Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av Socialtjänsten

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (6) Datum Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse pontus.gleisner@malmo.se Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av Socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder SOFS Sammanfattning I maj 2013 uppdrog kommunstyrelsen åt stadskontoret att utreda och föreslå hur kostnader för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. Utredningen pekar framförall på behovet av förstärkning och utveckling av socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. I juni 2013 beslutade kommunfullmäktige att avsätta medel i budget för 2014 till att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande. Av dessa medel har stadsområde Söder tilldelats 7,4 Mkr mot villkor av upprättande av en plan för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas och följas upp. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna planen och överlämna den till stadskontorets avdelning för individ- och familjeomsorg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott Stadsområdesnämnd Söder SIGNERAD

2 Ärendet 2 (6) Plan för hur de avsatta medlen är tänkta att användas i stadsområde Söder Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i Söder har i dagsläget en pågående särskild satsning avseende försörjningsstödstagare som bor på Lindängen. Denna verksamhet benämns Områdesteamet och har pågått sedan våren Tanken med verksamheten är att de socialsekreterare som är anställda i Områdesteamet ska arbeta med ett färre antal ärenden på sina tjänster än vad som är fallet i övriga försörjningsstödsverksamheten i stadsområde Söder. Förhoppningen är att detta ska medföra tätare uppföljningar och att socialsekreterarna kan ägna mer tid åt att träffa och ha kontakt med sina klienter för att arbeta i riktning mot självförsörjning. Dessutom är verksamheten samlokaliserad med flera andra aktörer, exempelvis Arbetsförmedlingen och JobbMalmö, vilket medför kortare vägar till planering och ett tätare samarbete mellan tjänstemännen för att hitta anpassade lösningar för respektive klient. Satsningen har pågått i ca 1,5 år och det är ännu svårt att dra exakta slutsatser av vad den kommer att leda till. Det man däremot kan se är att även om antalet hushåll med försörjningsstöd stadigt ökar i hela stadsområde Söder, är ökningstakten mindre för delområde Lindängen från och med sommaren Områdesteamets verksamhet formades alltså framförallt utifrån de två tankarna om att ett mindre antal ärenden per handläggare än i grundorganisationen, samt ett tätare samarbete med relevanta aktörer på sikt kommer leda till att ett mindre antal hushåll är beroende av försörjningsstöd. Tankarna var inte nya utan man hade länge haft dessa idéer i verksamheten däremot hade det varit svårt att realisera dem utifrån rådande ekonomiska läge. Inriktning och uppbyggnad Med de extra medel som nu har beslutats, har individ- och familjeomsorgen i Söder möjlighet att utveckla försörjningsstödsverksamheten även i övriga stadsområdet, i samma riktning som man gjort på Lindängen. Detta innebär att individ- och familjeomsorgen i Söder behöver rekrytera ett flertal nya medarbetare som ska arbeta med försörjningsstödsfrågor. Syftet med detta är att på så sätt få ner ärendemängden per tjänst till en sådan nivå att socialsekreterarna har utrymme att arbete med klienterna i riktning mot självförsörjning och inte enbart administrera rätten till bistånd. Dessutom behöver samarbetet med framför allt JobbMalmö och Arbetsförmedlingen utvecklas för hela försörjningsstödsverksamheten. Utgångspunkten är att verksamheterna behöver sitta geografiskt nära varandra för att bästa möjliga effekt ska uppnås. Helst ska verksamheterna vara samlokaliserade. I den utredning som ligger till grund för kommunfullmäktiges beslut om att avsätta medel, anges hushåll med långvarigt bidragsmottagande som den största enskilda gruppen av de som får utbetalt ekonomiskt bistånd. Utredningen anger även att det långvariga bidragsmottagandet är en viktig markör för betydande sociala problem och därför också viktiga att arbeta med utifrån mer än ett perspektiv. Särskilt prioriterade i det pågående och kommande arbetet är barnfamiljer och då i synnerhet de som erhållit försörjningsstöd under längre tid. Dessutom fokuseras särskilt på unga vuxna med försörjningsstöd. Redan idag bjuder verksamheten in ungdomar som bor i hus-

3 håll med försörjningsstöd på Lindängen och som inom kort skall gå ut gymnasiet, för att på så sätt kunna börja arbeta för att dessa ungdomar ska komma vidare i utbildning eller annan planerad aktivitet så fort som möjligt. Tanken är att kunna göra på liknande sätt även i resten av försörjningsstödsverksamheten. 3 (6) Personaltäthet, ärendebelastning och stöd i arbetet I dagsläget är verksamheten för ekonomiskt bistånd i stadsområde Söder, organiserat som sektioner inom enheten för vuxna. Sektionerna är två till antalet och utgörs förutom sektionschefer, av 18,5 respektive 19 budgeterade socialsekreterartjänster. Av dessa tjänster är två s.k. IOFsekreterare, vilket innebär att de inte har egna ärenden utan handleder socialsekreterarna. Förutom sektionerna har IOF Söder en verksamhet som arbetar enbart med försörjningsstödstagare på Lindängen. Verksamheten benämns Områdesteamet och består av 0,5 sektionschef samt 8,5 tjänster till socialsekreterare. För 2014 är planeringen att stadsområdet utifrån de beviljade medlen ska anställa 1 sektionschef samt 13 nya socialsekreterare (varav en ska fungera som IOF-sekreterare) som samtliga ska arbeta med ekonomiskt bistånd. Utifrån de beviljade medlen har verksamheten möjlighet att i nuläget nå en generell ärendebelastningsnivå på ca 47 (beviljade) ärenden per socialsekreterare, vilket kan bedömas vara en rimlig nivå. Men samtidigt, med tanke på att antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd ökar stadigt, är det svårt att garantera att de avsatta resurserna är tillräckliga på sikt. Utifrån det rådande läget är det emellertid möjligt att nå en sådan ärendenivå om man på IOF Söder tillsätter det planerade antalet medarbetare. Samtidigt kan ärendemängden per tjänst, i praktiken komma att variera beroende på vilken målgrupp som respektive tjänst är riktad mot. Exempelvis är barnfamiljer och unga vuxna, grupper som kommer att prioriteras i arbetet och därför kommer att särskilt fokuseras gällande det sociala arbetet. Detta kan medföra att andra grupper inte får samma individuella utrymme för planering med sin socialsekreterare. Utgångspunkten är dock alltjämt att alla som erhåller försörjningsstöd ska ha tätare träffar med socialsekreteraren och att fokus så långt det är möjligt, ska vara att komma i självförsörjning. Enligt planeringen kommer uppföljning i ärendena att göras minst var tredje månad i alla relevanta ärenden. Dessutom är ambitionen att följa upp barnens situation minst var sjätte månad. Baserat på en minskad ärendebelastning, är utgångspunkten att denna uppföljningsfrekvens är realistisk. Förutom nya socialsekreterare, är planeringen att IOF Söder ska anställa en sektionschef samt en IOF-sekreterare. IOF-sekreteraren ska, förutom att handleda och hjälpa socialsekreterarna i deras arbete, även kunna vara den som följer upp satsningen och sammanställer därtill kopplad dokumentation. Redan idag upplevs att antalet sektionschefer på sektionerna för ekonomiskt bistånd, är lågt. Genom att tillsätta ytterligare en chef i kombination med en IOF-sekreterare, får de utredande socialsekreterarna lättare tillgång till stöd när detta behövs. Beräkningar De beviljade medlen om 7,4 Mkr beräknas täcka kostnaderna för att kunna inrätta 14 nya tjänster fördelade på 13 socialsekreterare samt 1 sektionschef. Samtliga kostnader (inklusive overhead-kostnader) är med i kalkylen. Tabellen nedan ska betraktas som en preliminär budget men ger en överskådlig bild av hur beräkningen är gjord.

4 4 (6) Kostnad per tjänst, kr Kostnad totalt, kr Sektionschef Socialsekreterare Totalt I beräkningen avseende personalförstärkning nedan är Områdesteamet inte med, då de nya tjänsterna kommer att placeras i den övriga försörjningsstödsverksamheten. Dessutom är det specificerat hur många tjänster som är tänkta att fungera som IOF-sekreterare samt hur många tjänster som är riktade till mottagningsgruppen. Beräkningen är gjord utifrån planeringen av nya tjänster enligt ovan Sektionschefer 2 3 IOF-sekreterare 2 3 Socialsekreterare i mottag 3 3 Socialsekreterare 33,5 45,5 För att åskådliggöra effekterna av den planerade utökningen av verksamheten, väljer vi här att utgå från nedanstående variabler. Beräkningen av antalet ärenden per socialsekreterare utgår från ärendemängden för stadsområde Söder (delområde Lindängen exkluderat) avseende oktober månad 2013, vilket är hushåll. Ärende per handläggare Detta mått visar hur många ärenden (beviljade) som varje socialsekreterartjänst hanterar i genomsnitt på en månad (IOF-sekreterarna och socialsekreterarna i mottagningsgruppen är inte med i denna beräkning). Värdena nedan är beräknade på antalet hushåll under oktober månad 2013 och delområde Lindängen är exkluderat ur antalet. Inte heller Områdesteamets tjänster är medräknade. Chefstäthet Detta mått visar hur många tjänster totalt som varje sektionschef har i sin sektion. Det ska dock påpekas att det enbart är budgeterade tjänster som avses och inte antalet medarbetare, då detta kan variera exempelvis utifrån sjukskrivningar och andra längre ledigheter Ärende per socialsekreterare Chefstäthet Metoder och arbetssätt Precis som i dagsläget, kommer MI (motiverande samtal) att vara rådande samtalsmetodik för samtliga delar av organisationen som arbetar med ekonomiskt bistånd. För att säkerställa att samtliga socialsekreterare (tillkommande såväl som befintliga) har MI-kompetens kommer detta att inventeras samt i de fall där det behövs, genomföras utbildningssatsningar under året. De allra flesta av verksamhetens nuvarande medarbetare har redan MI-kunskaper i form av grundeller i vissa fall, fortsättningsutbildning. Den fokus på MI som kommer att göras under 2014, handlar därför mest om att underhålla den befintliga kompetensen, snarare är att nyutbilda stora

5 personalgrupper. Samtidigt innebär personalomsättningen (samt i detta fall rekryteringen av 14 nya medarbetare) att verksamheten behöver tillse att det anordnas utbildning och metodträffar avseende MI. MI är en utvärderad och beprövad samtalsmetod som har visat sig ge resultat i motivationsarbete med män och kvinnor. Individ- och familjeomsorgen i Stadsområde Söder har egna goda erfarenheter av att använda metoden och avser fortsätta med detta. 5 (6) Under 2014 kommer försörjningsstödsverksamheten att undersöka möjligheterna att införa FIA (Förutsättningar Inför Arbete) i arbetet. FIA utgörs av ett standardiserat intervjumaterial som i nuläget är under utveckling hos Socialstyrelsen och beräknas vara färdigt att använda under andra halvan av året. Chefer från individ- och familjeomsorgen i Söder kommer redan innan årsskiftet 2013/2014 att delta i informationsträff avseende metoden. Därefter kommer verksamheten att undersöka i vilken omfattning det är möjligt att använda sig av FIA samt besluta om hur ett eventuellt införande ska genomföras. Samverkan Precis som med Områdesteamet på Lindängen, kommer försörjningsstödsverksamheten i övriga stadsområdet arbeta på att ha JobbMalmö och Arbetsförmedlingen mycket nära den dagliga verksamheten. Detta kan innebära att man samlokaliserar verksamheterna som i Framtidens hus på Lindängen, men det kan även innebära att man sitter i olika byggnader fast samtidigt geografiskt nära varandra. Det kan även komma att innebära att samarbetspartners som JobbMalmö och Arbetsförmedlingen finns tillgängliga i IOF:s lokaler vissa veckodagar eller tider. Exakt hur samverkan kommer att utformas går inte att precisera i dagsläget, men IOF:s mål är att ha ett mycket tätt samarbete med dessa aktörer utifrån att kunna erbjuda så bra planering och insatser som möjligt till de kvinnor och män som uppbär försörjningsstöd. Detta är dock inte en fråga som individ- och familjeomsorgen själva äger och därför är det också svårt att förutspå de precisa formerna. Men utifrån det samarbete som redan är upparbetat, är förutsättningarna goda inför en utökning av detta. Även Försäkringskassan är en viktig samarbetspartner och IOF Söder kommer arbeta för att på regelbunden basis kunna bjuda in dem på konsultationsträffar. Under 2014 är planeringen att de socialsekreterare inom försörjningsstödsverksamheten som arbetar med unga vuxna, ska påbörja ett samarbete med Fosietorps vårdcentral. Detta kommer att starta som ett projekt och syftar till att öka samarbetet kring målgruppen för att på ett bättre sätt kunna erbjuda relevanta insatser utifrån ett tvärprofessionellt perspektiv. Brukarinflytande IOF Söder kommer att undersöka olika metoder och alternativ för att kunna tillgodose brukarinflytandet. Utifrån en kvalitetsaspekt är detta grundläggande och behöver utformas så att brukarna verkligen får vara med och forma verksamheten i så stor utsträckning som är möjligt. De frågor som kan vara viktiga att undersöka i denna satsning är: Hur nöjda är brukarna är med den verksamhet som bedrivs? Hur önskar brukarna att verksamheten bör vara utformad? För att få svar på frågor som rör nöjdhet kan man använda sig av olika typer av verktyg, som exempelvis enkäter eller intervjuer. Dessa verktyg är inte nödvändiga att ha färdiga innan satsningen inleds utan är egentligen först aktuella efter att man har jobbat ett tag.

