Förslagsdokument inom ramen för Kollegial dialog för kurserna: Översikt - anatomi, vävnad och cell och Klinisk anatomi

Transkript

1 Förslagsdokument inom ramen för Kollegial dialog för kurserna: Översikt - anatomi, vävnad och cell och Klinisk anatomi Deltagare i kollegial-dialoggruppen; Studentgruppen; Fredrik Öhman T2, Annika Paldanius T6 och Sam Polesie T10 Föreläsare; Christina Kåbjörn och Mats Brännström Göteborg den 19 oktober 2008

2 Introduktion och Syfte Kollegial dialog initierades för att bemöta den kritik som riktats mot Göteborgs läkarutbildning i högskoleverkets granskning. Denna rapport syftar till att utvärdera Översikt - anatomi, vävnad och cell och Klinisk anatomi och ge förslag till förbättringar. Vi behandlar kurserna var för sig och inleder varje del med en kort beskrivning av innehållet. Därefter redogör vi för den information som framkommit i intervjuer med studenter och synpunkter från kursledningen. Utvärderingen av varje kurs avrundas med en diskussion som mynnar ut i en lista med synpunkter och förslag på förbättringar i punktform. Metod Vid uppstarten av kollegial dialog samlades ett trettiotal deltagande studenter under två temadagar för att diskutera projektet, metoder och även de specifika kurserna. Denna introduktion fungerade som fundamentet för vårt utvärderingsarbete. Vidare har vi haft två möten med kursledningen för de båda kurserna samt genomfört studentintervjuer. Intervjuerna genomfördes med slumpvis utvalda studenter från termin två till sex. Totalt deltog tio studenter uppdelat på två intervjusessioner. Under intervjuerna och resten av arbetsprocessen har vi varit noggranna med att använda oss av det dokument som tagits fram för kollegial dialog. Dokumentet utgår från de områden där vår utbildning fått kritik. Punkterna är: 1. Aktivt lärande och förståelse 2. Integration biomedicin-klinik och progression 3. Studenternas relation till programmet 4. Medicinsk professionell utveckling Vidare har vi använt oss av det kursmaterial som finns tillgängligt på kursportalen, så som målbeskrivningar, checklistor och liknande. Dessutom har vi tagit del av tidigare kursutvärderingar för att kunna ta del av information från en större mängd studenter och se trender över en längre tid.

3 Utvärdering av Översikt - anatomi, vävnad och cell Kursbeskrivning: Göteborgs läkarutbildning inleds med en introduktionsvecka och därefter börjar en fem veckor lång översiktskurs i anatomi. Kursen är indelad i fyra teman med en huvudansvarig föreläsare för varje tema. Vecka ett handlar om cellen, sedan följer rörelseapparaten vecka två, hud och inre organ vecka tre och slutligen nervsystemet och endokrina organ sista veckan. Tentamen ligger på fredagen vecka fem. Obligatorisk kurslitteratur är Marieb, Mallat & Willhelm, Human Anatomy 5e uppl. Varje tema har sin egen målbeskrivning. Dessutom finns detaljerade målbeskrivningar i form av instuderingsfrågor och checklistor att ladda ned till varje tema. En hemläxa delas ut med tio olika aktiviteter där man skall ange vilken rörelse som utförs och vilken som är den viktigaste muskeln. Tre av dessa frågor återkommer sedan på tentamen. Efter varje block genomförs ett självtest som ej är obligatoriskt. I samband med detta finns det möjlighet att ställa frågor till föreläsarna. Vid tre tillfällen under kursen har man gruppundervisning med amanuenser. Studenternas synpunkter: Sammanfattat material från intervjuer: Översikt anatomi-vävnad-cell: Aktivt lärande och förståelse: Studenterna är överens om att kursen innehåller mycket information som skall tas in på kort tid, men att informationsmängden inte är någonting dåligt i sig. Studenterna är mottagliga och tycker det är roligt. Den stora informationsmängden och det höga tempot leder dock till curriculum overload. Detta begränsar möjligheten till reflektion och djupare förståelse av materialet. Studenter uppger att de inte heller har tid att läsa kurslitteraturen. Målbeskrivningen uppfattas som för lång och omfattande. En student uttryckte åsikten att detaljerade checklistor passar bra för anatomi, medan målbeskrivningar med fokus på funktion och processer gör sig bättre på fysiologin. Checklistorna uppfattades generellt som mycket användbara och representativa för kursinnehållet. Det framkom synpunkter på att kursportalen är dåligt uppdaterad och att checklistor byts ut under kursens gång. Det finns olika åsikter om hur föreläsningarna bör utformas, men gemensamt efterfrågas mer 3D-material eftersom det ger en bättre anatomisk förståelse. Detta är särskilt viktigt när det gäller nervsystemet och hjärnans anatomi. Integration biomedicin-klinik och progression: Studenterna upplever att kursen har gett dem ett medicinskt vokabulär och en verktygslåda som de senare får användning av under TYK och i senare studier.

4 Kliniska exempel lyfts fram under föreläsningarna och detta är något som studenterna uppskattar. Trots detta efterfrågas ytterligare integration till kliniken, såsom en temadag med klinisk anknytning. Under gruppundervisningen får amanuenserna gärna fokusera mer på klinik så att samtliga studentgrupper får lära sig grundläggande statusteknik så som hjärt- och lungauskultation. Studenternas relation till programmet: Den anatomiska översiktskursen upplevs som väldigt överbryggande och det som lärs ut återkommer i senare kurser. Kursen innefattar hela kroppen och studenterna tycker att det är bra att materialet avgränsas genom att man föreläser allting som skall läras in, annars hade man inte hunnit med en lika bred kurs på så kort tid. Studenterna upplevde att föreläsarna blev väldigt stressade eftersom de hade problem att hinna igenom sitt material på den tid som avsatts för undervisning. Det gavs inte tid till frågor och det var ofta svårt att hänga med på grund av det snabba tempot under förläsningarna. Eftersom man inte har någon inläsningsperiod innan tentamen så får man inte möjlighet att koppla ihop blocken och det ges inte tid till förståelse och reflektion. Amanuensundervisning som ges är ofta bra, men nivån är ojämn mellan olika amanuenser. De som haft en bra amanuens tycker i regel att det vore värdefullt med mer undervisning av samma slag. Gemensamma riktlinjer för amanuenser efterfrågas och studenterna vill veta vad de kan förvänta sig av sina amanuenser. Allmänna synpunkter: Kursen upplevs som en bra introduktion till läkarprogrammet. Studenterna vill gärna ha mer fyllig information om var man kan hitta information om bra hemsidor och alternativ kurslitteratur i början av kursen. Studenterna förstår inte alltid frågorna på tentamen och tycker det är viktigt att inte exakt samma frågor återkommer gång på gång. Ett ytterligare förslag är att diagnostiska test skulle kunna vara frivilliga men ge poäng till tentan. Kursledningens bemötande av synpunkterna: - Tidigare användes duggor en gång i veckan istället för de självkunskapstesterna som finns idag. Detta upplevde kursledningen som något bra, men dessa tester har nu fallit bort. - Kursledningen anser inte att det föreligger ett behov av alternativ kurslitteratur och att studenterna i allmänhet har tillräckligt god kunskap för att inhämta information på egen hand på internet. För mycket kurslitteratur kan leda till villrådighet anser de. - Vilken didaktik som används är föreläsareknutet. PowerPoint är inte särskilt uppskattat bland föreläsarna. - Kursledningen tycker att datorprogram kan användas under gruppundervisningarna. Dessa har goda möjligheter att fördjupa förståelsen. Anatomiska datorprogram har använts i undervisningen till sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Kursledningen har länge haft införskaffandet av sådana i åtanken. De skall göra ett försök med detta i och med uppdateringen av klinisk anatomi.

5 - Kursledningen vill gärna fungera som en bromskloss, de väljer ut vad som är viktigt för att skapa en bra verktygslåda. Djupförståelsen kommer senare efter det att de grundläggande begreppen lärts in. - Amanuenserna är tyvärr inte uppe i undervisningskapacitet. Man efterlyser att amanuenserna skall ge den kliniska kopplingen, men de har inte alltid den erfarenheten. - Den ojämna amanuenskåren är ett problem. Efter termin fyra sker en anstormning av studenter som är intresserade av amanuensskapet. De allra flesta sköter sitt arbete bra, men inte alla. En gemensam utbildning för att studenterna ska få gemensamma hållpunkter samt pedagogiska knep vore önskvärd. Idag får studenthandledarna en checklista att förhålla sig till. Kursledningen skulle kunna samla alla och tala om vad som skall gås igenom och att de ska ta upp kliniska exempel. En temadag fanns tidigare under introveckan, kan det passa in under introduktionskursen? - Dom har ju TYK! - Det är omöjligt att ställa helt nya frågor när alla gamla tentor finns kvar. Självklart måste det finnas en relevans i det man frågar. - Ibland slarvas det i formuleringen och en fråga blir därmed blir svår att förstå. Det bör finnas system för hur det kan undvikas. Ibland kan studenter ha svårt att avgöra om de svarar på det kliniska eller om det är anatomin man skall svara på. Frågan skall vara ställd på ett sådant sätt att man bara behöver svara på anatomin. - Idag tenteras i stor utsträckning det som tas upp under föreläsningarna. Det är viktigt att arbeta mot att ha föreläsningen som en del av det som kursen omfattar. - Introduktionskursen har en tenta vars godkäntgräns ofta sänks. Om en tentamen uppenbart blivit svårare kan gränsen sänkas. Om flera frågor blivit felformulerade eftergranskas även de som ligger på gränsen till godkänt. Man försöker hitta pluspoäng eftersom bedömningen ofta är väldigt subjektiv. - Idag används självtest i slutet av varje vecka, men frågan är om de sätter en spets i ryggen på studenterna. Vore nog bättre om duggorna var poänggivande. - I takt med att datorbaserade anatomiprogram blir bättre bör man följa med i utvecklingen att använda dessa som stöd i undervisningen. Dessa bör kanske inte primärt användas under föreläsningar, utan snarare som övningar, där man delar ut uppgifter. Diskussion: Curriculum overload leder till ytinlärning och försvårar reflektion. Med ett ambitiöst kursinnehåll är detta svårt att undvika, men fler inläsningsdagar innan tentamen hade kunnat lösa en del av problemet. Ytterligare en möjlighet är att på ett mer effektivt sätt använda amanuensundervisningen för att göra anatomin mer konkret och även ge plats för ett reflekterande inslag.

6 En klinisk förankring gör undervisningen mer intressant vilket förbättrar inlärningen och gör studenterna mer motiverade. Det stimulerar också till ökad reflektion och djupare förståelse av det som lärs ut. Vidare skulle det kunna vara ett startskott för studenternas professionella utveckling. Under introduktionskursen i anatomi ges ett TYK-tillfälle, vilket naturligtvis är ett kliniskt inslag, men det vore önskvärt med ett kliniskt moment mer intimt kopplat till kursen. Detta inslag skulle kunna vara en temadag med anatomisk anknytning för att belysa det kliniska värdet av anatomi. En temadag av detta slag skulle kunna utformas på många olika sätt, exempelvis skulle man kunna fråga läkare från olika specialiteter om hur de använder anatomi och ha en paneldiskussion. Kursledningen har naturligtvis kontakt med flera verksamma kliniker och det skulle säkert inte vara svårt att etablera en relation. För att detta skall vara meningsfullt är det viktigt att det kopplas till den övriga undervisningen. Ett effektivt sätt att undvika att man sänker godkäntgränsen kan vara att använda duggor i slutet av varje undervisningsvecka. Dessa duggor behöver inte vara obligatoriska men ger poäng till den slutliga tentamen. Förhören skulle kunna vara enkla i sin utformning, till exempel skulle frågor med flersvarsalternativ användas så att de bli enkla att rätta. Kursledningen bör också ha en intern tentagenomgång, så att felställda eller onödigt svårt formulerade frågor kan revideras före de når studenterna i skrivningssalen. Kursledningen måste se till att kursportalen fungerar eftersom det är ett stort stressmoment för studenterna om information om kursinnehållet förändras under kursens gång. Ett stort problem som både kursledningen och studenterna identifierat är den ojämna nivån på amanuenserna. Detta behöver åtgärdas genom en tydlig definition av vad som kan förväntas av amanuenserna och en utbildning som gör att de kan leva upp till detta. Interaktiv undervisning med hjälp av datorer efterlyses av både studenter och kursledning. Detta skulle kunna användas som ett pedagogiskt instrument för att främja djupinlärning och hjälpa till med förståelse av komplicerad anatomi. Studenterna tycker i allmänhet att föreläsningar är en effektiv form av undervisning för anatomi. De är av uppfattningen att allt som ingår i kursen föreläses eller står på checklistorna. Kursledningen hävdar dock själva att så inte är fallet, det är meningen att studenterna skall inhämta visst material på egen hand. Genom föreläsningarna avgränsas materialet vilket är en förutsättning för en översiktskurs. Under kollegial dialog har vi diskuterat olika undervisningsmetoder och kommit fram till att föreläsningar kompletterade med andra interaktiva moment, är fullgod för anatomiundervisning Det upplevs som bra att kursen har relativt få föreläsare. Studenterna uttrycker dock oro för att Bengt Johansson har en så central roll i kursledningen och undrar vad som händer med kursen om han försvinner.

7 Åtgärdspunkter Flera inläsningsdagar före tentamen bidrar till ökad möjlighet att koppla samman de olika blocken och stimulerar till egen reflektion. En klinisk Temadag med tydlig koppling till kursen bidrar till ökad professionell utveckling. Valfria duggor i slutet av varje eller vartannat block som blir poänggivande till sluttentamen. Gemensam genomgång av tentamen inom kursledningen för att justera felformulerade/onödigt svårt formulerade frågor. Kursmaterialet på kursportalen ska inte behöva ändras under kursens gång. Undvika ojämn nivå på amanuenserna, genom gemensamma föreläsningar om vad som ska läras ut och pedagogiska knep. Komplettera med interaktiv datorundervisning i samband med gruppundervisningarna

8 Utvärdering av Klinisk anatomi: Kursen i klinisk anatomi arrangeras i dagsläget under termin fyra. Den är nio veckor lång och består dels av föreläsningar, dissektioner och gruppundervisningar med amanuenser. Klinisk anatomi håller i dagsläget på att förändras i samband med att embryologi och utvecklingsbiologi integreras i kursen. Innehållet delas idag upp i rörelseapparat, huvud/hals, inre organ och CNS, och varje område föreläses huvudsakligen av en föreläsare. Under CNSdelen kommer även en kliniskt verksam neurolog och föreläser med hjälp av fallbeskrivningar. Någon gång under kursen hålls en etisk diskussion ledd av en sjukhuspräst. Som instuderingshjälp tillhandahålls checklistor och instuderingsfrågor. Instuderingen av röntgenbilderna görs helt självständigt med hjälp av datorer i skolans grupprum. Kurslitteraturen består dels av ett anatomiskt uppslagsverk såsom Netter eller Sobotta, dels kursboken Clinically oriented anatomy. Examinationen består av en tredelad praktisk del som innehåller moment i ytanatomi, dissektion och röntgenbilder, samt en skriftlig tentamen där flera frågor bygger på fallbeskrivningar. Studenternas synpunkter: Kursen i klinisk anatomi upplevs som en mycket bra kurs där studenterna lär sig mycket. Aktivt lärande och förståelse: Enligt målbeskrivningen ligger fokus på förståelse men studenterna uppfattar att de examineras på detaljkunskaper. Därmed uppfattas inte målbeskrivningen som användbar. Många använder sig istället av checklistor, precis som i översiktskursen. Dissektionskursen är mycket uppskattad. Studenterna tycker det är bra att få vara aktiva själva men tycker även att dissektionsdemonstrationerna är mycket värdefulla. Programmet med röntgenbilder är bra, men alla fick inte tillgång till datorer. Det vore bra om studenterna fick en CD-skiva med röntgenbilder så att de kunde studera hemifrån. Studenterna upplever att det inte ges tid för reflektion. Integration biomedicin-klinik och progression: Instuderingsuppgifter och tentamen har klinisk karaktär. Föreläsarna gör bra kliniska kopplingar under föreläsningarna. Innehållet i kursen är huvudsakligen kliniskt relevant, men det är inte alltid studenterna förstår på vilket sätt. Studentpanelen är enig om att det vore värdefullt med verksamma kliniker som gästföreläser om kliniska aspekter på relevant antomi. Dessa föreläsningar bör dock hållas korta och istället återkomma under de olika delarna av kursen. Vidare är det är viktigt att kliniska föreläsningar återknyter till det som lärts ut under kursen och att föreläsare är väl förtrogna med checklistor och målbeskrivningar. Exempelvis skulle en kirurg kunna presentera en kort fallbeskrivning, visa en operationsfilm och hålla i en interaktiv diskussion. Det kliniska inslaget under neuroanatomin kan ses som ett exempel på något som redan fungerar väl. Det vore även önskvärt med en introduktion till radiologi eftersom man har stor nytta av detta i efterföljande kurser. Det är främst genom radiologin som den kliniskt verksamme läkaren möter anatomi.

9 Studenternas relation till programmet: Precis som i översiktskursen saknas gemensamma riktlinjer för amanuenserna vilket resulterar i att de olika grupperna får undervisning av varierande kvalitet. Målen med gruppundervisningen når inte fram till studenterna som därför inte vet vad de kan förvänta sig av sina amanuenser. I likhet med översiktskursen uttrycker studenter att tentamensfrågorna är otydliga och att det är svårt att förstå vad som efterfrågas. Medicinsk professionell utveckling: Studenterna uppskattar den förberedande föreläsningen inför dissektionskursen. Det är även bra att studenterna uttryckligen uppmanas att ta kontakt med kursledningen om de känner behov för det. Som läkare är det viktigt att kunna prata om döden. Därmed behövs en förberedelse för att kunna möta anhöriga till döda. Det är bra med en präst som föreläser, men föreläsningen får inte vara av religiös natur. Studenterna upplever inte att tillräckligt höga krav ställs under ytanatomin och dissektionsmomenten. Examinationsförrättarna har inte alltid förberett examinationerna tillräckligt väl. Om en student inte gjort en tillräckligt god insats är det viktigt att informera om detta och ge studenten konstruktiv kritik. Kursledningens synpunkter Idag finns fina datorbaserade dissektionsatlas som innehåller bra dissektionsföreläsningar. - Kursledningen uttrycker en önskan att kommunikationen var bättre mellan de olika delarna av läkarprogrammet. Det ligger i allas intresse. Det saknas longitudinella diskussionsgrupper som sträcker sig över terminsgränserna. Om ett sådant samarbete funnits hade det varit betydligt enklare att integrera biomedicin-klinik och därmed få bättre kontinuitet. Idag är inte kliniken som presenteras under kursen helt uppdaterad. För att få kliniskt verksamma föreläsare krävs något sorts arrangemang. Ett bra sätt vore att ha ett forum där ansvariga från olika kurser träffades för att koordinera sina målbeskrivningar. - Huvudsyftet med kursen är dock inte att lära ut klinisk information utan kursinnehållet är selekterat ur ett kliniskt perspektiv. - I den nya kursen i klinisk anatomi kommer radiologi att integreras genom sex gästföreläsningar i radiologi. Dessutom vore det önskvärt med en CD-skiva innehållandes radiologiskt referensmaterial. Detta skulle även vara användbart senare under utbildningen. - Fler kliniska inslag är på väg. Vidare skulle samarbete mellan sjukgymnaster kunna etableras. Dessa skulle kunna lära ut delar av rörelseapparaten. Detta skulle ju vidare främja den kollegiala dialogen

10 - Ledningen inser att amanuensernas ojämnhet är ett problem. Som nämnts innan vore det önskvärt med gemensamma amanuensföreläsningar. - I dissektionssalen skulle kirurger under ST-utbildning kunna undervisa för att ge mer kliniska exempel. De skulle till exempel kunna dissekera ena sidan och studenten efterliknar på andra. - Kursledningen medger att det är en viss ojämnhet i den praktiska examinationen, men framhåller också att det praktiska förhöret ska innehålla en interaktion och möjlighet att inhämta ytterligare kunskap. - En del av problematiken handlar om vårt tillkortakommande av mankraft. Vi är för få. Jag förstår inte hur fakulteten förhåller sig till detta. Akademiledningen förstår inte och vill inte ta tag i problematiken. Diskussion För att ge ökad möjlighet till reflektion är det vikigt att i större utsträckning använda sig av kliniska moment. Kirurgin är en systerkurs till anatomin och här vore är ett samarbete väldigt värdefullt. Ett forum där kliniska kurser och anatomikursen kan mötas skulle vara av stor betydelse, inte minst för att synkronisera målbeskrivningar och utbildningsplan. Det är också viktig för att studenterna skall förstå på vilket sätt kunskapen är kliniskt relevant. Ett exempel på hur kliniska moment kan integreras är en kirurg som förklarar hur anatomin används till exempel vad gäller differentialdiagnostiken vid akut buk. Ett sådant exempel tydliggör hur anatomin kommer in när man tänker diagnostiskt. Det är dock viktigt att anatomin får komma i första rummet. Ett annat förslag skulle kunna vara att visa en kort operationsfilm och diskutera det anatomiska underlaget. Det behövs gemensamma riktlinjer för amanuenserna och gärna en utbildning som bland annat tydliggör målen med gruppundervisningen. Dessutom behöver dessa mål kommuniceras bättre till studenterna så de vet vad det har att förvänta sig av gruppundervisningen. Mer fokus behöver läggas på radiologin i form av bättre material och mer undervisning. Dessutom bör det i större utsträckning integreras i examinationen. Kursledningen bör titta närmare på möjligheterna att använda interaktiv datorundervisning i form av elektroniska demonstrationer och dissektionsatlas. Detta skulle kunna bidra till djupare förståelse och ge möjlighet till reflektion över materialet. Här har kursledningen gjort en del efterforskningar men det har ännu ej implementerats i undervisningen. Tentamen bör utformas på ett sådant sätt att studenterna blir rättvist bedömda. Syftet med de muntliga momenten bör definieras mer noggrant. Idag är kunskapskontrollen under den praktiska examinationen svag och den har därför ingen sållande funktion. Kursledningen bör tillsammans gå igenom tentamen för att förvissa sig om att det är tydligt vad som efterfrågas i varje fråga. Slutligen bör kursledningen lägga större vikt vid kursutvärderingar och information som kommer fram vid kursnämnder, inte minst nu när kursen omstruktureras.

11 Åtgärdspunkter Samarbetet med de kliniska kurserna behöver förbättras. Fler kliniska moment bör integreras i kursen exempelvis av gästföreläsningar av kliniskt verksamma läkare. Utbildning och gemensamma riktlinjer för amanuenser. Radiologin bör få ökat utrymme i undervisningen och examinationen. Interaktiv datoriserad undervisning skulle vara värdefullt. Kraven under den praktiska examinationen måste bli tydligare. Kursutvärderingarna bör tas på större allvar av kursledningen.