Minnesanteckningar Strategiska rådet

Transkript

1 Strategiska rådet Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad Minnesanteckningar Strategiska rådet för mötet: Plats för mötet Närvarande: Frånvarande: Kollegierummet, plan 6, Osquars backe 5, Arkitektur, KTH Muriel Beser Hugosson, ordförande, skolchef Mats Wilhelmsson, vice skolchef Per Berglund, fakultetens prodekanus Rickard Espling, extern representant, Skanska Arne Kaijser, lärarrepresentant Charlie Gullström, lärarrepresentant Susanne Jarl, TA-representant David Sandelin, studentrepresentant Andreas Sjölander, doktorandrepresentant Anders Johansson, prodekan Arkitektutbildningen, adjungerad Per Fransson GA Arkitektur, adjungerad Joel Franklin, GA, adjungerad Emelie Blomgren, sekreterare Bo Olofsson, lärarrepresentant Anna Jensen, lärarrepresentant Anette Scheibe Lorentzi, extern representant, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad Susanne Nielsen Skovgaard, extern representant, Trafikverket Catherine Pimenta, HR-ansvarig, adjungerad Johanna Stellan, administrativ chef Jeanette Ekberg, ekonomiansvarig, adjungerad 1 Mötet öppnas Muriel inleder mötet med en kort presentationsrunda. Anders Johansson ombeds berätta kort om det nya arkitekturhuset och avsluta med en kort visning av våningsplanet. Anders framhåller sambandet mellan KTH och omvärlden och informerar om eventet Open house, 7-8 oktober. Inga övriga punkter anmäls. Två mötesdatum sätts till: torsdag 17 november, kl , konferensrummet på skolkansliet, Teknikringen 74 D. torsdag 16 februari 2017, kl , konferensrummet på skolkansliet, Teknikringen 74 D. 2 Föregående minnesanteckningar Muriel går igenom föregående minnesanteckningar. Inga kommentarer anmäls. 1 (5)

2 Muriel återkopplar kort kring temat doktorander. Något som arbetats vidare med är en lathund för anställning av doktorander för att klargöra vad som kan göras bättre och hur man bör tänka vid doktorandrekryteringar. Några punkter som lyftes vid föregående möte var flera personer delaktiga vid anställningsintervju samt att säkerställa att handbok för doktorander följs. En negativ trend inom skolan är att andelen kvinnliga doktorander minskar något. 3 Information från skolan Muriel informerar kort om vad som är på gång inom skolan. Ekonomin: skolan arbetar vidare och Muriel rapporterar att det går bättre än vad som hade befarats. Bland annat arbetar verksamheten för att få mer externa medel. Jämställdhetsaktivitetet: all T/A personal genomgår just nu utbildning. Kommer även att erbjudas fler personer i ledande positioner under hösten. Skolledningen, prefekterna och några avdelningschefer har redan genomgått en 6 dagars utbildning i ämnet. Skoldialog 2 pågår: skolledningen har möte den 6 oktober med rektorsgruppen som innebär förhandlingar för riktade satsningar. 45 miljoner frigörs på hela KTH. Äskanden är tidsbegränsade, vanligen upp till tre år. Centra: mycket aktivitet kring centra. Centrum för byggeffektivitet med Agniezka Jonsson är nyligen inrättat och i förra veckan beslutades om Center for Future Places med Tigran Haas som centrumföreståndare. 4 Utredning av KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå (ca 60 min, inklusive arbete i mindre grupper) Joel som har i uppdrag att samordna skolans remissvar inleder punkten med en sammanfattning av utredningen (presentationen biläggs mötesanteckningarna). Joel ber Per Berglund att förtydliga syftet kring den första frågan som rådet ska reflektera kring Synpunkter på utredningen, allmänt. Per menar att syftet är att öppna upp för allmänna och generella synpunkter på utredningen. Rikard anser att utredningen baseras på en otydlig uppdragsbeskrivning. Därför svårt att komma med synpunkter. Gällande fråga 2 om valideringsprocessen ställer Arne frågan om den processen också är tänkt att användas för att se över befintliga program. Enligt Per Berglund menar utredaren att valideringspunkterna kan användas för både nya och befintliga program. Muriel ställer en fråga kring förslag c) och undrar hur valfriheten egentligen ser ut. Hur säkerställs t ex att Högskoleförordningens mål mot examen uppfylls. Per Berglund förtydligar att detta alternativ representerar ett helt annat sätt att tänka som ligger utanför programstrukturer. Ett sådant alternativ skulle få praktiska konsekvenser såsom en förändrad studievägledning. Muriel menar att det också skulle ställas höga krav på vad studenterna förväntas veta om hur man ska specialisera sig i ett visst ämne. Rikard ställer frågan om HING är inkluderade i utredningen. Joel svarar att fokus i rapporten ligger på civilingenjörsprogrammen även om HING nämns. Arne anser att det är svårt att få grepp om utredningen. Bilderna i presentationen baseras på rektors brev men det är oklart hur rektors frågor och rapporten kopplas samman. Han menar också att alternativ c kanske passar för en del studenter med starkt engagemang men inte för alla. Kan man kombinera de olika alternativen med varandra, t ex c med a. Joel svarar att det redan i dag skulle kunna anses vara så i och med möjlighet att få en ickeprogrammärkt examen. 2 (5)

3 Per Berglund tillägger att det också finns öppen ingång, vilket skulle kunna ses som en variant på alternativ a. Arne påpekar att öppen ingång ger ett bra studentunderlag, studenterna blir mer motiverade efter att de gjort aktiva val i sin utbildning. David ställer frågan hur man skulle välja inriktning om det blev färre ingångar/program. Hur skulle fördelningen se ut? Studentkåren vill inte ha konkurrens mellan studenter som kommit in på utbildningen. Arne understryker detta som en mycket viktig synpunkt. Muriel ber varje grupp att formulera några synpunkter under minuters diskussion. De två grupperna ombeds sammanfattar diskussionen. Emelies anteckningar förmedlas till Joel. Grupp 1 (Anders, Rikard, Joel, David, Per Berglund) Utmaning kring HING framtid, inte med i uppdraget/rapporten. Större behov av högskoleingenjörer än civilingenjörer på arbetsmarknaden. KTH behöver kanske ta en tydligare strategisk ställning för att möta behovet av utbildade högskoleingenjörer i näringslivet. Angående strukturer så har civilingenjörsutbildningen i samhällsbyggnad redan genomgått en stor förändring i och med att lantmäteri och väg och vatten samordnades till en ingång. Studenterna väljer inriktning efter ett par år. Detta liknar alternativ b. Per Berglund kommenterar att det finns andra program som skulle kunna göra detsamma. En annan fråga som diskuterades är vad som kännetecknar en KTH- ingenjör. Vad är det som särskiljer/utmärker KTHs civilingenjörer jämfört med andra. Det är viktigt att fortsätta det arbete med ett pedagogiskt angreppssätt och bygga vidare på det för att komma fram till ett förslag på struktur. Muriel kommenterar att det är en intressant fråga och reflekterar över att det tidigare var tydligt att vissa baskunskaper följde med en civilingenjörsexamen men att detta numera är mer uppluckrat. Detsamma gäller för HING och arkitekter. Muriel påminner också om den diskussion som fördes om huruvida de som gick lantmäteri skulle få kalla sig civilingenjörer. Rikard lyfter frågan kring KTHs attraktivitet och menar att KTH inte syns tillräckligt. Det är viktigt att marknadsföra KTH som universitet, Stockholm som universitetsstad. En utmaning är bostadsbristen. Kanske inte det viktigaste men hänger ihop med utredningen, menar han. Anders instämmer i att vi kan bli bättre på att lyfta fram vad KTH kan erbjuda. Anders framhåller att det borde vara kvaliteten i utbildningen som ska framhävas. Det är en stor konkurrens mellan lärosäten i att vara speciella. Men KTHs varumärke kanske byggs på något annat. Arne lyfter fram att KTH har en unik både bredd och djup. Han menar att det inte är många lärosäten som kan erbjuda det. Han lyfter KTHs kompetens inom energi som ett exempel och hänvisar till energiplattformen. Arne menar att den bredden på olika kompetenser inom KTH kan synliggöras och användas bättre. En framtida vision menar Rikard kunde vara att KTH erbjuder studentbostäder till utomlandsstudenter första året. Han jämför med Boston, USA. Per Berglund informerar om att de betalande masterstudenterna faktiskt har bostadsgaranti. Antalet betalande studenter beräknas snart nå 500. Grupp 2 (Arne, Susanne, Per Fransson, Andreas, Mats) 3 (5)