6 För att få svar på hur brukarna önskar att verksamheten är utformad kan man använda sig av exempelvis brukarråd. Denna typ av undersökningar är däremot viktigare att börja med tidigt under satsningen då de kan ligga till grund för hur man ska jobba. I början av hösten 2013 togs ett beslut om att inrätta två s.k. dialoggrupper i stadsområdet, varav den ena gruppen kommer att fokusera på brukarmedverkan. Det är ännu inte beslutat vilka brukare/grupper som kommer att vara i fokus under 2014, men utifrån den tyngd som försörjningsstödsfrågan har politiskt i Malmö stad, vore det rimligt att börja med just denna grupp. 6 (6) Uppföljning De beskrivna åtgärderna kommer att följas upp löpande utifrån det underlag som stadskontoret ska specificera och delge stadsområdena. Därav följer även att formen för uppföljningarna kommer följa stadskontorets direktiv. Avdelningschefen för individ- och familjeomsorgen ansvarar för att uppföljning genomförs och meddelas stadskontoret. För det praktiska uppföljningsarbetet ansvarar enhets- och sektionscheferna för ekonomiskt bistånd. Den rekryterade IOF-sekreteraren kommer att fungera som ett stöd i detta arbete. Även utvecklingssekreteraren och kvalitetscontrollern inom IOF fungerar som ett stöd i processen. Dessutom har stadsområdesnämnden i Söder beslutat om ett antal nämndsmål för 2014, som är kopplade till de inriktningsmål som kommunfullmäktige formulerat i Malmö stads budget. De nämndsmål som har kopplats till försörjningsstödet, fokuserar på att öka tiden som socialsekreterarna använder till att träffa klienter samt ett ökat samarbete med aktörer som Arbetsförmedlingen och JobbMalmö. Det första målet kommer att mätas genom att socialsekreterarna håller manuell statistikföring under en månad på våren och en månad på hösten. Under dessa två månader kommer man mäta den faktiska tid som använda till möten med klienterna och genom att jämföra månaderna får vi förhoppningsvis en indikation om huruvida utvecklingen går i önskad riktning. Det andra målet är mer svårmätt, men kommer att följas upp kvalitativt genom att verksamheten beskriver hur samarbetet har sett ut samt i vilken omfattning man har lyckats öka detta eller inte. Det är givet att beskrivande av målarbete inte ger något exakt att förhålla sig till, utan snarare en version av hur arbetet sett ut. Men det kan samtidigt ge oss information om vad som har fungerat och vad vi behöver arbeta vidare på, vilket är väl så viktigt. Ansvariga Carina Tempel Stadsområdesdirektör

7

8

9 Vård- och omsorgsberedningen Reservation Ärende: STK Ang: Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterande arbetsmarknadsåtgärder. Moderaterna och Folkpartiet i vård- och omsorgsberedningen har tagit del av förslaget till Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterande arbetsmarknadsåtgärder. Vi anser att i rådande stund bör Jobb Malmö strykas ur texten i ärendet. Detta med tanke på den situation som Jobb Malmö befinner sig i och tills en ny organisation är på plats. Därför yrkar vi att Jobb Malmö ska strykas ur texten tills en ny organisation har kommit på plats, med anledning av rådande situation. Malmö den 16 oktober 2013 Martina Jarnbring Palm (M) Montaser Eneim (M) Ulla Herbert (FP) Instämmande av: Lilian Gerleman (M) Torbjörn Tenghammar (M)

10

11 Vård- och omsorgberedningen Ärende nr: 5 STK Reservation Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder Kostnaderna för ekonomisk hjälp närmar sig en miljard årligen och nu har majoriteten bestämt sig för att sänka dessa kostnader. Man har haft 20 år på sig att lösa detta, men i stället ökar det lavinartat och nu står man med skägget i brevlådan och ska med hjälp av ytterligare åtgärder ta tag i problemet. Samtidigt som man fyller på med nya bidragstagare i andra änden. Jobb Malmö var en sådan åtgärd och vi vet ju alla hur ineffektivt detta varit. Nu har man planer på en slags kommunal helpdesk. Denna helpdesk ser vi endast som ett redskap för hur man enklast söker bidrag och hyser inga andra förhoppningar om denna. Därför yrkar vi avslag på att-sats 3, dvs: att ge stadskontoret i uppdrag att utveckla och implementera en modell för kontinuerlig samordnad uppföljning av arbetsmarknadsinsatser till personer som erhåller ekonomiskt bistånd Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Nina Kain (SD)

12 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum Vår referens Erik Wesser Sekreterare Tjänsteskrivelse erik.wesser@malmo.se Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av soc i- altjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder STK Sammanfattning Kommunstyrelsen gav i maj 2013 i uppdrag till stadskontoret att utreda och föreslå hur kostnaderna för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. Utredningen pekar framförallt på behovet av förstärkning och utveckling av socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. De medel om 30 Mkr som kommunfullmäktige i juni beslutade avsätta i budget för 2014 till att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande föreslås fördelas till stadsområdena (28 Mkr) mot villkor av en tydlig plan för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas, respektive till stadskontoret (2 Mkr) för kommunövergripande arbete inom området. Fortsatta årliga utvecklingsmedel om 30 miljoner kronor föreslås beaktas i budgetarbetet för 2015 och 2016 för att garantera långsiktigheten i utvecklingen av arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att fördela de i budget 2014 avsatta utvecklingsmedlen om 30 miljoner kronor enligt förslag och med de villkor som beskrivs i ärendet samt återkomma till vård- och omsorgsberedningen med en detaljerad budget för de 2 miljoner kronor avsatta till stadskontoret, att att att att ge stadskontoret i uppdrag att tertialvis sammanställa, följa upp samt till kommunstyrelsen redovisa hur utvecklingsarbetet fortskrider, ge stadskontoret i uppdrag att utveckla och implementera en modell för kontinuerlig samordnad uppföljning av arbetsmarknadsinsatser till personer som erhåller ekonomiskt bistånd, ge stadskontoret i uppdrag att i relevanta dokument förtydliga avsikten att kommunala arbetsmarknadsåtgärder i ökad utsträckning skall leda till minskade kostnader för ekonomiskt bistånd, fortsatta årliga utvecklingsmedel om 30 miljoner kronor ska beaktas i budgetarbetet för 2015 och 2016 för att garantera långsiktigheten i arbetet,

13 2 (6) att att för kännedom översända utredningen till stadsområdesnämnderna och den nämnd som vid ingången av 2014 har ansvaret för arbetsmarknadsåtgärderna, samt anmoda stadsområdesnämnderna och den nämnd som vid ingången av 2014 har ansvaret för arbetsmarknadsåtgärderna att beakta möjligheten att gemensamt söka medel från Malmö stads sociala investeringsfonder för satsningar inom området för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Beslutsunderlag Utredning om effektivare arbete med försörjningsstödet Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Vid sitt sammanträde i maj 2013 uppdrog KS åt stadskontoret att senast till oktober 2013 utreda och föreslå hur kostnaderna för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder ( 192). I budgetskrivelsen för Malmö stad för 2014, antagen av KF i juni 2013, anges att [som] ett resultat av omorganisationen görs en effektivisering om 30 Mkr. Under 2014 satsar vi dessa pengar på att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. Målet är att förkorta tiden hushåll är beroende av försörjningsstöd, därmed minskas på sikt även kostnaderna för Malmö stad. Individ- och familjeomsorgen ska säkerställa att de berörda personerna får rätt insatser. Alla som söker försörjningsstöd ska få kvalitativa individuella handlingsplaner och individuella mål och dessa ska följas upp minst en gång var tredje månad. En utredning ska göras för att hitta tydliga incitament för stadsområdena att jobba mer effektivt med försörjningsstödet. Utredningen ska även titta på faktorer som bemanning och olika former av samordnade insatser. De berörda förvaltningarna ska samredovisa sina resultat. (s 18) I utredningen om hur kostnaderna för ekonomiskt bistånd ska sänkas tas särskilt sikte på de aspekter som lyfts fram i budgetskrivelsen. Resultatet av utredningen ligger till grund för ett förslag om hur utvecklingsmedlen om 30 Mkr för 2014 bör användas och fördelas. Insatser i syfte att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd bör i första hand riktas mot grupper som har, eller riskerar att hamna i, längre perioder av biståndsmottagande; de långvariga biståndshushållen står för runt 70 procent av kostnaderna för det ekonomiska biståndet i Malmö. Barnfamiljer bör särskilt prioriteras då vi vet att det är en känd riskfaktor i en mängd avseenden att växa upp i en familj med långvarigt ekonomiskt biståndstagande.

14 Huvudsakligt fokus ligger på socialtjänsten som är försörjningsstödets kärnverksamhet, där man har att handlägga ekonomiskt bistånd och bedriva socialt arbete med syfte att hjälpa biståndstagare till självförsörjning. När kommunala arbetsmarknadsinsatser tas upp så sker det med tydlig utgångspunkt i försörjningsstödet och biståndsmottagarna. Den centrala frågan angående arbetsmarknadsåtgärderna blir följaktigen i vilken mån dessa är ägnade att minska behovet av och kostnaderna för ekonomiskt bistånd. 3 (6) Utveckling av socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd Utgångspunkten i utredningen är att socialtjänsten under de senaste åren haft att handskas med ett ökat antal hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd och en förskjutning i arten av bidragstagare; arbetslösa och sjukskrivna utgör i nuläget runt hälften av bidragstagarna. Orsakerna till detta står framför allt att finna i den konjunkturmässiga utvecklingen samt i förändringar inom arbetslöshets- och socialförsäkringssystemen. När socialtjänsten har att möta en bredare grupp biståndstagare både avseende antalet och avseende problemens karaktär, har det lett till ändrade och ökade krav på utredning, planering, stödjande arbete och samverkan. Ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att detta ska ske är att det finns ett reellt utrymme för det i socialsekreterarnas tjänster. För att bedriva ett kvalitativt och rättssäkert arbete i dessa avseenden krävs ett hanterbart antal ärenden per tjänst, vilket i sin tur ställer krav på en ökad bemanning inom enheterna för ekonomiskt bistånd. Medlen bör säkerställa möjligheten till ett kvalitativt utredningsarbete som bottnar i personliga möten med klienterna, substantiella och individuella planeringar och uppföljningar, och ett mer skarvlöst samarbete med andra förvaltningar och myndigheter. På verksamhetsnivå kräver en sådan utveckling en ändamålsenlig styrning och organisering av socialtjänstens försörjningsstödsverksamheter. Här finns ett pågående och i vissa avseenden redan konkretiserat utvecklingsarbete. En fortsatt utveckling av arbetet med försörjningsstödet bör sättas i ett sammanhang av vissa centrala åtgärder som redan vidtagits och som syftar i samma viljeriktning som kommunledningens: Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har i november 2013 att besluta om nya riktlinjer avseende handläggningen av ekonomiskt bistånd i Malmö stad. I det förslag som presenterats har bland annat socialtjänstens uppdrag att hjälpa försörjningsstödstagare till självförsörjning accentuerats. Vidare betonas också vikten av effektiv och ändamålsenlig utredning och planering, med tydliggjorda och konkretiserade lösningar som ligger i linje med vad budgetsskrivelsen anger. PM om utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd En arbetsgrupp under ledning av ett antal IoF-chefer utredde i början av 2013 den nuvarande situationen inom arbetet med ekonomiskt bistånd och gav i handlingsplansform förslag på åtgärder för att utveckla och effektivisera verksamheten. Sammantaget 21 konkreta förslag lyftes fram i PM:et. Avseende organiseringen av verksamheterna föreslogs lättillgängliga mottagningsgrupper samt specialiserade enheter riktade mot barnfamiljer, arbetssökande respektive personer med rehabiliteringsbehov. Behovet av att utveckla och implementera kärnprocesser, handläggningsrutiner, e-tjänster och metoder inklusive metodstöd - i arbetet med ekonomiskt bistånd poängteras. Avsnitt som på ett påtagligt sätt tangerar den aktuella utredning gäller möjligheterna för socialtjänsten att påverka utbudet av arbetsmarknadsinsatser, nödvändigheten av verksamhetsöverskridande uppföljning på individnivå mellan socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser, förbättrad samverkan, samt inte minst insatser för att minska antalet ärenden per handläggare för

15 att tillförsäkra såväl rättssäkerhet som effektivitet. PM:et bifogas i sin helhet som en bilaga till utredningen. 4 (6) Åtgärder för ökat brukarinflytande Under 2013 bedrivs projektet Ökat brukarinflytande inom IoF i Malmö stad för att öka brukarinflytande på individ-, verksamhets- och systemnivå. Det finns en projektorganisation i form av en större projektgrupp och mindre arbetsgrupper bestående av totalt 35 personer med brukarkompetens. Resultaten av 2012 års stora brukarundersökning inom ekonomiskt bistånd har gett fruktbara perspektiv på försörjningsstödsverksamheterna ur klienternas ögon. Stadsområdena har i uppgift att komma in med svar till stadskontoret kring hur de avser ta hänsyn till dessa resultat i sitt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet. Aktuella satsningar i arbetet med försörjningsstödet Det finns ett antal pågående och planerade satsningar inom verksamheterna med ekonomiskt bistånd i Malmö och som går i linje med det aktuella uppdraget att utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd. Gemensamt för satsningarna är en tydlig specificering av en målgrupp (företrädesvis bestående av barnfamiljer med längre perioder av försörjningsstöd) och en substantiell begränsning av antalet ärenden per socialsekreterare, för att göra möjligt ett mer ändamålsenligt utredande, planerande, stödjande och samverkande socialt arbete. Vidare har satsningarna överlag som uttalad strategi att arbeta tätare tillsammans med andra aktörer, i första hand med JobbMalmö men även exempelvis Arbetsförmedlingen. Erfarenheterna från dessa satsningar kommer vara av stor betydelse i den fortsatta utvecklingen; de visar att det finns adekvata och görbara lösningar för att bedriva ett konstruktivt socialt arbete mot självförsörjning, riktat mot grupper som särskilt bör prioriteras. Kommunala arbetsmarknadsåtgärder Utredningen tar företrädesvis spjärn i socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd, men berör enligt uppdrag även Malmö stads kommunala arbetsmarknadsåtgärder i regi av JobbMalmö. I dessa delar får utredningen dock hålla sig ganska avvaktande av främst två anledningar: Parallellt med denna utredning pågår ett antal genomlysningar av JobbMalmö, varav de två externa granskningarna av effektiviteten respektive styrningen av JobbMalmös insatser är av särskild betydelse; granskningarna berör vad som ur försörjningsstödsperspektivet är att betrakta som kärnfrågor. Samtidigt påbörjas inrättandet av en kommunal frontdesk för arbetsmarknadsinsatser, något som rimligtvis kommer att ha betydelse för förutsättningarna för samverkan med socialtjänsten i framtiden. Ur perspektiv av att få fler människor i självförsörjning och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd hamnar fokus naturligt på arbetsmarknadsåtgärdernas ändamålsenlighet i förhållande till just försörjningsstödsmottagare och då framför allt klienter med långvarigt biståndsmottagande, och särskilt barnfamiljer. Den befintliga formuleringen av särskilt prioriterade grupper i beställningen till JobbMalmö styr i liten utsträckning insatserna mot att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. De grupper som sammanlagt står för de största utgifterna för ekonomiskt bistånd framför allt gruppen långvariga biståndstagare är endast en av flera prioriterade grupper, och den blir i beställningen relativt snäv då långvarighet definieras som över två år. Med bäring på att sänka kostnaderna för ekonomiskt bistånd bör kommunens arbetsmarknadsmedel och insatser istället prioritera och fokusera just de grupper som är strategiskt viktiga ur både social och ekonomisk synpunkt, nämligen barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer

16 än sex månader, ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium, personer med språkhinder samt nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen. 5 (6) En åtgärd som prövats i vissa kommuner i syfte att öka graden av självförsörjning och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd är åtgärdsanställningar med anställningsstöd, och denna insats har dryftas även under denna utrednings gång. Det finns stora variationer avseende finansieringsvillkor och hur försörjningsvillkoren ser ut för olika grupper efter avslutad åtgärdsanställning, varför det är viktigt att det sker en noggrann utredning av vilken potential åtgärdsanställningar har i förhållande till olika grupper om ett syfte är att minska biståndskostnaderna. Att öronmärka en del av de 30 Mkr till riktade insatser i form av åtgärdsanställningar med anställningsstöd till en avgränsad grupp försörjningsstödstagare torde dock inte följa budgetskrivelsens viljeriktning att långsiktigt effektivisera arbetet med försörjningsstödet och kontinuerligt minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Malmö stads budget för arbetsmarknadsåtgärder finansierar ett stort antal åtgärdsanställningar, och vid sidan av det finns möjliga källor för finansiering i form av Malmö stads sociala investeringsfonder samt FINSAM-medel. Det finns ett stort behov av verksamhetsöverskridande uppföljning på individnivå avseende arbetsmarknadsåtgärder för försörjningsstödstagare. För att ha möjlighet att följa i vilken mån försörjningsstödstagare av särskilt prioriterade grupper (exempelvis långvariga försörjningsstödstagare, särskilt barnfamiljer) blir föremål för insatser och vidare blir självförsörjande krävs utveckling av ett system för samredovisning mellan individ- och familjeomsorgen och JobbMalmö. Utredningen lämnar förslag om tre åtgärder i detta avseende. Fördelning av medel avsatta i budget för 2014 Av de 30 Mkr som i budget för 2014 avsattes till utvecklingsmedel föreslås 28 Mkr fördelas till stadsområdena, och resterande 2 Mkr till stadskontoret för utveckling och uppföljning. Stadsområdesmedlen fördelas efter en modell som bygger på fördelningen av prioriterade grupper av försörjningsstödstagare mellan stadsområdena. Det stadsområdesmässiga utfallet blir Norr (3,5 Mkr), Öster (7,3 Mkr), Söder (7,4 Mkr), Väster (4,3 Mkr) och Innerstaden (5,5 Mkr). De avsatta medlen föreslås finns kvar i separat budget 2015 och 2016 för att satsningen ska bli ett långsiktigt utvecklingsarbete. Utgångspunkten är att förkorta tiden hushåll är beroende av försörjningsstöd. Medlen föreslås villkoras av en tydlig och detaljerad plan för genomförande och uppföljning. Planen ska innehålla beskrivning av: Hur man tillgodoser att det finns tillräckligt med personal för att följa riktlinjernas och budgetskrivelsens krav om utredning, plan, uppföljning m m, genom att ange hur många socialsekreterare man kommer att anställa och hur många ärenden i genomsnitt per handläggare man finner rimligt. Vilket stöd i arbetet (chefstäthet, metodutvecklare/planeringssekreterare) man kommer att tillhandahålla, inklusive motivering. Vilka arbetssätt man planerar att implementera (angående metoder, samverkan, insatser o dyl), inklusive motivering; finns det forskningsstöd, beprövad erfarenhet eller i annan mening goda exempel? Om man planerar för anställningar med hjälp av särskilt anställningsstöd av personer med långvarigt bidragsberoende via JobbMalmö, och i så fall hur. Hur samverkan med Arbetsförmedlingen ska utvecklas på lokal nivå. Hur samverkan med JobbMalmö ska utvecklas på lokal nivå. Hur samverkan med Försäkringskassan kring s k nollklassade sjukskrivna ska ske.

17 Hur brukarinflytandet inom utvecklingsarbetet ska tillgodoses. Hur satsningen ska följas upp lokalt avseende såväl processer som effekter. 6 (6) De 2 Mkr som föreslås fördelas till stadskontoret ägnas åt kommunövergripande arbete inom området för ekonomiskt bistånd, framför allt i form av följande punkter: Kommungemensam kompetensutveckling och utbildning, Kompetenskartläggning och framtagande av en kompetensprofil för personal som arbetar med ekonomiskt bistånd, i syfte att säkerställa rätt kompetens och att erfaren personal vill stanna kvar och utveckla verksamhetsområdet, Kvalitetssäkring av kärnprocessen i handläggningen av ekonomiskt bistånd, dels för att garantera likställigheten i Malmö stad, dels för att möjliggöra uttag av adekvat och jämförbar statistik, Kartläggning och åskådliggörande av processen från bidragsberoende till självförsörjande, Stärkning och konsolidering av brukarinflytandet genom att hålla samman nätverket av brukarkonsulter, Metodstöd i införande av nya metoder och instrument för kartläggning och bedömning, samt Malmöövergripande uppföljning och utvärdering av satsningen i sin helhet. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

18 Bilaga 1. IoF-chefsgruppens PM för utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad (januari 2013) Malmö stad 6 oktober 2013 Stadskontoret Utredning om effektivare arbete med fo rso rjningssto det i Malmo stad att sa nka kostnaderna fo r ekonomisk hja lp med hja lp av socialtja nsten och budgeterade arbetsmarknadsa tga rder Avdelning IoF, Stadskontoret, Malmö stad Avdelningschef: Birgitta Vilén Johansson birgitta.vilen-johansson@malmo.se Utredningsredaktör: Erik Wesser erik.wesser@malmo.se

19 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Ekonomiskt bistånd vad är det? Hur har det ekonomiska biståndet utvecklats över tid? Utvecklingen i Malmö Orsaker till behovet av ekonomiskt bistånd försörjningshinder Vem har ekonomiskt bistånd? Långvarigt biståndsmottagande Vilka grupper löper ökad risk för att bli långvarigt biståndstagande? Avstamp inför den fortsatta utredningen Arbetssätt och metoder Socialtjänstlagen - hjälp till självförsörjning och hjälp med försörjning Hjälp till självförsörjning Hjälp med försörjning Socialt utredningsarbete Samarbete och samverkan Nya riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd Evidensbaserad praktik, brukarperspektivet och brukarinflytande Arbetet med ekonomiskt bistånd ur klientens synvinkel - Brukarundersökningen Åtgärder för ökat brukarinflytande Metodutveckling inom ekonomiskt bistånd Bedömningsinstrumentet Förutsättningar inför arbete (FIA) Bedömningsinstrumentet Instrument X Ett lokalt exempel: Kartläggningsverktyget i stadsområde Innerstaden Motivational Interviewing (MI) Avstamp inför den fortsatta utredningen Samordnade insatser och samredovisning av resultat Utgångspunkter Harmoniseringen av mål, syften och prioriterade grupper Vad vet vi om effekter av arbetsmarknadsinsatser? Erfarenheter av den befintliga samordningen i Malmö stad några nedslag Förutsättningar och hinder för god samverkan i Malmö Bilder av samverkan från brukarundersökningen Samordningen i siffror några nedslag Anställning som ett medel att sänka kostnaderna för ekonomiskt bistånd

20 Anställningar med anställningsstöd i Malmö Samredovisning av resultat Avstamp inför den fortsatta utredningen Socialtjänstens arbete med stöd till självförsörjning Budgetskrivelsen i förhållande till den befintliga verksamheten års PM för utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö Lokala exempel på satsningar i arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad Andra kommuners arbete med ekonomiskt bistånd Avstamp inför den fortsatta utredningen Förstärkning och effektivisering av arbetet med ekonomiskt bistånd Förutsättningar för förändring av arbetssätten med ekonomiskt bistånd Personalläget och bemanningsfrågan inom ekonomiskt bistånd Modell för fördelning av budgetmedlen om 30 Mkr Fördelningsmodell för stadsområdena Villkor: plan för genomförande Uppföljning Incitament Andra medel som kan bidra till att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd Att-satser Referenser Bilaga 1. IoF-chefsgruppens PM för utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad (januari 2013)... i 2

21 Sammanfattning Föreliggande utredning har sitt ursprung i kommunstyrelsens uppdrag till stadskontoret i maj 2013 att utreda och föreslå hur kostnaderna för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. Då kommunfullmäktige i juni beslutade avsätta 30 Mkr i budget för 2014 till att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande ger utredningen, med utgångspunkt i utredningens resultat, förslag på hur dessa medel ska användas och fördelas. Prioriterade grupper utifrån budgetskrivelsen är barnfamiljer (explicit) och hushåll med långvarigt biståndstagande (implicit); målet att förkorta biståndstiderna och minska kostnaderna gör det rimligt att framför allt fokusera den grupp biståndstagare som uppbär eller riskerar uppbära - ekonomiskt bistånd under lång tid. De långvariga biståndshushållen står för runt 70 procent av kostnaderna för det ekonomiska biståndet i Malmö. Utgångspunkten i utredningen är att socialtjänsten under de senaste åren haft att handskas med ett ökat antal hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd och en förskjutning i arten av bidragstagare; arbetslösa och sjukskrivna utgör i nuläget runt hälften av bidragstagarna. Orsakerna till detta står framför allt att finna i den konjunkturmässiga utvecklingen samt i förändringar inom arbetslöshets- och socialförsäkringssystemen. När socialtjänsten har att möta en bredare grupp biståndstagare både avseende antalet och avseende problemens karaktär, har det lett till ändrade och ökade krav på utredning, planering, stödjande arbete och samverkan. Ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att detta ska ske är att det finns ett reellt utrymme för det i socialsekreterarnas tjänster. För att bedriva ett kvalitativt och rättssäkert arbete i dessa avseenden krävs ett hanterbart antal ärenden per tjänst, vilket i sin tur ställer krav på en ökad bemanning inom enheterna för ekonomiskt bistånd. Medlen bör säkerställa möjligheten till ett kvalitativt utredningsarbete som bottnar i personliga möten med klienterna, substantiella och individuella planeringar och uppföljningar, och ett mer skarvlöst samarbete med andra förvaltningar och myndigheter. Detta gäller inte bara arbetet med att hjälpa försörjningsstödstagare till självförsörjning i termer av förvärvsarbete, utan även utredning och insatser för de grupper av försörjningsstödstagare som står väldigt långt från arbetsmarknaden - grupper för vilka andra försörjningsalternativ än arbete kan ligga närmare till hands som ändamålsenliga och mer realistiska alternativ till ekonomiskt bistånd. På verksamhetsnivå kräver en sådan utveckling en ändamålsenlig styrning och organisering av socialtjänstens försörjningsstödsverksamheter. Här finns ett pågående och i vissa avseenden redan konkretiserat utvecklingsarbete. Nya riktlinjer för handläggningen av ekonomiskt bistånd är under beslut under hösten 2013; i dessa understryks socialtjänstens uppdrag att hjälpa människor till självförsörjning, konkretiserat bland annat i förslag angående planeringen och uppföljningen i biståndsärendena. I ett PM för utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd, utarbetat under ledning av ett antal IoF-chefer, ges ett tjugotal konkreta förslag som tar sikte på en utveckling i linje med kommunledningens viljeriktning. Förslagen rör många dimensioner av försörjningsstödsverksamheten, och fokuserar såväl organisering som bemanning, handläggning, metodutveckling och samverkan. Vidare finns i alla stadsområden exempel på nyare satsningar som tar sikte på att öka graden av självförsörjning inom gruppen långvariga försörjningsstödstagare, speciellt barnfamiljer. Erfarenheterna från dessa satsningar kommer vara av stor betydelse i den fortsatta utvecklingen; de visar att det finns adekvata och görbara lösningar för att bedriva ett konstruktivt socialt arbete mot självförsörjning, riktat mot grupper som särskilt bör 3

22 4 Utredning om effektivare arbete med försörjningsstödet prioriteras. Vidare pågår under 2013 ett aktivt arbete för ökat brukarinflytande på individ-, verksamhets- och systemnivå i projektet Ökat brukarinflytande inom IoF i Malmö stad. Det finns en projektorganisation i form av en större projektgrupp och mindre arbetsgrupper bestående av totalt 35 personer med brukarkompetens. Stadsområdena har samtidigt i uppgift att komma in med svar till stadskontoret kring hur de i sitt utvecklingsarbete avser ta hänsyn till resultaten av 2012 års stora brukarundersökning inom ekonomiskt bistånd. I utredningen berörs enligt uppdrag även Malmö stads kommunala arbetsmarknadsåtgärder i regi av JobbMalmö. I dessa delar får utredningen dock hålla sig ganska avvaktande av främst två anledningar: Parallellt med denna utredning pågår ett antal genomlysningar av JobbMalmö, varav de två externa granskningarna av effektiviteten respektive styrningen av JobbMalmös insatser är av särskild betydelse; granskningarna berör vad som ur försörjningsstödsperspektivet är att betrakta som kärnfrågor. Samtidigt påbörjas inrättandet av en kommunal frontdesk för arbetsmarknadsinsatser, något som rimligtvis kommer att ha betydelse för förutsättningarna för samverkan med socialtjänsten i framtiden. Ur perspektiv av att få fler människor i självförsörjning och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd hamnar fokus naturligt på arbetsmarknadsåtgärdernas ändamålsenlighet i förhållande till just försörjningsstödsmottagare och då framför allt klienter med långvarigt biståndsmottagande, och särskilt barnfamiljer. Den befintliga formuleringen av särskilt prioriterade grupper i beställningen till JobbMalmö styr i liten utsträckning insatserna mot att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. De grupper som sammanlagt står för de största utgifterna för ekonomiskt bistånd framför allt gruppen långvariga biståndstagare är endast en av flera prioriterade grupper, och den blir i beställningen relativt snäv då långvarighet definieras som över två år. Med bäring på att sänka kostnaderna för ekonomiskt bistånd bör kommunens arbetsmarknadsmedel och insatser istället prioritera och fokusera just de grupper som är strategiskt viktiga ur både social och ekonomisk synpunkt, nämligen barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader, ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium, personer med språkhinder samt nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen. En åtgärd som prövats i vissa kommuner i syfte att öka graden av självförsörjning och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd är åtgärdsanställningar med anställningsstöd, och denna insats har dryftas även under denna utrednings gång. Det finns stora variationer avseende finansieringsvillkor och hur försörjningsvillkoren ser ut för olika grupper efter avslutad åtgärdsanställning, varför det är viktigt att det sker en noggrann utredning av vilken potential åtgärdsanställningar har i förhållande till olika grupper om ett syfte är att minska biståndskostnaderna. Att öronmärka en del av de 30 Mkr till riktade insatser i form av åtgärdsanställningar med anställningsstöd till en avgränsad grupp försörjningsstödstagare torde dock inte följa budgetskrivelsens viljeriktning att långsiktigt effektivisera arbetet med försörjningsstödet och kontinuerligt minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Malmö stads budget för arbetsmarknadsåtgärder finansierar ett stort antal åtgärdsanställningar, och vid sidan av det finns möjliga källor för finansiering i form av Malmö stads sociala investeringsfonder samt FINSAM-medel. Det finns ett stort behov av verksamhetsöverskridande uppföljning på individnivå avseende arbetsmarknadsåtgärder för försörjningsstödstagare. För att ha möjlighet att följa i vilken mån försörjningsstödstagare av särskilt prioriterade grupper (exempelvis långvariga försörjningsstödstagare, särskilt barnfamiljer) blir föremål för insatser och vidare blir självförsörjande krävs utveckling av ett system för samredovisning mellan individ- och familjeomsorgen och JobbMalmö. Utredningen lämnar förslag om tre åtgärder i detta avseende.

23 28 Mkr av utvecklingsmedlen föreslås fördelas till stadsområdena, och resterande 2 Mkr till stadskontoret för utveckling och uppföljning. Stadsområdesmedlen fördelas efter en modell som bygger på fördelningen av prioriterade grupper av försörjningsstödstagare mellan stadsområdena. Det stadsområdesmässiga utfallet blir Norr (3,5 Mkr), Öster (7,3 Mkr), Söder (7,4 Mkr), Väster (4,3 Mkr) och Innerstaden (5,5 Mkr). De avsatta medlen föreslås finns kvar i separat budget 2015 och 2016 för att satsningen ska bli ett långsiktigt utvecklingsarbete. Utgångspunkten är att förkorta tiden hushåll är beroende av försörjningsstöd. Medlen föreslås villkoras av en tydlig och detaljerad plan för genomförande och uppföljning. Planen ska innehålla beskrivning av: Hur man tillgodoser att det finns tillräckligt med personal för att följa riktlinjernas och budgetskrivelsens krav om utredning, plan, uppföljning m m, genom att ange hur många socialsekreterare man kommer att anställa och hur många ärenden i genomsnitt per handläggare man finner rimligt. Vilket stöd i arbetet (chefstäthet, metodutvecklare/planeringssekreterare) man kommer att tillhandahålla, inklusive motivering. Vilka arbetssätt man planerar att implementera (angående metoder, samverkan, insatser o dyl), inklusive motivering; finns det forskningsstöd, beprövad erfarenhet eller i annan mening goda exempel? Om man planerar för anställningar med hjälp av särskilt anställningsstöd av personer med långvarigt bidragsberoende via JobbMalmö, och i så fall hur. Hur samverkan med Arbetsförmedlingen ska utvecklas på lokal nivå. Hur samverkan med JobbMalmö ska utvecklas på lokal nivå. Hur samverkan med Försäkringskassan kring s k nollklassade sjukskrivna ska ske. Hur brukarinflytandet inom utvecklingsarbetet ska tillgodoses. Hur satsningen ska följas upp lokalt avseende såväl processer som effekter. De 2 Mkr som föreslås fördelas till stadskontoret ägnas åt kommunövergripande arbete inom området för ekonomiskt bistånd, framförallt i form av följande punkter: Kommungemensam kompetensutveckling och utbildning, Kompetenskartläggning och framtagande av en kompetensprofil för personal som arbetar med ekonomiskt bistånd, i syfte att säkerställa rätt kompetens och att erfaren personal vill stanna kvar och utveckla verksamhetsområdet, Kvalitetssäkring av kärnprocessen i handläggningen av ekonomiskt bistånd, dels för att garantera likställigheten i Malmö stad, dels för att möjliggöra uttag av adekvat och jämförbar statistik, Kartläggning och åskådliggörande av processen från bidragsberoende till självförsörjande, Stärkning och konsolidering av brukarinflytandet genom att hålla samman nätverket av brukarkonsulter, Metodstöd i införande av nya metoder och instrument för kartläggning och bedömning, samt Malmöövergripande uppföljning och utvärdering av satsningen i sin helhet. Utredningen mynnar ut i förslag till kommunstyrelsen att besluta att att att fördela de i budget 2014 avsatta utvecklingsmedlen om 30 miljoner kronor enligt förslag och med de villkor som beskrivs i ärendet, ge stadskontoret i uppdrag att tertialvis sammanställa, följa upp samt till kommunstyrelsen redovisa hur utvecklingsarbetet fortskrider, ge stadskontoret i uppdrag att utveckla och implementera en modell för 5