Anteckningar förda vid möte med Vetenskapliga rådet april 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anteckningar förda vid möte med Vetenskapliga rådet 11-12 april 2013"

Transkript

1 Anteckningar förda vid möte med Vetenskapliga rådet april 2013 Lokal: Lerbäcks Teater AB; Åsbro Magnus Nordgren och Karin Hjerpe förde anteckningar. Närvarande: Caroline Wigren, Erik Westholm, Hans Westlund, Cecilia Waldenström, Lars Larsson, Dieter Müller, Caroline Wigren-Kristoferson, Malin Rönnblom, Gunnel Forsberg, Ann- Kristin Ekman (dag 1) och Katarina Eckerberg (dag 1) forskare i rådet. Peter Melin, Maria Gustafsson, Tommy Nilsson och Karin Hjerpe från Landsbygdsnätverket. Lars Pettersson (dag 1) och Magnus Nordgren från Jordbruksverket. Inledning (Peter Melin) Peter hälsar välkommen till Vetenskapliga rådets möte och berättar om dagens program. Utvärdering av kommande landsbygdsprogram (Lars Pettersson) Bilaga 1. Lars P. presenterar ett antal bilder med temat Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Diskussion om metoder och indikatorer för att följa upp och utvärdera landsbygdsprogrammet samt kommande landsbygdsnätverk (Maria Gustafsson) Diskussionen under denna punkt sker i samband med Lars Petterssons presentation. Därför är anteckningarna för dessa båda punkter sammanförda. Bilderna som Lars P. visar innehåller mycket fakta. Rubrikerna på de enskilda bilderna är; Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Från 2020-strategin till nästa landsbygdsprogram Typer av indikatorer Measuring process and outcomes Gemensamma indikatorer Nationella indikatorer Rapporter utvärderingstillfällen Sekretariat för utvärdering av landsbygds- och fiskeriprogrammen Verksamhetsledare till Jordbruksverkets utvärderingssekretariat Det senaste nyhetsbrevet från Landsbygdsnätverket delas ut; temat är Strukturen i det nya landsbygdsprogrammet. Vi pratar inte om axlar längre inom CAP, utan om sex prioriterade fokusområden. Det finns också elva fondgemensamma tematiska mål. Fyra fonder; jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, fiskerifonden, sociala fonden och regionalfonden. Det finns en uttalad ambition om samverkan mellan fonderna, vilket diskuteras inom partnerskapsöverenskommelsen, PÖ. Drygt hälften av de totala resurserna inom de fyra 1

2 fonderna finns inom jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det måste synas i utformningen av PÖ. EUs övergripande 2020 mål: Sysselsättning: Sverige ligger över målet. FOU/Innovation: Sverige ligger under målet Klimatförändring/Energi: Sverige har ambitiösare nationella mål än åtaganden gentemot EU. Vi tillför ytterligare perspektiv. Utbildning: Sverige ligger över målen Fattigdom/social utslagning: målet känns inte relevant formulerat för Sverige Att några av målen är svaga för vår del, kan lätt upplevas som en broms. Den nya strukturen för jordbrukspolitiken efter 2013 påverkar till viss del utvärderings- och uppföljningsfrågorna. Enligt planerna ska det inte genomföras någon halvtidsutvärdering i nästa programperiod. Den ersätts av fördjupade årsrapporter 2017 och Förordningen för kommande program innehåller inte särskilt mycket vägledning för jämställdhet. I förslaget till rådsförordningen för fondgemensam strategisk ram står det att Unionen i alla skeden av genomförandet av fonderna bör sträva efter att undanröja ojämlikheter, däremot inte måluppsatt. Maria har kontakt med några i det vetenskapliga rådet för att få hjälp med skrivning av textunderlagen till landsbygdsdepartementet som berör detta. I befintlig förordning är jämställdhet en horisontell dimension. De elva fondgemensamma tematiska målen ska analyseras och mätas, samt dockas mot EUs prioriteringar för landsbygdens utveckling. Här behövs en interaktion med de övriga fonderna bl.a. genom rapporter för att åskådliggöra detta. Tidigare bara tittat på jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Särbrytningar när vi kommer in på olika sorters detaljer då kommer nationella indikatorer in. Typ av indikatorer: Context indicators runt 50 stycken. Det handlar om övergripande indikatorer, för exempelvis miljö. EU har formulerat indikatorer men stycken är ännu inte klara. Eurostat har satt upp en gemensam databas. Output indicators Hur många har utbildats, hur mycket har byggts osv? Result indicators Vad har detta gett för effekt; uppnått inom output? Vad har exempelvis blivit av hotellet som fått stöd? I databas kopplat till insatser/åtgärder. Impact indicators Kringeffekter. Korrigera för dödvikt. Viktigt att inte dubbelräkna. Target indicators gentemot landsbygdsprogrammets fokusområden. Performance indicators gentemot de sex prioriteringarna för landsbygdens utveckling; och då användas för avstämning 2016 och Kräver struktur på uppgifter och kategorisering. Isolera effekter kan bli svårt. Forskningsbehovet om utvärderingsmetoder och indikatorer är generella oberoende fonderna. Landsbygdsprogrammet blir än mer komplext än tidigare. Årsrapporter med resultatindikatorer. Halvtidsutvärderingen har ersatts med två fördjupade analyser 2017 och En ex ante-utvärdering och en ex post. Det kommer också att skrivas en utvärderingsplan som ska handla om de olika utvärderingsmomenten som blir aktuella under perioden. 2