4 En övergripande kommentar, påpekar Arne, är att utredningen inte är särskilt bra. Den har inga tydliga slutsatser utan ses mer som en bakgrundsrapport utan tydliga rekommendationer. Utifrån utredningen bör man komma med förslag. Kanske be andra grupper att komma med konkurrerande förslag. Bör sträva efter större valfrihet. Uppmuntra studenter att göra egna medvetna val i sin utbildning så att de inte blir passiva konsumenter. Undvika så att det blir konkurrens om vissa utbildningar efter några år. Inte en struktur som begränsar valen efterhand. Konservativt att utgå från näringslivet som styrande för att formulera behov. Vi har andra framtidsutmaningar som bör tas i beaktande. Flexibilitet i utbildningen, att använda andra former av lärande såsom E-learning. Behöver inte alltid vara storföreläsningar. Bra om man kan tänka om kring ekonomi och organisationen av grundutbildningen. Per Fransson tar arkitektutbildningen som ett skräckexempel i stelbenthet. Valmöjligheter som inte finns. Knyter an till punkten gällande kopplingen mellan arkitektur- och civilingenjörsutbildningen. KTH behöver bli bättre på att öppna upp för och utöka samarbete. Saker som ekonomi och schemaläggning borde inte vara begränsande. Anders reflekterar kring ett material som hette KTH in your pocket som var ett kort informationsblad om forskningen vid KTH. Något liknande kunde göras för att synliggöra alternativen inom grundutbildningen. Det är inte lätt att hitta på hemsidan. Arne kommer tillbaka till punkten om nytänkande och ökad flexibilitet i undervisningen. Idag finns många kurser som schemaläggs kanske en gång per år. En idé är att spelar in föreläsningar som sedan kan ges i en annan form, lett av en seminarieledare som har hand om en grupp som tittar på inspelade föreläsningar. Det skulle skapa större flexibilitet. En sådan lösning måste fortfarande vara schemalagd då undervisande personal skulle fungera som seminarieledare. För att skapa större valfrihet för studenterna bör vi fundera över hur vi kan omstrukturera utbildningen, menar Arne. Muriel kommenterar att det då initialt skulle behövas en hel del jobb om alla kurser skulle struktureras på samma sätt. Tillgänglighet av lärare är central och det skulle behöva schemaläggas. Vilket innebär att kurserna inte skulle kunna ges precis när som helst, men oftare än en gång per år. Susanne lyfter frågan kring genomströmning och vikten av att hitta motivation för studenter i arbetslivet som inte tagit ut examen. Det är en ekonomisk fråga. Några tankar är att utforska möjligheter att t ex avskriva delar av studielån om man tar ut sin examen. Liknande exempel finns i Nederländerna. Där skulle även branschen kunna hjälpa till, för att motivera studenter att ta ut examen. Punkten avslutas med några övriga kommentarer: Rikard menar att praktikplatser är viktiga, speciellt för de mer praktiska utbildningarna. Arne menar att det behövs mer utbildning på engelska för att kunna bredda rekryteringen till utbildningarna. Bland annat för nyanlända. Några idéer är att införa tekniskt basår på engelska samt 4 (5)

5 åtminstone några ingångar på engelska. Andreas instämmer i att det finns möjligheter och fördelar av att erbjuda fler utbildningar på engelska. Sverige skulle stå sig bra i konkurrens med andra länder, utbildningen här är i många fall billigare än i andra länder. Joel framhåller samtidigt att vi utbildar för den svenska arbetsmarknaden. Men att ingången till utbildningen, t ex ett basår på engelska vore bra men det är också viktigt att läsa svenska under utbildningen. Andreas menar att det hade varit en bra idé att erbjuda ett tekniskt halvår på engelska för de som t ex är intresserade av högskoleingenjörsutbildningen och inte behöver hela det tekniska basåret. 5 Övriga frågor Inga övriga frågor anmäls. 6 Nästa möte Muriel avslutar mötet och informerar om att ett nytt tema ska sättas till nästa gång. Joel skickar remissvaret till strategiska rådet. Nästa möte sattes till torsdag 17 november, kl , konferensrummet på skolkansliet, Teknikringen 74 D. Ytterligare ett mötesdatum inplanerades till torsdag 16 februari 2017, kl , konferensrummet på skolkansliet, Teknikringen 74 D. Mötesanteckningar Emelie Blomgren 5 (5)