Goda boendemiljöer. tekn doktor, arkitekt SAR/ MSA

Transkript

1 Goda boendemiljöer med vård och omsorg för det sköra åldrandet Jonas E Andersson tekn doktor, arkitekt SAR/ MSA

2 ÖP seminarium Waxholm kommun den 10 april 2014, kl WAXHOLM KOMMUNHUS Ädelreformen 1992 Ädelreformen 1992 Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor Arkitekturskolan, Kungl. Tekniska Högskolan KTH The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden jonas.andersson@arch.kth.se

3 Fem punkter: 1. Stödjande arkitektur för det sköra åldrandet 2. Hemmet som vård och omsorgsmiljö vård och omsorgsmiljö som hem 3. Välfärdsteknologins varande eller inte varande i vårdoch omsorgsmiljön 4. Arkitekttävlingen som innovationsarena för goda boendemiljöer 5. Samarbete mellan arkitekten, omsorgsplaneraren och äldre i designprocessen

4 stödjande arkitektur för dt det sköra åldrandet d

5 KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010 Résidence de la Cité Verte, Sucy en Brie, 2006 Arkitekt AD Quatio Arkitekter AS, Paris, Frankrike (110 lgh)

6 KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010 Plejeboligere Høje Tåstrup, Köpenhamn, 2006 Arkitekt Frederiksen & Knudsen Arkitekter A/S, Köpenhamn, Danmark (50 lgh)

7 igenkänning

8 Vigs Ängar, Köpingebro Homelike environment Literature: Husberg, L, et al, 2007:Gammal och fri om Vigs Ängar( Year of construction, 1995, Köpingebro, Ystad Kommun, Husberg arkitekter AB, Simrishamn

9 Postiljon, Höllviken Hotel like environment Literature: Regnier, V, 2002: Design for Assisted Living. Wiley & Sons Inc ( Year of construction, Höllviken, Vellinge Kommun, White Arkitekter AB, Malmö

10 Balder, ÖP seminarium Waxholm kommun den 10 april 2014, kl WAXHOLM KOMMUNHUS Uppsala Hospital-like like environment Literature: Dehan, P2007: L habitat des personnes âgées. Du logement adapté aux Éhpad, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Éd Le Moniteur. ( Year of construction 2000 Uppsala Kommun, Arosgruppen Arkitekter AB, Uppsala

11 från stress till lugn och ro

12 Ekologiska modellen för åldrande B = f (P, E, (P x E) B = beteende P = personliga variabler E = miljö P x E = erfarenhet/ kompetens KÄLLA: Lawton, MP; Nahemow, L, 1973: Ecology and the aging process, & Svensson, T, 1996: Competence and Quality of Life: Theoretical Views of Biography. Miljöpåverkansprincipen: Ju mer individuell kompe tens desto mindre påverkan på beteende av miljön, ju mindre individuell kom petens desto större påverkan på beteende av miljön.

13 Architecture is not just a built environment; it harmonizes the imagination and memories of space into a space for living (Pallasmaa 2001). ÖP seminarium Waxholm kommun den 10 april 2014, kl WAXHOLM KOMMUNHUS stödjande arkitektur PERCEPTION KOGNITION UTVÄRDERING...arkitektur är inte bara en byggdmiljö; den smälter samman våra fantasirum med tidigare rumsliga minnen för att bli ett rum att leva i... fritt efter (Pallasmaa 2001). FÖRESTÄLLNING...strävan tä att skapa ett skyddande kdd d skal kl runt bostaden gör arkitektur till ett rum att känslor leva i, ett rum som varierar beroende på rumsligt tänkande brukaren, platsen, naturen och landskapet...fritt efter (Norberg Schulz, 1971). KÄLLA: Kolb&Whisham, 2002; Berthoz, A, 2003 förklara rummet rumslig förståelse sker i hjärncentran somär särskilt känsliga för hjärnans naturliga åldrande. fritt efter (Klencklen et al, 2012)

14 hemmet som vård och omsorgsmiljö / vård åd och omsorgsmiljö som hem

15 panorama of age relatedimpairments Source: Andersson, 2011

16

17 Source: (SPRI, 1980)

18 åldrande och rörelser i rummet Source: (Andersson, J, 2005)

19 rörelser och vistelser, demens Source: (Andersson, 2011)

20 rörelser och vistelser, soma Source: (Andersson, 2011)

21 aktivitet o förströelse Source: SPRI:1980

22 Architecture is not just a built environment; it harmonizes the imagination and memories of space into a space for living (Pallasmaa 2001). ÖP seminarium Waxholm kommun den 10 april 2014, kl WAXHOLM KOMMUNHUS hem, vård och omsorg...vara inom räckhåll av olika upplevelser efter eget tycke och smak... fritt efter (Buttimer, 1980).... att de boende har ett verklig själv och medbestämmande, så att de har möjlighet att leva ett liv, som i så hög grad som möjligt liknar deras tidigare liv... fritt efter (Hansen, 2008). hem och sinnesstimulans en fysisk miljö som är personligt utformad, berikad och hemlik med en lugn ljudmiljö, och möjlighet till utomhusvistelse, samt färgsatt så att den underlättar möjligheterna jg att orientera sig. fritt efter (Socialstyrelsen, 2010)

23 välfärdsteknologins varande eller inte varande i vård åd och omsorgsmiljön

24 Välfärdsteknologi är teknologi som bidrar till ökad trygghet, säkerhet, aktivitet ochdelaktighet i samhället. Välfärdsteknologi kan stärka äldre personer och personer med funktionsnedsättning till ett mer självständigt liv, vara ett stöd för anhöriga och omsorgspersonal samt bidra till bättre tillgänglighet, resursutnyttjande och kvalitet inom vård och omsorg. Välfärdsteknologi kan även stödja ett tryggt kvarboende, förebygga eller komplettera vård och omsorgsbehov samt vara samhällsekonomiskt lönsamt. (Modig, 2012)

25 Velfærdsteknologi højteknologi styrker den aldrende befolknings levevilkår. For at imødegå demografiske ændringer er forskning og innovation indenfor velfærds og sundhedsteknologi ikke bare yderst relevant, men også af afgørende betydning for samfundsudviklingen. Målet er bedre diagnosticering, behandling, pleje og rehabilitering. For at imødegå demografiske ændringer er forskning og innovation indenfor velfærds og sundhedsteknologi ikke bare yderst relevant, men også af afgørende betydning for samfundsudviklingen. Målet er bedre diagnosticering, behandling, pleje og rehabilitering. Dette omfatter naturligt elementer fra IKT ogrobotteknologi robotteknologi. (...) )Et stort fokuspunkt bør være udbredelse af telemedicin og opsamling af data fra sensorer og borgerne selv, hvilket fordrer langt bedre IT infrastruktur i pleje og sundhedsvæsenet samt intelligent anvendelse af informationerne. (Aalborg Universitet, 2013)

26 The concept of Ambient Assisted Living is understood as: to extend the time people can live in their preferred environment by increasing i their autonomy, self confidence fid and mobility; to support maintaining health and functional capability of the elderly individuals, to promote a better and healthier lifestyle for individuals at risk; to enhance the security, to t prevent social ilisolation and to support maintaining i i the multifunctional network around the individual; to support carers, families and care organisations; to increase the efficiency and productivity of used resources in the ageing societies. (Ambiant Assisted Living Joint Programme, 2012)

27 Visualisering: Oestergaard Arkitekter, og Noerkaer+Poulsen Arkitekter Fremtidens plejehjem i Aalborg kommune, Danmark Source: dk/

28 äldre är beredda att integrera välfärdsteknologi i deras sätt att leva, förutsatt att utrustningen är tillförlitlig, diskret stödjande, och att de behåller kontroll över personlig information, samt att det finns tillräckligt med stöd för att kunna lära sig använda teknologin ( ) Forskning om ny välfärdsteknologi använder dock i liten utsträckning äldre som utprovare vid produktutveckling fritt efter (Jacelon, CS; Hanson, A: 2013) det är viktigt att kombinera brukarhänsyn med tekniska systemkrav ur ett lärandeperspektiv. Sättet att lära ny teknik för äldre användare är viktigt och beror av deras tidigare erfarenheter av lära nytt, och möjlig användning av den nya kunskapen. ( ) Vid utveckling och spridande av ny teknik är det nödvändigt att lärandeperspektivet finns i förgrunden för att undvika att utesluta äldre som användare. fritt efter (Barnard et al, 2013)

29 arkitekttävlingen kttä som innovationsarena för goda boendemiljöer

30 30,0% 11 % 15 % 19 % 21 % 28 % 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 0% 5,0% 0,0% Finland 5 % FINLAND 6 % Sweden SWEDEN 6 % Nordiskt perspektiv: 9 % NORWAY 10 % Norway 16 % 9 % 20 % 5 % DENMARK Denmark 8 % ICELAND TNO total number of older people with eldercare (antal äldre personer med vårdoch omsorgstjänster) HCS eldercare TNO provided in ordinary housing (kvarboende HCS med vård o omsorgstjänster) RCH eldercare providedin in RCH Residential care homes Iceland (äldreboende) Denmark Finland Iceland Norway Sweden population in in in in in 2011 age group 65 years and older ,8% ,5% ,3% ,1% ,0% age group years old ,7% ,7% ,9% ,6% ,2% 80 d ld % % % % % age group 80 years and older ,1% ,8% ,4% ,5% ,8%

31 Danmark, arkitekttävlingar och sociala reformer

32 normative drawings vinnande arkitektförslag i Sv Fattigvårdsförbundets tävling 1907, arkitekt Jacob Gate

33 Sverige, arkitekttävlingar och sociala reformer Fattigvårdslagen 1948 allmän folkpension Ålderdomshem för alla 1956 Socialhjälpslagen och hemservice 1982 Socialtjänstlagen, tl SoL 1992 ÄDEL reformen o äldreboende ädeboe desom kommunalt at ansvar

34 Danmark: Kredsens Hus, fremtidens aeldreboliger på Frederiksberg, Frederiksbergs Kommune. År 2010: Kredsens hus, fremtidens aeldreboliger på Frederiksberg Organisatör: Frederiksbergs Kommune Vinnare: CUBO Arkitekter AS, Köpenhamn vård- och omsorgsboende, huvudsakl enpersonslägenheter, 2 st tvåpersonslgh LGH/ avd 9 st ant boende 9-11 st 1 Rok 50,68 kvm BTA kombinerbart till 2 Rok 2 Rok 57,35 kvm BTA GEM yta 74,25 kvm BTA inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta Norge: Omsorgsbustader i Åmot, Vinje Kommune GEM yta/ boende 6,75-8,25 kvm BTA stora lägenheter, stora gemensamma rum År 2012: Arkitekttävling om omsorgsbustader i Åmot Organisatör: Vinje Kommune Vinnare: Dyrvik Arkitekter AS o Dronninga Landskap AS, Oslo vård- och omsorgsboende (ej demens), parboende enbart LGH/ avd ant boende 8 st 8-16 st 2 Rok 69,98 kvm BTA GEM yta 121,32 kvm BTA inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta GEM yta/ boende 7,5-15,1 kvm BTA

35 År 2009: Arkitekttävling om nya lösningar för äldreboende Organisatör:Housing Finance and Development Centre of Finland, Avara Soumi Ltd, City of Oulu, Ministery of Environment Vinnare: TEHAS Arkitektkontor Oy, Oulu vård- och omsorgsboende, enpersonslägenheter och tvåpersonslägenheter LGH/ avd 9 st Finland: Arkitekttävling om nya lösningar för Sverige: Framtidens äldreboende, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Stockholms Stad. ant boende 9 st 1 Rok 13,92 kvm BTA kombinerbart till 2 2 Rok 25,2 kvm BTA äldreboenden, Uleåborg inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl Kommun m fl. GEM yta 38,4 kvm BTA passageyta GEM yta/ boende 4,3 kvm BTA små lägenheter, små gemensamma rum År 2013: Framtidens äldreboende, Norra Djurgårdsstaden Organisatör: Micasa Fastigheter i Stockholm AB vinnare: White Arkitekter AB, Göteborg vård- och omsorgsboende, enbart 1 personslägenheter LGH/ avd ant boende 18 st 18 st 1 Rok kvm BTA kombinerbart till 2-3 Rok inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl GEM yta 98 kvm BTA passageyta GEM yta/ boende 5,4 kvm BTA

36 samarbete mellan arkitekt, omsorgs planerare och äldre i designprocessen

37 Danmark: nationellt forskningsprojekt Trivsel og boligform, Kilde: Møller, K.; Knudstrup,. AM.; 2008: Trivsel & plejeboligens udformning. Syddansk Universitetsforlaq Modelprogram for plejeboliger elprogram_for_plejeboliger.pdf

38 Danmark: nationellt forskningsprojekt Trivsel og boligform, Kilde: Møller, K.; Knudstrup,. AM.; 2008: Trivsel & plejeboligens udformning. Syddansk Universitetsforlaq

39 Burlöv kommun: Nybyggnad av ett större bostadsområde i en långsiktig utveckling av Kommunen kring en samlande park och bevarad jordbruksbebyggelse. Sverige: nationell satsning på boendeformer för äldre Bo bra på äldre dar, Administrerat av Hjälpmedelsinstitutet, med ett ca 70 tal projekt som uppmärksammar aspekter på åldrande och samspel med miljön. 3 arkitekttävlingar i 3 svenska kommuner kring ordinärt och särskilt boende Se mer (Andersson&Rönn, 2014) Gävle kommun: Ombyggnad/ nybyggnad av tidigare Pensionärsbostäder till moderna Bostäder med ökad tillgänglighet. Linköpings kommun: Nybyggnad av ett särskilt boende i anslutning till ett befintligt bostadsområde från tal samt bevarad naturmark.

40 En utvärdering av regeringsprogrammets satsning på arkitekttävlingar som medel dlför att skapa innovation i tänkande om boendeformer för äldre med eller utan vård och omsorgsbehov.

41 DANMARK: Bygningsreglemente BR10, SBI anvisn.230 Bygningsreglemente BR10, SBi anvisning 230, frekvens tilgaengelighed og anvendelse Danska Anvendelse: 95 ggr Tilgaengelighed: 7 ggr Tilgaengelighed og anvendelse: 1 ggr Engelska Usability: 95 hits Accessibility: 7 hits Accessibility and use: 1 hit Begreppen införda i dansk bygglagstiftning 1978 SVERIGE: Boverkets Byggregler, BBR BoverketsByggregler Byggregler, BBR, frekvens tillgänglighet och användbarhet Svenska Användbarhet: 32 ggr Tillgänglighet: 86 ggr Tillgänglighet och användbarhet: 13 ggr Engelska Usability: 35 hits Accessibility: 39 hits Accessibility and usability: 27 hits Begreppen införda i svensk bygglagstiftning 1966

42 TILLGÄNGLIGHET: Whenever using the concept of accessibility, statements must be based upon valid and reliable information gathered in three steps: (1) The personal component (description of functional capacity in the individual or group at target, based on knowledge on human functioning). (2) The environmental component (description of barriers in the environment at target, in relation to the norms and standards available). (3) An analysis juxtaposing the personal component and the environmental component: description of accessibility problems. ANVÄNDBARHET: Whenever using the concept of usability, statements must be based upon valid and reliable information gathered in four steps: (1) The personal component (description i of functional capacity in the individual id or group at target, based on knowledge on human functioning). (2) The environmental component (description of barriers in the environment at target, in relation to the norms and standards available, but also based on user evaluation). (3) The activity component (description of activities to be performed by the individual or group at target, in the given environment). (4) An analysis integrating the personal, environmental, and activity components (description of usability problem: description of the extent to which human needs, based on individual or group preferences, can be fulfilled in terms of activity performance in the environment at target. Accessibility, usability and universal design positioning and definition of concepts describing person environmentenvironment relationships S. IWARSSON, and A. STÅHL, Lund University, Sweden

43 architecture for an ageing society Presently, there exist three different theories regarding the expected life span in relation to the presence of age related health issues and subsequent mortality. The first theory implies the existence of an inherent biological factor that predestines the life span of an individual and the personal profile of diagnoses At an advanced age, 80 years and older, this accumulation of health issues causes an increased risk of mortality. This is the theory of compressed morbidity. The direct opposite way of thinking states that due to medical interventions in the course of people s lives a larger proportion of people survive to an advanced age. This is the theory of an expansion of morbidity. Thirdly, there is a theory on the postponement of severe morbidity (Batljan, 2007; Manton, 1982). According to this hypothesis, the time spent with severe morbidity remains approximately the same although the life expectancy increases. New life styles tl and improved medical treatments t t counteract tprogressing long term conditions. The postponement of the period in life with frailties and disabilities concentrates death to a more advanced age. Source: Andersson, 2011

44 Sweden an ageing and maturing society Population changes in Sweden Legend without any previous eldercare ordinary housing (ageing in place) sheltered housing (frail ageing) total men women Source: Lagergren, 2008: Analyser av flyttningar, behovsutveckling och dödlighet i olika boendeformer,

45 David, Michelangelo, 1504, Venus, Andrea Botticelli, 1485

46 homonculus kroppens återspegling och användning av den mänskliga hjärnan efter Wilfred Penfield, kanadensisk neurokirurg ( )

47 viktigaste uppgift för goda boendemiljöer för det sköra åldrandet: förklara rummet för ökad rumsförståelse hos den äldre individen

48 Thanks for listening! Jonas E Andersson, Ph D, architect MSA/SAR jonas.andersson@arch.kth.se

49 referen nser: 1(2) ÖP seminarium Waxholm kommun den 10 april 2014, kl WAXHOLM KOMMUNHUS Referenser: Abramson, M., & Niedomysl, T. (2008). Äldre personers flyttningar och boendepreferenser. [Older persons' housing preferences and changes of housing]. Stockholm: Äldreboendedelegationen. Andersson, J. E. (2005). Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. (Space for ageing. On architecture for elderly people suffering from dementia or somatic diseases). Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH. Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment (Vol. Doctoralthesis) thesis). Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012a). Projektredovisning: Arkitektur för Bo bra på äldre dar. En utvärdering av tre arkitekttävlingar i Burlöv, Gävle och Linköping (in press). In press. Stockholm: In press. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012b). Projektredovisning: Entreprenadtävlingen i Karlskrona, en utvärdering av prekvalificeringen.. In F. T. XXX (Ed.). Stockholm: Arkitekturskolan, k k KTH, Kungl. Tekniska k Högskolan.. Barnard, Y., Bradley, M. D., Hodgson, F., & Lloyd, A. D. (2013). Learning to use new technologies by older adults: perceived difficulties, experimentation behaviour and usability. Computers in Human Behavior, 29(2013), Berthoz, A. (1997). Le sens du mouvement. Paris: Odile Jacob. Bruus, P. (2004). Om den "lille" socialreform i 1920'erne. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdssstats historie. Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstituttet 04:18. Buttimer, A. (1980). Home, reach, and the sense of place. In A. Buttimer & D. Seamon (Eds.), The Human experience of space and place. (pp ). London: Croom Helm Ltd. Dehan, P. (2007). L'Habitat des personnes âgées, du logement adapté aux EHPAD, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Le Moniteur. Erhvervs&Byggestyrelsen. y (2010). Modelprogram for plejeboliger. In E. o. Byggestyrelsen y (Ed.). Copenhagen: Erhvervs og Byggestyrelsen. y EUROSTAT. (2011). Population at 1 january between 2000 and Hansen, T. (2008). Leve og bomiljoeer. Copenhagen: Frydenlunds Academic. Husberg, L., & Ovesen, L. (2007). Gammal och fri. Om Vigs Ängar (appr. translation in English Being elderly and free). Simrishamn: Ängsblomman. Iwarsson, S., & Ståhl, A. (2003). Accessibility, Usability and Universal Design Positioning and Definition of Concepts Describing Person Environment Relationsships. Disability and Rehabilitation, 25(2), Jacelon, C. S., & Hanson, A. (2013). Older adults' participation in the development of smart environments: an integrated review of the literature. Geriatric Nursing, 34(2013), Jensen, P. H. (1998). Velfaerdsstatens variationer, dynamikker og effekter [Variations, dynamics and effects of the welfare state]. In J. Lauersen, N. W. Olesen, T. B. Olesen, K. Petersen & M. Rasmussen (Eds.), Den nationale velfaerd? Den danske velfaerdsstat i international belysning [The national welfare? The Danish welfare state t in an international ti context] t]( (pp ). Aarhus: Aarhus Universitetsforlag. it t Jonasen, V. (2004). Den kommunale danske velfaerdsstat gennem fire socialreformer og fire mellemtider. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Klencklen, G., Després, O., & Dufour, A. (2012). What do we know about aging and spatial cognition? Reviews and perspectives.. Ageing Research Reviews, 11(2012),

50 referen nser: 2(2) ÖP seminarium Waxholm kommun den 10 april 2014, kl WAXHOLM KOMMUNHUS Kolb, B., & Whishaw, I. (2002). Cerveau et Comportement. (J. Cassel & H. Jeltsch, Trans. 1 edition, translation into French from English ed.). Bruxelles: De Boeck et Larcier, SA. Konkurrenceudvalget. (2001). Registrant. Arkitektkonkurrencer In D. A. L. Konkurrenceudvalget, Akademisk Arkitektforening (Ed.). Koebenhavn: Dansk Arkitekters Landsforbund, Akademisk Arkitektforening. Lawton, M. P., & Nahemow, L. (1973). Ecology and the aging process. The psychology of adult development and aging. In C. Eisdorfer & M. P. Lawton (Eds.), The Psychology of Adult Development and Aging (pp ). 674) Washington D.C: C:American Psychological Association. Modig, A. (2012). Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner. [Welfare technology in eldercare. A survey of implementation in all of the Swedish municipalities]. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet, HI [Swedish Institute for assistive technology, SIAT]. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. NBHW. (2010). Nationella riktlinjer för vård ådoch omsorg vid demenssjukdom Södfö Stöd förstyrning och ldi ledning (National guidelines for care and caring of a person with dementia Support to guidance and management). In N. Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare (Ed.). Stockholm: Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare, NBHW). Norberg Schulz, C. (1971). Existence, Space & Architecture. London: Studio Vista. Pallasmaa, J. (2001). Space, Place, Memory and Imagination. The temporal dimension of existential space. In M. Treib (Ed.), Spatial Recall. Memory in architecture and landscape (pp. pp ). New York and London: Routledge. Rahm_Hallberg, I. L. (2008). Äldres boende ur ett vård och omsorgsperspektiv. Stockholm: Äldreboendedelegationen. Rahm_Hallberg, I. L., & Hellström, Y. (2001). Perspectives of elderly people receivng home help on health, care and quality of life. Health and Social Care in the Community, 9(2), pp Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically yand Mentally Frail. New York: Wiley & Sons Inc. SPRI. (1980). Lokala sjukhem. Åtta förslag till en bättre vård och arbetsmiljö inom långtidssjukvården. Spris arkitekttävling 1979/ 80 inköpta och bearbetade förslag. [Lokal nursing homes. Eight proposals to an improved care and work environment for buildings intended for long term care. The SPRI architectural competition in : purchased and revised proposals]. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings och Rationaliseringsinstitut [Institute for the Planning and Rationalisation of Health and Social Welfare Services]. Svensson, T. (1996). Competence and quality of life: theoretical views of biography. In J. E. Birren, G. M. Kenyon, J. E. Ruth, J. J. F. Schroots & T. Svensson (Eds.), Aging and Biography: Explorations in Adult Development. New York: Springer Publishing Company, Inc. Vestergaard, H. (2004). Boligpolitik i velfaerdsstaten. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Länkar: Alb Aalborg Universitet, it t 2012: indspil/afsender/aalborg universitet/velfaerdsteknologi 2013 kt /i / dt d i d il/ f d / lb i itt/ lf dtk l i2013 hojteknologi styrker den aldrende befolknings levevilkar AALJP, 2012: europe.eu/about/objectives/ Fremtidens Plejehjem, Aalborg Kommune: Homonculus: