Forskarutbildningsrådet. 29 april Rum 3112 Drottning Kristinas väg 30. Filosofi och historia/historiska studier. studier) Fastighetsekonomi)

Transkript

1 Forskarutbildningsrådet 29 april Rum 3112 Drottning Kristinas väg 30 Närvarande: Sven Ove Hansson Daniel Koch John Cantwell Anders Ansell Sabine Höhler Åsa Svenfelt (ers. Göran Cars) Peter Ekbäck (ers. Hans Lind) Lars-Göran Mattsson Johan Spross (ers. Jana Sochor) Jana Sochor Mehdi Eshagh Eliza Carlsson, adm. Gunilla Appelgren, adm. Emelie Blomgren, adm. Filosofi och historia/filosofi, FA Arkitektur Filosofi och historia/filosofi Byggvetenskap/betongbyggnad Filosofi och historia/historiska studier Samhällsplanering och miljö/fms (Urbana- och regionala studier) Fastigheter och byggande/fastighetsvetenskap (Bygg och Fastighetsekonomi) Transportvetenskap/trafik och logistik Doktorandrep. Byggvetenskap/jord- och bergmekanik Doktorandrep. Transportvetenskap/Trafik och logistik Samhällsplanering och miljö/geodesi och geoinformatik 1. Mötet öppnas av Sven Ove Hansson 2. Presentation av gamla och nya deltagare 3. Föregående minnesanteckningar (bifogade i detta dokument) Sven Ove informerar om arbetet kring skapandet av nya miljöinstitutionen på ABE-skolan. Inga formella krav finns på att ett nytt doktorsprogram skall skapas omgående i koppling till den nya institutionen. Istället förespråkar Sven Ove att institutionen skall få växa fram först innan diskussioner med nuvarande doktorander inleds. 1

2 4. Administrationen av forskarutbildningen- Gunilla presenterar sin efterträdare Gunilla informerar om att hon har sedan 1 april börjat arbeta 50% på Centrum för transportstudier och lämnar över tjänsten som forskarutbildningshandläggare till Emelie Blomgren den 1 augusti Emelie Blomgren arbetar förnärvarande som vikarierande studievägledare på utbildningskansli - s. Eliza Carlsson på Dean s Office kommer att ha huvudansvar för institutionen för Mark- och vattenteknik. 5. ABEs kvalitetspolicy (bilaga) Bakgrund Sven Ove redogör för bakgrunden till ABEs kvalitetspolicy (härefter dokumentet) som skrevs Det var då förändringar i regelverket rörande doktorandstegen som var anledningen till att dokumentet upprättades. Mitt under studierna skulle huvudhandledaren intyga att doktoranden hade avklarat 50 % av sina forskarstudier. Förändringen ledde till att handledaren var tvungen att ingripa om studenten ej avklarat 50% under halva studietiden. I denna diskussion uppkom kravet på ett mittseminarium när inte ett licentiandseminarium användes. Dokumentets roll ABEs kvalitetspolicy tillför med förtydliganden kring halvtidskontroll, slutseminarium samt att storleken på en licentiat- samt doktorsavhandling är reglerat- vilket inte nämns i KTHs centrala regelverk. Lars-Göran Mattson menar att dokumentet är användbart men att istället för 1. Ansvarsfrågor ska KTHs centrala regelverk refereras till för att hjälpa läsare att hitta de centrala texterna. I övrigt bör innehållet i ABEs kvalitetspolicy i stort sett behållas men vissa delar kan skalas bort. Åsa Svenfelt tillägger att dokumentet är nyttigt när man granskar avhandlingar. Åsa påpekar att Mattias Höjer också föreslår att mittseminarium ska vara uttryckt som ett krav, inte en rekommendation. Diskussioner fortsätter angående hur mycket dokumentet ska specificera. ABEs dokument bör ta upp lägsta kraven på kvalitetskontroll/granskning. Det kan sedan vara upp till varje program att lägga till ytterligare text för kvalitetskontroll. Daniel Koch påpekar att ABEs kvalitetspolicy också är ett bra verktyg för att kommunicera skolans krav på avhandlingar till externa ledamöter i betygsnämnden, opponent etc. som ibland har frågor kring vilka förväntningar som finns på en avhandling. Synpunkter Sven Ove tar upp synpunkter som inkommit från Mattias Höjer. Frågan om vem som skall ha beslutanderätt över dokumentet ABEs kvalitetspolicy lyfts. Mattias föreslår FA. Sven Ove menar att det istället bör vara skolchef. Genomgång av dokumentet från punkt Ansvarsfrågor 2

3 Sven Ove påpekar att kvalitetskontroll är delegerat till skolorna och att detta skall vara tydligt i dokumentet. Fördelar med spegla KTHs centrala texter i ABEs dokument är att det är svårt att hitta i KTHs handbok, folk hittar inte det de söker i regel. En nackdel är att skolans dokument då måste uppdateras när det centrala dokumentet uppdateras. Det ska framgå vad skolans, programmets respektive handledares ansvar är. 2. Kvalitetsmål Det konstateras att det är en betydande skillnad mellan en sammanläggningsavhandling och en monografiavhandling vilket bör framgå i ABEs kvalitetspolicy. Sven Ove informerar om att fakultetsrådet har tillsatt en arbetsgrupp som diskuterar reglerna kring licentiatexamen. En huvudfråga är KTHs regelverk som tillåter att examinator och handledare är densamma vid ett licentiatseminarium. Jana Sochor betonar vikten av att ABEs kvalitetspolicy ska vara lättillgängligt, vilket den inte är idag. Det enas om att ett förtydligande i dokumentet behövs kring vilka kraven är för omfattningen av det genomförda avhandlingsarbetet vid ett mittseminarium. Det ska framgå att det är detsamma som för en licentiatavhandling, alltså 2 forskningsartiklar. Om en doktorand är huvudförfattare till två artiklar har denne uppfyllt kravet för vad som krävs i omfattning för en licentiatavhandling. Om flera artiklar har publicerats där doktoranden är medförfattare kan dessa ses som motsvarande till 2 artiklar där doktoranden är huvudförfattare. En förtydligande text om detta bör inkluderas. 3. Biträdande handledare Daniel Koch undrade om det finns krav på att handledare är representerade från flera ämnen då en avhandling är interdisciplinär. Samma fråga gällande opponenter vid lic. seminarium eller mittseminarium. Enligt Sven Ove finns inga exempel på att det har gjorts på ABE däremot är en lösning att man tar in två opponenter, en som har specifik ämneskunskap samt en som har en breddare kunskap om bland annat metod. 4. Löpande uppföljning vid seminarier Tradition av löpande uppföljning finns på alla institutioner. Frågan bör diskuteras inom varje program för att säkerställa att forskarstuderande har seminarier och löpande uppföljning. 5. Rekommendation om halvtidskontroll Alla överens om att mittseminarium ska utlysas offentligt och att protokoll skall föras, något som inte följts i praktiken. Processen för mittseminarier bör följa förfarandet för lic.semininarier. Dokumentering bör ske, men undvika att fokusera på godkänd/icke godkänd vid förande av protokoll. En skillnad mellan lic. seminarium och mittseminarium är att den individuella studieplanen(isp) uppdateras innan ett lic.sem men efter ett mittsem. Syftet för forskarstuderande är att få feedback varför det är viktigt att uppdatera ISP efter ett mittsem. 3

4 Skillnader mellan ämnen, i vissa är lic.seminarier standard i andra ämnen är mittseminarier standard. 6. Slutseminarium. Förtydliga skillnaden mellan en sammanläggningsavhandling och en monografiavhandling. Sven Ove menar att tungpunkten ligger i mittseminariet då mer kommentarer kan jobbas in i avhandlingen medan i ett slutseminarium kan endast mindre justeringar göras. Den uppdaterade versionen av dokumentet bör översättas till engelska. Generellt finns mycket lite information för forskarstuderande på engelska, trots att många är engelsspråkiga. 6. Kvalitetsfrågor inom forskarutbildningen (stående punkt) Sven Ove öppnar frågan vilken ställs till alla mötesdeltagare. - Jana betonar betydelsen av fortsatt arbete med översyn av regler vid lic.seminarier där examinator och handledare kan vara samma person. Vill se förändring. - Daniel nämner att kvalitetskontroll vid konstnärliga avhandlingar är svårbedömt. Tex när avhandlingen består av en utställning. En första sådan kommer att äga rum i höst på Arkitektur. En synpunkt i denna diskussion var att försvaret av en sådan avhandling bör ske i direkt anslutning till processen. - Lars-Göran undrar vem som beslutar i tillgodoräknandeärenden när studenter vill lyfta in studier från utlandet in i forskarutbildningen på KTH. Sven Ove informerar att ny delegationsordning är på gång inom skolan. Enligt den gamla/liggande delegationsordningen är det formellt huvudhandledaren som har ansvaret. Men, när det rör kurser som ej ges av universitet/lärosäten så ska FA besluta. Detta gäller exempelvis kurser som ges av företag mm. - Tillgodoräknade av ett helt år av tidigare studier på masternivå ska finnas som en möjlighet för den forskarstuderande men det är inte en rättighet. Denna möjlighet ska inte kunna ställas som krav på den forskarstuderande för att korta ner dennes doktorandanställning. - Sabine informerar att hon fått förfrågningar från studenter på andra doktorsprogram som vill läsa ämnets kurser. Kurserna ges inte årligen. Sven Ove förtydligar att det ansvaret ligger hos doktorsprogrammet om en kurs står med som obligatorisk i studieplanen men inte ges på KTH. Ett rimligt alternativ på likvärdig kurs ska erbjudas studenten. - En central plats för att marknadsföring av forskarkurser efterfrågas. Jana föreslår att ett mail skickas ut till doktorander@abe.kth.se med de tillgängliga kurser som skolan erbjuder är listade till dess att en annan lösning finns. - Mehdi tar upp vilka skyldigheter som åligger en utsedd handledare då den forskarstuderande inte längre är aktiv student. Avhopp från forskarstudier är vanligt förekommande. En tidigare passiv student ska hjälpas tillbaka till sina studier, få tillgång till kontor etc om 4

5 handledare kontaktas. Sven Ove påpekar att det finns möjlighet för en huvudhandledare att ansöka om att bli befriad från sitt uppdrag. Ett sätt att försäkra sig om att studenten är motiverad att komma tillbaka innan student får tillgång till kontor och handledning, menar Daniel, är att kräva en uppdaterad studieplan. - Åsa informerar att Göran Cars slutar som programansvarig och Mattias Höjer tar över ansvaret fram till sommaren. - Jana undrar vilket inflytande och roll programrådet har. Informella ersättningar av representanter verkar ske. Vill säkerställa att alla institutioner har en doktorandrepresentant. 7. Inga övriga frågor Nästa möte sätts till den 2/9 kl 10:00. 5