Rapport Kollegial kursdialog Kursen i fysiologi, farmakolog och biokemi

Transkript

1 Rapport Kollegial kursdialog Kursen i fysiologi, farmakolog och biokemi Vi har gått igenom aktivt lärande, integrering, studenternas relation till programmet och professionell utveckling ang kursen i fysiologi, farmakologi och biomedicin. Men i Högskoleverkets kritik mot läkarutbildningen i Göteborg ingår problem som inte kan lösas genom kvalitetsarbete på enstaka kurser. Sahlgrenska Akademin måste ge pengar och därmed makt åt programkommittén för att förändringar skall vara möjliga att genomföra. Läkarutbildningen måste bli en helhet och alla lärare bör arbeta med samma mål och pedagogisk plattform. Beskrivning av kursen: Kursen i fysiologi, farmakolog och biokemi bildades 2003 som en ny kursenhet efter arbetet med ett nytt Curiculum för medicinkursen. I stort bildar denna kurs sex delavsnitt som inrymmer 15 kursblock på 1-2 veckor: 1. Homeostas, grundläggande farmakologi och biokemi (Homeostas, grundläggande farmakolog och biokemi (1)) 2. Nervsystemet (Nervcellens fysiologi (2), Sensoriska system (3), Motoriska system (4), Högre cerebrala funktioner och Autonoma nervsystemet (5), Neuro och Psykofarmakologi (6)) 3. Kardiovaskulär fysiologi, respiration, njure och arbetsfysiologi (Grundläggande kardiovaskulär fysiologi, farmakologi och biokemi (7), Integrativ kardiovaskulär fysiologi och farmakologi (8), Respiration (9), Njure (10), Integration, arbetsfysiologi och syra-bas (11)) 4. Digestion och metabolism (Digestion (12), Intermediär metabolism-energi (13)) 5. Immunologi och endokrinologi (Immunologi och endokrinologi (14), Reproduktion (15)) 6. Integration, fördjupning och valbar fördjupningskurs ( elective ) Undervisningen ges i form av föreläsningar för hela kursen samt i smågrupper 4-9 personer, laborationer 11 st, seminarier/problembaserade 13 st samt valbara Electives under en vecka där man väljer bland åtta uppgifter. Viktningen av tiden mellan föreläsningar i storgrupp och mer studentaktiverande undervisning är ungefär hälften av varje. Examinationen görs i form av 3 delskrivningar korta svar efter respektive delavsnitt och kursen avslutas med ett muntligt förhör med två examinatorer som ska täcka kursinnehållet. I. Aktivt lärande och förståelse Kursen har kommit långt i sitt arbete med detta, både studenter och lärare är eniga om att kursen är inriktad mot en djupinlärning av de saker som tas upp i målbeskrivningens allmänna mål. Inom framför allt neurologiblocket har man en genomtänkt pedagogisk grundidé för hur en blandning av föreläsning, självstudier, laborationer och seminarier skall användas för att ge studenten de kunskaper hon/han behöver. De delar av lärarkåren från det blocket var väl insatta i denna pedagogiska grundsyn. Inom de andra blocken har man inte kommit lika långt, och det upplever studenterna. Orsakerna är många, i cirkulationsblocket har man i dagsläget bara en ordinarie lärare. Farmakologin som studenterna i

2 huvudsak är nöjda med upplevs av lärarna som inte helt bra, det är framför allt integrationen mot fysiologin där man analyserat situationen men inte kan hitta någon lösning som man är helt nöjd med. Kommunikationen förefaller begränsad, vi upplever att man skulle kunna lära mycket av varandra, som tidigare sagt har neurologerna ett uppskattat upplägg både av studenter och av lärarna själva. Även kontakten med andra kurser är starkt begränsad. Inriktning på förståelse Hela kursen avslutas med en muntlig tentamen som skall mäta studentens förståelse enligt översikts målen. Det är ett mycket bra sätt att gynna en förståelseinlärning. Studenterna erbjuds en vecka för inläsning där dom repeterar kursens innehåll ytterligare en gång.(man får anta att de flesta har repeterat informationen minst en gång tidigare till deltentamen). Den muntliga tentamen får en ytterligare positiv effekt med sig, och de är att den skapar en bättre helhetsbild hos lärarna om vad de delar som de inte undervisar i handlar om och vilket djup på kunskaper eleverna förväntas ha. Aktivt lärande och eget ansvar för sin utbildning En del lärare uttryckte oro för att studenterna inte tog ansvar för sin utbildning och att detta skulle bli ett problem eftersom undervisningen under fysiologin ställde större krav än tidigare kurser på egen inläsning. Anledningen till att studenterna upplevs läsa lite i kursens början är nog inte ovana att ta ansvar, det finns många kurser före med ungefär samma upplägg avseende föreläsning/ egen studier. De flesta studenterna tycker målbeskrivningen är svår att förstå, man upplever att det är svårt att förstå vilka kunskaper man ska inhämta. Därför använder sig många studenter av gamla tentamensfrågor för att avgränsa områden. Det har från studenthåll poängterats att det är viktigare att föreläsarna känner till målbeskrivningarna än studenterna eftersom de är ansvariga för vad som undervisas samt vad som skall examineras. Det informeras mycket i början om den muntliga tentamen och pratas mycket om förståelse, men när undervisningen startar är det mycket detaljer som det undervisas i. Olika undervisningsformer Seminarierna är det andra tillfället som tydligt är inriktat på förståelse. Här går åsikterna isär hos studenterna, en del vill få mer feedback, en del inte. Motivet för de som vill ha mer är att de vill veta om de kunskaper som de presenterar motsvarar de tänkta kraven. Handledningen av seminarierna håller mycket varierande kvalité. Ett sätt att öka detta är att de tänkta seminariehandledarna först har ett eget seminarium med frågorna, detta användes av en del lärare. Laborationerna håller enligt studenterna en mycket ojämn standard. Precis som i seminarierna är handledarens funktion viktig. En del laborationer är svåra att förstå syftet med. Det finns alltid ett syfte i att få bearbeta tidigare inhämtad information, det är så kunskap bildas. Men då måste man förstå vilken kunskap man förväntas använda så att det inte upplevs som helt ny information som används. En del laborationer upplevs dessutom vara ett långsamt sätt att göra det på. Möjligheter Man har inom kursen kommit långt med en pedagogisk grundidé, ett utbildningsupplägg, framför allt inom neurologiblocken. Med en ökad kommunikation inom kursen och mellan kurser skulle dessa kunskaper och erfarenheter kunna komma övriga lärare till livs. Men för detta krävs incitament, det måste uppfattas som betydelsefullt att bedriva bra utbildning. Det räcker inte med att erbjuda utbildning eller seminarier, det måste upplevas som att ens arbetsgivare tycker det är viktigt. Det tycker inte huvuddelen av lärarna nu. Studenterna kan också vara i behov att få den pedagogiska grundidén förklarade för sig. Att förstå att målet är en förståelse enligt översikts målen, men att vägen dit består av inhämtning av detaljerad grundinformation som sedan under olika undervisningsformer bearbetas och blir till en varaktig översiktlig kunskap. Laborationerna kan ses över. Att hitta tydlig målsättningar med laborationerna som förmedlas till studenterna är viktigt. Förståelse för helheten Det är svårt att skapa en bild av studenternas inlärning när man tenterar all kunskap enbart på aktuell kurs. Hela examinationsmodellen gynnar en ytlig inlärning. Man kan alltså klara sig igenom

3 läkarutbildningen utan särskilt stora mängder djupinlärning och förståelse inriktad kunskap. Varje kurs försöker trycka in så mycket information som möjligt på kort tid. Allt detta sker nog i ett gott syfte, man vill att studenterna ska få så mycket kunskap som möjligt. Men ser man kunskap ur en konstruktiv aspekt behövs tid för bearbetning, K=IxB. K= kunskap, B=Bearbetning och I= Information. Att bara överösa studenterna med information eller alternativt få dom att överösa sig själva, inläsning, ger alltså ingen kunskap. Det krävs bearbetning. Ett annat sätt att se kunskap är en kontextuell aspekt. Här ser man det som nödvändigt att få kontexten, sammanhanget, klart för sig för att göra om information till kunskap. Detta skulle mycket enkelt kunna göras i början av varje föreläsning. En sista aspekt är en funktionell där studentens information blir kunskap när hon får klart för sig var och hur hon ska använda den. Tex genom att ha laborationer som knyter an till tidigare utbildning. II. Integrering biomedicin och klinik Det kliniska moment som identifieras under kursen är seminarier med patientfall, electives och kliniker som kommer och håller gästföreläsningar Några synpunkter från olika grupper inom kursen: Kursledningen: Problem att doktorander som sköter en hel del av undervisningen inte är medicinare och kan ge kliniska exempel. Studenterna: Seminariearbeten o grupparbeten bra toppen. Färsk klinisk kunskap efterfrågas hos handledarena. Definiera tydligare vilken insats som krävs i samband de så kallade electives. Vissa electives kräver mycket mer av studenterna i form av tid och engagemang än andra, vilket av studenterna kan upplevas som orättvist. De som anordnar electives borde få fler riktlinjer för hur det skall organiseras. Utvidgad lärargrupp: Farmakologi: För lite tid för att verkligen studera läkemedelsprövningar mm Använda dator för simuleringar. (Farmakologkursen driver 2,5 program parallellt och inga nya lärartjänster har tillsatts.) Möjligheter: De kliniska moment som finns med under kursen är väldigt uppskattade av studenterna. Detta skulle man kunna arbeta vidare med och kanske kan man få till ett bättre samarbete t.ex. med kursen i invärtesmedicin. De två kurserna skulle i ökad utsträckning kunna dra nytta av varandras kunskaper. Man skulle tillexempel i ökad utsträckning kanske kunna låta föreläsare för invärtesmedicin föreläsa på fysiologikursen samt vice versa. III. Studenternas relation till programmet Upplägget av kursen De flesta studenter tycker att upplägget av kursen fungerar bra. Det kan vara viktigt att poängtera för studenterna att många föreläsningar har tagits bort till förmån för egen instudering samt att det är viktigt att ta till vara på seminarierna för att där öva sig inför den muntliga tentamen. Det är viktigt med en bra introduktion av blocken för att kunna fånga intresse och för att studenterna ska få en överblick av hur det fungerar innan man går ner på detaljnivå. Detta är främst något man bör arbeta vidare med under digestionblocket. Även introduktionskursen kräver mer arbete för att den inte ska kännas rörig utan istället ge en bra inblick i kursens innehåll. Föreläsningarna Kvalitén på föreläsningarna är ojämn och detta skulle man kunna försöka åtgärda genom att ha utbildningar i pedagogik och försöka skapa en gemensam pedagogisk plattform för samarbete och

4 samsyn bland föreläsarna. Det vore önskvärt att alla föreläsare skulle börja med att presentera sig och tydligt beskriva vad som är syftet och målet med föreläsningen. Vid de föreläsningar där det är möjligt vore det bra att förankra föreläsningen i kliniken eller beskriva varför just denna kunskap är viktig för en läkare, det ger en kontext till informationen. Det är viktigt att föreläsningar inom samma område hålls samman. Det är svårare för studenterna att följa med då man börjar med en föreläsning inom ett visst ämne och sedan väntar en vecka med att ha nästa föreläsning inom det ämnet. Dubbelundervisning och curriculum overload En ökad kommunikation inom kursen skulle kunna leda till ökad kvalité på undervisningen samt minskad dubbelundervisning och curriculum overload. Genom att minska det stora antalet föreläsare på kursen vore det även lättare att undvika dessa moment samt de många schemaändringarna och att föreläsningar utgår. Det är även viktigt med ökad kommunikation för att få en kontinuitet på kursen. För även om det i dagsläget fungerar bra med vissa moment kan detta förändras om lärare försvinner/nya lärare tillkommer. Detta är speciellt viktigt då blockchefer byts ut. Det vore önskvärt att man inför blockchefsträffar då de kan utbyta idéer med varandra samt få en större inblick i vad som föreläses på andras block. Utvärderingar och samverkan mellan lärare som sker i fikarummet saknar dokumentation och blir bara till nytta för individen och kursen så länge individen är knuten till kursen. Dokumentation är viktigt eftersom kompetens att bedriva bra utbildning måste ägas av organisationen. Reflexion och inläsning Det lämnas för lite tid för instudering och reflexion precis innan delförhören. Detta leder till att det blir svårt för studenterna att knyta ihop de olika delarna och skapa sig en helhetssyn över området. Att det finns så lite instuderingstid leder även till att många studenter har svårt att fokusera på farmakologidelen som ligger precis innan delförhören. Detta kan missgynna studenternas inlärning av farmakologin. Det finns däremot bra med reflexionsutrymme innan muntan vilket är viktigt för att studenterna ska kunna knyta ihop de olika blocken till en helhet. Examination Det är viktigt att ge återkoppling efter en examination. Detta bör ske genom tentamensgenomgångar då det gäller delförhören och genom muntlig genomgång vid den muntliga tentamen. Genomgången blir en pedagogisk återkoppling till studenten. Det blir ett tillfälle till lärande och kan ge en allmänt ökad insikt i hur man besvarar en tentamensfråga. Lärarna får även återkoppling på sina frågor då tolkningsproblem och liknande kan finnas. Det ges då även en chans för kursledningen att motivera varför tentamen examinerar kursens mål. Det borde finnas ett rättsäkrare system vid den muntliga tentamen. Man borde se över de riktlinjer som finns och eftersträva att alla examinatorer skall följa dessa. För de studenter som vill borde det finnas tillgång till ljudupptagning för att man ska kunna eftergranska vad som skedde under den muntliga tentamen och om det gick rätt till. Möjligheter -Ge en bättre introduktion av både block och enskilda föreläsningar. -Öka kommunikationen inom kursen för att minska dubbelundervisning och curriculum overload. -Lämna mer tid för instudering innan delförhören för att ge tid för reflexion och gynna studenternas inlärning av farmakologin. -Introducera tentamensgenomgångar på kursen för att ge kunskapsmässig återkoppling till studenter samt återkoppling av examinationen till lärare och kursledning. -Skapa ett rättssäkrare system kring den muntliga tentamen. IV. Professionell Utveckling En definition (Epstein, Hunter): Professionell kompetens* är den invanda och omdömesgilla användningen av kommunikation, kunskap, tekniska färdigheter, problemlösning, känslor, värderingar och reflektion i den dagliga verksamheten. Professionell utveckling är svårare att få med på de prekliniska stadierna då studenterna behöver en hel del faktakunskap men man har gjort en ansats som är mycket positiv: I de studentaktiverande momenten som består av 1) laborationer 2) seminarier 3) patientfallsbaserade grupparbeten 4) den muntliga tentamen samt 5) en valbar fördjupningskurs finns en medveten pedagogik med professionell utveckling.

5 Laborationerna är ofta en anpassning av en klinisk undersökningssituation för att bl.a. öka förståelsen preklin-klin. Man tränar här också sina tekniska färdigheter samtidigt som det ges möjlighet till lagarbete och reflektion. Vid inledningen av blocken utdelas uppgifter som kan utgöras av basala fysiologiska problem eller kliniska tillämpningar av fysiologi i form av patientfall. Redovisningen sker som seminarier i grupp i slutet av kursblocken där studenterna får redovisa sina lösningsförslag. Detta stimulerar till samarbete, initiativtagande och kommunikation, som är betydelsefull för problemlösning. I slutet av kursen delas det ut patientfall som studenterna arbetar med i grupp. Patientfallen förbereder studenterna till sin framtida läkarroll (learning in context) och stimulerar samarbete och förbereder inför den muntliga tentamen. Ett vetenskapligt förhållningssätt får studenterna träna på i electives. I de valbara fördjupningskurserna tar man upp aktuell forskning och belyser samspelet mellan grundforskning och klinik. Genusperspektivet belyses i en föreläsning Farmaka ur ett genusperspektiv Studenterna efterlyser konstruktiv feedback på seminarierna och labbarna. Ojämn kvalité på labbar, seminarier och föreläsningar. Ojämn kvalité mellan blocken med avseende på pedagogik, feedback och reflektionsutrymme. Studenter har kontaktat oss då de upplevt trakasserier i samband med muntlig tentamen. Dessutom har det framkommit flera anmärkningsvärda synpunkter i kursutvärderingar. Negativa attityder från föreläsare/examinatorer påverkar studenternas självkänsla negativt och motverkar en professionell utveckling. Detta fenomen är svårt att förhindra av kursledare och bör därför lyftas upp till en högre nivå. Möjligheter: Utbilda samtliga föreläsare / handledare / examinatorer med fokus på *professionell kompetens. # Råd om övergripande förbättringsmöjligheter för kursen i fysiologi, farmakologi och biokemi: Ökad /bättre kommuniktion inom kursen Pedagogisk plattform Utbilda handledare/föreläsare Göteborg Bo Jacobsson, kursledare gynekologi/ obstetrik Johan Löveborn, student termin 5 Kerstin Rödström, ämnesansvarig allmänmedicin / kursen i samhällsmedicin Lars-Einar Bresäter, kursledare internmedicin Linn Persson, student termin 4