3 Jordbruksverket får en utökad roll avseende utvärderingsfrågor jämfört med tidigare. En del i det är att verket har fått regeringens uppdrag att inrätta ett sekretariat, som ska arbeta med: Genomföra omvärldsbevakning Sammanställa kunskapssynteser Ta fram relevant underlagsmaterial för utvärderingsfrågorna Vid behov delta i utvärderingsprojekt Identifiera behov av samt initiera metodutvecklingsprojekt Delta i erfarenhetsutbyte inom EU Vetenskapliga rådet kan fylla en viktig funktion i samverkan med sekretariatet. Länsstyrelserna gör sina strategiska planer och förhåller sig till de sex prioriteringarna. Jordbruksverket tar fram olika processtöd till länen i denna process. Viktigt att bland annat minimera frågor om dödvikt. Det ska finnas tydliga urvalskriterier i strategierna. De ska svara upp mot indikatorerna. I indikatorerna ingår bland annat att försöka mäta dödvikt. Jordbruksverket jobbar med detta nu. Kommentarer från rådet Väldigt långt från en politik som går att kommunicera med Europas befolkning. Finns det en diskussion om en forskningsanknytning? Regeringen borde rigga upp en forskningsstruktur. Lars P. vi har lyft den frågan mycket. Viktigt att det vetenskapliga rådet är en del av utvärderingsprocessen. Jämför med hur Naturvårdsverket jobbar med forskning. Nvv har en forskningsnämnd, som gör utlysningar. Jordbruksverket borde klara av att vara en kunskapsbaserad myndighet och få en god koppling till forskningen. Det handlar om kunskap för att bestämma inriktning i olika prioriteringar. Det handlar inte enbart om utvärdering. Jordbruksverket skulle exempelvis kunna avsätta en pott med pengar och arbeta ihop med Formas. Landsbygdsdepartementet skriver regleringsbrev till både Jordbruksverket och Formas. Det är där beslutet måste fattas. Lars P. Tanken är att utvärderingssekretariatet ska arbeta utåtriktat. Jordbruksverket har inte något forskningsuppdrag i regleringsbrevet. Ofta handlar det för Jordbruksverkets del om korta uppdrag, men vi har många frågor som är viktiga i ett långsiktigt perspektiv. En dialog med Formas kan vara en väg att komma framåt. Och även samtal med departementet om vårt regleringsbrev. Formas har fått betydande tillskott men nästan alla pengar är bundna till specifika utlysningar (genom departementets önskemål). Målet för Formas forskarråd är att 50 % ska vara fria pengar. Forskarrådet hade flera egna idéer på riktade satsningar men dessa fanns det inget utrymme för. Det bästa sättet är därför att gå genom departementet. Det behövs särskilda medel för relevant forskning. Vetenskapliga rådet bör vara med och formulera vilken typ av forskning som behövs. En möjlighet är samfinansiering; dvs. att om Jordbruksverket kan bidra med hälften ökar sannolikheten att Formas bidrar med resten. Tänk att få slå ihop Formas och programutvärderingspengar för mer kraftfyllda utlysningar. Det vetenskapliga rådet skulle kunna framföra det till alla berörda departementet. Metodproblemen vid dödviktsberäkningar kommer vi att få leva med. Kommer nästa program att bli mer målstyrt? Är det revisionen vi börjar med och sedan kommer innehållet? Är det en förskjutning i nuvarande dokument? Känns problematiskt. Det behövs forskning om utvärderingen. Hela utvecklingsarbetet med landsbygdsfrågor 3

4 blir annars mycket instrumentellt. Det som går att räkna genomför vi. Att vi pratar om utvärdering innan vi pratar om måluppfyllelse, innebär det att fokus ligger där i större utsträckning än tidigare. Forskare borde finnas med för att göra den typen av reflektioner. Det behövs snarare mer forskning om utvärderingsmetoder än forskare som utvärderar. Peter Viktigt att vi kan analysera resultat. Åtgärderna är det viktiga; hitta sätta att utveckla och utvärdera åtgärderna. Lars P. det har blivit en del förändringar; t ex utvärdering av produktiviteten. Sverige är mycket centrerat kring sysselsättning; andra länder är mer intresserade kring nätverk och platsers utveckling. Man gör så mycket för att isolera effekter, vilket kan innebära att man isolerar bort vissa effekter. Det horisontella som en gång var mål. Vad innebär det att skrivningarna har ändrats? Programskrivningarna har blivit tydligare och tydligare medan direktiven blir mer och mer allmänna. Då blir det inte längre utvärderingsbart. Man får bara de svar man vill ha. Det är en intressant process. Indikatorer diskuteras utförligt men kopplat till lokal utveckling och liknande frågor finns det ett stort hål. Det krävs en extra satsning här. Riksrevisionen ska titta på landsbygdsprogrammet. Det kan vara en öppning för synpunkter om ytterligare behov av forskning. ÖK har också efterlyst att det behövs forskning. Det man inte ser och inte är mätbart. Maria arbetsgrupp på departementet med aktörer angående PÖ. Där har bl.a. diskuterats om lärprocesserna beträffande jämställdhet, mångfald och ickediskriminering kan samordnas mellan fonderna och man kan lära av varandra. Det behövs en ökad teoribaserad kunskap om lärprocesserna, exempelvis från Sociala fonden. Det kommer kanske att bli något som är fondsamordnat. KOM har satt stor press på medlemstaterna för att öka samordningen mellan fonderna. Det är viktigt att landsbygdsprogrammet går igång 2014 för att skapa samordningen mellan fonderna. Samordning mellan länsstyrelser och regioner och inom länsstyrelserna är avgörande för ett effektivt arbete med landsbygdsutveckling. Den sociala fonden och den regionala fonden jobbar en del ihop i dag. Lämnar bland annat gemensamma rapporter. Summering Lars P. tar med sig: Det finns uttalat att utvärderingsverksamheten bör ha starkare koppling till forskningsfrågorna. Koppling mellan forskningen och utvärderingsplanen. Att Jordbruksverket kan ha en utlysningsverksamhet som ett komplement till mer regelmässig upphandlingsverksamhet vore önskvärt. Vetenskapliga rådet kan bistå som en funktion för särskilda frågor. Många frågor uppe kopplat till hur den praktiska politiken förändrats hur det gångna programmet genomförts och hur tankarna är framöver. Där ingår metodfrågor. Beslutades att kansliet får i uppdrag att boka en tid med statssekreterare Magnus Kindbom och enhetschef Christina Nordin på departementet. Kansliet tar fram stolpar (kopplade till utvärderingsplanen) med stöd av några från det vetenskapliga rådet. Regeringen bör avsätta pengar för att utvärdera vad insatserna inom alla fonder/landsbygdsprogrammet leder till. 4

5 Workshop om nätverkets effekt på landsbygdsprogrammets långsiktiga mål (Maria Gustafsson och Karin Hjerpe) Bilaga 2. Maria och Karin presenterar ett dokument med rubriken Workshop om nätverkets effekt på landsbygdsprogrammets långsiktiga mål. Underrubrik är - underlag för diskussion vid vetenskapliga rådets möte om hur en sådan workshop kan läggas upp. Bilaga 3. Som stöd i diskussionen finns bilaga 3; Landsbygdsnätverket sammanfattning från en ännu ej färdigställd rapport över utvärdering av Landsbygdsnätverket. Utvärderingen är gjord av Markör. I utvärderingen konstaterar man att det finns ett behov av att tydliggöra nätverksnyttan för medlemmarna. Styrgruppen prioriterade en workshop under vilken man ska diskutera hur nätverksnyttan ser ut. Det går inte att genomföra några studier, utan det handlar om erfarenhetsutbyte. Kommentarer om syftet från rådet: Om nätverkets inverkan på de övergripande målen för landsbygden blir tydligare så skulle man kunna motivera aktörerna i nätverket att vara mer motiverade. Men kopplingen är inte given. Det är kanske inte de långsiktiga målen som motiverar. Då måste man börja med att försöka se varför organisationer deltar. Hur tydliggör vi de gemensamma områdena för engagemang? Nätverket kan ha funktionen som en branschorganisation för LAG. Men för övriga medlemmar finns andra motiv, och ibland svaga motiv. Kansliet kan erbjuda ett utbud utan att medlemmarna samverkar med varandra. Nätverket måste ha tydliga mål, då kan medlemsorganisationerna jämföra dessa med sina egna mål och se om de stämmer överens. Men målen ska inte vara de långsiktiga målen utan de måste komma närmare det vi gör till vardags. Landsbygdsnätverket är ett policynätverk med en beställning. Beställningen är att nätverket ska ha motiverade organisationer som är villiga att engagera sig. En tanke är att om de får vara med och formulera agendan, då blir de motiverade. Men som beställare har man andra mål, så för att regeringen ska avsätta pengarna måste de utvärdera nätverket mot de övergripande målen. Det finns säkert medlemmar som tänker att de övergripande målen är viktiga. Det är viktigt att lyfta fram landsbygdsprogrammets inverkan på de långsiktiga målen. LAG dominerar på nätverksträffarna. Det finns en uppfattning att det är för dålig balans mellan LAG och andra medlemmar. Viktigt att veta att de som har adressen Leader har olika hemvister. Landsbygdsnätverket är inte bara nätverksträffar. Det som syns och manifesteras är en ganska liten del. Det behövs något annat än de långsiktiga målen för att motivera medlemmarna. Kortsiktiga mål, kopplat till kunskap, möten osv. Om det är det vi vill bemöta, då bör det vara medlemsorganisationer som bjuds in till workshopen och tillsammans försöker hitta lösningar. Man skulle kunna diskutera arbetsform framöver. Hur kan nätverk bidra till måluppfyllelsen i framtiden? Inte hur det har gått i detta. Och då bör några medlemsorganisationer som varit aktiva vara med. Varför nätverk? Fångar olika frågor olika intressenter? Om landsbygd är något som man i organisationerna inte tycker är så viktigt kan det vara förklaringen till att det inte implementeras inom organisationen. Olika delar i nätverket kan behöva olika mål. Som en indikator skulle man 5

6 kunna titta på vilka som deltar vid nätverksträffarna. Processen ska man ta lärdom av, vad behövs i början och vad behövs senare? Katarina berättade om en rapport från vattenområdesgrupper. En enkät gav uttryck för ganska olika förväntningar från deltagande nätverk. Information som skulle kunna ge input till tankarna inför workshop. Där finns inga medel, vilket innebär mindre incitament. Styrgrupperna var nöjda och hade hög svarsfrekvens, medan nätverken var mindre nöjda och hade låg svarsfrekvens. Vad är nätverket bra för? Rimliga förväntningar. Att mäta förväntningar i verkligen är svårt. Inte bara att komma fram till på en workshop. Amerikansk forskning inom vattenförvaltning visar att man ofta övervärderar funktionen av ett nätverk. Man övervärderar, då deltagarna önskar att det ska vara bra. Självuppfyllande. Svårt metodmässigt mäta effekter. Kommentarer från rådet Det kan vara många som är med i nätverket utan att vara intresserad av landsbygdsprogrammet. Hur tydliggör vi de gemensamma ytorna i medlemskapet? Många medlemmar har olika mål för sitt deltagande; ett syfte kan vara att bevaka olika frågor. Målet för landsbygdsnätverket på kort sikt måste vara intressanta. What s in it for us? Ett landsbygdsnätverk kan fungera som en branschorganisation specifikt LAG-grupper. För övriga är det mest kansliets utbud man är intresserade av. Långsiktiga målen kan vara ganska ointressanta för en del medlemmar. Kansliet behöver de långsiktiga målen, medlemmarna behöver de kortsiktiga. Behövs två till tre kortsiktiga mål. Svag målbild behöver ju inte betyda missnöjda medlemmar! Svag målbild för vem är det problematiskt. Vems problem ska lösas på workshopen? Det ska ju finnas ett nätverk. Maria det Markör sätter fingret på. Det finns ett steg från att ha individer nöjda, till att ha organisationer som genomsyras av upplevt nätverksnytta. Metoder inom nätverket. Vem tycker att de äger det som pågår i arbetsgrupperna i nätverket? Grupperna som slocknar. Diskutera arbetsformer framöver. Bjuda in aktiva aktörer. Fångar olika frågor olika intressenter? Vilka frågor bärs vidare? Hur man ska fånga fler till möten, och få in det i verksamheten? Och inte bara bevaka. Olika delar i det här nätverket som kan behöva lite olika mål. Länsstyrelserna mer aktiva på de gemensamma nätverksträffarna i början, även andra aktörer. LAG grupper kommer för att underhålla ett branschnätverk. Övriga har haft inspiratörscheckar och medverkat med det som motiv. Ta vara på denna process och ta vara på det till nästa program Peter vi jobbar nu på ett annorlunda sätt tillsammans med länsstyrelserna. Få folk med mandat (makt). Helt annan typ av inbjudningsstrategi. Rätt nivå. Vad är nätverket till för? Inte för höga förväntningar. Undervärdera inte det individuella lärandet. Mycket bra att många människor är aktiva. Summering Kansliet lyfter frågan till styrgruppen, vad är det egentligen de vill ha? Vad är nyttan med ett nätverk för medlemsorganisationer? Medlemsorganisationer bjuds in. Viktigt att ha rätt nivå. Hur kan nästa landsbygdsnätverk bidra till att målen i landsbygdsprogrammet uppnås? Styrgruppen, vetenskapliga rådet, vissa aktiva medlemsorganisationer. Nästa landsbygdsnätverk Bilagorna 4 och 5. 6

7 Som stöd för diskussionen finns två bilagor. Bilaga 4 med rubriken; Diskussion om nästa programperiods landsbygdsnätverk. Bilaga 5 med rubriken; Nuvarande nätverk har fokuserat lärande och samverkan mellan aktörer på olika nivåer. Denna presentation belyser skillnader mellan innevarande nätverk och vad kommissionen anger i förslaget om förordning beträffande nya nätverk. Peter inleder utifrån ett internt utkast vid Jordbruksverket, som skisserar ett förslag på hur strukturen på nätverket kan vara i nästa programperiod. Det föreslås ett Nationellt Nätverk, som har ett kansli kopplat till sig. Det vetenskapliga rådet är också kopplat till det nationella nätverket. Sedan finns det fyra del-nätverk som i sin tur kopplas till det nationella. Det är Innovations Nätverk Jordbruk med Operativa grupper som tar fram innovativa idéer, Nätverk Landsbygdsprogrammet, Nätverk Havs- och Fiskeriprogrammet och Nätverk lokalt ledd utveckling. Kommande nätverk kommer att bli större och bredare, men sannolikt inte ha mer resurser. Det finns också ett krav på att nätverket ska leda till korsbefruktning. Hur ska man optimera detta, särskilt med avseende på kanslidrift? Det är optimalt att ha ett kansli, tycker Jordbruksverket, och departementet börjar också luta åt det. Fördelarna med att försöka sammanföra detta på just Jordbruksverket är att: Jordbruksverket har erfarenhet av dagens nätverk Kansliet har en fristående roll med bra samverkan med Jordbruksverket Det finns en fördel med objektivitet om funktionen ligger på en myndighet istället för att tjänsten köps in från en organisation Jordbruksverket har både jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och fiskerifonden De fyra nätverken blir olika stora och de kommer att ha olika syften. Det gör att de olika nätverken kan ha olika behov av ett vetenskapligt råd. Det kräver en diskussion om det vetenskapliga rådets roll. Kommentarer och frågor från rådet: Det finns en dynamik i det befintliga vetenskapliga rådet, som bygger på att forskarna är tillräckligt lika för att kunna prata med varandra men tillräckligt olika för att kunna få till konstruktiva diskussioner. Det går inte att ha ett för stort råd. Alternativet är att ha ett råd som inte har sakkunskap utan mer övergripande på projekt och processer. Hur ska det vetenskapliga rådet vara kopplat, hur ska vi involvera det? Om man har fyra olika nätverk, var hamnar då landsbygdsutveckling? Lokalt ledd utveckling är för LAG och FOG. Anledningen till att lokalt ledd utveckling hamnat i en egen box är att det är svårt att få ihop agendan eftersom det är så mycket leaderaspekter som diskuteras (byråkrati och administration). LAG behöver ett forum för att diskutera dessa frågor. Genom arbetsgrupperna har man tematiskt kunna samlas kring en viss fråga, och diskutera den ur olika perspektiv. Nationellt innovationsnätverk som ska ingå i det europeiska nätverket det nätverket skiljer sig från de andra. Landsbygdsdepartementet arbetar intensivt med denna fråga nu. Hur strikt ska det vara kopplat till jordbruket? Ska hela kedjan till konsumenter ingå? Det ska i varje fall vara fokus på jordbruksnäringen, men även innovation inom andra områden bör ingå för korsbefruktning. Innovationsnätverket kan fungera som en arena för operativa gruppers erfarenhetsutbyte. I juni ska en handlingsplan vara klar. Kommentarer från rådet 7

8 En tanke kan vara experter kopplade till de fyra nätverken, men ett vetenskapligt råd kopplat till det nationella nätverket. Vilken är det vetenskapliga rådets roll? Hittills för en del av landsbygdsprogrammet. Det kan bli bra mycket spretigare med fyra olika områden. Peter ett nationellt nätverk som hanterar aktivitetssamordning och att man kan se helheten. Det ska inte få spreta iväg. Viktigt att veta om syfte och storlek på de olika nätverken. Det måste påverka hur rådet ska arbeta och hur kompetensen ska vara. Kräver en ny diskussion om vetenskapliga rådets roll. Det finns en dynamik i nuvarande grupp gäller att finna det i fortsättningen. Utgå från vad nätverken ska vara till för. Vilket nätverk ska jobba med landsbygdsutveckling. Maria - i nuvarande nätverk via de tematiska arbetsgrupperna har vi fått leaderperspektivet ihop med övrigas aspekter och därigenom en korsbefruktning. Lyckats få ihop en skärning. Nästa nätverk, bör slå vakt om att hitta de tematiska fördjupningsytorna, där man får ihop korsbefruktningen. Forskarna kommer in i temaområdena. Här kommer också FOG-grupperna att finnas. Det finns många skärningar på korsen. Det vi har sysslat med i det nuvarande vetenskapliga rådet är landsbygdspolitiska frågor. Vad dök upp under Leader 2 perioden? Vad togs upp i utvärderingar? Då kan man jämföra skillnader som kan ha lösts genom nuvarande nätverk och även identifiera problem som kvarstår trots att vi nu har ett nätverk. En diskussion om begreppet innovation. Innovation, vad betyder det egentligen? Inte bara tekniska innovationer. Markanvändning och livsmedelsproduktion står inför enorma problem. Hur ska vi få igång någon form av förändring. Uttryck för hjälplöshet. Vad ska innovationerna riktas mot? Borde vara mer kopplat och riktat mot de utmaningar som det politiska fältet utsätts för. Peter innovationspriset Ullbaggepriset. Där har vi prioriterat brett. Man ska vara medveten om att både innovation och jordbruk är manliga begrepp. Riktat mot män. Kvotera in kvinnors deltagande. Tänk på att innovation inte bara handlar om teknikutveckling. Det handlar inte bara om tekniska lösningar för jordbruket utan också innovation för arbetssätt osv. Den 24 april ska Maria och Peter på en workshop om detta. Enligt EUs regelverk ingår både produktivitetsökningar och mer hållbara system i begreppet innovation. Aktuellt från Landsbygdsnätverket och i Jordbruksverkets projekt Svea Maria inleder med en hälsning från Susanne från Formas. Hon har inte möjlighet att närvara, och ingen ersättare fanns tillgänglig. Frågor och synpunkter från rådet kan skickas till Susanne via mejl. Bilaga 6 Jordbruksverkets projekt Svea. Magnus presenterar ett antal bilder med temat Att arbeta för en hållbar landsbygdsutveckling. Rubrikerna på de enskilda bilderna är: Landsbygdsintegrering indelning på kommunnivå 8

9 Urbanisering i Sverige Var kommer du att vilja bo i framtiden? * Undersökning av Ungdomsbarometern Jobb på Sveriges landsbygder? Rapport från MIKLO. Landsbygdssäkra GD-beslut Från stuprör till tratt Allt om landet bred ansats Kommunicera med fokus på samhället och medborgaren Jordbruksverket publicerade en landsbygdsbilaga i DN den 14 mars; temat var En smartare landsbygd för ett vassare Sverige. Syftet var att visa en bild av landsbygden som media vanligtvis inte presenterar. Den har fått mycket positiv återkoppling. Målgruppen var stadsbor och då främst yngre kvinnor. En aspekt som borde lyfts fram tydligare i valet av bilder och text är mångfalden. Kvinnor har lyfts fram på ett bra sätt, men inte personer med olika bakgrund från andra länder och kulturer. Allt om landet är ett arbete där Jordbruksverket samlar kunskap om Sveriges landsbygder. Det ska vara klart i maj/juni Statistiken samlas i en databas. Sex olika områden: Befolkningsstruktur, landsbygdernas attraktivitet Sysselsättning och arbetsmarknad Näringsliv, företagande och tillväxt Service och infrastruktur Ideella sektorn Miljö och hållbarhet Enligt Ungdomsbarometern önskar tjejer i åldern år i större utsträckning bo på landet eller i en mindre ort/stad, jämfört med tjejer i åldern samt killar i båda åldersgrupperna. Jobb på Sveriges landsbygder? Rapport från MIKLO, Carlos Rojas. Fokusgrupper med människor som bor i miljonområden. Om det finns arbeten, är man intresserad av att flytta dit arbeten finns. I exempelvis Hedemora behöver man rekrytera många inom vård och omsorg. I Botkyrka finns många som söker jobb inom sektorn. Här finns en möjlighet till matchning. Två workshops i början av 2013 som handlade om MIKLOS rapport och vad man skulle kunna arbeta vidare med. Totalt 80 deltagare från olika kommuner deltog vid dessa båda tillfällen. Slutsatsen blev att man måste arbeta med attityder och öka informations- och kunskapsutbyte. Jordbruksverket landsbygdssäkrar alla GD-beslut från 1 januari Vanligtvis kommunicerar verket utifrån stuprörs- och ämnesområdesperspektiv. Nu vill verket istället kommunicera resultat till samhället och medborgarna som målgrupp utifrån inriktningarna: Mat och energi Miljö- och klimattjänster Livskvalitet Jobb Jordbruksverket ska bjuda in till ett seminarium om integration i Almedalen tillsammans med bland andra Svenska Fotbollförbundet. 9

10 Om ungefär en vecka publiceras Eriks krönika på Jordbruksverkets webbplats. Temat är; Landsbygden som förnyelsens landskap. Magnus ska arbeta halvtid på Landsbygdsdepartementet i två månader och vara projektledare för Landsbygdsforum, som arrangeras i Borlänge den 12 juni. Bilaga 7 Landsbygdsnätverket Maria inleder med att berätta om nätverket för kommunala landsbygdsutvecklare. Landsbygdsnätverket, i samverkan med Jordbruksverket, är ett stöd i processen att etablera och bygga upp nätverket. De bjöds in till en nationell konferens den mars. Information finns på en egen flik på landsbygdsnätverkets webbsida. De har också en egen grupp på Facebook. Maria presenterar ett antal bilder med temat Överföra kunskaper från nätverkets olika temaområden och Aktörernas engagemang i programgenomförandet. Processtöd är en del av prioriterade nätverksaktiviteter Kansliet jobbar med överföring av arbetsgruppernas kunskaper, bland annat genom att länsstyrelserna får stöd i sitt strategiarbete inför kommande programperiod. Landsbygdsdirektörerna tillsammans med handläggare har nyligen haft en kick-off. Västra Götaland och Skåne har hållit på med strategiarbetet under en längre tid medan de flesta andra län väntar på ett uppdrag från regeringskansliet. Varje tematisk arbetsgrupp har tagit fram underlag som är relevant för strategiarbetet. Jordbruksverket arbetar med processtöd. De har tagit fram en strategimall som ska skickas ut tillsammans med ett uppdrag från departementet. Jordbruksverket ska också ta fram en handledning. I den kommer det att finnas mycket material från arbetsgrupperna i nätverket. Tematiska resurspersoner, i stor utsträckning från arbetsgrupperna men även forskare, kommer att stötta dem som arbetar med strategierna. En kontaktpersonslista över medlemmar som har verksamheter på lokal och regional nivå tas också fram. Många partnerskap, i synnerhet leaderpartnerskapen, saknar ofta kontakter från vissa intressenter och där kan nätverksmedlemmarna på nationell nivå hjälpa till att hitta personer som kan delta. Workshops och utbildningar ska anordnas. Maria kan komma att återkomma till flera av medlemmarna i det vetenskapliga rådet med förfrågningar om hjälp. En viktig del i strategiarbete är målen. När det gäller exempelvis jämställdhet skulle man kunna gå ut med tydliga riktlinjer. Kommer det att finnas specifika mål eller kommer man att behålla den stora frivillighet som finns idag? Länsstyrelserna tycker ofta att det är svårt att veta när man nått målen. Väntar på beslut om CLLD även ska finansieras via den regionala fonden respektive den sociala fonden. Forskningsläget hos respektive forskare i rådet Katarina Tyvärr fick vi inte beviljat det RURAGRI-projekt med titeln "Protected Areas in Europe: Institutional Innovation Through Green Growth?" som jag nämnde om förra gången, men fyra andra projekt med svenska deltagare kommer att bli beviljade (berättar mer vid sammanträdet eftersom det formella beslutet på Formas återstår). 10

11 Vi deltog i uppstarten av Naturvårdsverket fjällforskningssatsning i Abisko mars, se även %20program.pdf som innehöll ett spännande program med forskare och praktiker, inklusive många från fjällområdet förstås, under tre dagar. Umeå universitet och SLU i Umeå begåvades med flera av de beviljade projekten i denna satsning, varav två kom till statsvetenskapliga institutionen där jag är verksam: (1) Samverkan i fjällområdet (Expectations and Impacts of Collaborative Environmental Governance in the Swedish Mountain Region) Den svenska fjällregionen hyser stora biologisk mångfald-, kulturmiljö- och upplevelsevärden, men är samtidigt arena för upprepade kontroverser kring naturskydd, jakt och fiske och exploatering genom bl a skogsbruk, vindkraft och gruvnäring. Utvärderingar av det nationella miljömålet En storslagen fjällmiljö visar att vi har långt kvar till långsiktigt och hållbart nyttjande av fjällens ekosystem, och lägger ansvaret på en lång rad olika samhällsaktörer att samverka bättre, inte minst på lokal nivå. Det finns dock inga systematiska studier om var, när och hur/varför behovet av lokal samverkan uppstår eller vilka effekter ökat lokalt deltagande har. I vilken grad kommer initiativen underifrån och vilken roll spelar länsstyrelserna respektive EU? Bidrar lokalt deltagande till hållbar utveckling i fjällen, och i så fall hur? Två teoretiska ramverk av Emerson et al. (2011) och Sabatier et al. (2005) ska integreras för att förklara utfallet av samverkan med hjälp av kontextuella och processuella faktorer. En databas ska skapas för samtliga miljö/naturresurs-samverkansprocesser och -projekt inom hela fjällområdet. Genom enkätundersökningar på telefon dels till ansvariga personer på länsstyrelserna, dels till nyckelpersoner för processerna testas hypoteser med både kvantitativ och kvalitativ metod, och generella slutsatser dras. Till projektet knyts en referensgrupp med praktiker för att säkerställa relevans och användning av forskningsresultaten. (2) Gruvdrift i fjällen: en studie av olika vägar mot hållbarhet jag har tyvärr inte tillgång till svensk sammanfattning för detta projekt då jag inte själv deltar i forskningen Här finns länk till presentationer från mötet i Abisko mars https://www.dropbox.com/sh/lgjh5mr35328j71/ot_m5f_tl6 Jag kan också rapportera kort från vårt interdisciplinära forskningssamarbete inom Restore (Ecological Restoration in Policy and Practice) där vi nu går in på sista året och försöker få forskningen publicerad. Mer om detta finns att läsa på hemsidan där vi alltså hoppas fylla på med fler färdiga publikationer inom kort. Länk till den rapporten om motsvarande nätverk inom vattenförvaltningen; h%20klimat/tillståndet%20i%20miljön/6_2012_samverkan-bottenvikens-vattendistrikt.pdf Cecilia Jobbet som prefekt gör att tiden för egen forskning är mycket begränsad. Projekt om samverkan mellan lantbrukare när det gäller biogas. Hur teknologi och samverkan samspelar, lärande och diskursanalys. Finns med i ett RURAGRI projekt, som fransmännen samordnar. Där deltar även Ewa Rabinowicz. En del politikuppföljningar om lärande. Hur man definierar landsbygd inom landsbygdsprogrammet? 11

12 Hans är redaktör för en antologi som handlar om socialt kapital på landsbygden där Cecilia skriver ett kapitel, som bland annat berör kommuners förmåga att stödja. På institutionen: * Ann-Kristin har ett projekt som handlar om samfälligheter på svensk landsbygd. * Erik är programchef inom Future Agriculture. De ska lägga transekter i landskapet och se hur det ser ut i omlandet som följd av lantbrukets omvandling. Det finns andra grupper som jobbar med hållbarhetsfrågor. * Yvonne håller på med turism, lokal utveckling i förhållande till ursprungsbefolkning. * Arbete om stora rovdjur, illegal jakt och medborgarsynen. * RED and Payment projekt om hur vi ska hantera stora globala ekosystem. Hur ska betalning ske för att upprätthålla ekosystem. Där har även del av Miljöersättningar studerats. * Arbete som berör gruvetablering i norra Sverige och Finland. Gunnel Konstruktionen av genus på landsbygden. Ett projekt som varit finansierat av Vetenskapsrådet och som syftar till att. utmana schabloner om kopplingen mellan vissa former av maskulinitet och femininitet på landsbygden. För närvarande skriver jag tillsammans med Susanne Stenbacka ett antal vetenskapliga artiklar på detta tema, speciellt med fokus på hur genusrelationerna och genuskonstruktionerna förändras och omvandlas. Empirin består av intervjuer och statistiska sammanställningar från olika delar av svensk landsbygd och "perifera" regioner samt av mediabilder i form av tidskrifter, TV-serier och filmer. Transnationell migration och svensk landsbygd är ett projekt finansierat av Formas och handlar om på vilket sätt den ökade gruppen av personer med invandrarbakgrund påverkar landsbygden och småsamhällen. Det visar sig att detta är en demografisk förändring som främst skett sedan 2000 och som vi vissa fall spelar en mycket stor roll för landsbygdskommunernas upprätthållande av befolkningstal och serviceunderlag. Vi fokuserar främst på länkarna mellan platserna som de flyttar till och de platser som de kommer från. Därför har vi utvecklat begreppet Translocal ruralism. Vi ser både vad som sker i den lokala miljön och vad som sker med individerna. Hur de förankras i den nya miljön och hur väl deras kompetens tas tillvara. Vi följer speciellt unga människor, entreprenörer (från länder inom och utanför EU) samt s.k. "kärleksinvandrare". När det gäller de sistnämnda, har vi också följd dem tillbaka till deras hemregion för att se hur deras bosättning i Sverige påverkat landsbygden i deras hemland, i detta fall Thailand. Vi har också träffat forskare i Bangkok och diskuterat våra respektive analyser av denna migration. Tillsammans med Susanne Stenbacka och Mats Lundmark har jag publicerat skriften "Demografiska myter. Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta", som vi också har presenterat på olika seminarier arrangerade av PwC som publicerat skriften. Malin En antologi, som ska handla om regionalt samhällsbyggande, publiceras i början av hösten. Tre doktorander i Karlstad som är redaktörer. Malin skriver om vilka analyser som vi använder oss av när vi studerar flernivåstyrning. Det finns en stilistisk tradition. Detta blir ett paraplydokument för miljön för regionalt samhällsbyggande i Karlstad. Ansökan ska skickas till Formas om miljöstöd. Advisory board till programmet för kvinnors företagande som Tillväxtverket håller i och Malin sitter som en kritisk forskarröst. Där deltar bland andra Tillväxtverkets generaldirektör och Carlos Rojas. Viktigt med landsbygds- och genusperspektiven. 12

13 Ett projekt beviljat av Vetenskapsrådet som Malin leder tittar på satsning om jämställdhet i det regionala utvecklingsarbetet. En tjänst som ska stötta alla regioner. Det finns inget politiskt minne. Jämställdhet blir mer och mer kopplat till tillväxt och effektivitet. Malin skriver en artikel om detta. Caroline Caroline ska åka till Florens på landsbygdskonferens. Planerar, utifrån sin enkät som görs på uppdrag av Jordbruksverket, att tillsammans med Malin göra ett inspel till en artikel. Ska stämma av; vill göra något som blir lite mer användbart. Ska också titta på skapandet av gränserna, den privata sfären, hos fåtalsföretagare när de flyttar ut sina kontor från köket. Funderar också på att titta på frågan; homosexuella män bosatta på Österlen och närheten till Köpenhamn. Talat med Martin Andersson om detta. Lars - Lars fortsätter på sitt nyligen inslagna spår om risk- och sårbarhetshantering på kommunal nivå. Huvudfrågan handlar om huruvida kommunerna identifierar klimatförändringarna som en del i risk- och sårbarhetsarbetet. I kommande studier ställs frågan om klimatförändringarnas påverkan på översiktsplanearbetet och i utvecklingsarbetet. Eftersom projektet äger rum inom ramen för Nordliga studier så är fallstudieområdet Västerbottens och Norrbottens län, vilket ger studien ett tydligt landsbygdsperspektiv. Parallell forskning sker i Saskatchewan, Kanada. Lars har varit involverad i att formulera och sedan löpande kommentera uppdraget att utvärdera landsbygdsnätverkets arbete. Lars har också gjort ett par mindre insatser för Helpdesk/RurEval i Bryssel, inom ramen för sitt uppdrag som geografiska expert. Lars och Cecilia har skrivit en artikel i en antologi om av vad som händer med alla korttidsfinansierade projekt. Korttidsprojekt kopplat till långsiktsresultat. Dieter- Den svenska forskningen om landsbygdsturism är även fortsättningsvis ytterst begränsad. Större forskningsmiljöer med intressen i landsbygdsturism i Sverige finns idag i Umeå och i viss utsträckning vid Mittuniversitet, Dalarna högskola samt Lunds universitet. Därutöver återfinns det enskilda forskare vid Linnéuniversitet och Karlstads universitet. Vid Umeå universitet pågår för närvarande två större satsningar kring turismforskning. Dels rör sig detta om MISTRA-programmet Arctic Futures som i ett delprojekt fokuserar hinder för turismutveckling i Lappland. Målsättningen är det här att identifiera faktorer som utgör hinder för utveckling. Vid sidan om olika marknadsfaktorer är inte minst konkurrensen med andra näringar om markanvändningen samt statens regleringar viktiga hinder som identifieras av olika aktörer inom norrländsk turism. I ett annat projekt behandlas kompetensfrågor inom norrländsk turism. Här visas det bland annat att offentliga aktörer tenderar till att anställer hellre personer med plats-relaterade kunskaper. Akademisk kunskap anses inte som en större merit. Ett projekt om fritidshus vilket huvudsakligen berörde fritidshusägarnas relation till landsbygden har just avslutats. Vid Mittuniversitetet pågår det huvudsakligen forskning om naturturism. Fokus här är ofta på turisternas förnimmelse samt ekonomiska effekter av naturturism. 13

14 Forskare vid Dalarna högskola deltar i MISTRA-programmet vid Umeå universitet och driver också egna projekt som studerar inte minst samisk turism i konkurrens med andra markanvändningsintressen i södra fjällkedjan. Vid Lunds universitet pågår det forskning om hästturismföretagande samt olika mindre projekt om turismutveckling i Skåne. Hans- Efterbörd till det gamla Formasprojektet om entreprenörskap på landsbygden. Entreprenöriellt och socialt kapitals inverkan. Socialt kapital i kommuner och vad det har för inverkan på innovationer och företagande. Bygger på statistiskt underlag. Företagskluster på landsbygd rullar på i Jönköping. Formaspengar i tisdags RURAGRI projekt tillsammans med några utländska forskargrupper, Frankrike, Österrike och Nederländerna. Fransmännen samordnar. Den svenska delen störst, inom temat Smart developed regions and rural and periurban regions. Konferens i Japan, 10 maj, svensk-japansk workshop; samarbete om social ek landsbygdsutveckling. Även åka till Peking, forskningssamarbete; urban rural relations. KSLA, torsdag den 24 oktober. Konferens med temat Landsbygdspolitik; ingår i KSLAs 200 års jubileum. Cecilia och Hans är med i KSLAs kommitté för landsbygdsutveckling. Det behövs en politik för landsbygden, som är bredare än bara landsbygdsprogrammet och knyter an till landsbygdssäkring i hela den politiska sfären. Utgångspunkt för konferensen var ett runda bords samtal hösten Fördjupning i forskningsprojekt (Caroline Wigren-Kristoferson) Caroline presenterar två frågor; a/ Studie om Ullbaggevinnarna i kategorin företag b/ Undersökning om de horisontella målen i landsbygdsprogrammet med fokus på jämställdhet a/studien om Ullbaggevinnarna har resulterat i broschyren; Vad kan Ullbaggevinnarna lära oss? Tidigare forskning pekar på att landsbygdsföretaget har tillgång till begränsat kapital, bristande kompetens, att livsstil styr och att det inte finns fokus på vinst. De tre Ullbaggevinnarna visar på motsatsen! Forskningen om de gängse entreprenörsutmaningarna är inte giltig för de studerade Ullbaggevinnarna. Nätverket gjorde dessa erfarenheter tillgängliga. Broschyren underlättar för att kommunicera. Caroline diskuterar begreppet Bricolage att göra något av det som finns tillhands. Genom att vara entreprenöriellt alerta skapar de möjligheter och diversifierar sig. b/undersökningens tre delar: Enkäten för att få tjänstemäns bild. Enkät till 80 stycken tjänstemän som jobbar med företagsstöd på länsstyrelserna. Intervjuer för möjlighet att utveckla resonemangen Uppsats 14

15 Området är företagsstöden inom landsbygdsprogrammet 2008 till 2010, samtliga sökta och beviljade företagsstöd, axel 1 och axel 3. Kvinnor missgynnas varför är det så? Caroline arbetar med undersökningen och gjorde därför bara en kort och översiktlig redogörelse. Arbetet ska vara klart i maj/juni. Ökad sökbarhet till forskning Bilaga 8 Tommy presenterar ett antal bilder med temat Vetenskapliga rådets webbsida Förslag på justeringar som ska göras för att öka sökbarhet och tillgång till forskning om landsbygdsutveckling! Man ska kunna söka både på forskningsområde och på forskare. De olika temana på forskning kommer från enkäten. Kan varje forskare i rådet bidra med var sin text som beskriver sin forskning? Kan varje forskare ta ansvar för ett eller fler av forskningsområdena för att hålla informationen och länkarna till aktuell forskning uppdaterad? Vad kan kansliet göra för att underlätta detta? Ska vi dela upp svensk och internationell forskning? Kommentarer från rådet Det är för höga krav att ställa på oss forskare. Pågående forskning tre starka forskningsmiljöer som Formas finansierar och länka till deras webbplatser. Det är bättre att länka till andra sidor. Jag kan ansvara för en presentation av mig själv. Bättre med länk till min arbetsgivares hemsida. Informationen om landsbygdsforskning är per definition alltid gammal. Vi är bara ett urval av landsbygdsforskning. Det är också viktigt att få fram att det finns fler som jobbar med landsbygdsforskning. Guida vidare. Det är klart att vi kan bidra med en kort beskrivning och länkar till webbsida. Hur viktigt är det att känna till den nyaste spetsforskningen? En forsknings- och kunskapsöversikt med viss periodicitet. Man kan uppdra till någon att göra en forskningsöversikt. Nordiska forskarforum och den sammanställningen kan vara utgångspunkt för en översikt. Det där kan vi inte ställa upp på. Klarar inte, inte ens en gång i halvåret. Landsbygdsforskning och det vetenskapliga rådet är två olika saker. Landsbygdsforskning behöver sin egen flik. Ett bra sätt är att anlita en vetenskapsjournalist som ringer runt och intervjuar. Då kan varje forskare också berätta om sitt nätverk. Sammanställningar som Glesbygdsverket gjorde. Bygga ihop med årsrapporterna till Bryssel; 2017 och 2019 ska det vara fördjupade årsrapporter. En forskningssyntes av vad som har skrivits. Nordiska forskarkonferensen i landsbygdsstudier, nästa år i Trondheim. Där finns fyra teman: naturresurser, politik, företagande/entreprenörskap samt samhällsutveckling. En väg in är att ta kontakt med forskare som vill utveckla grupperingar i Norden. Lägg länken till den webbplatsen. Vi kan intervjua de svenska forskare som ska dit. Kunna använda det som en utgångspunkt. Leif Berndtsson uppdrag från Tillväxtanalys är ett embryo där man får en liten överblick. Maria Ja, det känns viktigt att kunna använda de sammanställningar som gjorts som en utgångspunkt. Två flikar. Lantbygdsforskning respektive Vetenskapliga rådet. Hur kategoriserar man forskningsområdena? 15

16 Snarare personbundet än resultatbundet. Börja med att kolla på vad det står på respektive forskares webbplats. Räcker det med att länka till det? Annars väljer vi ut en beskrivning som är bra och skickar till de andra så att alla skriver lika. Vad är det mottagaren vill läsa? I vilken form vill de läsa det? Det ska vara tillgängligt och attraktivt. Populärvetenskaplig artikel. Månadens vetenskapliga artikel; synliggör forskning. Summering Kansliet tar fram ett förslag för webben, som beaktar: Ska internationell forskning vara med? Hur den nordiska forskarkonferensen bäst kan användas som en ingång för att kommunicera landsbygdsforskning. Den tidigare enkäten, som ett underlag för att dela upp forskningen i teman. Kan man använda keywords i stället för indelning i kategorier? Kansliet ger också en instruktion hur varje medlem i rådet kan skriva en kort presentation av sig själv. Bör ske på ett enhetligt sätt. Rådets involvering i Ullbaggeprocessen Bilaga 9 Som stöd för diskussionen finns bilaga 9 med rubriken Vetenskapliga rådet En underrubrik är Del i Ullbaggeprocessen. Enligt aktivitetsplanen för Landsbygdsnätverket 2013 ska rådet medverka till ökad spridning av kunskaper som tagits fram genom Ullbaggarna. Rådets roll blir att kvalitetssäkra urvalet av de Ullbaggar som lyfts fram i nomineringar och slutnomineringar samt hur dessa beskrivs i informationsmaterialet om de slutnominerade. Rådets medverkan i Ullbaggeprocessen beskrivs i bilaga 9. Där framgår vilka i rådet som tilldelats de olika kategorierna. I Ullbaggenomineringsprocessen bör man särskilt tänka på jämställdhetsaspekten. Integration är ett problematiskt begrepp. Det innebär att man ska anpassa sig till det som redan finns. Istället är det gemensam utveckling som bör främjas. Summering Caroline och Lars deltar på expertmötet den 28 till 29 maj, som utser de slutnominerade. Viktigt att vara där på mötet och argumentera. Alla i rådet föreslår inom sin kategori, rangordning, skickar till Caroline innan den 20 maj. Övriga frågor och 2013 års sammanträdesplan Inga övriga frågor behandlas. Möten 2013 Onsdag den 6 november Mötet inleds på kvällen den 5 november. Plats blir någonstans i Umeåtrakten. Mötet avslutas Ordföranden Peter Melin tackar för ett innehållsrikt möte med många spännande diskussioner och många viktiga synpunkter. 16

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling

Läs mer

Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm

Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm 1(5) Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm Rapport från Lasse Carlsson, Hela Sverige ska leva Dagen inleddes med att Nätverkets ordf Peter Melin beskrev dagens upplägg med speeddating,

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Landsbygdsnätverkets kommunikationsplan 2015-2016. Fastställd av styrgruppen 25 maj

Landsbygdsnätverkets kommunikationsplan 2015-2016. Fastställd av styrgruppen 25 maj Landsbygdsnätverkets kommunikationsplan 2015-2016 Fastställd av styrgruppen 25 maj 1 Sammanfattning Vilka som kommunicerar och vad som kommuniceras Under 2015-2016 ska de personer i Landsbygdsnätverket

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Arbetsgruppen Unga i landsbygdsutveckling

Arbetsgruppen Unga i landsbygdsutveckling Minneanteckningar från mötet 2015 08 24 Arbetsgruppen Unga i landsbygdsutveckling Deltagare: Josefin Heed Hela Sverige ska leva, Matilda Göransson LRF, Matilda Björkqvist Länstyrelsen Skåne, Mårten Andersson

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Breddat mått på regional utveckling. 13 maj

Breddat mått på regional utveckling. 13 maj Breddat mått på regional utveckling 13 maj Agenda 10.00 Samling/kaffe 10.30 Återkoppling från förra mötet samt input från rådgivarna (Mikael) 10.55 Kommunikationsmaterial (Mikael) 11.20 Sortering bland

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket.

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket. EUs strukturfonder - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014 Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten EUs strukturfonder 2014-2020 Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF Europeiska jordbruksfonden

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Lägesrapport, Brysselnätverket 20 september 2013

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Lägesrapport, Brysselnätverket 20 september 2013 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Lägesrapport, Brysselnätverket 20 september 2013 Uppstart av kontoret Arbetsplats finns nu i Sweden House Skylt finns nu på väggen utanför min dörr! Ombyggnad

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Anteckningar förda vid tredje mötet med Vetenskapliga rådet för landsbygdens utveckling den 22-23 oktober, Bålsta Gästgivaregård, Bålsta

Anteckningar förda vid tredje mötet med Vetenskapliga rådet för landsbygdens utveckling den 22-23 oktober, Bålsta Gästgivaregård, Bålsta Anteckningar förda vid tredje mötet med Vetenskapliga rådet för landsbygdens utveckling den 22-23 oktober, Bålsta Gästgivaregård, Bålsta Närvarande: Vetenskapliga rådet Katarina Eckerberg, Stockholm Environmental

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Närvarande Karin Hopstadius, Länsstyrelsen Kronoberg, Irma Cupina, Länsstyrelsen Gotland, Lillemor Landsten, Länsstyrelsen Jämtland,

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd 96=LEADER II 2001= Leader+ Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd verkar lokalt i 4 kommuner

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Anne Graf. Kommunikation

Anne Graf. Kommunikation Anne Graf Kommunikation Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU www.northsweden.eu Rådgivning Påverkan Information INTRESSEBEVAKNING PROGRAMBEVAKNING Håll koll på Bryssel Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Näringslivsnyheter från Simrishamns kommun. Glad påsk! Seminarium om offentlig upphandling 28 april

Näringslivsnyheter från Simrishamns kommun. Glad påsk! Seminarium om offentlig upphandling 28 april Nyhetsbrevet Näringslivsnyheter från Simrishamns kommun Nr 3/2014 Glad påsk! Frukostmöte 16 maj Reservera redan nu fredag 16 maj för nästa frukostmöte för företagare! Frukostmötet blir denna gång tillsammans

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Bakgrund Ett nationellt nätverk för citylogistik har bildats med representanter för storstadsregionerna, Trafikverkets region Syd, Väst och Stockholm

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Jonas Wells. Ordförande: Kurt Kvarnström. Justerare: Paragrafer 1-16 Marie Litholm

Jonas Wells. Ordförande: Kurt Kvarnström. Justerare: Paragrafer 1-16 Marie Litholm Sammanträdesprotokoll Protokoll SAMMANTRÄDESDATUM 2014-09-26 fört vid sammanträde med Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) Tid: 2014-09-26, kl 9.30 15.00 Plats Riksdagshus 7-9 Beslutande:

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Denna åtgärd kom in sent i processen och texter finns därför inte ännu Innehållsförteckning Artikel 21, Investeringar

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Org nr 802441-9189 får härmed avge Årsbokslut för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Innehåll: sida Verksamhetsberättelse 1-3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Underskrifter styrelse/lag 6

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Projekten Inclusive Europe och Networking Europe

Projekten Inclusive Europe och Networking Europe Minnesanteckningar TN Advisory Board Plats; Arbetsmiljöforum Tid; 10 12 Närvarande Försäkringskassan ESF-huvudkontoret Södertälje kommun Handisam Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen Sensus Arbetsmiljöforum,

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer