Minnesanteckningar Strategiska rådet

Transkript

1 Strategiska rådet Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad Minnesanteckningar Strategiska rådet för mötet: Plats för mötet Närvarande: Frånvarande: Dean s Office, Teknikringen 74D, KTH Muriel Beser Hugosson, ordförande, skolchef Mats Wilhelmsson, vice skolchef Per Berglund, fakultetens prodekanus Rickard Espling, extern representant, Skanska Anette Scheibe Lorentzi, extern representant, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad Bo Olofsson, lärarrepresentant Arne Kaijser, lärarrepresentant Charlie Gullström, lärarrepresentant Susanne Jarl, TA-representant Amanda Sterner Nordin, studentrepresentant Johan Spross, doktorandrepresentant Johanna Stellan, administrativ chef Jeanette Ekberg, ekonomiansvarig, adjungerad Joel Franklin, GA, adjungerad Emelie Blomgren, sekreterare Catherine Pimenta, HR-ansvarig, adjungerad Maria Hult, kommunikationsansvarig, adjungerad Susanne Nielsen Skovgaard, extern representant, Trafikverket Anna Jensen, lärarrepresentant Anders Johansson, prodekan Arkitektutbildningen, adjungerad 1 Mötet öppnas Muriel inleder mötet och informerar om att mandatperioden för skolchefs- samt vice skolchefsuppdraget är på 1,5 år, till och med 30 juni En kort presentationsrunda följer. Anette Scheibe Lorentzi är ny extern representant. Hon är Stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad med bakgrund på KTH. Hon har bland annat varit ordförande i Stockholms byggnadsförening. Mats Wilhelmsson sitter med i Strategiska rådet för första gången som vice skolchef. Han är professor i fastighetsteknik vid KTH sedan Föregående minnesanteckningar Muriel går igenom föregående mötesanteckningar för mötet som hade tema utbildning. 1 (5)

2 Amanda Sterner Nordin påpekar att det ska finns studenter som deltar i arbetet med översynen av S- programmet, men de verkar inte ha utsetts. Joel framför detta till Eva Liedholm-Johnsson som leder arbetet. 3 Uppdatering kring pågående aktiviteter Muriel informerar rådet om arbetsdelningen med Mats vilken bl a innebär att Muriel behåller fakultetsförnyelsearbetet och att de delar på representationen i olika forum. Mats har, som en tillfällig lösning, tagit rollen som centrumföreståndare för Centrum för hållbart samhällsbyggande då Amy Rader Olsson valt att kliva av posten. Pågående aktiviteter: - Centrum för byggeffektivitet planeras komma igång under våren. Inväntar beslut från rektor och Research Office. - En satsning som bygger på donationer från en stiftelse planeras för under arbetsnamnet Hållbar stadsutveckling vilket kan bli ett centrum eller en professur. - Stiftelse donerar medel för satsning på ett centrum för offentliga rum. - Vattencentrum, KTH-satsning med myndighetskapital med många skolor inblandade. ABE är drivande. En stor ansökan är även inlämnad till Vinnova. - Joel återkopplar från föregående möte gällande S-programmets översyn. Per Berglund informerar att under nästa GA-möte planeras en timme med Anders Axelsson som leder den pågående programstrukturutredningen. Det tillfället blir sista chansen att lämna synpunkter till utredaren. Den 1 mars ska en första rapport presenteras i fakultetsrådet. Slutrapporten i april. Ovanlig utredning på så sätt att den har varit öppen och många har fått möjlighet att komma med synpunkter. Möjligt att slutrapporten innehåller förslag som kan kräva nationell samling kring exempelvis ingenjörsrollen. - Uppdragsutbildning i form av magisterprogram kommer att skjutas upp till hösten. Tänkt att starta våren 2016 men krävdes mer arbete. - Joel informerar att ett av skolans förslag till MOOC- kurs har beviljats. Den kommer att ges inom industriell ekologi med namnet Sustainability for engineers. Massive open online courses (MOOC) är kurser som är helt öppna och gratis, de ger inga hst, hpr och studenterna får inga högskolepoäng. Det är extremt liten genomströmning. Det största syftet är branding, att visa upp KTH. - Charlie nämner arbetet med Centra för Konst, teknik och design. Tre skolor ITM, ABE och CSC är inblandade och har kopplingar mot konst och interaktivitet. - En ny rektor ska tillsättas till den 12 november. En nomineringskommitté har arbetat fram en kandidat och Per tillägger att det är första gången som denna process används. Detta baserat på en utredning som visar att en sluten process är fördelaktigt för att inte skrämma bort kandidater som har andra positioner. - Skolan var representerad på LAVA med monter kring forskarutbildningen/doktorandtjänst då det upplevs finnas en låg kunskap i hur man blir doktorand samt vad det innebär. Syftet var att påminna om att KTH också är arbetsgivare. En förhoppning är att det ska locka fler kvinnor att söka. Muriel har föreslagit att liknande satsningar organiseras centralt men inget vidare intresse. - Årets siffror visar ett ökat antal betalande masterstudenter jämfört med i fjol. Diskussion följer och 2 (5)

3 Anette undrar huruvida stipendiesystemet är utbyggt. Per svarar att det nästan är tvärtom färre stipendier. Svenska Institutet har skurit ner antal stipendier. Kostnader för att studera på masternivå på KTH är kr per år. Mindre än andra länder såsom Storbritannien. En skattefinansierad student kostar ca Antagningen av betalande- och svenska studenter görs på samma sätt. Däremot har processen till viss del ändrats gällande kvoter för europeiska- och utomeuropeiska studenter. Rådet diskuterar anledningar till varför antalet betalande masterstudenter ökat. Numera är det en betydande del av KTHs inkomst, uppemot 500 individer som betalar. 4 Ekonomi Muriel informerar om att resultatet för 2015 visar att skolan har ett underskott på 27 miljoner kr och en omsättning på drygt 600 miljoner. För innevarande år visar budget ett underskott på 40 miljoner kr. Skolan behöver arbeta med olika åtgärder, på olika fronter. Vi behöver se över hur vi använder personal såsom konsulter samt lokaler. Lokalkostnaden är hög på KTH då marknadsmässiga hyror råder. KTH äger inte fastigheter som en del andra lärosäten. Med anledning av det stora underskottet, jämfört med förra årets utfall, har skolan blivit kallade till Universitetsförvaltningen (UF) för att gå igenom prognosen. En stor ekonomisk fråga för skolan är de minskade GRU-anslagen från regeringen i kombination med en ny fördelningsnyckel för GRU-medel vilken också påverkar ABE. Skolan har bra siffror för genomströmning och har fått många att ta ut examen. En annan bidragande orsak är att UF har räknat på annat sätt när det gäller arkitekturs s.k. designprislapp. Det betyder att det finns olika anslag för olika studenter och att skolan i detta fall har betalat för mycket overheadkostnader för arkitekturstudenterna. Skolan driver den frågan mot UF. Några ökade lokalkostnader är ett faktum som måste hanteras. Kompensationen är fortfarande en fråga som skolan driver mot UF. Sveriges förenade studentkårer driver frågan om GRU- tilldelning mot regeringen. Det konstateras att KTH blir mer beroende av externfinansiering och att avvägningar blir aktuella mellan effektivitet och kvalitet i utbildning kopplat till minskade GRU-anslag. Uppdragsutbildning nämns som en möjlighet. Miljöer inom skolan är duktiga på att dra in externa medel, 297 miljoner kr i oförbrukade medel. Per menar att en av de viktigaste frågorna som fakultetsrådet driver är en ökad insyn i skolarnas ekonomi, viktigt att det blir transparent. Om någon önskar skolans ekonomirapport, maila till Emelie. Diskussion förs kring hur rådet kan användas för att tänka om kring utbildning utan att tappa kvalitet. Charlie tillägger att KTH kommit långt med det pedagogiska programmet, lyft kvaliteten och effektiviserat. Hon menar att fokus för förändring bör ligga på att samordna kurser och liknande, inte på lärarinsatser. Bo betonar vikten av att utforska alternativa samarbetsmöjligheter t.ex. med SU eller företag för att samutnyttja resurser, både inom KTH samt mellan företag. Ytterligare en fråga som lyfts är hur rådet vill använda de externa representanter samt tvärtom. 3 (5)

