Kollegial dialog läkarprogrammet i Göteborg 2008

Transkript

1 Kollegial dialog läkarprogrammet i Göteborg 2008 Kursen i Neurologi Tine Högberg, Susanne Hultkrantz, Johan Wessberg, Cecilia Björkelund /

2 1. INLEDNING Gruppen Tine Högberg, Susanne Hultkrantz, Johan Wessberg och Cecilia Björkelund har på uppdrag av Programkommittén för läkarutbildningen fört en kursdialog med kursledningen, lärare och studenter vid kursen i Neurologi, termin 9 på läkarprogrammet. Vi redovisar resultatet från vårt arbete utgående från processförslaget i instruktionerna till Kollegiala kursdialogen: aktivt lärande och försåelse, integrering biomedicin-klinik och progression, studenternas relation till programmet samt medicinsk professionell utveckling. 2. FRÅGEOMRÅDEN A. Aktivt lärande och förståelse Finns ett tydligt samband mellan läkarprogrammet som helhet och a) lärandemålen i kursen? Lärarna anger att det övergripande målet för kursen är att förstå vikten av topisk diagnos. Studenterna skall efter avslutad kurs kunna genomföra den diagnostiska processen både anamnestiskt och i status och kunna genomföra ett fullständigt neurologstatus. Kursen examineras genom det praktiska provet som är mycket uppskattat. Kommentarer Den finns en viss osäkerhet bland lärarna om det praktiska provets funktion som undervisningsmoment respektive examinationsmoment, bland annat beroende på att det praktiska provets placering skiljer sig tidsmässigt åt för olika studenter. b) studentens egna lärandeaktiviter? Studenternas egna lärandeaktiviteter stimuleras framför allt under mottagningsveckan, där man får ha egna patienter och får feedback från handledaren. Egna lärandeaktiviteter stimuleras också genom examinationens utformning. Kursens kärna är väl definierad genom det nationella core curriculum, men är inte känd av alla lärare. Föreläsningarna är inte alltid utgående från core. Studenterna har svårt att avgränsa core. Vad saknas i kursen? Vad är kännetecknande för neurologi i primärvård resp. specialistvård? När remitterar man? Hur remitterar man? (studenterna anger att detta är genomgående under hela läkarutbildningen utom till viss del inom kirurgkursen).

3 B. Integrering biomedicin klinik Hur kan kursen förändras så att biomedicin och klinik integreras väl? Lärargruppen på neurologikursen önskar framför allt mer inslag av neuroanatomi inom biomedicin. Neuroanatomi och neurologi skulle mer uttalat ha som gemensamt mål att få till stånd ett topiskt tänkande. Neuroanatomikursen avslutas med föreläsning från neurologen i topiskt tänkande. Detta inslag är ett resultat av frivilliginsats från neuro. Man önskar mera integrering men anger att den nuvarande budgetprocessen inte ger möjlighet för större integrering. Man utnyttjar inte möjligheten till integrering genom att kliniska handledare deltar som handledare på de två första biomedicinska åren inom kursen i Tidig Yrkeskontakt. C. Studenternas relation till programmet: Curriculum overload, fragmentering, dubbelundervisning. Kontinuitet student-handledare Man har, för att minska fragmenteringen i kursen, planerat att från höstterminen -08 börja med tutorsystem, där varje student har en tutor som man träffar flera gånger under kursen. Tutorn skall ha som huvuduppgift att dels genomföra statusundervisning med sit in och feed back, samt i mötet med studenten ta upp fem olika ämnen, där bl.a. etik ingår. För att kunna införa tutorsystemet har man skurit ner på områdena klinisk neuroanatomi och sexualitet vid ryggmärgssjukdom. Däremot har man har lagt in mer röntgen. Man anger att man kanske skulle kunna minska klinisk neurogenetik-delen. Hur kan curriculum overload och dubbelundervisning undvikas Studenterna anger att det inte förekommer någon egentlig dubbelundervisning, snarare tar man upp för lite av det vanliga d.v.s. för lite av frågeställningar som: vad är primärvård - vad är specialistvård. Studenterna ser för lite av den neurologi som inte ska handläggas på neurologen. Det finns för lite av handledning och undervisning kring exempelvis kommunikation mellan vårdnivåerna och hur man skriver remiss. Kursledningen är öppen för att lägga mer tid på primärvårdsneurologi. Studenterna anger för lite inläsningstid inför tentan, men för övrigt ingen overload. D. Medicinsk professionell utveckling Hur skall kursen göra målen som rör medicinsk professionell utveckling tydliga och möjliga att examinera? Kursen ger redan nu handledning i kliniskt arbete kring patienten med neurologisk symtomatologi och frågeställning (anamnes, undersökning och behandling). Dessa mål är tydliga för studenterna och examineras. Andra delar i medicinsk professionell utveckling som rör patient - läkarrelationen, kommunikation, samarbete och samverkan ingår inte i kursmålen och är inte tydliga för studenter och lärare. I

4 planeringen av hur kursen skall utvecklas ingår tutorsystem där etisk reflexion definieras som ett tydligt handledningsområde. Ett utvecklingsarbete, som skulle innefatta identifierig av vilka delar av medicinsk professionell utveckling som egentligen redan ingår i kursen och vilka delar som skulle kunna ingå i neurologikursen mål, skulle kunna medföra att man i den uppskattade praktiska examinationen också tydligt lägger in examination av exempelvis patient läkarkommunikation, bemötande, etiskt förhållningssätt etc. Samtidigt skulle man då inom neurologikursens lärargrupp gemensamt klart kunna identifiera praktiska provets roll i examinationen. 3. STUDENTERNAS SYNPUNKTER PÅ KURSEN Kursen har en bra målbeskrivning, men det är inte alla föreläsningar som tydligt definierar core. Bästa på hela kursen är praktiska provet, då man får träffa patienter med typiska symptom och som nu det enda tillfället av sit-in för de flesta. Det varierar dock för mycket i bedömningen mellan lärarna. Kandidatmottagningarna är bra men skulle kunna struktureras bättre, exempelvis genom att studenterna handleds via sit-in, vilket sannolikt inte skulle behöva mer lärartid totalt. Man vill se mer patienter med neurologiska symtom. Gärna proffspatienter, patientdemonstrationer. Det behövs mer av primärvårdsneurologi. När lämnar man över patienten från primärvård? Vad ska en remiss innehålla? Man är nöjd med integrering preklin-klin, speciellt neuroanatomin på termin 4. Neurofysiologin dock lite för komplicerad, man lyckas inte förmedla core. Bättre att göra kärnan mer lättillgänglig. Det är en god student - lärarrelation. Det som saknas ibland är kunskap om vad som ingår i amanuensuppgiften respektive vad som är studenternas lärandemål i avdelningstjänstgöring. Detta gäller kanske mest neurokirurgen. Målbeskrivning saknas för neurokirurgveckan, men några studenter fick bra lista som definierade vad man skulle kunna efter veckan. Lärarna engagerade, tillmötesgående. Avdelningsläkarna ibland inte så informerade om hur man kan handleda. 4. KURSLEDNINGARNAS PLANERADE/ÖNSKADE FÖRÄNDRINGSARBETE Lärarna är nöjda med studenterna och deras förkunskaper (förutom neuroanatomin) när de kommer till kursen och nöjda med deras kunskaper vid examinering. Man önskar större möjligheter för kommunikation med studenterna.

5 Kursnämnderna bra, men man skulle vilja ha ytterligare synpunkter och hjälp med att förbättra. Kommunikationen med avdelningshandledarna borde kunna bli bättre. Det finns ett starkt tryck från det kliniska arbetet som gör det svårt att sätta av mer tid för handledning. Lärarkollektivet betonar dessutom starkt att pedagogiska meriter och undervisning bör uppvärderas avseende budgetarbetet och vid tillsättning av tjänster. Lärarna är positiva till utökad primärvårdsanknytning Tutorsystem som planeras införas syftar till att ge kontinuitet i handledningen under hela kursen Lärarna är positiva till ytterligare integrering med biomedicin och primärvård. SAMMANFATTNING Neurologikursen är en kurs som både studenter och lärare är nöjda med. Alla lärarna är inte helt medvetna om kursens mål eller om sin uppgift som handledare. Detta gäller framför allt de kliniska handledarna på avdelningarna. Kursen saknar till viss del mål inom medicinsk professionell utveckling. Det finns potential och intresse för integrering med biomedicin men lärarna anger att den nuvarande budgetprocessen inte ger möjlighet för större integrering. Den möjlighet till integrering som finns genom att kliniska handledare deltar som handledare inom kursen i Tidig Yrkeskontakt utnyttjas inte. Kursens kärna är definierad och det förekommer ingen dubbelundervisning. Kursen innehåller ett flertal studentaktiva delar, men detta kan utvecklas ytterligare. Det saknas delar i kursen som rör primärvårdsneurologi och kommunikation mellan primärvård och specialistvård. Det finns också potential för att i kursen definiera och inlemma mål inom området medicinsk professionell utveckling.