Minnesanteckningar Strategiska rådet

Transkript

1 Minnesanteckningar Datum för mötet: Plats för mötet Närvarande: Frånvarande: Dean s Office, Teknikringen 74D, KTH Stellan Lundström, ordförande KTH, skolchef Muriel Beser Hugosson KTH, vice skolchef Per Berglund KTH, prodekanus Rickard Espling, Skanska Susanne Nielsen Skovgaard, Trafikverket Bo Olofsson, lärarrepresentant KTH Arne Kaijser, lärarrepresentant KTH Charlie Gullström, lärarrepresentant KTH Anna Jensen, lärarrepresentant KTH Emma Bergqvist, studentrepresentant KTH Johan Spross, doktorandrepresentant KTH ja Johanna Stellan, administrativ chef KTH Jeanette Ekberg, ekonomiansvarig, adjungerad KTH Per Roald, adjungeras för punkt 6 Joel Franklin adjungeras för punkt 5 a) Emelie Blomgren, sekreterare KTH Maria Hult, KTH/ABE Anette Scheibe Lorentzi, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad Catherine Pimenta, HR-ansvarig, adjungerad KTH Douglas Damström, studentrepresentant KTH Anders Johansson, prodekan Arkitektutbildningen, adjungerad KTH Susanne Jarl, TA-representant KTH 1 Mötet öppnas Stellan Lundström öppnar mötet. Kort presentation av deltagare. 2 Föregående minnesanteckningar Inga synpunkter anmäls och föregående minnesanteckningar läggs till handlingarna. 1 (5)

2 3 Stadsbyggnad Stellan berättar att en stiftelse är beredd att göra en donation för att inrätta professur i stadsbyggnad. Stiftelsen är kopplad till Per Arwidsson som grundade fastighetsföretaget Granen. Satsningen på en professur i stadsbyggnad ligger i linje med det arbete som pågått inom skolan. Stellan har planerat ett möte med Arwidssons stiftelse för att diskutera frågan vidare. Inom skolan finns flera personer med ämneskompetens som bland andra Daniel Koch, Katja Grillner, Göran Cars, Muriel Beser Hugosson och Karin Bradley. Det finns även diskussioner om ett antal lektorat. 4 Dome of visions kort presentation av Charlie Gullström Charlie presenterar det pågående projektet Dome of visions. Kupolen färdigställs just nu och den byggs upp mellan flyglarna på Valhallavägen. Projektet uppstod i planeringen av den konferens där Christer Fuglesang skulle samla 100 astronauter. I diskussionerna kring plats för konferensen uppmärksammades möjligheten för kortvariga bygglov. Ett samarbete inleddes med NCC som tog med sig konceptet med den tillfälliga kupolen vilket redan introducerats i Danmark. Kupolen blir en plats där vi synliggör vad vi gör i korridorerna på KTH säger Charlie som menar att det finns få sådana platser idag och det behövs mer samverkan. Kupolen är en bra plats för att hålla seminarier, möten och forum. Inuti kupolen finns ett rum som är uppbyggt som växthus. KTHs arkitekturstudent Stefania Dinea vann en tävling och fick designa det inre rummet. Ett av motiven är att få studenter att komma närmare verkligheten, att koppla samman akademi med näringsliv. Det planeras för fyra olika teman - Influenced by Space; Energised by Nature; Empowered by the City och Challenged by Water. Det finns luckor i programmet vilket kan hittas på hemsidan Projektet finansieras främst av industrin men även till viss del av skolchef och prefekt vid arkitektur. Projektet planeras att pågå under ett år men bygglovet är lite längre och det är därför möjligt att förlänga projektet. Det finns en gräns på 149 personer som kan vistas i lokalen som helhet och det finns plats med sittning för 30 personer. Stellan tackar för Charlies initiativ i projektet. 5 Informationspunkter a) Ämnet arkitekturteknik GA Joel Franklin har fått ett uppdrag att utreda ämnet arkitekturteknik. Joel berättar om uppgiften att utreda utbildningsämnet. En referensgrupp fastställs nu och arbetet ska utföras under hösten och vintern och rapporteras i mars. En del i arbetet är att undersöka vad som görs på andra lärosäten i ämnet samt vad studenter ser för behov av utbildning inom området. En utgångspunkt i utredningen är betoning på grundutbildning, inte masterutbildningen. Ett möjligt resultat är att området redan täcks. Mot bakgrund av rektors ambition att se över hela programstrukturen ställs frågan till Joel om det skapar 2 (5)

3 osäkerhet för den här utredningen. Joel svarar att det gör det generellt men inte direkt till det specifika uppdraget. Stellan ber prodekanus Per Berglund redogöra kort för vad den KTH-övergripande översynen av programstruktur innebär. Per förklarar att det är en större utredning som har varit på tapeten längre. Ambitionen är bredare ingångar vilket i praktiken innebär färre ingångar. Detta står skrivet i gällande och tidigare utvecklingsplaner. Utredningen leds av tidigare rektor vid LTU och en referensgrupp som består av omkring fem KTH-representanter från olika fakultet. Några hållpunkter i utredningen är breda ingångar, fokus civilingenjörsutbildning och avnämarnas behov. Slutresultatet av översynen ska rapporteras i april 2016 och i november samt januari ska delrapporter lämnas in. Rådet diskuterar vad som föranlett utredningen och något som upplevs som ett problem idag är svårigheter att marknadsföra de många programmen till potentiella studenter. Per menar att det kommer att behövas både bredare ingångar kompletterat med de mer inriktningsspecifika utbildningsprogram som finns som exempelvis energi och miljö. b) Donationer Stellan informerar om donationer till skolan om totalt 30 miljoner: 10 miljoner från en stiftelse för ljus och design har beviljats, 10 miljoner för ny professur (Anna Kadefors) från olika företag i fastighetsbranschen samt 10 miljoner för uppdragsutbildning. c) Äskanden Muriel berättar om årets äskanden och att skolorna i år kan äska om satsningar finansierade med myndighetskapital och riktade(tidsbegränsade) satsningar. Direktivet var att skolorna fick inkomma med tre förslag om myndighetskapitalsatsningar om vardera 10 miljoner. Skolan har lämnat in tre förslag: 1. Bildandet av ett vattencentrum. Centrat skulle beröra även andra skolor men ABE skulle ha ansvaret och centrat skulle ligga på SEED. 2. Långsiktiga beslut. Satsningen är ABE-specifik och berör filosofi och historia samt transportvetenskap. Handlar om infrastrukturinvesteringar, hur det värderas och hur vi tar långsiktiga beslut. 3. Äskande för GIS, CAD och Bim digitaliserings-lab. I år frigörs ca 45 miljoner på hela KTH som ska användas till riktade satsningar. Muriel nämner några av de förslag på riktade satsningar som skolan lämnat in: Satsning kring byggnadseffektivitet/bygglogistik. Rikard försökt få in branschmedel och tio företag, har valt att bidra med pengar eller projekt. Äskat en miljon om året i tre år. Hållbar stadsbyggnad. Arvidssons stiftelse. Gemensamt doktorsprogram med NTU, Singapore. Startstöd för lektor i ljus och design. Arkitekturforskningens samhällsrelevans. Stärka kvaliteten och forskningen. Äskande på kr. Meriteringsstöd för kvinnlig fakultet. Infrastrukturstöd för lab där väg och ban flyttat in. Startstöd till professur i urbana och regionala studier vilken redan tillsatts. Miljöns humaniora post-doc tjänster i historiska studier. Medfinansiering, transport. Hur räkna på vinster. Stort projekt- landstinget har gått in med pengar. Alla äskandena kommer på förslag från institutionerna, dessa har sedan diskuterats i ledningsgruppen och slutligen beslutats av skolchef. I år går det inte att äska om fasta FoFu-medel. 3 (5)

4 d) Nya tjänster på skolan För att inrätta nya tjänster krävs en ämnesutredning, den utredningen görs av en rekryteringnämnd som utses av rekryteringskommitténs ordförande. Ett nytt rekryteringsärende startar först efter att skolchef, prefekt, avdelningschef och FFA gett klartecken om att behov och finansiering finns. Underlaget som tas fram av nämnden skickas till fakultetsrådet och vidare till rektor som inrättar tjänster. Anställningsutskottet godkänner profilen/texten i utlysningen. Muriel berättar att skolan för närvarande hanterar sex tjänster som har kommit olika långt i processen. En stor satsning på nya biträdande lektorat har även gjorts på KTH centralt. En utav de centralt utlysta biträdande lektoraten är inriktad mot hållbar stadsutveckling och kommer att placeras på ABE-skolan. Den hade drygt 100 sökande varav många kvinnor. Några nyanställningar inom skolan är lektor i transportvetenskap Muriel Beser Hugosson, lektor i industriell ekologi- och miljömanagement Cecilia Sundberg, biträdande lektor i vattendragsteknik Joakim Riml samt lektor i hållbar stadsutveckling Josefin Wangel. Josefin har även utsetts till Impact ansvarig på skolan. Muriel informerar om fakultetsförnyelsearbetet där en del av arbetet innebär att fortsätta med utbildningar i ledarskapsutveckling med genusperspektiv för all personal i ledande befattning. Andra viktiga frågor är att jobba för att all fakultet finansieras av fakultetsmedel och att få in fler kvinnor i fakulteten bland annat genom att få in fler kvinnliga adjungerade professorer/gästprofessorer. Också frågor kopplade till doktorander och doktorandtillsättning är viktiga, det verkar exempelvis vara brist på information kring hur man blir doktorand. Det finns också ambitioner att anställa fler kvinnliga post-doc. Muriel informerar om att det har avsatts medel för JML-aktiviteter och samtliga institutioner har inkommit med förslag på aktiviteter som ska genomföras under hösten. Exempel på inkomna förslag är en seminarieserie och en minijämställdhetsfestival på arkitektur. Huvudfokus ska vara aktiviteter för anställd personal. Arne berättar kort om arbetet i nomineringskommittén för att utse skolchef. En ny kommitté är nu tillsatt för utse ny vice skolchef. Ett informationsmöte hölls förra veckan för hela skolan. 6 Haningeflytten d.v.s. Bygg- och design till campus och vilka implikationer det kan/bör få för verksamheten Stellan inleder med berätta om Arkitekturs flytt till campus. De lokalerna beskrivs som fina, men väl dyra. Inför flytten fanns två motiv: 1) lämna Haninge 2) öka det akademiska inslaget i HING-utbildningen. Per Roald informerar att det kommer saknas ca 40 % föreläsningslokaler för hösten Det beror på att utbildningshuset som skulle vara klart till flytten är försenat med ett halvår. VT 17 beräknas vara ok, men hösten är ett problem. Därför önskas årskurs 3 vara kvar i Haninge. Att hyra lokalerna i Haninge under hösten beräknas kosta strax under 1 miljon SEK. Bo understryker också sin oro kring lokaler för undervisningen. Den befintliga personalstyrkan består av 30 personer, som undervisar. Hälften är adjunkter, hälften konsulter. Vi vill ha det så säger Per Roald, eftersom det är en uttalad yrkesutbildning. Det behövs en stor maskin som driver examensarbeten. 140 examensarbeten, med två studenter i varje. Tre personer är inblandade i alla examensarbeten en från näringslivet, en akademiker och en ytterligare examinator. Det bedöms som svårt att rekrytera nya lärare. Samarbete med S-programmet anses vara fortsatt viktigt. Per Roald tror även på ett samarbete med Arkitektur. Vissa kurser som vi bedriver skulle kunna ingå i masterprogrammen inom skolan BIM 4 (5)

5 visualiseringsområdet, fastighetsdata. De flesta i personalen är positiva till flytten. Nu behöver de inte undervisa 600 h, en del ser möjlighet att hitta något forskningsprojekt. Andra vill gå ner i tid för att återgå till konsultuppdrag. Vidare diskuterades hur HING-programmet skulle kunna akademiseras. Branschens företrädare rapporteras efterfråga fyra högskoleingenjörer per civilingenjör. 7 Övriga frågor Stellan informerar om status för diskussionerna med Försvarsmakten om en gemensam högskoleingenjörsutbildning. Samtalen pågår och Försvarsmakten har ännu att lösa frågan kring finansiering. 8 Nästa möte Nästa möte är satt till den 18 november kl (5)