4 5 Diskussion kring strategiska rådets funktion Anette lyfter frågan om vilka förväntningar som finns på vad ett strategiskt råd ska göra ersattes de tidigare skolstyrelserna med strategiska råd. Skolstyrelsen fattade bl a beslut om bokslut. Amanda menar att fokus bör ligga på övergripande frågor av stor vikt, arbetsordningen som ett exempel. Poängen med de strategiska råden, menar Per, är att kunna utnyttja grupperingen för att förankra och diskutera olika frågor såsom t ex underskottet. Viktigt att det ännu mer blir så. Johan har frågat kollegor om vad de anser att rådet ska göra. Ett svar var att peka ut skolans mål och att gärna göra de mätbara, t ex inrätta fyra MOOC kurser inom 5 år. Amanda lägger till att rådet borde arbeta med skolans utvecklingsplan, fakultetsförnyelsearbetsplan och andra dokument som visar vad skolan vill. Rikard jämför med hur det ser ut i företagsvärlden där det diskuteras alternativa vägar framåt och där ledningen får hjälp innan beslut ska fattas. Det kräver att underlag förbereds inför mötet och en god framförhållning. Det hade varit bra att exempelvis gå ut i samhällsbyggnadslänken, studienämnd och doktorandråd med olika frågeställningar för att skapa underlag för rådets diskussionspunkter. Charlie menar att det borde finnas informationskanaler till och från verksamheten, hon pekar på vikten av transparent ledarskap. En idé är utskick från skolledningen när något nytt och större händer såsom start av ett nytt centrum. Muriel svarar att hon ska fundera på eventuella ytterligare kommunikationsbehov. Det är viktigt att särskilja ledningsgrupp och strategiskt råd, menar Arne. En styrka med rådet är att det inte förknippas med ansvar, vilket gör att vi kan tänka lite längre. Uppgiften bör vara att hålla ett långsiktigt fokus. Ett sätt bli mer långsiktigt är att formulera en strategi, det har t ex gjorts på avdelningen för historiska studier. Dels är det en intressant aktivitet, en frivillig strategi och inte så mycket fokus på utvecklingsplan. Vad är en lämplig horisont och vilka frågor är i så fall viktiga. Muriel instämmer i diskussionen om att rådet kan vara ett bra forum att ventilera frågor, att diskutera bredare och en möjlighet att våga tänka fritt. Jämfört med ledningsgrupp där det finns många ramar som styr. Muriel ställer också frågan om det finns behov att fortsätta med informationspunkter. Såsom diskuterats, menar Per att det är bra med information om vad som händer kopplat till olika teman som framtida möten kan organiseras kring. Rikard återkommer till vikten av att förbereda information och underlag till mötena. Löpande information skulle kunna hanteras i någon form utav utskick. Angående mötesformen fungerar två timmar bra men det kan vara värt att ibland byta format såsom att arbeta i mindre grupper kring olika teman. Muriel undrar hur rådet ställer sig till att åka iväg, till exempel middag till lunch. Kan vara bra att komma ifrån campus, möjligen göra något studiebesök, kanske de externa representanterna kan fungera som värdar. Bra för att komma igång med diskussioner. 4 (5)

5 Arne påpekar vikten av att adjungera berörda personer till diskussionerna, t ex i fråga om utbildning att studenter adjungeras. Muriel avslutar diskussionen och meddelar att tema lanseras till nästa gång, troligtvis angränsande till ekonomi. Rådet ombeds också fundera över vilka framtida teman för strategiska rådets möten kan vara. 6 Övriga frågor Rikard informerar kort om arkitekturfestivalen Open House Stockholm som lanseras imorgon. Under 7-8 oktober kommer allmänheten att få guidade visningar av spännande byggnader och platser. 7 Nästa möte Är sedan tidigare satt till onsdag den 11 maj, kl ca 17.00, konferensrummet, Dean s office. Mötesanteckningar Emelie Blomgren 5 (5)