Minnesanteckningar Strategiska rådet

Transkript

1 Strategiska rådet Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad Minnesanteckningar Strategiska rådet för mötet: Plats för mötet Närvarande: Frånvarande: Dean s Office, Teknikringen 74D, KTH Stellan Lundström, ordförande KTH, skolchef Muriel Beser Hugosson KTH, vice skolchef Per Berglund KTH, prodekanus Rickard Espling, Skanska Susanne Nielsen Skovgaard, Trafikverket Bo Olofsson, lärarrepresentant KTH Arne Kaijser, lärarrepresentant KTH Anna Jensen, lärarrepresentant KTH Susanne Jarl, TA-representant KTH Pouriya Parsanezhad ersätter Johan Spross, doktorandrepresentant KTH Johanna Stellan, administrativ chef KTH Joel Franklin, adjungeras för punkt 3, 7 Eva Liedholm, adjungeras för punkt 4 Inga Lill Söderberg, adjungeras för punkt 5 Sigrid Katzler, adjungeras för punkt 6 Per Roald, adjungeras för punkt 8 Emelie Blomgren, sekreterare KTH Maria Hult, KTH/ABE Catherine Pimenta, HR-ansvarig, adjungerad KTH Anders Johansson, prodekan Arkitektutbildningen, adjungerad KTH Jeanette Ekberg, ekonomiansvarig, adjungerad KTH Anette Scheibe Lorentzi, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad Charlie Gullström, lärarrepresentant KTH Emma Bergqvist, studentrepresentant KTH 1 Mötet öppnas - kort uppdatering om verksamheten Stellan inleder med att informera om de avslutade diskussionerna angående verksamhetsuppdrag (rektorskontraktet). Medel i form av myndighetskapital för ett vattencenter är det troligt att skolan kommer att erhålla. Muriel informerar vidare om de riktade satsningar som troligtvis kommer att beviljas: i tre år centrum i byggeffektivitet. - Gemensamt doktorsprogram med Singapore. Ämnesområdet gäller byggvetenskap, mark- och vattenteknik samt transportvetenskap. Ca kr för att bland annat anställa doktorander. Gemensam satsning med EES skolan. 1 (5)

2 Stellan meddelar slutligen att vid nästkommande möte i strategiska rådet har skolan en ny skolledning med Muriel som skolchef och Mats Wilhelmsson som vice skolchef. 2 Översyn av civilingenjörsprogram på KTH Joel Franklin uppdaterar rådet kring arbetet och berättar om erfarenheter från ett studiebesök till TU Eindhoven som gjort stora förändringar av utbildningen. Bland annat har all grundutbildning samlats i ett gemensamt 3-årigt program i ett s.k. Bachelor college. Resultatet av TU Eindhovens arbete blev ett trendbrott med ett ökat antal sökande till utbildningen och en större andel kvinnliga sökanden. Joel menar att exemplet i Eindhoven visar att man inte behöver tänka på samma sätt som tidigare. Eindhovens omstrukturering kommer inte att kunna följas full ut menar Per Berglund bland annat eftersom utbildningen endast har en ingång. Per påpekar också att i diskussioner kring genomströmning ser det mycket olika ut då Eindhoven tar in alla sökanden. I slutet av januari kommer arbetsgruppen att träffa utredaren av KTHs programstruktur. 3 S-programmet -strategifrågor i planeringen för årskurs 1-3 Eva Liedholm Johnsson presenterar arbetet med programutveckling av S-programmet som konstaterats vara det bredaste programmet i samhällsbyggnad i Sverige. Frågan kring balans mellan bredd och djup i utbildningen har fortsatt stått i fokus. Förändringarna i utbildningen implementeras successivt och just nu jobbar gruppen med årskurs 3. Eva informerar om kommande aktiviteter såsom inriktningsinformation, yrkesverksamma ska bjudas in för att möta studenter i samarbete med samhällsbyggnadslänken, öppet hus den 8:e februari samt Lava- mässa den 11:e februari. De fem masterprogrammen presenteras kort och Eva berättar att vissa inriktningar är mappade till flera masterprogram vilket innebär en garanterad plats på något av dessa masterprogram. Det finns tankar på att mappa fler inriktningar mot flera masterprogram Hon menar också att en viktig fråga att diskutera för strategiska rådet är kopplingen till energi- och miljöprogrammet. Energi och miljö har sex inriktningar varav tre stycken ges på ABE. En del i arbetet är att minska antal inriktningar från nio till fem för att göra det tydligare för studenterna. En annan ambition är att införa fler villkorligt valfria kurser för några inriktningar i årskurs 3. Arne hade önskat mer inslag av kurser inom ämnesområdet historiska studier. Han jämför med ämnesområdet energi och miljö som har fått ett större genomslag. 2 (5)

3 4 Uppdragsutbildning Design, byggande och staden Inga-Lill Söderberg presenterar arbetet med att inrätta ett 60 hp magisterprogram där målgruppen utgörs av yrkesverksamma där företaget eller organisationen anmäler och betalar. Utbildningen ska kunna läsas som enstaka kurser eller som ett helt program och satsningen har delvis finansierats av en donation. En grupp bestående av kursutvecklingsansvariga har tillsatts och det är planerat för en gemensam workshop den 11:e januari. Två utav de planerade kurserna startar redan under våren Bostadsbyggande från ax till limpa 7,5 hp och Byggandets ekonomi, kalkylering och finansiering 7,5hp. Den första är en övergripande kurs som innehåller teknikhistoria, planeringsprocesser, mark exploatering, byggfrågor osv. Just nu pågår marknadsföring och temat för kampanjen är problem som diskuteras och som löses gemensamt av akademiker och praktiker. Ett syfte med kampanjen är också att synliggöra forskare. Priserna för utbildningen är marknadsmässigt satta, kr plus moms för 7,5 hp. Ett problem som uppmärksammats är att arkitekter som har enskild firma inte kan beställa utbildningen. Uppdragsutbildningen jämförs med KTH Executive School och Stellan pekar på två stora skillnader dels att målgruppen skiljer sig åt samt att det inte ges några poänggivande kurser inom KTH Executive School. Frågan om avgiftsbelagd utbildning lyfts av Arne som menar att det är en viktig principiell fråga. Stellan menar att det viktigaste bidraget med uppdragsutbildningen är att närma sig branschen. Per Berglund påpekar att uppdragsutbildning fortfarande är nytt och utgör en mycket liten del av KTHs verksamhet. Startskottet för denna typ av verksamhet var regeringens beslut som verkställdes 2011, då bl. a. utbildningen avgiftsbelades för tredjelands studenter. Arne menar att det borde finns en konsekvensanalys på hur uppdragsutbildning och liknande påverkar övrig verksamhet. 5 RICS Ackreditering av masterprogrammet Real Estate and Construction Management Sigrid Katzler presenterar det arbete som lett till att RICS (Royal Institution of Chartered Surveyors) har ackrediterat masterprogrammet i fastigheter och byggande. Institutionen har arbetat mot detta under en lång tid och ackrediteringen innebär att programmet ur ett internationellt perspektiv håller en hög standard för utbildning inom fastighetsområdet. Ackrediteringen har gjorts i två steg utbildningen samt utvärdering av profession. En ackrediteringskommitté besökte institutionen, träffade skolledningen, studenter, alumni och lärare samt tittade på examensarbeten inom programmet. Utvärderingen var krävande, mycket statistik togs fram. Ackrediteringsprocessen kostade runt 7000 euro. Ett kriterium var inslag av s.k. external examiners i utbildningen. Sigrid förtydligar att det inte handlar om examinatorer utan personer som granskar programinnehållet. 3 (5)

4 Ackrediteringen är viktig dels för att många av studenterna hamnar på en internationell arbetsmarknad. Det finns endast två RICS-ackrediterade program i hela Norden och en förhoppning är att kunna attrahera fler internationella studenter. 6 Arkitektur och teknik utredningsuppdrag Joel berättar kort om läget för utredningen av ämnet arkitektur och teknik. En reviderad tidplan har tagits fram och arbetet pågår från början av december till juni. Joel påpekar att det är gynnsamt att kunna ta del av resultaten från den större KTH- utvärdering som presenteras i april. Joel framhåller att utredningen kan utmynna i förslag om att inrätta nytt huvudområde arkitektur och teknik eller förslag till nytt masterprogram. Chalmers har båda dessa. Det är också möjligt att utredningen leder till förslag på en rad mindre åtgärder. Rickard påpekar att det inte finns några civilingenjörer i referensgruppen, vilket föreslås för att öka legitimitet. Joel svarar att han kan öppna upp för diskussion i en bredare grupp. 7 2-årigt program i Byggproduktion omvandlas till 3-årigt För två år sedan fick Per Roald i uppdrag från skolchef för att utreda programmet och han inleder med en kort bakgrund till den två-åriga högskoleutbildningen i byggproduktion. I dagsläget finns en samläsning av kurser mellan de två programmen Byggproduktion och Byggteknik och design. Idag finns möjligheten för studenter inom Byggproduktion att tillgodoräkna 60 % av kurserna och söka om antagning senare del i Byggteknik och design. Ett förslag är att bygga på Byggproduktion med ett tredje år med arbetsplatsintegrerade kurser. Förändringen är tekniskt enkel menar Per men risken är att studenterna inte tar examen eftersom de är attraktiva på arbetsmarknaden och anställningsbara efter två år. Ett sätt att hantera den risken är att se till att näringslivet är starkt inkopplade i kurserna. Ett andra förslag är att baka in Byggproduktion i Byggteknik och design men som en särskild ingång/spår med behörighetskravet allmän behörighet istället för särskild behörighet. Däremot måste vissa krav uppfyllas mot en högskoleingenjörsexamen vilket gör detta alternativ svårare menar Per. Per nämner också att endast 5-6 personer som väljer anläggningskurser utav 150 studenter i 3:an inom Byggteknik och design, nästan samtliga väljer alltså installationsspåret. Inom Byggproduktion finns också de två spåren Byggproduktion/anläggning eller byggproduktion/installation och där finns en jämn fördelning mellan de två spåren. 8 Förslag till master i tillämpad geodesi Anna Jensen presenterar förslaget och berättar att det idag saknas utbildning i geodesi på masternivå i Sverige men det efterfrågas av branschen. 4 (5)

5 Just nu är det mycket fokus på geodesi internationellt, till stor del på grund av en ny FN resolution. Att programmet föreslås inrättas på KTH beror till stor del på att här finns kunskap och resurser. Ett alternativ till KTH hade varit Högskolan i Gävle. Ämnet tillämpad geodesi är inriktat på bl. a. geodetisk monitorering av klimatförändring för hållbar utveckling och process- och produktutveckling i mätbranschen. Underlaget för utbildningen beräknas till studenter per år. Inom programmet planeras för distanskurser vilket innebär att studenterna inte behöver boende i Stockholm för hela utbildningen. Olika samarbeten med Mittuniversitetet och Gävle ses som ett bra sätt att säkra rekrytering. Det kan behövas diskussioner om masterprogrammet ska kunna ingå som en del av en civilingenjörsexamen. 9 Övriga frågor Inga övriga frågor anmäls. 10 Nästa möte Vårens mötestider sattes till 16: e februari, kl samt 11: e maj, kl Minnesanteckningar: Emelie Blomgren 5 (5)