Kulturarv & Universell Tillgänglighet utveckling av tillgänglighetstänkandet

Transkript

1 Kulturarv & Universell Tillgänglighet utveckling av tillgänglighetstänkandet Jonas E Andersson, arkitekt SAR/ MSA, Ph D, utredare CERTEC, Lunds Universitet & Riksantikvarieämbete, RAÄ Lund 22 oktober 2015

2 s uppdrag MFDs tre uppdrag för tillgänglighet: tillgänglig verksamhet (bemötande) tillgänglig information och kommunikation (delaktighet) tillgängliga lokaler (byggd miljö)

3 en myndighet från 2014 Myndighet för handikappolitisk samordning Ideell förening

4 104 års arbete mot tillgänglighet Handisam Hjälpmedelsinstitutet, HI Handikappinstitutet, HI Svenska Kommittén för Rehabilitering, SKR Svenska Vanförevården Centralkommitté, SVCK Svenska Vanföreanstalternas Centralkommitté, SVCK

5 arkitekturperspektiv på tillgänglighet KÄLLA: Andersson, J. 2011: Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH.

6 institutionaliseringen Uppmärksamma gruppen med varierande funktionsförmåga Särskiljande till storskaliga lösningar Modern byggnads-, hygien- o värmeteknik Omvårdnadsprinciper enligt Florence Nightingale

7 Bilder o rättigheter: institutionaliseringen

8 funktionshindersrörelsen intresseföreningar bildas samarbetsorganisationer medicinsk utveckling och normaliseringsprincipen tillgänglighet, delaktighet, inkludering, lika villkor

9 avinstitionaliseringen 1959 bostadsanpassningsbidrag 1965 Fokushusen (Röda Fjädern insamlingen) Brattgård, SO. 1972: Bostad och service för svårt rörelsehindrade: redogörelse för Stiftelsen Fokus verksamhet. Stockholm: Nordiska. bokhandel

10 avinstitutionaliseringen Uppmärksamma grupper med olika behov på grund av varierande funktionsförmåga Inkluderande i småskaliga lösningar i ordinär bostadsarkitektur Modern byggnads-, hygien- o värmeteknik Allmänna bostadskvaliteter och anknytning till bostadsområde

11 bygglagstiftning 1967 tillgänglighetshänsyn för personer som använder rullstol 1977 tillgänglighetshänsyn även för personer med orienteringsproblem svepyta, svängyta, rekommenderat öppningsmått, ramplutning, steghöjder

12 tillgänglighet När begreppen tillgänglig och användbar eller tillgänglighet och användbarhet används i detta avsnitt menas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (BFS 2013:14).

13 offentlig miljö Handikapputredningen I Handikapputredningen II den gemensamma och offentliga miljön främsta grund till att skapa funktionshinder för personer med funktionsnedsättning...överföring av lösningar för bostadsmarknad i stor skala till minikrav för gemensam och offentlig miljö

14 avlägsnande av funktionshinder - Enkelt avhjälpta hinder i befintlig miljö definieras av Boverket - 1:a version 2001, 2:a version 2011, 3:e version Riktlinjer för tillgänglighet, Riv hindren, 1:a version 2009, 2:a version 2012 (Handisam), 3:e version 2015 (MFD)

15 1. mindre nivåskillnader eller trappsteg, HIN-3 6 1a.

16 1. mindre nivåskillnader eller trappsteg, HIN-3 6 1b.

17 2. höga trösklar, HIN-3, 6 2.

18 3. tunga dörrar, HIN-3, 6 3.

19 4. dörröppnare eller andra manöverdon som är olämpligt placerade eller utformade, HIN-3, 6 4.

20 5. bristande kontrastmarkering eller varningsmarkering, HIN-3, 7 5.

21 6. bristande utformning av orienterande skyltning, HIN-3, 8 Informationsband för nära information Informationsband för nära information Teori om skyltplacering, Arthur, P., Passini, R, 1992: Wayfinding. People, signs and architecture. Toronto: McGraw-Hill Ryerson. 6.

22 7. dålig ljudmiljö, HIN-3, 8afast inredning, HIN-3, 11 7.

23 8. brist på teleslinga eller någon annan teknisk lösning i receptioner, HIN-3, 8a stående 8. sittande

24 9. dålig belysning, HIN-3, 9 9.

25 10. avsaknad av ledstänger, HIN-3,

26 11. bristande utformning av balansstöd, HIN-3,

27 11. bristande utformning av balansstöd, HIN-3,

28 12. brister i utformning och placering av fast inredning, HIN-3, Sturegatan 3, Sundbyberg jonas.andersson@mfd.se

29 12. brister i utformning och placering av fast inredning, HIN-3,

30 enkelt avhjälpta hinder 1. mindre nivåskillnader eller trappsteg, 2. höga trösklar, 3. avsaknad av ledstänger, 4. tunga dörrar, 5. dörröppnare eller andra manöverdon som är olämpligt placerade eller utformade, 6. dålig belysning, 7. dålig ljudmiljö, 8. bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering, 9. bristande utformning av orienterande skyltning, 10. brist på teleslinga eller någon annan teknisk lösning i receptioner, 11. bristfällig skyltning, eller 12. brister i utformning och placering av fast inredning.

31 fokus på samspel människa och miljö

32 bildrättigheter: för Delaktighet sinnen & miljöupplevelser

33 miljöpsykologiskt perspektiv B = f (P, E, (PxE) B = behaviour P = personal variables E = environment PxE = personal competence Docility hypothesis: Ju mer individuell kompetens mindre påverkan från miljön, ju mindre individuell kompetens desto större påverkan från miljön. Lawton, MP; Nahemow, L, 1973: Ecology and the aging process. Svensson, T, 1996: Competence and Quality of Life: Theoretical Views of Biography.

34 sinnesupplevelse & beslutspunkter KÄLLA: Zyto, A, 2012: Vägen till vårdcentralen, ett wayfinding perspektiv. KTH Arkitekturskolan, länk: mncontent/attachment/v%c3%a4gen%20till%20v%c3%a5rdc entralen pdf

35 Sensoriska hinder: nedsatt syn KÄLLA: Andersson, J. 2011: Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH. Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsakustik - rumsproportioner 2. Dagsljusinfall 3. Rumsakustik efterklangstid 4. Efterklangstid - rumsproportion För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid

36 Sensoriska hinder: liten till ingen syn Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsakustik rumsproportioner 2. Rumsakustik efterklangstid För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Andersson, J. 2011: Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH. KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid

37 Sensoriska hinder: nedsatt hörsel Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsproportioner öppenhet och överblick 2. Rumssamband 3. Rumsakustik efterklangstid 4. Efterklangstid - rumsakustik För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Andersson, J. 2011: Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH. KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid

38 Sensoriska hinder: döv Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsproportioner öppenhet och överblick 2. Dagsljusinfall 3. Kontakt mellan inne och ute 4. Rumssamband mellan inne och ute 5. Rumsakustik efterklangstid För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Andersson, J. 2011: Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH. KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid

39 nyckelbegrepp tillgänglighet + användbarhet/ brukarmedvetenhet = fysisk tillgänglighet

40 nyckelbegrepp 2015-framtiden fysisk tillgänglighet användbarhet & ökad insikt om människa-miljö + universell utformning universell tillgänglighet för ökad delaktighet

41 slutsats för universell tillgänglighet - planera för människan som en enda gemensam brukargrupp med skilda behov och varierande funktionsförmåga - undvik särgruppstänkande - fundera över arkitekturens komplexa helhet, från detalj till helhet, från helhet till detalj

42 förebildliga exempel Grenoble, 2 pris Access City Award Välfärdsteknologi i glappet mellan byggnad och människa Ljubljana, 3 pris Access City Award Notre Dame de Paris Tillgänglighet i medeltida stadskärna, Viborg

43 tack för intresset! Jonas Andersson kontakta gärna MFD för frågor kommentarer, synpunkter eller idéer om hur vi kan göra tillgänglighetsarbetet bättre