Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014

Transkript

1 Research project Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014 Conceiving residential care homes in a life course perspective; aesthetical and ethical principles as guidance for devising sustainable and supportive architecture for the frail ageing process Forskningsprojekt Att skapa vård åd och omsorgsboende ur ett livsloppsperspektiv; estetiska och etiska värdegrunder som medel för att planera hållbar och stödjande arkitektur för komplexa åldrandeprocesser Gemensam forskningsansökan KI och KTH april 2014 docent Maria Arman Jonas E Andersson, tekn doktor Karolinska Institutet, KI Arkitekturskolan, KTH

2 Hemmets ytterligheter på ålderns höst, ett värdigt hem i tå två perspektiv Jonas E Andersson tekn doktor, arkitekt SAR/ MSA

3 Svenska Akademiens Ordbok HEM hem⁴,sbst. n., o. adv.; ss. sbst. best. hemmet; pl. [fsv. he(e)m, n., boningsort, bostad, värld, hember, m., värld, he(e)m, hempn, hiem, adv., till bostaden, motsv. fd. hem, sbst. o. adv., d. hjem, sbst. n. o. adv., isl.heimr, sbst. m., heim, adv., nor. heim, sbst. m. o. adv., got. haims, f., by, fsax. hĕm, n., fht. heim, sbst. m. o. n., hus, hemort, heim, adv., t. heim, sbst. n. o. adv., feng. hăm, sbst. m. o. adv., eng. home, sbst. o. adv.; av ovisst urspr.; jfr fpreuss. caymis, by, lett. zims, by, lit. kaimas, by (jfr KAJMAN), këmas, by, bondgård (möjl. lånade från germ. spr.); I) sbst. 1) ( ) bebyggd jordegendom l. tomt; fastighet; gård; hemman. 2) om (förhyrd l. med äganderätt bebodd) gård l. bostadslägenhet ss. stadigvarande boningsort a) (i sht i högre stil) i vissa allittererande förbindelser; särsk. (i äldre ex. svårt att skilja från 1 slutet) i sammanställning med hus; äv. i sammanställning med härd; b) med tanke företrädesvis på inredning, möbler o. d.; äv. övergående i bet.: bohag c) med särskild tanke på hushållsgöromål d) motsatt: offentlig lokal l. institution, ss. fabrik, skola, kyrka o. d. e) i utvidgad l. bildl. anv. [HEM.sbst.adv I.6.e.α] α)om bostad där ngn tillfälligtvis slagit sig ned ( )benämning på olika anstalter l. inrättningar avsedda att omhändertaga personer vilka icke kunna försörja sig l. som sakna hem l. av olika anledningar icke kunna vistas i sitt hem; äv. om vissa pensionat o. d. (särsk. för personer som behöva vila l. läkarvård); 3) [jfr motsv. anv. i eng.] (föga br.) spelt. i brädspel: ställe (fält) varifrån man börjar spelet. Talongen (i triktrak) kallas äfven hus (hem) och bör.. utgöras af den ene spelarens venstra, den andres högra hörnpil. 4) (i sht i högre stil) fast boningsort; hemort, hembygd, hemland.

4 Svensk standard SS :2006 Sedan 2006 har strängare nivåer i tillgänglighet införts, normalnivå, höjd nivå eller i särskilda fall sänkt nivå. Gäller vid bostadsutformning Motiverade av nya bostadsideal, men även av ett ökande antal arbetsskador inom vård och omsorgsboende under slutet tav 1990 talet tltoch början av 2000 talet. tlt

5 Indirekt slutsats BBR 19/ BBR 20 3:225Särskilda boendeformerförför äldre För en mindre grupp boende, i särskilda boendeformer för äldre, får reglerna i första och andra stycket i avsnitt 3:224 tillämpas. De gemensamma utrymmena ska ligga i anslutningtill till de enskilda lägenheterna. Gruppbostäderavsedda för åldersdementa behöver inte ha inredning och utrustning för matlagning i de enskilda lägenheterna. I sådana fall ska dock nödvändiga installationer för detta vara förberedda.

6 Indirekt slutsats BBR 19/ BBR 20 3:225Särskilda boendeformerförför äldre, forts Allmänt råd Med särskilda boendeformer för äldre avses bostäder enligt 5 kap. 5 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Särskilda boendeformer för äldre är oftast även arbetsplatser. Arbetsmiljöverket ger ut regler om arbetsplatsens utformning.

7 Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014 Ädelreformen 1992

8 Socialstyrelsen l 2011 Bostad i särskilt boende är den enskildes hem Gruppen äldre personer inrymmer lika stora variationer som befolkningen i övrigt. Inom forskningen kring äldrefrågor talar man numera om den tredje och den fjärde åldern, vilket ger en mer nyanserad bild av vilka som vanligtvis erhåller äldreomsorg. Den fjärde åldern står för den sista delen av livet, som karaktäriseras av sjuklighet och nedsatt fysisk och/eller psykisk funktionsförmåga (SOU 2007:103 s. 77). De personer som har behov av särskilt boende för äldre tillhör vanligtvis den fjärde åldern och har till följd av en eller flera sjukdomstillstånd någon form av funktionsnedsättning. Omkring 50 procent av dem som har sin bostad i ett särskilt boende i dag har någon form av demens sjukdom [4]. Den tid som en äldre person bor i särskilt boende tenderar att bli allt kortare. De senaste uppgifterna pekar på att omsättningen ligger kring 40 procent under en niomånadersperiod [3].

9 Arkitekttävlingen. Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014 som innovationsarena i för goda boendemiljöer för äldre personer med vård och omsorgsbehov i både Danmark och Sverige

10 30,0% 11 % 15 % 19 % 21 % 28 % 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 0% 5,0% 0,0% Finland 5 % FINLAND 6 % Sweden SWEDEN 6 % Nordiskt perspektiv: 9 % NORWAY 10 % Norway 16 % 9 % 20 % 5 % DENMARK Denmark 8 % ICELAND TNO total number of older people with eldercare (antal äldre personer med vårdoch omsorgstjänster) HCS eldercare TNO provided in ordinary housing (kvarboende HCS med vård o omsorgstjänster) RCH eldercare providedin in RCH Residential care homes Iceland (äldreboende) Denmark Finland Iceland Norway Sweden population in in in in in 2011 age group 65 years and older ,8% ,5% ,3% ,1% ,0% age group years old ,7% ,7% ,9% ,6% ,2% 80 d ld % % % % % age group 80 years and older ,1% ,8% ,4% ,5% ,8%

11 Danmark, arkitekttävlingar och sociala reformer

12 Sverige, arkitekttävlingar och sociala reformer Fattigvårdslagen 1948 allmän folkpension Ålderdomshem för alla 1956 Socialhjälpslagen och hemservice 1982 Socialtjänstlagen, tl SoL 1992 ÄDEL reformen o äldreboende ädeboe desom kommunalt at ansvar

13 normative drawings vinnande arkitektförslag i Sv Fattigvårdsförbundets tävling 1907, arkitekt Jacob Gate

14 Danmark: Kredsens Hus, fremtidens aeldreboliger på Frederiksberg, Frederiksbergs Kommune. År 2010: Kredsens hus, fremtidens aeldreboliger på Frederiksberg Organisatör: Frederiksbergs Kommune Vinnare: CUBO Arkitekter AS, Köpenhamn vård- och omsorgsboende, huvudsakl enpersonslägenheter, 2 st tvåpersonslgh LGH/ avd 9 st ant boende 9-11 st 1 Rok 50,68 kvm BTA kombinerbart till 2 Rok 2 Rok 57,35 kvm BTA GEM yta 74,25 kvm BTA inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta Norge: Omsorgsbustader i Åmot, Vinje Kommune GEM yta/ boende 6,75-8,25 kvm BTA stora lägenheter, stora gemensamma rum År 2012: Arkitekttävling om omsorgsbustader i Åmot Organisatör: Vinje Kommune Vinnare: Dyrvik Arkitekter AS o Dronninga Landskap AS, Oslo vård- och omsorgsboende (ej demens), parboende enbart LGH/ avd ant boende 8 st 8-16 st 2 Rok 69,98 kvm BTA GEM yta 121,32 kvm BTA inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta GEM yta/ boende 7,5-15,1 kvm BTA

15 År 2009: Arkitekttävling om nya lösningar för äldreboende Organisatör:Housing Finance and Development Centre of Finland, Avara Soumi Ltd, City of Oulu, Ministery of Environment Vinnare: TEHAS Arkitektkontor Oy, Oulu vård- och omsorgsboende, enpersonslägenheter och tvåpersonslägenheter LGH/ avd 9 st Finland: Arkitekttävling om nya lösningar för Sverige: Framtidens äldreboende, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Stockholms Stad. ant boende 9 st 1 Rok 13,92 kvm BTA kombinerbart till 2 2 Rok 25,2 kvm BTA äldreboenden, Uleåborg inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl Kommun m fl. GEM yta 38,4 kvm BTA passageyta GEM yta/ boende 4,3 kvm BTA små lägenheter, små gemensamma rum År 2013: Framtidens äldreboende, Norra Djurgårdsstaden Organisatör: Micasa Fastigheter i Stockholm AB vinnare: White Arkitekter AB, Göteborg vård- och omsorgsboende, enbart 1 personslägenheter LGH/ avd ant boende 18 st 18 st 1 Rok kvm BTA kombinerbart till 2-3 Rok inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl GEM yta 98 kvm BTA passageyta GEM yta/ boende 5,4 kvm BTA

16 Danmark: nationellt forskningsprojekt Trivsel og boligform, Kilde: Møller, K.; Knudstrup,. AM.; 2008: Trivsel & plejeboligens udformning. Syddansk Universitetsforlaq Modelprogram for plejeboliger elprogram_for_plejeboliger.pdf

17 Danmark: nationellt forskningsprojekt Trivsel og boligform, Kilde: Møller, K.; Knudstrup,. AM.; 2008: Trivsel & plejeboligens udformning. Syddansk Universitetsforlaq

18 ÖP seminarium Waxholm kommun den 10 april 2014, kl WAXHOLM KOMMUNHUS Burlöv kommun: Nybyggnad av ett större bostadsområde i en långsiktig utveckling av Kommunen kring en samlande park och bevarad jordbruksbebyggelse. Sverige: nationell satsning på boendeformer för äldre Bo bra på äldre dar, Administrerat av Hjälpmedelsinstitutet, med ett ca 70 tal projekt som uppmärksammar aspekter på åldrande och samspel med miljön. 3 arkitekttävlingar i 3 svenska kommuner kring ordinärt och särskilt boende Se mer (Andersson&Rönn, 2014) Gävle kommun: Ombyggnad/ nybyggnad av tidigare Pensionärsbostäder till moderna Bostäder med ökad tillgänglighet. Linköpings kommun: Nybyggnad av ett särskilt boende i anslutning till ett befintligt bostadsområde från tal samt bevarad naturmark.

19 En utvärdering av regeringsprogrammets satsning på arkitekttävlingar som medel dlför att skapa innovation i tänkande om boendeformer för äldre med eller utan vård och omsorgsbehov.

20 Visualisering: Oestergaard Arkitekter, og Noerkaer+Poulsen Arkitekter Fremtidens plejehjem i Aalborg kommune, Danmark Source: dk/

21 Fråga inför eftermiddagens diskussion Bygger vi äldreboenden som vi själva vill ha dem när vi blir sköra, eller bygger vi utan att tänka för anonyma andra?

22 Thanks for listening! Jonas E Andersson, Ph D, architect MSA/SAR jonas.andersson@arch.kth.se

23 referen nser: 1(2) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014 Referenser: Abramson, M., & Niedomysl, T. (2008). Äldre personers flyttningar och boendepreferenser. [Older persons' housing preferences and changes of housing]. Stockholm: Äldreboendedelegationen. Andersson, J. E. (2005). Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. (Space for ageing. On architecture for elderly people suffering from dementia or somatic diseases). Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH. Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment (Vol. Doctoralthesis) thesis). Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012a). Projektredovisning: Arkitektur för Bo bra på äldre dar. En utvärdering av tre arkitekttävlingar i Burlöv, Gävle och Linköping (in press). In press. Stockholm: In press. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012b). Projektredovisning: Entreprenadtävlingen i Karlskrona, en utvärdering av prekvalificeringen.. In F. T. XXX (Ed.). Stockholm: Arkitekturskolan, k k KTH, Kungl. Tekniska k Högskolan.. Barnard, Y., Bradley, M. D., Hodgson, F., & Lloyd, A. D. (2013). Learning to use new technologies by older adults: perceived difficulties, experimentation behaviour and usability. Computers in Human Behavior, 29(2013), Berthoz, A. (1997). Le sens du mouvement. Paris: Odile Jacob. Bruus, P. (2004). Om den "lille" socialreform i 1920'erne. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdssstats historie. Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstituttet 04:18. Buttimer, A. (1980). Home, reach, and the sense of place. In A. Buttimer & D. Seamon (Eds.), The Human experience of space and place. (pp ). London: Croom Helm Ltd. Dehan, P. (2007). L'Habitat des personnes âgées, du logement adapté aux EHPAD, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Le Moniteur. Erhvervs&Byggestyrelsen. y (2010). Modelprogram for plejeboliger. In E. o. Byggestyrelsen y (Ed.). Copenhagen: Erhvervs og Byggestyrelsen. y EUROSTAT. (2011). Population at 1 january between 2000 and Hansen, T. (2008). Leve og bomiljoeer. Copenhagen: Frydenlunds Academic. Husberg, L., & Ovesen, L. (2007). Gammal och fri. Om Vigs Ängar (appr. translation in English Being elderly and free). Simrishamn: Ängsblomman. Iwarsson, S., & Ståhl, A. (2003). Accessibility, Usability and Universal Design Positioning and Definition of Concepts Describing Person Environment Relationsships. Disability and Rehabilitation, 25(2), Jacelon, C. S., & Hanson, A. (2013). Older adults' participation in the development of smart environments: an integrated review of the literature. Geriatric Nursing, 34(2013), Jensen, P. H. (1998). Velfaerdsstatens variationer, dynamikker og effekter [Variations, dynamics and effects of the welfare state]. In J. Lauersen, N. W. Olesen, T. B. Olesen, K. Petersen & M. Rasmussen (Eds.), Den nationale velfaerd? Den danske velfaerdsstat i international belysning [The national welfare? The Danish welfare state t in an international ti context] t]( (pp ). Aarhus: Aarhus Universitetsforlag. it t Jonasen, V. (2004). Den kommunale danske velfaerdsstat gennem fire socialreformer og fire mellemtider. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Klencklen, G., Després, O., & Dufour, A. (2012). What do we know about aging and spatial cognition? Reviews and perspectives.. Ageing Research Reviews, 11(2012),

24 referen nser: 2(2) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014 Kolb, B., & Whishaw, I. (2002). Cerveau et Comportement. (J. Cassel & H. Jeltsch, Trans. 1 edition, translation into French from English ed.). Bruxelles: De Boeck et Larcier, SA. Konkurrenceudvalget. (2001). Registrant. Arkitektkonkurrencer In D. A. L. Konkurrenceudvalget, Akademisk Arkitektforening (Ed.). Koebenhavn: Dansk Arkitekters Landsforbund, Akademisk Arkitektforening. Lawton, M. P., & Nahemow, L. (1973). Ecology and the aging process. The psychology of adult development and aging. In C. Eisdorfer & M. P. Lawton (Eds.), The Psychology of Adult Development and Aging (pp ). 674) Washington D.C: C:American Psychological Association. Modig, A. (2012). Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner. [Welfare technology in eldercare. A survey of implementation in all of the Swedish municipalities]. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet, HI [Swedish Institute for assistive technology, SIAT]. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. NBHW. (2010). Nationella riktlinjer för vård ådoch omsorg vid demenssjukdom Södfö Stöd förstyrning och ldi ledning (National guidelines for care and caring of a person with dementia Support to guidance and management). In N. Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare (Ed.). Stockholm: Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare, NBHW). Norberg Schulz, C. (1971). Existence, Space & Architecture. London: Studio Vista. Pallasmaa, J. (2001). Space, Place, Memory and Imagination. The temporal dimension of existential space. In M. Treib (Ed.), Spatial Recall. Memory in architecture and landscape (pp. pp ). New York and London: Routledge. Rahm_Hallberg, I. L. (2008). Äldres boende ur ett vård och omsorgsperspektiv. Stockholm: Äldreboendedelegationen. Rahm_Hallberg, I. L., & Hellström, Y. (2001). Perspectives of elderly people receivng home help on health, care and quality of life. Health and Social Care in the Community, 9(2), pp Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically yand Mentally Frail. New York: Wiley & Sons Inc. SPRI. (1980). Lokala sjukhem. Åtta förslag till en bättre vård och arbetsmiljö inom långtidssjukvården. Spris arkitekttävling 1979/ 80 inköpta och bearbetade förslag. [Lokal nursing homes. Eight proposals to an improved care and work environment for buildings intended for long term care. The SPRI architectural competition in : purchased and revised proposals]. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings och Rationaliseringsinstitut [Institute for the Planning and Rationalisation of Health and Social Welfare Services]. Svensson, T. (1996). Competence and quality of life: theoretical views of biography. In J. E. Birren, G. M. Kenyon, J. E. Ruth, J. J. F. Schroots & T. Svensson (Eds.), Aging and Biography: Explorations in Adult Development. New York: Springer Publishing Company, Inc. Vestergaard, H. (2004). Boligpolitik i velfaerdsstaten. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Länkar: Alb Aalborg Universitet, it t 2012: indspil/afsender/aalborg universitet/velfaerdsteknologi 2013 kt /i / dt d i d il/ f d / lb i itt/ lf dtk l i2013 hojteknologi styrker den aldrende befolknings levevilkar AALJP, 2012: europe.eu/about/objectives/ Fremtidens Plejehjem, Aalborg Kommune: Homonculus: