Socialnämndens Detaljbudget/ Verksamhetsplan 2016

Transkript

1 Socialnämndens Detaljbudget/ Verksamhetsplan 2016

2 Inledning Socialnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre och funktionsnedsatta, hemsjukvård, hembesök och medicintekniska produkter i det ordinära boende samt stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vuxna. Under respektive verksamhetsavsnitt beskrivs organisationen mer utförligt. Nuläge, framtidsutsikter och omvärldsbevakning Sverige och stora delar av övriga världen står inför en stor framtida utmaning när det gäller att försörja de alltfler äldre med en kvalitativ och kostnadseffektiv äldreomsorg. I Västerviks kommun är den framtida demografiska utmaningen om möjligt ännu större, då vi redan idag har en större andel äldre befolkning än riksgenomsnittet. Sett till relationen mellan arbetsföra/äldre försämras den kraftigt de kommande åren, då befolkningsprognosen totalt sett är oförändrad över tid. Åldersgruppen över 80 år (vilket är den grupp där de flesta av äldreomsorgens brukare finns) representerar idag ca 7 % av Västerviks totala befolkning. De kommande 15 åren ökar denna andel årligen, för att 2030 ligga på ca 12 % av den totala befolkningen. Sett till antalet personer över 80 år, beräknas dessa öka från ca personer 2015 med ca 12 % de närmsta fem åren, vilket motsvarar strax över 300 personer. De nästkommande fem åren kommer det att finnas över tusen fler personer över 80 år än vad det finns idag och vid 2030 kommer den siffran ha stigit till närmre 1650 personer. Nationella studier har också spanat så långt fram i tiden som 2050 och konstaterar då att den alltmer förbättrade hälsan gör att vi lever längre, vilket innebär att andelen äldre fortsätter att öka. Socialnämnden arbetar med att förbereda och planera för denna ökning, både gällande ordinärt och särskilt boende. När det gäller hemtjänst måste medel i budgeten öronmärkas för att klara en utökning av antalet brukare. I det ordinära boendet arbetas också med nya förhållningssätt till traditionella insatser som kan spara tid och resurser för att minska kostnader och/eller hindra utökade kostnader. Exempel på detta är nyckelfri hemtjänst och nattkameror, där projekt i mindre skala igångsätts När det gäller antalet särskilda boendeplatser i framtiden så är det avhängigt om man anpassar redan befintliga lägenheter genom att göra dessa tillgängliga och/eller bygger trygghetsboenden. Trygghetsboenden är positivt ur aspekten att det är en boendeform där de flesta kan bo kvar livet ut med eventuellt stöd av hemtjänst. Flera trygghetsboenden är på gång att byggas (i första hand vid Midgård) och socialnämnden ser positivt på en utveckling som innebär fler trygghetsboenden på flera orter i kommunen. Skulle inte detta ske så måste kommunen utöka sina särskilda boendeplatser från 2020 och socialnämnden ser också över möjligheterna att utöka antalet platser något de närmsta åren. Den andra stora samhällsförändringen är de ökande flyktingströmmar som kommer till oss. Världsläget innefattar oroligheter i olika delar av världen och under 2016 väntas ytterligare flyktingar komma till Sverige. I en framtid med en minskande befolkning i arbetsför ålder kan invandringen vara en framgångsfaktor och i det aktuella läget måste vi göra det så bra som möjligt för alla som kommer hit så att de får rätt förutsättningar inför framtiden. Den stora utmaningen för socialnämnden är det ökande antal ensamkommande barn som kommer till Västerviks kommun. Utan egna HVB (hem för vård eller boende) i kommunen tillkommer omfattande placeringskostnader för socialnämnden. Under 2015 tillskapades fyra stycken HVB, i Gamleby och Västervik, i kommunens regi och under 2016 planeras för ytterligare boenden. 1

3 I ett led att tillvarata de möjligheter som den ökande invandringen innebär har socialförvaltningen tillsammans med Arbetsförmedlingen, Arbete och kompetens samt Komvux startat projektet Vårdpraktik för nyanlända. Projektet, som bedrivs på Vapengränd, handlar om att öka nyanländas intresse för arbete och utbildning inom vård och omsorg, underlätta integrationen i det svenska samhället, ge nyanlända möjlighet att träna det svenska språket och de begrepp som förekommer inom vård och omsorg i ett socialt sammanhang samt att förkorta processen från ankomst till Sverige till utbildning och arbete. Förhoppningen är att projektet ska kunna permanentas och spridas till fler särskilda boenden. Utveckling av verksamheter & brukarperspektiv Kommunen har under en längre tid satsat på hemteam och hemrehabilitering inom ÄO (äldreomsorgen) med goda resultat. Arbetet påverkar både de framtida insatserna och inriktningarna inom hemtjänsten och de särskilda boendena. Arbetet ger ett stort mervärde ur ett brukarperspektiv men är också ett sätt att kostnadseffektivt möta de utmaningar som finns i framtiden påbörjades hemteam och hemrehabilitering även inom omsorgen för funktionsnedsatta. Under hösten 2015 har teamet utökats med en arbetsterapeut och rekrytering av en sjuksköterska pågår. Syftet är att arbetssättet ska utvecklas även inom ordinärt boende i OF (Omsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning). Den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna visar på en oroväckande ökning. Vård för depressioner, ångesttillstånd och självmordsförsök ökar bland unga, liksom vård av alkoholrelaterade diagnoser. Boende och sysselsättning för personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver utvecklas. Enheterna arbetar fortlöpande med utveckling av den dagliga sysselsättningen för att möta framtida behov och önskemål. Klubb 41 har introducerats, som är en mötesplats för yngre med psykisk och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mötesplatsens syfte är att bryta social isolering. En träningslokal har inretts, där sysselsättningen fokuserar på hälsa och motion. Under 2015 genomfördes en karläggning/inventering kring behovet av kompetensutvecklingsinsatser för de medarbetare som arbetar med personer med funktionsnedsättning. Västerviks kommun är en av tre pilotkommuner i det länsövergripande projektet Hälsa och Kultur med syfte att öka kulturens användande inom bland annat den kommunala omsorgen. Några av de projekt som har utvecklats under 2015 är Dans för alla inom äldreomsorgen samt teaterverksamhet för personer med funktionsnedsättning. När det gäller tekniska hjälpmedel så sker det där en fantastisk utveckling som gör att människor med olika funktionsnedsättningar kan få en bättre och mer självständig tillvaro. Ska vi klara vårt framtida åtagande så är det viktigt att kommunen är i framkant när det gäller att tillvarata denna teknikutveckling. Det gäller både de tekniska hjälpmedel som brukaren själv använder men också de hjälpmedel som medarbetarna kan använda för att utföra uppdraget. Vid årsskiftet 2015/2016 startar två projekt upp på försök hos ett mindre antal brukare; nyckelfri hemtjänst och nattkamera istället för nattillsyn. Kommunen står inför en utmaning utifrån tillägget till hemsjukvårdsavtalet där kognitiva hjälpmedel och till viss del även kommunikationshjälpmedel övergår i kommunernas ansvar. Barnperspektivet ska genomsyra allt arbete inom socialnämndens verksamheter och all personal som arbetar med barn och ungdomar ska få information om FN:s barnkonvention. När åtgärder 2

4 rör barn ska barnets bästa alltid beaktas. Barnet ska få relevant information och få möjlighet att framföra sina åsikter. Likaså ska genusperspektivet beaktas i socialnämndens samtliga verksamheter. Både vad gäller vid rekrytering och ledarskapsfrågor, och i mötet med den enskilde. Insatsernas utformning och mängd ska vara könsneutrala. Rekrytering & medarbetarperspektiv Rekrytering av medarbetare är ett växande problem inom flera av socialnämndens verksamheter och det är viktigt att vi de närmaste åren sätter fokus på detta, så att vi här i Västervik kan både behålla och utveckla duktiga medarbetare. Myndighetsutövningen när det gäller barn och ungdom har rekryteringsproblem i stora delar i Sverige och Västervik är inget undantag. Detta beror bland annat på en ökad arbetsbelastning och ökad komplexitet i ärenden. Detsamma gäller inom utredningsenheten för äldre och personer med funktionsnedsättning. Även för hälso- och sjukvårdsverksamheten är rekrytering en av de största utmaningarna. Där ser man en större rörlighet av medarbetarna mellan huvudmännen men också att vi står inför stora pensionsavgångar. Som ett steg i kommunens strävan att vara en attraktiv arbetsgivare införs önskad sysselsättningsgrad. Ett pilotområde är i uppstartsfasen och beräknas komma igång i början av Därefter ska att fler områden följa, både inom ÄO och OF. Önskad sysselsättningsgrad innebär att samtliga medarbetare i området själva får välja vilken sysselsättningsgrad de ska ha. Detta är en jämställdhetsfråga som ger medarbetarna möjlighet att leva på sin lön, och tros också kunna minska sjukskrivningar, då sjukfrånvaron är betydligt högre bland deltidsanställda. Dock kan det krävas att man arbetar på fler arbetsställen än vad man gör idag. Socialförvaltningens omvärldsanalys och egna beräkningar visar att önskad sysselsättningsgrad kommer att kosta, och medel avsätts i budgetplaneringen för detta. För att förbereda önskad sysselsättningsgrad, och för att möjliggöra en kostnadskontroll, har socialförvaltningen genomfört en utbildning i bemanningsekonomi, som parallellt följer införandet av önskad sysselsättningsgrad. I tillägg har också ett schemaläggningssystem köpts in, som implementeras i varje område parallellt med införandet av önskad sysselsättningsgrad. Trenden i landet är att sjukfrånvaron ökar, mest bland kvinnor, och framförallt i psykiska diagnoser. Diagnosen är vanligare i kontaktyrken så som vård, omsorg och skola än i andra yrken. Sjukskrivningarna innebär stora kostnader och kvalitetsförluster. Det är av stor vikt att vända denna trend i förvaltningen för att klara bemanning och att hålla hög kvalitet i verksamheterna. Under 2016 kommer socialförvaltningen fortsätta att satsa på utbildning i belastningsergonomi och förflyttningsteknik för omsorgspersonal inom ÄO/OF. Syftet med utbildningen är att öka patientsäkerheten samt skapa en bättre arbetsmiljö, vilket också kan innebära minskade sjukskrivningar. Under hösten kommer utbildningen planeras för att ske kontinuerligt framöver för både nya och befintliga medarbetare. Kvalitet & förbättringar Kommunen har under 2015 lanserat förbättringsmodellen Små steg - Stora förbättringar. Tillsammans gör vi skillnad. Kommunen har avsatt 1 miljon kronor under 2015 och därefter 2 miljoner kronor årligen för att stimulera och tillvarata alla goda idéer som finns hos kommunens medarbetare. Redan i första ansökningsomgången inkom ett stort antal idéer från 3

5 socialförvaltningens medarbetare och många projekt och idéer kommer att genomföras under Under 2015 har socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans utvecklat ett system för kvalitetsmätning, vilket på ett överskådligt sätt visar hur kvaliteteten förhåller sig för varje verksamhet/enhet jämfört med andra kommuner. De framtagna kvalitetsmåtten kommer framöver att användas för att årligen följa verksamheternas kvalitet utifrån samma premisser. Nämnden kommer under året även att satsa på att stärka medarbetarnas dokumentationsförmåga. Lagstiftning Socialtjänstens verksamhet och stödinsatser regleras bland annat utifrån följande lagstiftningar: Förvaltningslagen Föräldrabalken Hälso- och sjukvårdslag (HSL) Kommunallagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Lagen om offentlig upphandling (LOU) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om valfrihetssystem (LOV) Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Offentlighets- och sekretesslagen Patientdatalagen Patientlagen Patientsäkerhetslagen Socialförsäkringsbalken Socialtjänstlagen (SoL) Andra styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd FN:s barnkonvention FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lagstiftningen ställer krav på kvalitetssystem för verksamheten. Kvalitetssystemet finns till del bestående av utvärderingar av verksamheter, utveckling av metoder/arbetssätt och en aktiv dialog med brukare och medarbetare. Kvalitetsarbetet ska förstärkas och utvecklas för att motsvara lagarnas krav på struktur och innehåll samt krav från tillsynsmyndigheter och förväntningar från allmänheten. Reglemente för intern kontroll har till syfte att säkerställa att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt, effektivt och säkert sätt. Internkontrollplanen ska visa hur uppföljningen sker så att: Verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt 4

6 Korrekta redovisningar och övriga kontroller utförs Internkontrollen är tillfredställande i verksamheten Mål för de prioriterade inriktningsområdena Attraktiv kommun för boende, företagande och besökande Socialnämndens inriktningsmål Barn, ungdomar och vuxna som erhåller stöd, omsorg och omvårdnad av socialnämnden ska uppleva att hon eller han: Bemöts med respekt Är delaktig i insatsernas utformning och genomförande Ges möjlighet att genom stöd och hjälp klara sin vardag så självständigt som möjligt Får sina behov, intressen och önskemål tillgodosedda Får kontinuitet i utförandet Känner trygghet Verksamhetsmål Socialnämndens verksamheter ska arbeta för att förbättra och utveckla sitt bemötande. I respektive verksamhetsplan ska enheterna beskriva hur man under 2016 ska arbeta med bemötande och genomföra aktiviteter för att förbättra bemötandet gentemot brukare, anhöriga och medarbetare. 100 % av dem som får stöd och insatser inom ÄO och OF ska ha en aktuell genomförandeplan. Samtliga enheter ska arbeta aktivt med att alla genomförandeplaner används, uppdateras och är aktuella. Vikt ska också läggas vid vårdplaner, rehabiliteringsplaner och levnadsberättelser. Arbetet med samordnade individuella planer (SIP) ska utvecklas under 2016 och antalet planer i verksamheterna ska successivt öka. Samtliga brukare inom ÄO och OF ska ha en kontaktman och varje enhet ska utveckla innehållet i kontaktmannaskapet. Personer med insatser från socialnämnden ska få sina insatser under tiden utförda av maximalt 13 omsorgspersonal under 14 dagar. Snittet på 11 personer ska uppnås av samtliga enheter. Samtliga enheter som kommer i kontakt med ÄO- och OF-brukare ska arbeta med att minska fallriskerna. En plan för detta ska finnas i enhetens verksamhetsplan. Hållbar och resultatorienterad verksamhet och ekonomi Socialnämndens inriktningsmål 5

7 Verksamheterna ska genom samverkan och ett flexibelt arbetssätt tillgodose varje persons individuella behov utifrån de tilldelade resurserna. Samtliga verksamheter ska på ett effektivt sätt kombinera god kvalitet med de tilldelade resurserna. Verksamhetsmål Samtliga verksamheter ska arbeta med ett förebyggande, rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt för att minska eller bibehålla behovet av insatser. Samtliga områden inom ÄO och OF ska under 2016 arbeta med projektet för önskad sysselsättningsgrad. Samtliga av socialnämndens enheter ska ha en budget i balans. Ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv som anställd i Västerviks kommun Socialnämndens inriktningsmål Tillvarata personalens kompetens inom verksamheten samt tillföra den kompetens som behövs för uppdraget. Lyfta fram goda exempel inom verksamheten och använda det i det pågående utvecklingsarbetet. Uppmuntra nytänkande och innovativa idéer. Arbeta för en ökad mångfald, inom samtliga verksamheter. Med mångfald menas både könstillhörighet, kulturell bakgrund och utbildningsbakgrund. Verksamhetsmål Samtliga verksamheter ska kontinuerligt inventera behovet av kompetensutveckling och utarbeta en plan för detta i sin verksamhetsplan. Socialnämnden ska arbeta med att sprida goda exempel i verksamheten. Inspirationsdagen ska anordnas en gång per år, dit alla medarbetare är inbjudna. Samtliga enheter ska aktivt och regelbundet arbeta med förbättringsmodellen Små steg - Stora förbättringar. Index för hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka mot föregående mätning. Samtliga verksamheter ska i sin verksamhetsplan beskriva hur man arbetar för att minska sjukfrånvaron. Nämndens övergripande mål är att sjukfrånvaron ska minska jämfört med föregående år. 6

8 Andelen tillsvidareanställda jämfört med visstidsanställda ska öka 2016 jämfört med Antalet rekryteringsaktiviteter och platser där vi rekryterar ska öka, för att både öka intresset att arbeta hos oss och öka mångfalden bland våra medarbetare. En hållbar samhällsutveckling med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer Socialnämndens inriktningsmål Kulturella och sociala aktiviteter ska ses som en naturlig resurs för hälsa och livskvalitet. Samtliga verksamheter ska verka för miljövänliga, hälsofrämjande och kostnadseffektiva alternativ där möjlighet finns. Under 2016 ska Socialnämnden ta ett beslut om rökfri arbetstid. Verksamhetsmål Kulturella och sociala aktiviteter ska erbjudas inom alla omsorgsverksamheter och ska på ett naturligt sätt prägla innehållet i vardagen. Alla omsorgsverksamheter ska arbeta med ett aktiverande och salutogent förhållningssätt. Alla arbetsplatser ska undersöka möjligheten att effektivisera resekostnader och minska miljöpåverkan genom att använda elfordon. Samtliga verksamheter ska källsortera sitt avfall Samtliga verksamheter ska implementera riktlinjer för rökfri arbetstid på respektive arbetsplats. Uppdrag Socialnämnden Fortsätta översynen av tjänstgöringsgrader för att erbjuda önskad sysselsättningsgrad och därmed undvika ofrivillig deltid. Fokus på e-tjänster. Utvecklad samverkan med andra kommuner. Ökad källsortering inom de kommunala verksamheterna. Införa projektet Guldkant på tillvaron för äldre, där arbetslösa ungdomar får meningsfull sysselsättning genom att ge äldre stöd med tjänster som går utöver biståndsbeslutet och ger guldkant på tillvaron. 7

9 Särskilda satsningar på barn och ungas uppväxtvillkor och psykiska hälsa, goda möjligheter till fysisk aktivitet samt åtgärder för att minska missbruket av tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. Kvalitetsjämförelser Det kvalitetsmätningssystem som kommunen har utvecklat utgår från de kvalitetsmått och nyckeltal från öppna jämförelser som socialnämnden anser mest relevanta för att definiera kvalitet inom respektive verksamhetsområde. Målsättningen är att Västerviks kommun ska ligga över snittet för jämförbara kommuner eller ha förbättrat sig i förhållande till föregående års mätning. Risk- & kvalitetsbedömningar 100 % av dem som bor på särskilt boende inom ÄO ska fallriskbedömas och där risk finns ska 100 % följas upp med en åtgärdsplan. 100 % av dem som bor på särskilt boende inom ÄO ska riskbedömas utifrån nutritionsstatus. Där risk finns ska minst en åtgärdsplan finnas. Hygienrutiner ska finnas inom omsorgsverksamheterna. Alla anställda i socialförvaltningen ska ha kunskap om hur man rapporterar in avvikelser. Avvikelser som inkommer till socialförvaltningen ska åtgärdas och återkopplas inom 1 månad. 8

10 Organisationsschema Socialförvaltningen Förvaltningschef Förvaltningsstab Individ- och familjeomsorg Verkställighet ÄO/OF Hälso- och sjukvårdsverksamhet Myndighetsenhet Vuxenenhet 4 områden ÄO Sjuksköterskor Familjeenhet Ensamkommande flyktingbarn Utredningsenhet 3 områden OF Rehabilitering Korttidsvistelse / Växelvård 9

11 Resultatbudget TABELL Resultatbudget - tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens nettokostnad Årets resultat Kommunbidrag Bidrag ur resultatutjämningsfond Årets ram LSS-justering Överskott / underskott Resultatutjämningsfond (RUF) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Årets överskott / underskott Ackumulerat överskott/underskott Bidrag ur RUF Kvar av RUF Resultatbudgeten ovan visar nämndens intäkter och kostnader de senaste fem åren. Nettot av intäkter och kostnader bildar årets resultat, och sett i förhållande till ram visar nämnden på överskott både årligen och ackumulerat. Bokslutet 2012 innehåller ett tillskott från AFA på 15,8 mkr samt en LSS-justering vilket totalt tar årsöverskottet där till 20,6 mkr. Överskottet 2013 ökar på ytterligare till 29 mkr, och för 2014 till 36,5 mkr har medel använts ur resultatutjämningsfonden (RUF) och tillfälligt höjt nämndens ram. Dessa medel har varit riktade för att i) dämpa effekten av minskningen av LSS-bidrag, ii) införa hemrehabilitering mot OFverksamheten samt iii) till satsningen för önskad sysselsättning. Den senare fortgår även 2016 med 2 mkr ur RUF:en. Det ackumulerade värdet är därefter 29,9 mkr. Budgetförutsättningar och förändringar Socialnämndens budgetram för 2016 ligger på 783,6 mkr, vilket innebär en ökning om 12,6 mkr, motsvarande 1,6 % mot De största ökningsposterna är löneökningsanslaget på 2,5 % som genererar 17,6 mkr, volymökning inom äldreomsorgen som genererar 5,9 mkr samt 3 mkr tillskott för att täcka olika mindre kostnadsutökningar såsom trygghetslarm och hyror. LSSutjämningen mot andra kommuner innebär totalt sett en ramminskning för Västerviks kommun, om -3,5 mkr. Förbättringsarbetet motsvarande 1 % innebär en minskning av ram om -7,9 mkr för Socialnämnden. Effekterna av förbättringsarbetet är uppdelade dels på konkreta förslag, om ca 6,5 mkr, och dels effekter av kommande medarbetarförslag, ca 1,4 mkr, jämnt fördelat över verksamheterna. Äldreomsorgens volymökning kommer av ett ökat antal äldre, främst inom gruppen år. Även gruppen över 80 år ökar, och resursmässigt står dessa både för lika delar av ramtillskottet. Invånarantalet över 65 år beräknas växa med ca 160 personer Bakom LSS-justeringen finns det utjämningsbidrag som kommunen erhåller från staten för LSS-verksamhet, och det är Västerviks relativa kostnader jämfört med andra kommuner som styr bidraget minskade utjämningen kraftigt, med -9,1 mkr, men hälften finansierades då från resultatutjämningsfonden. Resterande del, 4,6 mkr minskar nu ramen för Dock ökar Västerviks kommunbidrag för 2016 med 1,1 mkr, och nettoeffekten av LSS-justeringarna är -3,4 mkr. 10

12 En överflytt av budgetram för en tjänst kommer från Kommunstyrelsens förvaltning, där en tjänst från förvaltarenheten flyttar över till socialförvaltningen. Engångskompensation för Bemanna rätt utgår, liksom det tillfälliga tillskott nämnden fick 2015 för att starta upp hemrehabilitering inom OF. Ett tillskott på 3 mkr tillkommer, för att finansiera ökade kostnader för larm, hyror samt delvis kompensera för de minskade LSS-bidragen. Socialförvaltningen, ramändringar Mkr Budget ,0 Volymjustering ÄO 5,9 Volymjustering LSS 1,1 Volymjustering LSS från ,6 Löneökning 2,5% 17,6 Flytt budgetram fr förv.enhet KS (tjänst) 0,5 Bemanna rätt ,5 Uppstart hemrehab OF -0,6 Tillskott trygghetslarm, hyra mm 3,0 Förbättringsarbete -7,9 Summa förändringar 12,6 Förändringar % 1,6% RAM ,6 Verksamhetsuppdelning Fördelningen mellan verksamheterna skiljer sig marginellt från 2015 års budget, dock finns det viss skillnad mellan åren bland verksamheterna. Samtliga verksamheter har fått tilläggsanslag för löneökningar på 2,5 %. Inom den centrala administrationen sker inga större förändringar, men eftersom det är en mindre del som består av löner inom den centrala administration jämfört med övriga verksamheter, får inte löneökningsanslaget samma genomslagskraft. Äldreomsorgen får tillskott både i form av löneanslag och volymjusteringar, men minskar också ramen genom förbättringsarbete och borttagande av engångsposter. Därtill föreslås en flytt av rammedel från ÄO till OF, på 7,5 mkr. Anledningen till detta är att ett större antal OF-brukare än tidigare idag bor på särskilda boenden i ÄO:s regi, vilket innebär att äldreomsorgen inte själva disponerar dem, och därmed inte heller uppbär någon kostnad för platserna. En tillfällig ramöverflytt föreslås därför Individ- och familjeomsorgen får tillskott för löner och överflytt av tjänst vilket ökar upp ramen, men minskar också genom förbättringsarbete. OF-verksamheten får löneökningar och vissa tillskott och framförallt den föreslagna överflyttningen från äldreomsorgens ram. Minskningar som sker är volymjusteringar, engångsposter och förbättringsarbete. Hälso- och sjukvårdsverksamheten får tillskott genom löneökningsanslag, mer HSL-tid och hemrehabilitering permanentas för OF-verksamheten. 11

13 Budget Budget Skillnad, Skillnad, % av Skillnad, Socialförvaltningen tkr % total % av total Central administration 21,9 22,2 0,3 1,4% 3% 0,0% Äldreomsorg 358,4 359,7 1,2 0,3% 46% -0,6% IFO, inkl utredning 81,5 83,4 1,9 2,4% 11% 0,1% OF 223,5 229,8 6,2 2,8% 29% 0,3% Hälso- och Sjukvård 85,7 88,6 2,9 3,4% 11% 0,2% Summa 771,0 783,6 12,6 1,6% 100% 0,0% Beskrivning av budgetsystemet Socialnämnden arbetar med både anslagsfinansierade verksamheter och med rörliga, intäktsfinansierade verksamheter. I de senare får respektive enhet en intäkt för en utförd insats och ska uppvisa ett nollresultat för att ha en budget i balans. Den största delen av intäkterna är då rörliga, baserade på utförda insatser, men en del är fasta och kan därmed liknas vid anslagsfinansiering även om även de ges som en intäkt. Exempel på dessa är hyror, vissa överenskomna tjänster och verksamheter, såsom viss dagverksamhet, nattpatruller och vissa boenden. Vilket budgetsystem som används beskrivs under respektive verksamhetsgren. Antal brukare För Socialnämnden är det under Äldreomsorgens verksamhet som befolkningsprognosen ligger till grund för volymjusteringar. För OF styr utjämningssystemet mellan kommuner det tillskott Socialnämnden får tilldelat i LSS-bidrag. Befolkningsprognos - förändring mot fg år, samt antagen förändring i antal brukare för äldreomsorgen Bokslut 2014 Andel nyttjare Föränd antal inv Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Föränd antal brukare Föränd antal inv Föränd antal brukare Föränd antal inv Föränd antal brukare Äldreomsorg år - Ordinärt boende 0, Äldreomsorg år - Ordinärt boende 0, Äldreomsorg år - Ordinärt boende 0, Äldreomsorg år - Ordinärt boende 0, Äldreomsorg 90-w år - Ordinärt boende 0, Delsumma ordinärt boende Äldreomsorg år - Särskilt boende 0, Äldreomsorg år - Särskilt boende 0, Äldreomsorg år - Särskilt boende 0, Äldreomsorg år - Särskilt boende 0, Äldreomsorg 90-w år - Särskilt boende 0, Delsumma särskilt boende Totalt äldreomsorgen Beräknat antal brukare, klienter och patienter inom respektive verksamhet återfinns under varje verksamhetsavsnitt. 12

14 Budget verksamhetsnivå Central administration Budgetförutsättningar Den centrala administrationen inom socialnämnden ökar för 2016 ramen med 0,3 mkr, 1,4 %. Tillägganslag för löneökningar är det som ligger bakom ramtillskottet, och kostnadsbesparingar genom förbättringsarbetet minskar den något. Central administration Mkr Budget ,9 Tilläggsanslag löner 0,3 Förbättringsarb medarbetarförslag 0,0 Summa förändringar 0,3 Förändringar % 1,4% RAM ,2 Samtliga verksamhetsgrenar får ersättning för löneökningar. Dock är lönerna olika stora i de olika grenarna vilket gör att det får olika stor genomslagskraft. Budget Budget Skillnad, Skillnad, % av Skillnad % Central administration tkr % total av total Socialnämnd 1,4 1,4 0,0 2% 6% 0% Gemensam administration 17,4 17,6 0,2 1% 79% 0% Bostadsanpassning 3,1 3,2 0,0 1% 14% 0% Summa 21,9 22,2 0,3 1% 100% 0% Beskrivning av budgetsystemet Inom den centrala administrationen används anslagsfinansiering som budgetmodell, och respektive budgetansvarige har sin ram att förbruka. Vissa intäkter kan förekomma, som t.ex. internersättning för facklig verksamhet. Antal brukare Ingen skattning eller budgetering görs av antal brukare inom den centrala administrationen. 13

15 Äldreomsorg Äldreomsorgen bedrivs med stöd av socialtjänstlagen och inriktar sig på personer från 65 år. Verksamheten omfattar alla insatser till äldre som beviljats bistånd enligt socialtjänstlagen. Äldreomsorgen är organiserad i fyra områden och ansvarar för verkställighet av till exempel hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet, anhörigstöd, trygghetslarm och telefonservice. Valfrihetssystem enligt LOV infördes inom äldreomsorgens hemtjänst från och med den 1 januari Det innebär att den enskilde själv får välja vilken leverantör som ska utföra de beviljade hemtjänstinsatserna. Ordinärt boende Hemtjänst innebär hjälp i det egna hemmet. Hemtjänstinsatserna som beviljas ska syfta till att den enskilde genom olika insatser i bostaden ges möjlighet att bo kvar i sin invanda hemmiljö. Hjälp och stöd i form av hemtjänst kan beviljas flera tillfällen per dygn. Hemtjänstinsatserna ska tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov eller praktisk hjälp med bostadens skötsel. Insatserna delas upp i personlig omvårdnad respektive service. Många äldre vårdas av sina anhöriga i det egna hemmet, varför socialnämnden erbjuder olika former av anhörigstöd. Dagverksamhet är ett nödvändigt komplement till hemtjänsten. Öppna dagverksamheter finns vid flera av kommunens särskilda boenden. Dit kan äldre komma för att köpa lunch eller kaffe och söka gemenskap med andra. Biståndsbedömd dagverksamhet finns för personer med demenssjukdom. Tillfälligt boende Tillfälligt boende innebär en tillfällig vistelse i särskild boendeform för personer som i vanliga fall bor i ordinärt boende. De olika former av tillfälligt boende som finns är korttidsvistelse (där träning erbjuds för att den enskilde ska kunna återgå till sitt ordinära boende), växelboende (vistelse på boende utifrån vissa intervaller för att ge avlastning till anhörig) och trygghetsplats (som används i akuta situationer, exempelvis om den anhörige som normalt vårdar den enskilde insjuknar akut). Särskilt boende Gemensamt för det som kallas särskilt boende är att den enskilde har erhållit bostaden efter ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen och att det vid boendet finns tillgång till personal dygnet runt. 14

16 Organisationsschema för verkställighet Äldreomsorgen Förvaltningschef Västervik Norr Rosavilla, Tjustgården och Korallen Västervik Söder Gertrudsgården, Vapengränd och Ludvigsborg Norr Ekhamra, Edshöjden, Erneborg och Hagnäsgården Söder Nynäsgården, Sundsgården, Kungshöjden och Dalsgården 15

17 Budgetförutsättningar Budgetramen för 2016 utökas totalt sett med 1,2 mkr för Äldreomsorgen, men med stora poster på både plus- och minussidan. Volymjusteringar och löneökningsanslag ger tillskott, liksom tillförda medel för ökade kostnader för trygghetslarm. Engångstillskott som tas bort ur ram, som för bemanna rätt, minskar ramen, liksom justeringen mellan verksamheter som främst består av flytt av medel kring önskad sysselsättningsgrad som 2016 också tillfaller OF. Bland kostnadsbesparingar i förbättringsarbetet finns framförallt effekter av införandet av schemaläggningssystem men också genom färre fallskador genom förändrad bostadsanpassning, nyckelfri hemtjänst samt annorlunda utförd ledsagning till sjukhus. En flytt av rammedel föreslås från ÄO till OF, om 7,5 mkr. Anledningen till detta är att ett större antal OF-brukare än tidigare idag bor på särskilda boenden i ÄO:s regi, vilket innebär att äldreomsorgen inte själva disponerar dem, och därmed inte heller uppbär någon kostnad för platserna. En tillfällig ramöverflytt föreslås därför Äldreomsorg Mkr Budget ,4 Volymjustering ÄO 5,1 Tilläggsanslag löner 9,4 Engångseffekter bemanna rätt -1,4 Tillskott trygghetslarm 1,0 Förbättringsarbete -3,5 Förbättringsarb medarbetarförslag -0,7 Justering mellan verksamheter -1,0 Överföring av ram till OF -7,5 Summa förändringar 1,2 Förändringar % 0,3% RAM ,7 Beskrivning av budgetsystemet Inom ÄO används intäktsfinansiering som budgetmodell. Det innebär att varje enhet får en intäkt för en utförd insats och ska uppvisa ett nollresultat för att ha en budget i balans. Den största delen av intäkterna till enheten är rörliga, och baserade på utförda insatser, och kan därmed variera från månad till månad. Detta för ökad flexibilitet då brukarbehoven ständigt är i förändring, men medför också en svårighet att ställa om snabbt vid minskade intäkter. Vissa intäkter för enheten är fasta, och överenskomna i förväg. Exempel på dessa är hyror, vissa tjänster eller verksamheter, såsom dagverksamhet, nattbemanning, nattpatrull och larmberedskap. 16

18 Verksamhetsuppdelning Äldreomsorgen Budget 2015 Budget 2016 Skillnad, tkr Skillnad, % % av total Skillnad % av total Gemensam verksamhet 4,2 2,0-2,2-53,5% 1% -1% Särskilt boende 227,5 228,9 1,4 0,6% 64% 0% Ordinärt boende 119,5 121,2 1,7 1,4% 34% 0% Dagverksamhet 7,2 7,6 0,4 5,9% 2% 0% Summa 354,5 359,7 5,1 1,4% 100% 1% Gemensam verksamhet minskar med 2,2 mkr mot budget Till stor del kommer minskningen av att justeringar av tillägg från 2015 görs, ersättningen för bemannarätt har tagits bort och budgeten för önskad sysselsättningsgrad har för 2016 delats mellan äldreomsorgen och omsorgen för funktionsnedsatta. Särskilda boenden ökar med 1,4 mkr mot budget Ersättningsnivåerna höjs med 2,5 % motsvarande löneökningarna. Emellertid har antalet särskilt boendeplatser minskat mot budgeten 2015, detta kommer till stor del av att fler platser upptas av brukare från omsorgen för funktionsnedsatta. Ordinärt boende ökar med 1,7 mkr mot budget Även ersättningen för detta räknas upp med 2,5 %. Antalet hemtjänsttimmar har minskat, men budgeten för larmberedskap har ökat tillföljd av det nya digitala larmsystemet. Dagverksamheten ökar med 0,4 mkr mot budget Ersättningen räknas upp med 2,5 % för att täcka löneökningar samt viss korrigering har även gjorts tillföljd av högre snittlöner. Antal brukare/annan intäkt VOLYMBERÄKNINGAR I BUDGET SÄRSKILT BOENDE Antal etc Årskostnad (inkl material, exkl hyra) Antal boendeplatser 448 platser - Vårdtyngd* 5,03 - Rörlig kostnad/plats/år kr 174 mkr Grundbemanning natt 61,1 tjänster 34 mkr ORDINÄRT BOENDE Antal timmar Snittersättning per timme 413 kr 100 mkr Nattpatrull 19,1 tjänster 10,9 mkr Larmtimmar ,5 mkr Larmberedskap 1,9 tjänster 3,3 mkr DAGVERKSAMHET Antal tjänster 14,5 tjänster 6,9 mkr *Vårdtyngd för särskilt boende mäts mellan nivåerna 1-8 Det är rörliga ersättningar som upptar större delen av ÄO:s budget och som därigenom också har störst påverkan vid förändrat utfall. I budgeten för särskilt boende finns avsatt medel för de

19 platser äldreomsorgen förfogar över, med den vårdtyngd som är idag. Det finns också medel avsatt för grundbemanning nattetid, 61,1 tjänster, fördelat mellan de olika boendena. I budgeten för ordinärt boende finns avsatt medel för timmar för helåret, timmar per månad. Hemtjänsttimmarna som budgeteras har minskat mot 2015, då bufferten där varit för högt satt. Det finns dock fortfarande utrymme att öka antalet brukare och/eller en viss buffert om behovet per brukare skulle öka. För nattpatrull ersätts totalt 19 tjänster 2,5 personer per natt i område Västervik Söder respektive område Söder, 2 personer per natt i område Västervik Norr, 3 personer per natt i område Norr. Larmtimmarna är budgeterade till , vilket är en minskning mot Larmberedskapen ersätts med 1,9 tjänst samt 2,7 mkr för omkostnader för larmen. För dagverksamhet ersätts totalt 14,5 tjänster. De platser där centralt finansierad dagverksamhet finns är Korallen, Vapengränd, Erneborg, Nynäsgården, Kungshöjden, Rosavilla och Mimergården. Dessa ersätts med två tjänster vardera, med undantag för Nynäsgården och Kungshöjden som ersätts med en tjänst vardera. För Mimergården erhålls ytterligare 1,5 tjänst, då verksamheten är öppen för brukare med demenssjukdom. Tjustgården erhåller också intäkter för en tjänst för den mobila dagverksamhet som utgår därifrån. 18

20 Omsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning (OF) bedrivs med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). OF är organiserad i tre områden och ansvarar för verkställighet av SoL och LSS. Valfrihetssystem enligt LOV finns inom daglig verksamhet. Insatser enligt LSS Insatser enligt LSS beviljas under förutsättning att man tillhör den aktuella målgruppen, att insatsen inte är tillgodosedd på annat sätt och att insatsen behövs för att uppnå goda levnadsförhållanden. Bostad med särskild service Insatsen erbjuds som gruppbostad eller serviceboende och förutom omvårdnadsinsatser ingår kultur- och fritidsaktiviteter, samt hälso- och sjukvårdsinsatser. För barn och ungdom kan även familjehem erbjudas. Bostad med särskild service finns i centralorten Västervik och Gamleby. Daglig verksamhet Insatsen erbjuds vid dagcenter i Gamleby, i centralorten Västervik samt i Hjorted. Personlig assistans Insatsen kan under vissa förutsättningar ges till personer med utvecklingstörning eller autism, personer med förvärvad hjärnskada eller till personer med andra funktionsnedsättningar. Insatsen verkställs både av kommunen och av privata anordnare. Övriga insatser utgörs av stöd av t ex. kontaktperson, ledsagarservice, korttidstillsyn, avlösarservice och korttidsvistelse. Insatser enligt SoL Insatser enligt SoL beviljas under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt och att insatsen behövs för att uppnå skälig levnadsnivå. Särskilt boende Insatsen erbjuds i centralorten Västervik. Boendestöd Insatsen ges till personer i ordinärt boende. 19

21 Dagverksamhet Insatsen består av beviljad dagverksamhet och öppen verksamhet, där personer kan ges sysselsättning. Övriga insatser Övriga insatser är till exempel stöd av kontaktperson och ledsagning, samt stödperson. Organisationsschema för verkställighet OF Förvaltningschef Område Garpe Boende och dagcenter i Gamleby Område Spira Boende i Västervik, personlig assistans, korttid vuxna samt verksamheter för barn Område Spektra Socialpsykiatri (boende, dagverksamhet och boendestöd) samt daglig verksamhet i Västervik 20

22 Budgetförutsättningar Budgetramen för OF för 2016 ökar med 6,2 mkr, vilket motsvarar 2,8 %. Vad som ligger bakom ökningen är, förutom löneökningsanslag, främst en tillfällig överföring av ram från ÄO:s verksamheter, som tidigare beskrivits. En justering från ÄO gällande önskad sysselsättning tillkommer också som en ökning, då OF under 2016 går in i projektet och därmed tar del av de medel som tillskjutits detta. Tillskottet på +2,0 mkr är en del av ett generellt tillskott till nämnden, och är för OF:s del för att delvis kompensera för det intäktsbortfall som sker genom LSSjusteringen mot övriga kommuner. En minskning för engångseffekt gällande bemanna rätt påverkar negativt med -1,1 mkr. Kostnadsbesparingar genom förbättringsarbete finns identifierade med -3,7 mkr, genom införande av schemaplaneringssystem och minskade kostnader för boendestöd genom satsningar på Klubb 41 och hemrehabiliteringsteam hos HS. Medarbetarförslagen gällande förbättringar är tänkta att generera 0,3 mkr. OF Mkr Budget ,5 Volymjustering LSS -3,4 Tilläggsanslag löner 4,4 Engångseffekter bemanna rätt -1,1 Tillskott 2,0 Förbättringsarbete -3,7 Förbättringsarb medarbetarförslag -0,3 Justering mellan verksamheter 0,8 Överföring av ram från ÄO 7,5 Summa förändringar 6,2 Förändringar % 2,8% RAM ,8 Beskrivning av budgetsystemet Inom OF används intäktsfinansiering som budgetmodell. Det innebär att varje enhet får en intäkt för en utförd insats och ska uppvisa ett nollresultat för att ha en budget i balans. Den största delen av intäkterna till enheten är rörliga, och baserade på utförda insatser, och kan därmed variera från månad till månad. Detta för ökad flexibilitet då brukarbehoven ständigt är i förändring, men medför också en svårighet att ställa om snabbt vid minskade intäkter. Vissa intäkter för enheten är fasta, och överenskomna i förväg. Exempel på dessa är hyror, vissa tjänster eller verksamheter, t.ex. korttidsboenden, grundbemanning boenden, nattpatrull etc. 21

23 Verksamhetsuppdelning Omsorg och stöd, funktionsnedsättning Budget 2015 Budget 2016 Skillnad tkr Skillnad % % av total Skillnad % av total Gemensam verksamhet 0,7 1,3 0,6 86% 1% 0% Boenden 104,3 108,6 4,3 4% 47% 1% Dag-/daglig verksamhet, 36,3 38,4 2,1 6% 17% 0% korttidstillsyn LASS & LSS 23,2 22,4-0,8-3% 10% -1% Kontaktpersoner, ledsagning, avlösarservice, stödfamiljer Ordinärt boende, boendestöd, anhörigvård 12,9 11,3-1,6-12% 5% -1% 17,0 17,9 0,9 5% 8% 0% Placeringar 29,1 29,7 0,6 2% 13% 0% Enheters resultat 0,0 0,0 0,0 0% 0% 0% Summa 223,5 229,8 6,2 3% 100% 0% Gemensamverksamhet ökar med 0,6 mkr mot budget Detta kommer av att justeringar från 2015 görs, till största del kommer det av att budgeten för önskad sysselsättningsgrad för 2016 har delats mellan äldreomsorgen och omsorgen för funktionsnedsatta. Boende ökar med 4,3 mkr mot budget Ersättningsnivåerna höjs med 2,5 % motsvarande löneökningarna. Förändringen av budgeten kommer till viss del av att ersättningen för korttidsplatser på Annagården inte låg med i budgeten Ökningen kommer dock till stor del av ett ökat behov av platser för boende med särskild service, som utförs av äldreomsorgen. Dag-/daglig verksamhet, korttidstillsyn ökar med 2,1 mkr mot budgeten Ersättningsnivåerna höjs med 2,5 % motsvarande löneökningarna. Ökningen utöver det kommer av ökade medel i fasta budgetar samt kostnadsökning per brukare. Denna har gått upp genom högre insatsmätningar och fler heldagar. En viss ökning antas också genom att en ny privat utförare startar upp verksamheten LASS & LSS minskar med 0,8 mkr mot budgeten Ersättningen för kommunala utförare är sänkt till 2016, enheterna ersätts nu med assistansersättningen plus ett pålägg med 10 % per utförd timma. Tidigare har timersättningen varit hemtjänstens omvårdnadsersättning för stad, tätort, glesbygd och skärgård. Den sänkta ersättningen möts upp av ett ökat behov av utförda timmar framför allt inom LASS. Kontaktpersoner, ledsagning, avlösarservice, stödfamiljer minskar med 1,6 mkr mot budgeten Ersättningsnivåerna höjs med 2,5 % motsvarande löneökningarna. Förändringen kommer till stor del av ett lägre behov av timmar. Ordinärt boende, boendestöd, anhörigvård ökar med 0,6 mkr mot budgeten Ersättningsnivåerna höjs med 2,5 % motsvarande löneökningarna. Ökningen kommer av ett högre behov av utförda timmar. Placeringar Placeringar ökar något mot budget 2015,vilket kommer av att kostnaderna för placeringar har ökat. 22

24 Antal brukare/annan intäkt VOLYMBERÄKNINGAR I BUDGET Antal etc Årskostnad (inkl material, exkl hyra) SÄRSKILDA BOENDEN Antal boendeplatser 145 platser - Vårdtyngd* 3,25 - Rörlig kostnad/plats/år kr 32,5 mkr Grundbemanning dag - 33,2 mkr Grundbemanning natt - 19,6 mkr KORTIDSBOENDE Södergården 6 platser/dygn 3,6 mkr Tallbacken 6 platser/dygn 4,9 mkr ORDINÄRT BOENDE Antal brukare boendestöd Antal timmar boendestöd mkr Antal brukare hemtjänst 60 - Antal timmar hemtjänst ,3 mkr Nattpatrull 4,2 personer 4,5 mkr DAG-/ DAGLIG VERKSAMHET Antal brukare Rörlig kostnad / plats kr 28,5 mkr Sinnenas hus, öppen verksamhet 1 tjänst 0,4 mkr Klubb 41 0,5 tjänst 0,2 mkr Dramapedagog 0,6 tjänst 0,3 mkr Vaktmästartjänst 0,5 tjänst 0,2 mkr Ankaret 1 tjänst 0,4 mkr Utökat behov - 0,4 mkr Personligassistans LSS/LASS Antal timmar personligassistans LSS timmar 7,5 mkr Antal timmar personligassistans LASS timmar 12,7 mkr Antal timmar personligassistans PAN timmar 2,1 mkr Kontaktpersoner, avlösarservice, ledsagning Antal timmar timmar 10 mkr ÖVRIGT Midgårds fritids - 0,8 mkr Personliga ombud 2 tjänster 0,25 mkr Det är rörliga ersättningar som upptar större delen av OFs budget, och som därigenom också har störst påverkan vid förändrat utfall. För särskilda boenden ersätts enheterna både genom en grundbemanning för dag respektive natt, men också genom en rörlig ersättning baserad på vårdtyngd. Detta för att ge en differentierad ersättning utifrån behov, och den fasta ersättningen möjliggör en likvärdig grundbemanning oavsett storlek på boendet. För 2016 höjs den rörliga ersättningen med 2,5 %. Ersättningen för grundbemanningen är oförändrad, dock har behovet av dagtimmar minskat. 23

25 Korttidsboendena har en anslagsfinansiering, och är beräknade till ett visst personalantal. Anslaget räknas upp för löneökningar. Som stöd i ordinärt boende finns en rörlig budget för boendestöd och hemtjänst, baserad på timmar respektive timmar, samt fast anslag för en nattpatrull på 4,2 personer nattetid. Dag-/daglig verksamhet utgörs av en rörlig ersättning samt fasta anslag. För 2016 räknas ersättningen upp 2,5 % för löneökningar, därutöver har behovet av fasta anslag ökat. Dag-/daglig verksamhet kommer fortsatt att ges ersättning för brukares planerade frånvaro utanför sommaruppehållet, vilket även gjordes Personligassistans LSS/LASS ersätts med en rörlig ersättning. Inför 2016 har ersättningen sänkts för de kommunala utförarna, då de nu ersätts med assistansersättningen plus ett pålägg med 10 % per utförd timma, enligt rekommendation från SKL. Assistansersättningen är det timbelopp som kommunen ersätts med utav försäkringskassan för varje utförd timma. Tidigare har timersättningen varit hemtjänstens omvårdnadsersättning för stad, tätort, glesbygd och skärgård. Kontaktpersoner, avlösarservice och ledsagning ersätts med en rörlig ersättning. För 2016 räknas ersättningen upp 2,5 % för löneökningar. Under övrigt finns några anslagsfinansierade verksamheter, såsom fritids och personliga ombud. Dessa ersätts enligt ett bestämt antal tjänster samt för material. 24

26 Individ- och familjeomsorg Inom Individ- och familjeomsorgen bedrivs verksamheten med stöd av SoL, LSS, lagen om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare (LVM), lagen om unga lagöverträdare(lul), föräldrabalken (FL) med flera och riktar sig till personer som behöver stöd, vård och service inom Individ- och familjeomsorgens samt äldre- och omsorgen om personer med funktionsnedsättnings ram. Verksamheten arbetar med generell service, bistånd som omfattar både egen ansökan, anmälan och insatser kopplade till tvångsinsatser enligt LVU och LVM. Inom Individ- och familjeomsorgen finns Myndighetsenheten, Familjeenheten, Vuxenenheten och Utredningsenheten samt mottagningen för Ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Verksamhetsområdet omfattar verksamheterna: Vård för vuxna med missbruksproblem, barnoch ungdomsvård, övrig vuxenvård, våld i nära relationer, ensamkommande asylsökande flyktingbarn samt äldre och funktionsnedsatta gällande utredning, beslut och uppföljning. Öppenvårdsverksamheterna, genom Familjeenheten och Vuxenenheten, ska vara ett välkänt alternativ för barn och deras föräldrar samt för personer över 18 år att vända sig till för att få råd och stöd. Arbetet inom verksamheten ska vila på en systemteoretisk grund. Organisationsschema Individ- och familjeomsorgen Verksamhetschef Myndighetsenhet Barn- och ungdomsgrupp, Utredningsgrupp Vuxenenhet Beroendeenhet, Aspen och Varvet Familjeenhet Fältassistenter, Familjerätt, Familjegrupp, Familjecentral, Unga vuxna mottagning, Spirea Våld i nära relationer Ensamkommande barn Utredningsenhet ÄO/OF Äldre och personer med funktionsnedsättning, Kontaktpersoner LSS 25

27 Budgetförutsättningar I budgetramen för 2016 har Individ- och familjeomsorgen (IFO) fått ökade anslag med 1,9 mkr, vilket motsvarar 2,4 %. Tillskottet för en extra tjänst genererar också kostnader i samma utsträckning, och förbättringsarbetet ska bidra med minskade kostnader om -0,7 mkr. Individ- och familjeomsorg Mkr Budget ,5 Tilläggsanslag löner 1,8 Tillskott tjänst från förvaltarenheten 0,5 Förbättringsarbete -0,5 Förbättringsarb medarbetarförslag -0,2 Just. mellan vht 0,2 Summa förändringar 1,9 Förändringar % 2,4% RAM ,4 Samtliga verksamheter har fått utökade ramar genom löneökningar, men också minskad genom effekterna av förbättringsarbetet. Enheten för ensamkommande flyktingbarn kvarligger på sin nollbudget. Från gemensam verksamhet flyttar IT-kostnader, vilket gör förändringen mot föregående år stor. Istället ligger dessa kostnader nu budgeterade under respektive verksamhetsgren. Den riktade minskningen genom förbättringsarbete ligger på myndighet, där minskade placeringskostnader spås komma av samverkan mellan beroendeenheten (vuxen) och Landstinget. Vuxenenheten får ramtillskottet som kommer av den överflyttade tjänsten från förvaltarenheten. Utredningsenheten får uppräknat till helårseffekt av den extra tjänst som tillsattes Individ- och Budget Budget Skillnad, % av Skillnad % Skillnad, % familjeomsorg tkr total av total Gemensam vht 3,0 2,2-0,8-27% 3% -1% Ensamkommande 0,0 0,0 0,0 0% 0% 0% Myndighet 44,9 45,6 0,7 2% 55% 0% Vuxenenheten 9,2 10,1 0,8 9% 12% 1% Familjeenheten 11,9 12,3 0,4 3% 15% 0% Utredningsenheten 12,5 13,3 0,7 6% 16% 1% Summa 81,5 83,4 1,9 2% 100% 0% Beskrivning av budgetsystemet Inom IFO-verksamheten används anslagsfinansiering som budgetmodell, och respektive budgetansvarige har sin ram att förbruka, förutom för enheten för ensamkommande flyktingbarn. Denna har en intäktsfinansierad verksamhet, vilken täcks av externa medel som söks från Migrationsverket. Även Myndighet får vissa externa intäkter, från Migrationsverket. Antal klienter Budgetmässigt görs ingen skattning av antal klienter inom IFO-verksamheten. 26

28 Hälso- och sjukvårdsverksamheten I Hälso- och sjukvårdsverksamheten bedrivs verksamhet som grundar sig på hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, HSL 2. Verksamhetens uppdrag är att ge vård på lika villkor till och med sjuksköterske-, arbetsterapeutoch sjukgymnastnivå. Uppdraget omfattar personer i särskilt boende, korttidsvistelse och dagverksamhet i både äldre- och omsorgen och stöd till personer med funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdsverksamheten ansvarar även för hemsjukvård, hemrehabilitering, hembesök och medicintekniska produkter i det ordinära boendet i Västerviks kommun. Verksamheten består även av enheten för korttidsvistelse och växelvård på Annagården. Inom enheten bedrivs insatser både inom SoL och HSL. Inom verksamheten finns även en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som är ett krav enligt lagstiftningen. Verksamhetens medarbetare består av följande professioner; sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, undersköterska och assistent och är organiserad i tre enheter: Enheten för Sjuksköterskor och Undersköterskor Enheten för Arbetsterapeuter, Sjukgymnaster och Assistenter Enheten för korttidsvistelse och växelvård, Annagården Organisationsschema Hälso- och sjukvårdsverksamheten Verksamhetschef Enheten för Arbetsterapeuter, Sjukgymnaster och Assistenter Enheten för korttidsvistelse och växelvård, Annagården Enheten för Sjuksköterskor och Undersköterskor MAS/MAR 27