argument och åsikter som framförs i övningen behöver inte vara det man tycker och tänker i verkligheten!! Frågorna som ska debatteras samt ditt lag hittar du längst bak i häftet! Ni måste nu sitta i laget och förbereda er noga! Debatten inleds med att en i laget har en kort redovisning om vad ni tycker i frågan och varför: Huvudfråga med argument, avsluta på ett snyggt sätt där huvudargumentet upprepas. Tänk noga igenom vilka motargument ni kan tänkas få och förbered bra svar på dem! I en debatt är det viktigt att lyssna på sin motståndare, tänka strategiskt och komma med bra motargument. Använd gärna fakta, känslor osv. för att övertyga motståndaren om att ni har rätt. Använd formuläret längre bak i häftet när ni förbereder er! Uppgift 3 En argumenterande text Ni ska en och en skriva en argumenterande text. Ni väljer vilket ämne/problem som ni tycker är viktigt. Börja med att skriva en rubrik, t.ex. Jag tycker att. och presentera ditt huvudargument. Beskriv problemet och tala om varför det är viktig. Vilka argument har du för att det måste bli ändring på problemet? Minst tre argument! Bemöt dina egna argument med motargument. Tex: Det är viktigt att ha betyg från skolår tre eftersom barn och föräldrar då vet hur det går för barnen i skolan. (=ditt argument) Det finns vissa som menar att betyg från skolår tre ökar pressen på barnen så att de mår dåligt och presterar sämre. (=ett motargument). Då vill jag bara påpeka att alla undersökningar visar att barn som får betyg tidig i skolan blir mer studiemotiverade. (= ditt svar på motargumentet). Gör en effektfull avslutning där du återigen upprepar ditt problem och ditt huvudargument.

9 Betygskriterier för uppgiften En argumenterande text och Gruppdebatt För E För betyget godkänt ska alla delar finnas med! Du kan samtala och diskutera och framför någorlunda underbyggda åsikter. Ditt problem och huvudargument är tydligt presenterade. Du har med tre argument som du bemöter med motargument. Du har en avslutning som binder ihop texten. För C Alla punkter från E finns med. Dina argument är har tydligare underbyggnad, till exempel genom fakta. Du bemöter motargumenten på ett reflekterande sätt. Din avslutning är mer arbetad. Ditt språk är anpassat efter uppgiften. För A Alla kriterier för E och C är uppfyllda. Du bygger ut dina åsikter ännu mer, hänvisar till fakta, undersökningar och känslor. Du har ett personligt förhållningssätt och värderar dina argument och motargument. Ditt språk är väl genomtänkt och i stort sätt korrekt.

10 FRÅGAN SOM SKA DEBATTERAS OCH VÅRT HUVUDARGUMENT: Argument Motargument SÅ HÄR INLEDER VI VÅR ARGUMENTATION: (Gör inledningen intressant så att de andra förstår hur ni tänker. Berätta först vad ni tycker i frågan, tala om varför det är viktigt att det blir så som ni vill, ge era argument och avsluta på ett bra sätt där ni återigen talar om var ni står i frågan och varför)

11 Redovisningsschema Uppgift 1 Att skapa ett tal tisdag 14 februari torsdag 16 februari tisdag 28 februari 8.03 Ellen 8.03 A.Melbro 8.03 Buster 8.09 Sofia 8.09 Emma A 8.09 Måns 8.15 Alma 8.15 Matilda 8.21 Kristian 8.21 A.Molin 8.27 Johan 8.27 Jenny 8.33 Emma J 8.33 Alex 8.39 A.Rönndahl 8.39 Simon Uppgift 2 Gruppdebatt Grupp Ämne Tid för redovisning Rönndahl, Molin, Emma A För plastikoperationer 8 mars Alma, Melbro, Johan Mot plastikoperationer 8 mars Jenny, Simon För betyg i tidiga årskurser 8 mars Kristian, Alex Mot betyg i tidiga årskurser 8 mars Måns, Matilda, Sofia För dödsstraff 8 mars Buster, Ellen, Emma J Mot dödsstraff 8 mars

PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå

PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå www.lektion.se RETORIK EN PROCESS I SEX STEG Intellectio - har med förståelse att göra Inventio - har med innehåll

Läs mer

Liten hjälpreda för talare.

Liten hjälpreda för talare. Liten hjälpreda för talare. Jörgen Bodner www.replikskiften.com Retoriken söker inte sanningen utan det sannolika. Förberedelsefaser. Intention. Inventering. Disposition. Stil. Memorering. Genomförande.

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel. Denna lektion är hämtad från Svenska Direkt 8 av Cecilia Peña och Lisa Eriksson. Svenska Direkt är ett basläromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 7-9, som tar fasta på att språk uppstår i

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll Metoder och Verktyg Muntlig kommunikation Det viktigaste Vad är det viktigaste vid muntlig presentation (muntlig kommunikation)? Att få över ditt budskap till mottagaren Hur lyckas man med det? Talang?

Läs mer

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren Retorik och Presentationsteknik Nils Lundgren Vi börjar med Retorik som används för att... Övertyga andra om att en åsikt är riktig Sälja en produkt eller tjänst Få igenom sin vilja, skaffa makt och inflytande

Läs mer

Kommunikation för dataloger (DA3013)

Kommunikation för dataloger (DA3013) Kommunikation för dataloger (DA3013) - Muntligt moment 1,5hp Stockholms universitet Hösten 2016 Linda Söderlindh, KTH, ECE/Språk Universitetsadjunkt Teknikvetenskaplig kommunikation Momentets upplägg Föreläsning

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL ARGUMENTATION De närmsta veckorna framöver kommer vi att arbeta med argumentation. I Sverige h ar vi tryckfrihet och yttrandefrihet, där alla får framföra sina åsikter på till exempel insändar och debattsidor.

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna tala inför andra framföra sina åsikter ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på LiU, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU Uppgifter

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Genrer del 7 Insändare

Genrer del 7 Insändare Genrer del 7 Insändare 1, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö www.lektion.se Insändare Insändare kallas tidningsartiklar som tidningens läsare bidrar med. Dessa artiklar är inget tidningarna ber enskilda personer

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Talkommunikation. I dag: o Effektiv kommunikation (och argumentation)

Talkommunikation. I dag: o Effektiv kommunikation (och argumentation) Talkommunikation I dag: o Effektiv kommunikation (och argumentation) Nästa vecka: o Vetenskaplig retorik - hur man presenterar sitt arbete tydligt och övertygande o Opponering- hur man opponerar ett vetenskapligt

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Vinterprat. Syfte. Vad kan man prata om? Här följer några förslag;

Vinterprat. Syfte. Vad kan man prata om? Här följer några förslag; Vinterprat Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

POLITIK och DEBATT svenska + SO

POLITIK och DEBATT svenska + SO POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att

Läs mer

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor kopieringsunderlag delprov b Kursprov i, ht 2012 Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor En skribent som vill bli läst måste finna ett sätt att distribuera sin text. Genom tiderna

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Retorik som arbetsredskap. Pär Blomkvist Industriell dynamik/indek

Retorik som arbetsredskap. Pär Blomkvist Industriell dynamik/indek Retorik som arbetsredskap Pär Blomkvist Industriell dynamik/indek Pär Blomkvist Fil. Dr. Historia, SU Lärare KTH (2001) Industriell dynamik/ teknikhistoria Teater Aurora (1985-92): Skådespelare och regissör

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Att skriva och hålla tal

Att skriva och hålla tal Att skriva och hålla tal Konsten att hålla tal, s.k. retorik, är viktig ur flera aspekter i vårt dagliga liv. Dels kan det göra att man lättare blir förstådd och dels att man blir bättre på att övertyga

Läs mer

Argumentation. Studiehandledning VT-2012

Argumentation. Studiehandledning VT-2012 Argumentation Studiehandledning VT-2012 Innehåll Instruktioner till inlämningsuppgiften... 2 Att argumentera... 3 Mall för att skriva en debattartikel... 7 Tips och trix... 9 Kamratrespons... 12 Bedömning

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Retorikens grunder - sammanfattning

Retorikens grunder - sammanfattning Retorikens grunder - sammanfattning När vi talar om begreppet retorik syftar vi på den situationsbundna talekonsten. De frågor som driver oss när vi ställer oss upp och talar skulle kunna formuleras som:

Läs mer

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted #talasomted Om konsten att tala - #talasomted DEL 1 #talasomted Att välja ämne Nu ska du börja sätta ihop ditt tal/föreläsning. Innan man kan skriva ihop ett bra tal måste en sak vara klar; Vad ska du

Läs mer

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

E C A. texttypen: Presentation av frågeställningen. En rimlig. vald uppgift. en - med viss. säkerhet utförd. sammanfattning.

E C A. texttypen: Presentation av frågeställningen. En rimlig. vald uppgift. en - med viss. säkerhet utförd. sammanfattning. Kurskod: SVESVE03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket. Prövningens delar Prövningen

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Syfte: - att eleverna ska lära sig läsa och analysera lyrik. - att eleverna ska formulera sig i skrift, samt att skapa och bearbeta texter.

Syfte: - att eleverna ska lära sig läsa och analysera lyrik. - att eleverna ska formulera sig i skrift, samt att skapa och bearbeta texter. Syfte: - att eleverna ska lära sig läsa och analysera lyrik. - att eleverna ska formulera sig i skrift, samt att skapa och bearbeta texter. Mål: - att du i övningar tillsammans med andra kan visa att du

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Fem steg till succé Skoljoggen

Fem steg till succé Skoljoggen Skoljoggen Syfte Att skap en checklista som hjälper dig styra mot målet Uppgift: Du ska sätt upp ett rimligt mål för just dig, följa processen 5 steg för succé och sedan utvärdera varför det gick som det

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Retorik och muntlig presentation. Retoriska principer och muntlig presentation Staffan Schedin ht-2015

Retorik och muntlig presentation. Retoriska principer och muntlig presentation Staffan Schedin ht-2015 Retorik presentation Retoriska principer presentation Staffan Schedin ht-2015 Del 1 Retorik Vad är det? Varför skulle det vara så viktigt? Retorikens grunder Retorik vältalighet. Läran om konsten att tala

Läs mer

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Gäller för självständigt arbete i biologi, miljövetenskap, markvetenskap, livsmedelsvetenskap, lantbruksvetenskap, kemi och teknologi. För att bli

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 3 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Presentera effektivt: Inlärningsmål för denna del av kursen: den muntliga presentationen

Presentera effektivt: Inlärningsmål för denna del av kursen: den muntliga presentationen Presentera effektivt: Inlärningsmål för denna del av kursen: den muntliga presentationen Att få kunskap om effektiva presentationer och talarens medel Att omsätta medlen i praktiken Att inse effekten av

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) VT 2013

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) VT 2013 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) VT 2013 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28)

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) Presentationsteknik, 4 hp (738G28) Kursen riktar sig till den som vill utveckla sina praktiska färdigheter i presentationsteknik. Den innehåller övningar i att framföra ett budskap på bästa sätt med avseende

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer