Ställningstagande till lokaler för särskilt boende demens

Transkript

1 Sida 1/9 Vårt dnr: :120 Vård- och omsorgsutskottet Ställningstagande till lokaler för särskilt boende demens Förslag till vård- och omsorgsutskottet för förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige Solgården särskilda boende görs om till ett särskilt boende med demensinriktning. Sammanfattning av ärendet Välfärdsberedningen utarbetade under 2012 ett förslag till en vård- och omsorgsplan. Kommunfullmäktige beslutade , 18, att Förslaget till vård- och omsorgsplan noteras och överlämnas till kommunstyrelsen för handläggning. I maj 2015 genomfördes en framtidsverkstad där brukare, politiker från vård- och omsorgsutskottet, tjänstemän och intresseorganisationer möttes för att diskutera framtidens vård och omsorg i kommunen. Framtidsverkstaden var ett avstamp i arbetet med att ta fram en plan för de närmaste fem åren som handlar om hur vården och omsorgen kan utvecklas. Ett led i detta arbete är att se över kommunens särskilda boenden och särskilda boenden demens. Idag finns i kommunen sammantaget 37 platser särskilt boende demens och 65 platser för särskilt boende allmän inriktning, varav 16 av dessa platser innehas av personer med demenssjukdom. Samtidigt har vi idag kunskap om att 40 personer med demenssjukdom bor i ordinärt boende och som med stor sannolikhet kommer att vara i behov av ett särskilt boende i framtiden. I takt med att antalet äldre ökar i kommunen kan förvaltningen se ett behov av ett utökat antal platser för särskilt boende demens och särskilt boende allmän inriktning. Antalet personer över 80 år i kommunen förväntas minska något under de närmaste åren, från 637 år 2014 till ca 600 år 2017 för att därefter åter öka till 780 år Frågan är i vilka lokaler framtidens vård och omsorg ska bedrivas? Genomgången av befintliga lokaler för särskilda boenden demens och allmän inriktning visar att de vare sig är optimala utifrån ett personalekonomiskt perspektiv eller ett IT/teknikhänseende (Ängslyckan och Solgården) samtidigt som Ängslyckan är befattat med stora ombyggnadskostnader. Vidare uppfyller lokalerna för särskilt boende allmän inriktning inte Boverkets nu aktuella byggregler. Nu gällande hyreskontrakt sträcker sig över en längre tidsperiod där Ängslyckans kontrakt är det som löper ut först sista december Både Solgården och Åsgården löper ut sista december Sistnämnda är också de boenden som bäst lämpar sig att göras om till ett särskilt boende demens. Fördelar med Solgården är att det finns möjlighet till en utökning av antalet platser genom att LSS-verksamheten flyttar ut, men även också genom utbyggnad av lokalerna. Utemiljön på detta Camilla Knobblock, kvalitetsstrateg Direkt , camilla.knobblock@svalov.se Kommunhuset, Herrevadsgatan 10 Postadress Svalöv Telefon , Fax Webb

2 Sida 2/9 boende är bäst lämpad för uteaktiviteter om viss förändring sker av miljön. Fördelar med Åsgården är att all verksamhet finns på ett våningsplan. Några större ombyggnationer behöver inte göras för anpassning till ett särskilt boende demens. Däremot är utemiljön kring boendet inte optimalt då den är för liten. Detta möjliggör inte heller eventuell utbyggnad av lokalerna på sikt. Mot bakgrund av ovanstående föreslår förvaltningen att Solgården görs om till ett särskilt boende demens. Ärendebeskrivning Bakgrund Välfärdsberedningen utarbetade under 2012 ett förslag till en vård- och omsorgsplan. Kommunfullmäktige beslutade , 18, att Förslaget till vård- och omsorgsplan noteras och överlämnas till kommunstyrelsen för handläggning. Begreppet e-hälsa, tidigare benämnd Nationell IT-strategi för vård och omsorg, bygger på att relevant information ska följa patienten och finnas oavsett besök hos landsting, kommun eller privat vårdgivare. Detta kräver anpassningar av arbetsrutiner och införande av IT-stöd som underlättar informationsutbyte och annan information. Den nationella e-hälsan ska fungera som ett stöd för lokalt och regionalt arbete och medverka till ett fördjupat samarbete på nationell nivå. För att kunna möta krav på e-hälsa krävs att IT-lösningar ska fungera tillsammans för att undvika att personalen ska gå in och ut i olika system under arbetets gång. Det under 2015 presenterade förslaget till det nya hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Skånes kommuner och Region Skåne, som är tänkt att införas stegvis, ska stödja den pågående och förväntade utvecklingen där mycket av sjukvården flyttar från sjukhuset till vårdtagarens hemmiljö. De medicinska och tekniska framstegen driver på denna utveckling samtidigt som antalet platser såväl på sjukhus som särskilda boenden minskar. En annan faktor som påverkar utvecklingen är att många vårdtagare vill vårdas i hemmiljö under förutsättning att vården upplevs som säker och trygg av både vårdtagare, närstående och vårdpersonal. Utgångspunkten i avtalet är vårdtagarens behov. Avtalet förväntas innebära en fortsatt ökning av behoven som inkluderar den kommunala hemsjukvårdens verksamhet med betydande kompetensutvecklingsinsatser för medarbetare avseende vård, behandlingar och av teknisk apparatur samt digitala stöd. I maj 2015 genomfördes en framtidsverkstad där brukare, politiker från vård- och omsorgsutskottet, tjänstemän och intresseorganisationer möttes för att diskutera framtidens vård och omsorg i kommunen. Framtidsverkstaden var ett avstamp i arbetet med att ta fram en plan för de närmaste fem åren som handlar om hur vården och omsorgen kan utvecklas. Ett led i detta arbete är att se över kommunens särskilda boenden och särskilda boenden demens. Av budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg) framkommer att medellivslängden ökar och andelen 65 år och äldre förväntas utgöra ca 23 procent av den totala befolkningen För att klara den demografiska utvecklingen är tillgången till bostäder för äldre är en central fråga. Lika central är frågan om särskilt boende för den som behöver ett sådant boende. Samtidigt behöver det även finnas ändamålsenliga bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden för att säkerställa äldre personers olika behov. I budgetpropositionen föreslås införande av ett nytt investeringsstöd som ska stimulera ombyggnation och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som riktar sig till personer över 65 år.

3 Sida 3/9 Utformning av särskilda boendeformer Boverkets byggregler, BBR, gäller både när man uppför och ändrar en byggnad. BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning. För särskilda boendeformer för äldre (bostäder enligt 5 kap. 5 andra stycket SoL) gäller reglerna för bostäder i BBR även denna bostadstyp. De generella kraven på utformning av bostäder finns i BBR 3:22 och 3:221 3:223 och tillgänglighetskraven på bostäder finns i 3:146-3:148. Det finns dock en möjlighet att för en mindre grupp boende sammanföra vissa funktioner i gemensamma utrymmen enligt BBR 3:225. Se vidare bilaga 1, Boverkets byggregler. Ovanstående betyder att de enskilda bostadslägenheterna i särskilda boendeformer för äldre är bostäder och ska uppfylla krav på bostäder men det finns en särskild föreskrift som medger att den enskilda bostadslägenheten kan göras mindre än vad som annars hade varit fallet om den mindre arean kompenseras med gemensamma utrymmen för matlagning, måltider och samvaro. De gemensamma utrymmena ska vara så stora och väl utrustade så att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostadslägenheterna. De gemensamma utrymmena ska dessutom ligga i anslutning till de enskilda lägenheterna. Gruppbostäder för personer med demens behöver dock inte ha inredning och utrustning för matlagning i de enskilda lägenheterna, men nödvändiga installationer ska vara förberedda. Hur ser kommunens särskilda boende demens och särskilda boende allmän inriktning ut idag? I kommunen finns tre särskilda boenden; Åsgården i Kågeröd, Ängslyckan i Teckomatorp och Solgården i Svalöv. Åsgården (Kågeröd 17:1) Yta: m². Åsgården har 37 särskilda boendeplatser, varav 8 platser särskilt boende demens. Kontraktstid: Ängslyckan (Teckomatorp 20:3) Yta: m². Lokalerna rymmer idag även en korttidsenhet (12 platser), hemvårdens personal och LSS-verksamhet. Ängslyckan har 19 särskilda boendeplatser, varav 9 särskilt boende demens. Kontraktstid: Solgården (Felestad 27:47) Yta: m². Solgården har 45 särskilda boendeplatser varav 20 särskilt boende demens. Kontraktstid: Om samtliga boenden kan generellt sägas att byggnaderna består av långa korridorer/flera våningsplan, vilket gör att korridorytan i förhållande till antalet lägenheter eller lokaler inte är bästa möjliga. Små enheter (korridorer/våningsplan) är inte optimalt ur ett personalekonomiskt perspektiv då verksamheten kräver ständig bemanning på respektive våningsplan/enhet. Lägenheterna i de särskilda boendena är på 1-3 rum. Enligt Boverkets byggregler ska det vara möjligt att laga mat i sin egen lägenhet vilket inte är möjligt idag. Gruppbostäder för personer med demens behöver dock inte ha inredning och utrustning för matlagning i de enskilda lägenheterna, men nödvändiga installationer ska vara förberedda. Dagens allmänna utrymmen i våra särskilda boenden behöver byggas om för att möjliggöra aktiviteter för boende inomhus. Även ytterområdena behöver ses över av en arkitekt. Kostnader för ombyggnation av befintliga lokaler är stora då t.ex. Ängslyckan byggdes som ett sjukhem med skyddsrum under landstingstiden och har extra kraftiga väggar. Detta har samtidigt inneburit svårigheter med IT-teknik och larmsystemens funktion. Trots att flera olika åtgärder har satts in är IT-tekniken inte optimal idag samtidigt som framtiden ställer allt högre krav på fortsatt

4 Sida 4/9 teknikutveckling med teknisk apparatur och digitala stöd. Antalet 65 år eller äldre förväntas öka samtidigt som antalet personer med demenssjukdom ökar Antalet pensionärer 65 år eller äldre (2 530 år 2014) ökar i Svalövs kommun under perioden År 2020 beräknas det finnas pensionärer i kommunen och år 2025 knappt pensionärer. Det är främst de yngre pensionärerna (65-79 år) som beräknas öka fram till år År 2014 fanns det personer mellan år, år 2025 beräknas det finnas personer i åldersgruppen. Antalet personer över 80 år förväntas minska något under de närmaste åren, från 637 år 2014 till ca 600 år 2017 för att därefter åter öka till 780 år Det kommer att ske en kraftig ökning av antalet personer med demenssjukdom efter år 2020 i takt med att antalet äldre ökar. År 2005 ca personer, år 2012 ca personer (varav personer nyinsjuknade) och år 2030 ca personer. I Svalövs kommun fanns det år 2012 ca 212 personer som var drabbade av demenssjukdom och ca 34 personer som nyinsjuknade. Under första halvåret 2015 har vi kännedom om totalt 95 personer i kommunen med demenssjukdom, varav 40 personer bor i ordinärt boende, 37 personer bor i särskilt boende med demensinriktning, 16 personer i särskilt boende och 2 personer i privat boende. Över tid en förändrad målgrupp som bor på särskilt boende Socialstyrelsen publicerade 2005 en undersökning Boende och vårdinsatser för personer med demenssjukdom som visade att personer som hade en diagnostiserad demenssjukdom bodde i snitt 4,34 år i särskilt boende, de utan diagnostiserad demenssjukdom 3,38 år. Snittet för alla i särskilt boende var 3,58 år. Uppgifter från olika håll visar att den genomsnittliga boendetiden för särskilt boende har minskat under de senaste åren. Äldre bor och vårdas hemma längre i dag än för ett par år sedan. Detta innebär att personerna som flyttar in i särskilda boenden är äldre, skörare och i behov av mer omfattande omsorg/vård. En artikel i DN från den 19 juni 2014 visar att andelen personer som avlider efter en kort tid på särskilda boenden har ökat dramatiskt i Stockholm. På Kungsholmens omsorgsboenden i Stockholm avlider var fjärde person som beviljats plats efter en dryg månad. För 4 5 år sedan var andelen som kom in och avled snabbt fem procent jämfört med med procent. Fackförbundet Kommunal uppger i samma artikel att genomsnittstiden är 6 8 månader på äldreboendet bland gruppen multisjuka. I Svalövs kommun var den genomsnittliga boendetiden på särskilt boende/särskilt boende demens 2,54 år första halvåret Detta kan jämföras mot 3,55 år första halvåret 2014 och 2,79 år andra halvåret Även här finns ett antal personer som bor en kortare tid (ca en till två månader) på boendena, samtidigt som andelen inte är lika stor som i ovan nämnda stadsdel i Stockholm. Behov av ett utökat antal platser för särskilt boende demens och allmän inriktning Idag finns i kommunen sammantaget 37 platser särskilt boende demens och 65 platser för särskilt boende allmän inriktning, varav 16 av dessa platser innehas av personer med demenssjukdom. Samtidigt har vi idag kunskap om att 40 personer med demenssjukdom bor i ordinärt boende och som med stor sannolikhet kommer att vara i behov av ett särskilt boende i framtiden. I takt med att antalet äldre ökar i kommunen kan förvaltningen se ett behov av ett utökat antal platser för särskilt boende demens och särskilt boende allmän inriktning. Antalet personer över 80 år i kommunen förväntas minska något under de närmaste åren, från 637 år 2014 till ca 600 år 2017 för att därefter åter öka till 780 år 2025.

5 Sida 5/9 Frågan är i vilka lokaler framtidens vård och omsorg ska bedrivas? Genomgången av befintliga lokaler för särskilda boenden demens och allmän inriktning visar att de vare sig är optimala utifrån ett personalekonomiskt perspektiv eller ett IT/teknikhänseende (Ängslyckan och Solgården) samtidigt som Ängslyckan är befattat med stora ombyggnadskostnader. Vidare uppfyller lokalerna för särskilt boende allmän inriktning inte Boverkets nu aktuella byggregler. Nu gällande hyreskontrakt sträcker sig över en längre tidsperiod där Ängslyckans kontrakt är det som löper ut först sista december Både Solgården och Åsgården löper ut sista december Sistnämnda är också de boenden som bäst lämpar sig att göras om till ett särskilt boende demens. Fördelar med Solgården är att det finns möjlighet till en utökning av antalet platser genom att LSS-verksamheten flyttar ut, men även också genom utbyggnad av lokalerna. Utemiljön på detta boende är bäst lämpad för uteaktiviteter om viss förändring sker av miljön. Fördelar med Åsgården är att all verksamhet finns på ett våningsplan. Några större ombyggnationer behöver inte göras för anpassning till ett särskilt boende demens. Däremot är utemiljön kring boendet inte optimalt då den är för liten. Detta möjliggör inte heller eventuell utbyggnad av lokalerna på sikt. Mot bakgrund av ovanstående föreslår förvaltningen att Solgården görs om till ett särskilt boende demens. Beslutsunderlag Förslagsskrivelse från kommunförvaltningen, daterad , inkl. bilaga 1 Boverkets byggregler, bilaga 2 Befolkningsprognos och bilaga 3 Lägenhetsbestånd SvalövsBostäder Camilla Knobblock Kvalitetsstrateg Susanne Persson Verksamhetschef vård och omsorg Susanne Rosenström Socialchef

6 Sida 6/9 Bilaga 1 Boverkets byggregler, BBR BFS 2011:6 ändrad t.o.m. BFS 2015:3 3:224 Bostäder om högst 35 m² Bostäder med en BOA om högst 35 m² ska utformas med hänsyn till sin storlek. I sådana bostäder får utrymmena för funktionerna a) daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, b) daglig samvaro samt sömn och vila överlappa varandra helt eller delvis, och c) måltider samt hemarbete överlappa varandra helt eller delvis. (BFS 2014:3) 3:225 Bostäder för en grupp boende För en grupp boende får de enskilda bostadslägenheternas rum för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. För en grupp boende får de enskilda bostadslägenheternas inredning och utrustning för matlagning delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostadslägenheterna. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostadslägenheterna. Avsnitt 3:225 gäller inte för bostäder för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 5 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. (BFS 2014:3). Allmänt råd För särskilda boendeformer för äldre samt studentbostäder se avsnitt 3:226 3:227. (BFS 2014:3). 3:226 Särskilda boendeformer för äldre För en mindre grupp boende, i särskilda boendeformer för äldre, får reglerna i första till och med fjärde stycket i avsnitt 3:225 tillämpas. De gemensamma utrymmena ska ligga i anslutning till de enskilda lägenheterna. Gruppbostäder avsedda för åldersdementa behöver inte ha inredning och utrustning för matlagning i de enskilda lägenheterna. I sådana fall ska dock nödvändiga installationer för detta vara förberedda. Enskilda bostäder om högst 35 m2 i särskilda boendeformer för äldre ska utformas enligt 3:223. (BFS 2014:3). Allmänt råd Med särskilda boendeformer för äldre avses bostäder enligt 5 kap. 5 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Särskilda boendeformer för äldre är oftast även arbetsplatser. Arbetsmiljöverket ger ut regler om arbetsplatsens utformning.

7 Sida 7/9 Bilaga 2 Befolkningsprognos I Svalövs kommun beräknas befolkningen öka från år 2014 till år 2025, vilket innebär en befolkningsökning på ca 125 personer per år som medeltal under perioden. Under åren ökade befolkningen med 73 personer på grund av flytt. En inflyttning av barnfamiljer skedde samtidigt som ungdomar, medelålders och yngre pensionärer flyttade ut (- 222 personer år, -53 personer år, -67 personer år). Begränsad inflyttning av personer 80 år eller äldre, +12 personer på de senaste fem åren. Flyttningsnettot beräknas bli +70 personer , därefter successivt öka till +100 mot slutet av perioden. Antalet pensionärer 65 år eller äldre (2 530 år 2014) ökar under perioden. År 2020 beräknas det finnas pensionärer i kommunen och år 2025 knappt pensionärer. Det är främst de yngre pensionärerna (65-79 år) som beräknas öka fram till år År 2014 fanns det personer mellan år, år 2025 beräknas det finnas personer i åldersgruppen.

8 Sida 8/9 Antalet personer över 80 år förväntas minska något under de närmaste åren, från 637 år 2014 till ca 600 år 2017 för att därefter åter öka till 780 år Beskriv statistik för samtliga tätorter.

9 Sida 9/9 Bilaga 3 Lägenhetsbestånd SvalövsBostäder SvalövsBostäder har 368 lägenheter i markplan fördelat enligt tabell nedan. Fr om den 1 november 2015 är fastigheten Möllegatan 2 klar med 16 st lägenheter i flerfamiljshus med hiss. Ort Marklägenhet Lägenhet i markplan i flerfamiljshus Svalöv Teckomatorp Kågeröd Billeberga 44 Tågarp 24 Röstånga 32