Presentation, Ture Ålander

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Presentation, Ture Ålander"

Transkript

1

2 Presentation, Ture Ålander Intresse för magen under specialistutbildningen gastroskopering Husläkare i Uppsala sedan Började 1996 insamla data för denna studie (GiCon) med allmänmed inst UU. Doktorand på CeFAM, KI sedan 2003, halvtidskontroll 2006

3 Funktionella kroppsliga symptom Medicinskt oförklarliga kroppsliga symptom (på engelska förkortat MUPS) (Burton C Br J gen Pract 2003, Robbins 1997) Vanliga kontaktorsaker: Finns vid cirka 25-50% av alla besök i primärvården, (Verhaak et al Fam Pract 2006) 2,5% av patienterna är återkommande (>3 ggr/år)

4 Funktionell magtarmstörning (FGID= functional gastrointestinal disorder) Funktionell magtarmstörning => saknar organisk orsak Delas huvudsakligen in i funktionell dyspepsi (FD) och irritabel tarm (IBS) Vanligt

5 Funktionell magtarmstörning Ofta kroniska besvär, varierar, överlappar Ofarliga efter utredning (FD Lindell 1995, IBS Owens1995) Sänkt livskvalitet Kostsamt

6 Definition av FD och IBS i Rome-processen 25% i >3 mån FD dysmotilitetslik, ulkuslik, ospec, IBS I 1991 II 1999 >=12 veckor inom senaste12 mån FD som Rome I IBS 1 dag/vecka >3 mån början >6 mån FD (PDS,EPS), IBS (D,C) 3dag/mån flera III 2006 Manning.Kruis Colin-Jones II-III

7 Funktionell dyspepsi (FD) Rome III Inga tecken på organisk sjukdom och Besvärlig uppkördhet efter måltid, tidig mättnadskänsla, smärta eller brännande känsla i epigastriet Uppkördhet efter måltid (eng. förkortning PDS) Epigastriellt smärtsyndrom (eng. förkortning EPS) Haft besvär minst 1 dag/vecka de senaste 3 månaderna med början för mer än 6 mån sedan

8 Irritabel tarm (IBS) Rome III Inga tecken på organisk sjukdom och Återkommande buksmärtor eller obehag som samt minst 2 av: 1. Förbättras vid tarmtömning 2. Börjar med en ändring av utseende,form 3. Börjar med en ändring i tömningsfrekvens Diarré-dominerande (D-IBS) Förstoppnings-dominerande (C-IBS) Haft besvär minst 3 dagar/mån de senaste 3 månaderna med början för mer än 6 mån sedan

9 Förklaringsmodell Figur 1

10 The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie i Östhammars kommun

11 Målsättning Att studera personer, inte bara patienter, med långvarig funktionell magtarmstörning i jämförelse med strikt symptomfria avseende: Samsjuklighet, benägenhet att söka primärvård, livskvalitet, rapportering av övergrepp och negativ uppfostran, med hänsyn till ålder, kön, utbildning, ångest, depression, personlighet, symptomtolkning och social uppbackning

12 Varför Östhammar? Finns ett utvärderat frågeformulär (ASQ) för funktionella magtarmstörningar och data från tidigare studier ,1995 Östhammars befolkning liknar Sveriges och är stabil över tiden, ,338 inv och ,421 inv Finns 5 vårdcentraler som invånarna använder i första hand. Finns datoriserade journaler

13 Metod Befolkningsstudie,tvärsnittsstudie Distinkta grupper av personer med och utan funktionell magtarmstörning Svenska medborgare 1995 i Östhammars kommun, födda på dag 3,12, 24: n = > 1428 (109 avböjt oid ) Utskick magformulär (ASQ) 1995: svarade n = 911 Samp Begr. Styr.

14 Studiegrupper Indelning i personer med funktionell magtarmstörning (FGID n=244, 26,8%) och symptomfria (SSF n=219) totalt 463 som erbjöds delta i en fortsättning vid 6 vårdcentraler Samtal + brev 353 (187 FGID, 156 SSF) kom och fyllde i magformuläret igen + nya frågeformulär och mätte längd, vikt och tog blodprov. Ny indelning: FGID n=141 och SSF=97 M D

15 Studiedefinitioner på långvarig funktionell magtarmstörning (FGID) och symptomfria (SSF) FGID: Funktionell dyspepsi och/eller irritabel tarm vid undersökningarna både 1995 och 1996 n =141 (49 dyspepsi, 17 IBS och 75 dyspepsi+ibs) SSF: Strikt symptomfria har inga magbesvär rapporterade i undersökningarna 1995 och 1996 samt uppgett inga tidigare magbesvär för de som deltagit i studierna n = 97 Dysp IBS Jfr Rome

16 Jämförelse, urval Tabell 1 Grupp (G) Urval År n Ålder mean (SD) Kön % män Utb.nivå 1 Första (16.0) (1-4) 2 Andra (17.2) (1-4) 3 Besvarat (16.46) (1-4) 4 FGID (15.3) (2-4) 5 SSF (17.6) (1-4) 6 FGID (14.3) (2-4) 7 SSF (15.3) (1-4)

17 Frågeformulär Förk. Frågor Svarsfr. % Variabler Studie Magsymptom ASQ FGID, SSF I-IV Vanliga symp. CSQA Symptom, faktorer I Blandade ,4 Alkohol, tobak, kaffe, med.kunskap, medicin Förstämning HADS 7 91 Ångest, depression II-IV Övergrepp ABQ 8 98 Sexuellt, fysiskt, verbalt I III-IV Livskvalitet PGWB 22 99,6 Välbefinnande III-IV Retro

18 Frågeformulär forts. Förk. Frågor Svarsfr. % Variabler Uppfostran EMBU 46 86,6 Avvisande, överbesk. känslovarm Symptomhantering CSQ 48 89,9 Katastroftänkande IV Neuroticism EPQ-N 10 98,2 Neurotisk personlighet Kontroll MHLC 6 94,5 Intern, andra, slump IV Studie IV IV Social uppbackning ISSI 32 80,7 Tillgång,kvalitet på nätverk, nära kont. IV

19 Studie I. Psychological illness is commonly associated with functional gastrointestinal disorders and is important to consider during patient consultation: a population-based study. BMC Med May 13;3(1):8. Målsättning: Studera vanliga symptom och demografiska faktorer

20 Frågeformulär: Metod Magsymptom (ASQ) 30 symptom (CSQA)-Göteborg QoL instr. Intag av läkemedel, kaffe, alkohol och tobak Medicinsk kunskap Tidigare magsår Utbildning och tidigare läkarbesök för magbesvär genom svaren 1995 Analys: univariata jämförelser, explorativ faktoranalys, logistisk regression

21 Resultat Tabell 2 FGID % SSF % P Ålder 45,7 år 52,4 år Ej rel. Kvinnor GI svårighet 4 0 < GI konsulterat 72 8 < Värktabletter 3m < Magmedicin 3m 32 1 < Magsår tidigare Ingen signfikant skillnad för BMI, utbildning, med. kunskap, intag av kaffe, alkohol eller tobak.

22 Symptomatologi FGID/SSF Figur 4

23 Figur 5 Symptomatologi sökare/ej sökt

24 Benägenhet för långvarig funktionell magtarmstörning Tabell 3 Estimatorer och konfidensintervall för logistisk regression. Justerat för ålder och kön Psykiska besvär FGID Oddskvot (95% CI) Referens 8,4 (4,0-17,5) SSF=1 Värk/trötthet 4,3 (2,1-8,7) SSF=1 Kroppsliga besvär 2,8 (1,3-5,7) SSF=1

25 Benägenhet för att ha svårare magsymptom n=232 Tabell 4 Estimatorer och konfidensintervall för ordinal logistisk regression. Justerat för ålder och kön OR (95% CI) Referens Konsulterat GI 12,3 (6,3-23,9) Ej kons.=1 Psykiska besvär 4,5 (2,4-8,4) Lite=1 Värk/trötthet 2,1 (1,1-4,2) Lite=1 Kroppsliga besvär 2,0 (1,1-3,8) Lite=1 Ålder 0,96 (0,94-0,99) Män 0,9 (0,5-1,7) Kvinnor=1

26 Benägenhet för konsultation för magbesvär n=232 Tabell 5. Estimatorer och konfidensintervall för logistisk regression. Psykiska besvär Oddskvot (95% CI) Referens 2,2 (1,2-4,0) Lite=1 Magbesvär 2,0 (1,1-3,8) Ålder 1,0 (0,99-1,0) Lite=1 Män 0,7 (0,40-1,3) Kvinnor=1

27 Huvudfynd i studie I Personer med långvarig funktionell magtarmstörning : Har mycket besvär av olika symptom utanför magregionen fr.a. värk, trötthet, oro, irritabilitet, ryggvärk,huvudvärk Tar oftare värktabletter än magmedicin Tre riskfaktorer: psykologiska, värk/trötthet och kroppsliga besvär Sökare för magbesvär har mer psykologiska besvär än icke sökare

28 Studie II. Functional gastrointestinal disorder is associated with increased non-gastrointestinal healthcare consumption in the general population. International Journal of Clinical Practice. 2008;62(2): Målsättning: Studera samsjuklighet och primärvårdskontakter

29 Frågeformulär: Magsymptom (ASQ) Metod Ångest, depression (HADS) Östra delen av Östhammar (n=9959) Datorjournaler ICD-9 studerade Diagnoser (ICD-9), telefonkontakter, läkarbesök, recept, remisser, sjukskrivning Analys:univariat och log regression

30 FGID n=71 SSF n=48 *OR FGID (SSF=1) P (95%CI) Antal och benägenhet för läkarbesök, telefonkontakter, recept och remisser. Läkarbesök n=410 Mean 95% CI Telefonkon. n=103 Mean 95% CI Recept n=552 Mean 95% CI Remisser n=34 Mean 95% CI P ( ) ( ) ( ) ( ) * Oddskvot justerat för ålder, kön, utbildning, ångest och depression

31 Antal och benägenhet för sjukskrivning, diagnoser, ångest och depression FGID n=71 SSF n=48 P (Mann- Whitney) OR* FGID (SSF=1) P (95%CI) Sjukskrivn. n=56 Mean 95% CI Sjukdagar n=1204 Mean 95% CI Diagnoser n=247 Mean 95% CI Ångest Mean(me dian) 95% CI Depression Mean(media n) 95% CI (6) (3) (3) 1.5 (1) < ( ) ( ) ( ) (1.4-96) (1.1-25) * Oddskvot justerat för ålder, kön, utbildning, ångest /depression

32 Figur 6

33 Huvudfynd i studie II Personer med långvarig funktionell magtarmstörning har i jämförelse med personer utan magbesvär: Dubbelt så många läkarbesök, telefonsamtal, recept och diagnoser Mer ångest och depression Läkarkontakter som i 97% beror på sjukdomar utanför magregionen Ingen sjukdomsgrupp som dominerar

34 Studie III. Abuse in Women and Men with and without Functional Gastrointestinal Disorders. Digestive diseases and sciences Nov 30. Målsättning: Studera rapporterad förekomst av sexuella, fysiska och emotionella övergrepp samt livskvalitet

35 Frågeformulär: Metod Magsymptom (ASQ): FGID, SSF Livskvalitet (PGWB): /108 Ångest, depression (HADS): /11 Övergrepp (ABQ): Fysiska, sexuella och emotionella som barn<=13 år eller vuxen > 13 år Analys: univariata jämförelser, logistisk regression

36 Tabell 8a Livskvalitet, ångest och FGID (n=141) n (%) depression SSF (n=97) n (%) p Sökt GI (n=99) n (%) Ej sökt GI (n=39) n (%) Livskvalitet < Ångest 1 13 (10.0) 0 (0.0) (7.5) 8 (13.1) Depression 1 5 (4.8) 1 (1.7) (5.4) 2 (4.3) Pearson Chi 2 test 2 Student s t-test p

37 Tabell 8b Rapporterade övergrepp FGID (n=141) n (%) som barn SSF (n=97) n (%) p* Sökt GI (n=99) n (%) Ej sökt GI (n=39) n (%) Sexuellt 19 (13.9) 3 (3.1) (16.5) 3 (7.9) Fysiskt 15 (11.0) 3 (3.2) (14.4) 1 (2.6) Emotionellt 37 (27.4) 15 (16.1) (33.7) 5 (13.2) Något 43 (31.4) 18 (18.8) (38.1) 6 (15.8) * Pearson Chi 2 test p*

38 Rapporterade övergrepp som vuxen Tabell 8c FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p* Sökt GI (n=99) n (%) Ej sökt GI (n=39) n (%) p* Sexuellt 17 (12.4) 2 (2.1) (14.4) 3 (7.9) Fysiskt 3 (2.2) 1 (1.1) (3.1) 0 (0.0) Emotionellt 32 (23.7) 5 (5.4) < (25.3) 8 (21.1) Något 40 (29.2) 8 (8.3) < (30.9) 10 (26.3) * Pearson Chi 2 test

39 Tabell 9 Rapporterade övergrepp kvinnor och män Barndom Vuxen Övergrepp Kvinnor Män Kvinnor Män n FGID / n SSF p* Sexuellt 18 / 3 0,027 1 / 0 1 Fysiskt 11 / 1 4 / 2 0,048 0,876 Emotionellt 26 / 5 11 / 10 0,021 0,937 Något 32 / 7 11 / 11 0,006 1 * Fisher s exakta test 14 / 2 0,044 2 / 0 0, / 2 0, / 4 <0,001 3 / 0 0,331 1 / / 3 0,343 9 / 4 0,382

40 Huvudfynd i studie III Personer med funktionell magtarmstörning har i jämförelse med personer utan magbesvär: Sänkt livskvalitet och mer ångest Ökad frekvens rapporterade övergrepp hos kvinnor Funktionell magtarmstörning och ångest kan ha samband med tidigare övergrepp Sökare för magbesvär rapporterade oftare tidigare övergrepp än icke sökare

41 Studie IV. Memories of parental rearing: association with functional gastrointestinal disorder in the general population. Målsättning: Studera förekomst av negativ uppfostran från modern och fadern, med hänsyn till ålder, kön, utbildning, ångest, depression, livskvalitet, neuroticism, sjukdomshantering, social uppbackning och typ av smärtkontroll

42 Frågeformulär: Metod Magsymptom (ASQ) 141 FGID, 97 SSF Uppfostran (EMBU) avvisande, överbeskyddande, emotionell Övergrepp (ABQ), livskvalitet (PGWB), ångest, depression (HADS), coping (CSQ), locus of control (MHLC), social uppbackning (ISSI) Analys: univariata jämförelser, logistisk regression

43 Resultat Tabell 11b Variabel FGID (n=141) v (SE) SSF (n=97) v (SE) p* **Oddskvot (95% CI) Neuroticism 12,8 (0,20) 10,8 (0,14) <0,0001 Ej relevant Katastroftänkande 9,0 (0,57) 7,1 (0,76) <0,05 1,14 (0,59-2,18) Sociala kontakter 5,7 (0,16) 6,2 (0,21) <0,05 0,62 (0,32-1,21 Adekvata kontakter 6,2 (0,21) 7,1 (0,18) <0,005 1,17 (0,60-2,30) Nära relationer 2,5 (0,06) 2,6 (0,08) ns Bra relationer 7,9 (0,25) 9,4 (0,12) <0,001 0,55 (0,26-1,19) Intern kontroll 23,5 (0,36) 24,5 (0,48) ns ns Kraftfulla andra 21,4 (0,55) 22,5 (0,83) ns Ns Slumpen 19,4 (0,54) 20,9 (0,74) ns Ns * Mann-Whitney rank-sum test ** Justerat för ålder, kön och neuroticism

44 Grad och benägenhet för olika uppfostran för FGID/SSF Tabell 11a Föräldrars uppfostran FGID (n=141) v (SE) SSF (n=97) v (SE) p* Oddskvot** (95% CI) SSF=1 Mor Avvisande 8,0 (0,25) 6,9 (0,14) <0,005 1,84 (0,98-3,45) Kärleksfull 16,3 (0,39) 17,0 (0,41) ns ns Överbeskydd 18,1 (0,39) 16,9 (0,37) <0,05 ns Far Avvisande 8,0 (0,25) 7,0 (0,21) <0,005 2,3 (1,21-4,38) Kärleksfull 15,2 (0,39) 16,4 (0,45) 0,05 ns Överbeskydd 16,8 (0,36) 16,3 (0,37) ns ns * Mann-Whitney rank-sum test ** Justerat för ålder, kön och neuroticism

45 Grad och benägenhet för olika uppfostran för sökare/icke sökare Tabell 11 Variabel Sökt GI (n=99) v (SE) Ej sökt GI (n=39) v (S) p* **Oddskvot (95% CI) Icke sökare=1 Mor avvisande 8,1 (0,31) 7,0 (0,13) <0,05 0,82 (0,35-1,92) Far avvisande 8,3 (0,33) 7,0 (0,14) <0,005 1,47 (0,65-3,34) Neuroticism 12,8 (0,24) 11,3 (0,16) <0,0001 Ej relevant Tillgiven någon 2,4 (0,07) 2,7 (0,07) <0,005 Adek. tillgivenhet 8,0 (0,30) 8,9 (0,18) <0,05 0,60 (0,23-1,52) * Mann-Whitney rank-sum test ** Justerat för ålder, kön och neuroticism

46 Benägenhet för funktionell magtarmstörning FGID *Oddskvot (95% CI) SSF Neurotisk pers. 3,15 (1,54-6,43) 1 Avvisande far 2,01 (1,04-3,88) 1 Livskvalitet 0,21 (0,10-0,42) 1 *Logistisk regression, ålder, kön, ångest, depression, övergrepp, social integration togs bort för att de inte påverkade modellen

47 Benägenhet för konsultation för magbesvär Sökt för magen Oddskvot (95% CI) Icke sök=1 Övergrepp i barndomen 3,87 (1,27-11,18) 1 Nära relationer 0,18 (0,06-0,57) 1 Bra relationer 0,37 (0,14-0,96) 1 * Logistisk regression, ålder, kön, ångest, depression, livskvalitet, uppfostran, neurotisk personlighet togs bort för att de inte påverkade modellen

48 Huvudfynd i studie IV Personer med funktionell magtarmstörning har i jämförelse med personer utan magbesvär: Rapporterade mer avvisande uppfostran från föräldrarna En rapporterad avvisande uppfostran, neurotisk personlighet och låg livskvalitet är oberoende tre riskfaktorer Rapporterade övergrepp i barndomen och brist på nära relationer är oberoende riskfaktorer för att söka läkare för magbesvär

49 Sammanfattning Doktorsavhandlingen visar att personer med långvariga funktionella magtarmstörningar ofta har: Psykologiska besvär, värk och trötthet Ökat sjukvårdsutnyttjande Kvinnor kan ha varit utsatta för övergrepp Samband kan finnas med en avvisande uppfostran och brist på nära relationer

50 Ont i nervknutan

51 Begränsning i studierna Tvärsnittsstudie kan visa på samband, inte ange orsak Urvalet begränsat vilket inte gör det möjligt att undersöka undergrupper Data är från 1996 Definitionerna kliniskt relevanta och har överensstämmelse med dagens Formulären som använts moderna idag Åter

52 Styrka med studierna Befolkningsstudie - undviker selektionsfel Magsymptomformuläret validerat i samma befolkning Upprepade mätningar för personer med funktionella magbesvär 1995 och 1996 och för symptomfria: 1998,1989,1995 och 1996 ger distinkta studiegrupper Åter

53 Studiedefinition av funktionell dyspepsi enligt ASQ De senaste 3 månaderna besvärats av: obehaglig fyllnadskänsla efter måltid, rapningar, uppstötningar, tidig mättnadskänsla, illamående, kräkning, halsbränna, smärta bakom bröstbenet eller uppblåsthet SAMT minst ett av 11 smärtindikatorer (sveda, värk, smärta, ömhet, knip, hugg, håll, kramp, kolik, sugningar, klump/knut) SAMT lokalisation var som helst utom nedre delen SAMT ej samtidig IBS (blir då klassad som IBS) Åter Torso

54 Studiedefinition av irritabel tarm enligt ASQ De senaste 3 månaderna besvärats av: Obehaglig fyllnadskänsla efter måltid, känsla av ofullständig tarmtömning, magsmärtor i samband med tarmtömning, magsmärtor som lindras efter tarmtömning eller besvärande uppblåsthet SAMT förstoppning, diarré eller omväxlande SAMT minst en av de 11 smärtindikatorerna SAMT lokalisation var som helst i buken Åter

55 Studiedefinition jämförelse med Romedefinitionen FD: Något vidare lokalisation och något striktare smärtsymptom IBS: lika En övergripande överensstämmelse av 95,2% för funktionella magtarmstörningar (FD+IBS) för Rome II Striktare i duration: 2 mätningar med ett års intervall Åter

56 Magsymptom (ASQ) Reliabilitet: reproducerbarhet inom 1 vecka κ=0,73. Samma symptomprofil vid upprepade undersökningar (3) och 1995(5). Validitet: 150 personer (50 IBS, 50 dyspepsi, 50 symptomfria) frågeformulär + läkarundersökning, dy/ibs har sens=98%, spec=76%,p+=85%, P-= 96%. 3% utvecklade organisk sjd efter 6 år (2) Jämförelse med annat formulär BSQ visade 88% överens för både IBS och DY (4) Q F

57 30 vanliga symptom (CSQ) Del av Göteborg quality of life instrument 1970 (1,2) Validerat i population Mäter symptom (ej funktion, perception) Antalet symptom korrelerar bra till HQoL Jämför grafiskt (polärdiagram) med diabetes, kardiovaskulär sjukdom Prediktivt Q F

58 Blandade frågor KAFFE koppar/dag TOBAK cig/pipa/snus, debutålder, duration ALKOHOL frekvens, riskbruk LÄKEMEDEL-värktabl, magmedicin MED KUNSKAP poäng TIDIGARE MAGSÅR -någonsin Q Kunskap F

59 Hospital anxiety and depression scale (HADS) Validerat i flera studier hos både patienter och population med god validitet och reliabilitet (1,3) Starkt samband mellan ångest/depression och IBS symptom hos depressiva patienter och vid remission (HADS-dep<8) så minskade IBS symptomen i nivå med kontrollpersonernas (2) Q F

60 Övergrepp (ABQ), Badgley Reliabilitet och validitet för sexuella och fysiska övergrepp tillräckligt bra för GI patienter(leserman et al 1995) Utvärderat i populationsstudie i Minnesota, samband mellan övergrepp och IBS, dyspepsi, halsbränna (Talley et al 1994) och bland 206 patienter på gastroent klinik (Drossman 1990) Översatt/tillbaka Q F

61 Sexuella övergrepp i barndomen n % Inget Blottare 12 5 Sexuellt hot 7 3 Sexuell beröring Tvång att beröra 1 0,5 Tvång till samlag 6 2,5

62 Sexuella övergrepp som vuxen n % Inget Blottare 15 6,5 Sexuellt hot 5 2 Sexuell beröring Tvång att beröra 1 0,5 Tvång till samlag 4 2 F

63 The psychological general well-being index (PGWB) Använts vid magsjukdomar (3,5), hjärtkärlsjukdomar, postmenopausal stress (2), 22 frågor Summavärdet har tillfredsställande validitet,reliabilitet i befolkningsstudier (1,3,4) Sex subskalor ångest, depression, positivt tänkande, självkontroll, allmän hälsa, vitalitet Mäter subjektiv känsla av välbefinnande, känslig för förändringar Q F

64 Egna minnen beträffande uppfostran (EMBU) Utvecklat i Sverige (1) Minnen stabila över tiden (2) Utvärderat i Sverige, Danmark, Nederländerna, Italien och Australien (3) - Förkortad i Grekland,Italien, Guatemala, Ungern (6), Sverige och Östtyskland 791 studenter (7) Samband med depression och sämre förmåga till nära relationer och stresskänslighet i vuxenlivet (4,5) Q F

65 Coping strategy questionnaire for pain (CSQ) Utvecklats i USA av Keefe m.fl. (Rosenstiel, 1983) Undersöker hur ofta och på vad sätt patienter lyckas med sin kognitiva förmåga och beteende att hantera långvarig smärta Validerat och test-retest i USA med tillfredsställande resultat (Turk, 1992) Testat och har intern reliabilitet och acceptabel test-retest i Sverige på patienter med långvarig muskulo-skeletal smärta (Jensen, Linton 1993) Q F

66 Coping strategy questionnaire forts. 8 olika strategier att hantera smärta: Avledning (tänka på något annat) Omtolkning (smärtan en svag, varm känsla) Peppa sig ( Var modig, Inget kan stoppa mig ) Ignorera ( Jag tänker inte på smärtan ) Hoppas ( Någon dag kommer någon finna bot ) Förstärka ( Det är fruktansvärt, jag blir aldrig bättre ) Ökad aktivitet (Handla, motionera, träffa folk) Smärbeteende (Vila, ta medicin) Varje strategi har 6 delfrågor skalade 0 6 (max 36 poäng) Två skalor för smärtkontroll

67 Effects of coping on health outcome.. Drossman et al Psychosom Med 2000 Använts på 174 kvinnliga GI patienter år som remitterats till gastroenterologisk klinik. 38% hade FGID, 62% hade någon sjukdom Coping: med mer problemorienterad, mer katstroftänkande och mindre självskattad förmåga att minska besvären försämrade patienternas hälsa (mer läkarbesök, ss mm) Q F

68 Eysenk personality questionnaire (EPQ-N) EPQ-N-skalan är en förkortad version av EPQ (neurotisk, psykotisk, extrovert, mytoman personlighetstyp) 12 frågor Mäter grad av neuroticism i personligheten EPQ-N värdet har samband med låg vagusaktivitet i ventrikeln hos patienter (21 FD 17 kontroller) med FD (1) Korrelerar med HADS, PGWB Q F

69 Multiple health locus of control (MHLC) Mäter en persons uppfattning om vad som har kontrollen av hennes sjukdom, 18 frågor Intern, egen kontroll eller extern dvs andra personer eller slumpen (högre makt). Validerat MHLC- 125 vuxna>16 år, 1978 Korrelation med hälsostatus: IHLC-pos PHLCingen, CHLC-neg men försiktighet med att dra slutsatser vid nya teoretisk modeller t.ex. Alkoholister med kontrollförlust har ökad Intern kontrol dvs pseudointern Q F

70 Multiple health locus of control (MHLC) forts Samma grad av extern locus of control för IBS, idiopatisk förstoppning som för Crohnpatienter men högre än friska kontroller (1) Q F

71 Interview schedule for social interaction (ISSI) Socialt nätverk: ger minskad mortalitet i prospektiva studier även med hänsyn till ålder och hjärtsjukdom, minskad effekt av stress Formuläret ISSI har bra reliabilitet, validitet i Sverige år) och i populationsstudie ( år). Predicerar stress, depression. 13 frågor Mäter tillgång, kvalitet på socialt nätverk samt tillgång och kvalitet på sociala kontakter Q F

72 Interview schedule for social interaction (ISSI) forts Ogift, manligt kön, äldre, läkarbesök för GI korrelerar med fler dagar med magvärk hos dyspepsipatienter (1) Q F

73 Funktionella somatiska symptom kan delas in i 5 syndrom: Fibromyalgi-liknande Kronisk trötthetsliknande Irritabel tarmsliknande Somatisk depression Somatisk ångest Robbins, Kirmayer 1997

74 Funktionella somatiska Överlappande syndrom Patienter möter ofta kriterier för flera syndrom Patienter med olika syndrom delar ickesymptomatiska egenskaper Olika syndrom svara på samma terapier

75 Funktionella somatiska symptom Ryggvärk Fibromyalgi x Kronisk trötthet Som. Depression Ledvärk x x Värk i ben x x Huvudvärk x x Svaghet x x Trötthet x x Sömnstörning x x Svårt koncentrera sig x x

76 Funktionella somatiska symptom Aptitlöshet Viktändring Rastlöshet Tänker långsamt Bröstsmärta Andfåddhet Hjärtklappning Som. Depression x x x x Som. ångest x x x Irritabel grovtarm Yrsel x Robbins et al 1997

77 Funktionella somatiska symptom Klumpkänsla I halsen Domningar Som. Depression Som. ångest x x Irritabel grovtarm Illamående x x Lös avföring x x Gasbildning x Förstoppning x x Buksmärtor x Robbins et al 1997 Åter

78 Retrospektiva data Minnesfel, betydelse ej tidpunkt, infantil amnesi, måste varit medveten, sinnesstämning ger recall bias Obehagliga barndomsupplevelser ger mätfel med många falskt negativa spec för män men falskt positiva är sällsynta Valideringsstudier visar att retrospektiva data om övergrepp går att använda ABQ formuläret har bra reliabilitet och validitet Hardt J, Rutter M, 2004 F

79 Figur 3 Åter

80 Faktoranalys Korrelationsmatris för alla symptom Kolla partiella korrelationer Eigenvalues ger upplysning om antalet faktorer Faktor

81 Eigenvalues Faktoranalys studie I (principalkomponentanalys) Scree plot of eigenvalues after factor Number

82 -.2 0 Factor Faktoranalys studie I Factor loadings painlegs30 paijoint28 breathle9 oveweigh25 hearing3 eyeprobl2 dizz1 chestpai10 backache29 difurine27 coughing11 losweigh24 sweating8 fatigue5 feelcold26 sleeping6 impconc14 restless15 headache4 nervous7 depress16 difrelax18 irritabi12 crieseas17 exhausti13 anorexia Factor 1 Rotation: orthogonal varimax Method: principal-component factors Åter

83 Logistisk regression För att undersöka responsvariabel som bara kan anta två värden Flera förklarande variabler (riskfaktorer) Redovisas som oddskvot benägenhet

84 Logistisk regression Z är exponeringen för en uppsättning riskfaktorer f(z) är sannolikheten för ett visst utfall 0-1 Åter

85 Skillnad Rome II och III Sperber AD et al 2007 Åter

86 Lokalisation Åter

87 Manning 1978 Kruis 1984 Tidiga definitioner av irritabel grovtarm (IBS) > 1 år 1.Smärta som lättar vid tarmtömning 2.Frekv. tarmrörelser när smärtan startar 3.Lösare avföring i början av smärta 4.Synlig svullnad av buken 5.Slem i avföringen 6.Känsla av ofullständig tarmtömning > 2 år Buksmärtor, gaser eller orolig tarm Alternerande förstoppning och diarré Doktorns checklista: Hb, vita, SR, blod I avföringen, tydlig annan diagnos Åter

88 Tidig definition av funktionell dyspepsi (FD) Colin-Jones 1988 Non-ulcer dyspepsi är smärta,obehag i övre delen av buken eller retrosternalt, halsbränna, illamående, kräkning, eller annat symptom från proximala mag-tarmkanalen som varat mer än 4 veckor och inte är korrelerat till träning, och när man inte hittar någon organisk eller systemisk sjukdom. Refluxlik, dysmotilitetslik, ulkuslik, aerophagia, idiopatisk. Åter

89 Befolkningsurval Sample 1988: 1290 personer Avgick: 106 döda 12 tackat nej flyttat (+19 till Uppsala togs med) 109 non-responders 1988 och oident. Tillkom: 440 flyttat in och/eller växt upp ( år, 145 <28 år) Sammanlagt: 1428 personer Åter

90 Tabell 11 FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p-value Consulters GI (n=99) n (%) Non consulters GI (n=39) n (%) p-value Mean age years (SD) (14.3) 52.4 (15.4) < (13.4) 41.4 (14.2) <0.05 Gender Female 1 93 (66.0) 51 (52.6) < (66.7) 26 (66.7) 0 1 Completed high 66 (47.1) 28 (29.5) < (43.4) 23 (60.0) ns school 1 Consulted for GI ever 1 99 (71.7) 8 (8.3) <0.001 not relevant not relevant Neuroticism (EPQ-N) (0.20) 10.8 (0.14) < (0.24) 11.3 (0.16) < Memories of childhood (EMBU) Parental rearing, mother Rejection (0.25) 6.9 (0.14) < (0.31) 7.0 (0.13) <0.05 Emotional warmth (0.39) 17.0 (0.41) ns 16.2 (0.47) 16.9 (0.35) ns Overprotection (0.39) 16.9 (0.37) < (0.48) 17.3 (0.31) ns Parental rearing, father Rejection (0.25) 7.0 (0.21) < (0.33) 7.0 (0.14) <0.005 Emotional warmth (0.39) 16.4 (0.45) (0.46) 16.2 (0.37) ns Overprotection (0.36) 16.3 (0.37) ns 16.7 (0.43) 16.5 (0.32) ns

91 FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p-value Consulters GI (n=99) n (%) Non consulters GI (n=39) n (%) Psychological General < ns Well-Being (PGWB) 2 Anxiety and depression (HADS) Anxiety 1 13 (10.0) 0 (0.0) < (7.5) 8 (13.1) ns p-value Depression 1 5 (4.8) 1 (1.7) ns 3 (5.4) 2 (4.3) ns Abuse (ABQ) (sexual, 56 (40.9) 19 (19.8) < (46,4) 11 (29.0) ns physical, emotional) 1 Coping strategies 9.0 (0.57) 7.1 (0.76) < (0.69) 7.6 (0.62) ns (CSQ) Catastrophizing 3 Social support (ISSI) Availability of social 5.7 (0.16) 6.2 (0.21) < (0.19) 6.0 (0.17) ns integration 3 Adequacy of social 6.2 (0.21) 7.1 (0.18) < (0.25) 6.8 (0.17) ns attachment 3 Availability of 2.5 (0.06) 2.6 (0.08) ns 2.4 (0.07) 2.7 (0.07) <0.005 attachment 3 Adequacy of attachment 3 Health locus of control of behavior (MHLC) 7.9 (0.25) 9.4 (0.12) < (0.30) 8.9 (0.18) <0.05 Internal (0.36) 24.5 (0.48) ns 23.4 (0.44) 24.4 (0.38) ns Powerful others (0.55) 22.5 (0.83) ns 21.8 (0.65) 21.8 (0.66) ns Chance (0.54) 20.9 (0.74) ns 19.4 (0.67) 20.4 (0.57) ns

92 Tabell 12 Variable EMBU No rejection Rejection Mother Father EMBU No emotional warmth Emotional warmth Mother Father EMBU No overprotection Overprotection Mother Father PGWB Normal HRQL Poor HRQL FGID (n=141) and SSF (n=97) Crude model Main model adjusted OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) 2.11 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 237 Consulters (N=99) and non-consulters (n=39) Crude model Main model adjusted OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) n 0.75 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 138

93 FGID (n=141) and SSF (n=97) Consulters (N=99) and non-consulters (n=39) Crude model Main model adjusted Crude model Main model adjusted Variable OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) n HADS No anxiety Anxiety 14.7 ( ) ( ) ( ) ( ) 128 No depression Depression 8.87 ( ) ( ) ( ) ( ) 103 ABQ No abuse Abuse, any 2.80 ( ) ( ) ( ) ( ) 135 CSQ No catastrophizing Catastrophizing 1.61 ( ) ( ) ( ) ( ) 133 ISSI Not Avail. Soc. Int. Avail. Soc. Int ( ) ( ) ( ) ( ) 117 Not Adeq. Soc. Int. Adeq. Soc. Int ( ) ( ) ( ) ( ) 125 Not Adeq. of attach. Adeq. of attach ( ) ( ) ( ) ( ) 96

94 Tabell 11 FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p-value Consulters GI (n=99) n (%) Non consulters GI (n=39) n (%) p-value Mean age years (SD) (14.3) 52.4 (15.4) < (13.4) 41.4 (14.2) <0.05 Gender Female 1 93 (66.0) 51 (52.6) < (66.7) 26 (66.7) 0 1 Completed high 66 (47.1) 28 (29.5) < (43.4) 23 (60.0) ns school 1 Consulted for GI ever 1 99 (71.7) 8 (8.3) <0.001 not relevant not relevant Neuroticism (EPQ-N) (0.20) 10.8 (0.14) < (0.24) 11.3 (0.16) < Memories of childhood (EMBU) Parental rearing, mother Rejection (0.25) 6.9 (0.14) < (0.31) 7.0 (0.13) <0.05 Emotional warmth (0.39) 17.0 (0.41) ns 16.2 (0.47) 16.9 (0.35) ns Overprotection (0.39) 16.9 (0.37) < (0.48) 17.3 (0.31) ns Parental rearing, father Rejection (0.25) 7.0 (0.21) < (0.33) 7.0 (0.14) <0.005 Emotional warmth (0.39) 16.4 (0.45) (0.46) 16.2 (0.37) ns Overprotection (0.36) 16.3 (0.37) ns 16.7 (0.43) 16.5 (0.32) ns

95 FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p-value Consulters GI (n=99) n (%) Non consulters GI (n=39) n (%) Psychological General < ns Well-Being (PGWB) 2 Anxiety and depression (HADS) Anxiety 1 13 (10.0) 0 (0.0) < (7.5) 8 (13.1) ns p-value Depression 1 5 (4.8) 1 (1.7) ns 3 (5.4) 2 (4.3) ns Abuse (ABQ) (sexual, 56 (40.9) 19 (19.8) < (46,4) 11 (29.0) ns physical, emotional) 1 Coping strategies 9.0 (0.57) 7.1 (0.76) < (0.69) 7.6 (0.62) ns (CSQ) Catastrophizing 3 Social support (ISSI) Availability of social 5.7 (0.16) 6.2 (0.21) < (0.19) 6.0 (0.17) ns integration 3 Adequacy of social 6.2 (0.21) 7.1 (0.18) < (0.25) 6.8 (0.17) ns attachment 3 Availability of 2.5 (0.06) 2.6 (0.08) ns 2.4 (0.07) 2.7 (0.07) <0.005 attachment 3 Adequacy of attachment 3 Health locus of control of behavior (MHLC) 7.9 (0.25) 9.4 (0.12) < (0.30) 8.9 (0.18) <0.05 Internal (0.36) 24.5 (0.48) ns 23.4 (0.44) 24.4 (0.38) ns Powerful others (0.55) 22.5 (0.83) ns 21.8 (0.65) 21.8 (0.66) ns Chance (0.54) 20.9 (0.74) ns 19.4 (0.67) 20.4 (0.57) ns

96 Tabell 12 Variable EMBU No rejection Rejection Mother Father EMBU No emotional warmth Emotional warmth Mother Father EMBU No overprotection Overprotection Mother Father PGWB Normal HRQL Poor HRQL FGID (n=141) and SSF (n=97) Crude model Main model adjusted OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) 2.11 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 237 Consulters (N=99) and non-consulters (n=39) Crude model Main model adjusted OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) n 0.75 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 138

97 FGID (n=141) and SSF (n=97) Consulters (N=99) and non-consulters (n=39) Crude model Main model adjusted Crude model Main model adjusted Variable OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) n HADS No anxiety Anxiety 14.7 ( ) ( ) ( ) ( ) 128 No depression Depression 8.87 ( ) ( ) ( ) ( ) 103 ABQ No abuse Abuse, any 2.80 ( ) ( ) ( ) ( ) 135 CSQ No catastrophizing Catastrophizing 1.61 ( ) ( ) ( ) ( ) 133 ISSI Not Avail. Soc. Int. Avail. Soc. Int ( ) ( ) ( ) ( ) 117 Not Adeq. Soc. Int. Adeq. Soc. Int ( ) ( ) ( ) ( ) 125 Not Adeq. of attach. Adeq. of attach ( ) ( ) ( ) ( ) 96

98 Instrument Abbre- Resp. rate Items Measuring Used in Validated Ref. viation (%) range patient setting in Sweden Abdominal symptom ASQ FGID: functional dyspepsia, irritable bowel Population, GI yes [20] questionnaire different syndrome Memories of childhood EMBU rejection, emotional warmth, overprotection depression yes [23, 46] questionnaire 1-4 chronic pain Coping strategies questionnaire CSQ eight different coping strategies + two ratings low back pain, rheumatoid yes [27] 0-6 arthritis Eysenck personality EPQ-N neurotic personality university students Translate/bac [30] questionnaire short form yes/no k translate Multidimensional health locus MHLC internal, powerful others, chance rheumatoid arthritis Translate/bac [29] of control 1-6 k translate Psychological General Well- Being Hospital Anxiety and depression Scale PGWB HADS health related quality of life upper GI, cardiovascular yes [24, 47] anxiety, depression population, GI yes [25, 48, 49] Abuse questionnaire ABQ sexual, physical, emotional in child- and population, GI Translate/bac [26, 42, 50] yes/no adulthood k translate 0-3 The interview schedule for ISSI availability and adequacy of social integration, ischemic heart disease yes [28] social integration different availability and adequacy of social attachment

99 Tabell 9 Barndom Antal FGID n(%) / SSF n(%) p Vuxna > 13 år Antal FGID n(%) / SSF n(%) P Sexuellt Fysiskt Emotion. Något Sexuellt Fysiskt Emotion. Något Kvinnor 18(19) / 3(6) (12) / 1(2) (28) / 5(10) (34) / 7(14) (15) / 2(4) (2) / 0(0) (26) / 2(4) (33) / 4(8) <0.001 Män 1(1) / 0(0) (8) / 2(4) (23) / 10(22) (23) / 11(24) (6) / 0(0) (2) / 1(2) (17) / 3(7) (19) / 4(9) 0.382

100 Tabell 8 b FGID(n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p Sökt GI (n=99) n (%) Ej sökt GI (n=39) n (%) Barn övergrepp Sexuellt 1 19 (13.9) 3 (3.1) (16.5) 3 (7.9) Fysiskt 1 15 (11.0) 3 (3.2) (14.4) 1 (2.6) Emotionellt 1 37 (27.4) 15 (16.1) (33.7) 5 (13.2) Något 1 43 (31.4) 18 (18.8) (38.1) 6 (15.8) Vuxna övergrepp Sexuellt 1 17 (12.4) 2 (2.1) (14.4) 3 (7.9) Fysiskt 1 3 (2.2) 1 (1.1) (3.1) 0 (0.0) Emotionellt 1 32 (23.7) 5 (5.4) < (25.3) 8 (21.1) Något 1 40 (29.2) 8 (8.3) < (30.9) 10 (26.3) Enbart barn 1 16 (14.6) 11 (12.4) (20.0) 1 (3.0) Enbart 13 (11.8) 1 (1.1) (10.7) 5 (15.2) vuxna 1 p

101 Tabell 8 c Alla övergrepp (barn och vuxna)) FGID(n=1 41) n (%) SSF (n=97) n (%) p Konsulterat GI (n=99) n (%) Ej konsulterat GI (n=39) n (%) Sexuellt 1 30 (21.9) 4 (4.2) < (25.8) 5 (13.2) Fysiskt 1 17 (12.4) 3 (3.2) (16.5) 1 (2.6) Emotionellt 1 48 (35.6) 15 (16.1) (41.1) 9 (23.7) Något 1 56 (40.9) 19 (19.8) (46,4) 11 (29.0) p

102 Tabell 6 Antal FGID Läkarbes. n=300 SSF Läkarbes. n=110 FGID Telefonkont. SSF Telefonkont. n=22 % % % n=81 % , Total * 100

103 Tabell 7 Antal diagnoser per person FGID n=176 % SSF n=71 % Antal läkemedel per person FGID n=385 % SSF n=167 % Total Total

104 Tabell 10 Crude Model Huvudmodell (adjusted for age and HRQL) Barndom, övergrepp Variabel Kvinnor Män Kvinnor Män Ej sexuella övergrepp Sexuella övergepp Ej fysiskt övergrepp Fysiskt övergepp Ej emotonella övergrepp Emotionella övergrepp Inga övergrepp Något övergepp Vuxna övergrepp ( ) * 1 1 ns ns ( ) ns ( ) ns 1 ns * 1 1 ns ns 1 1 ns ns 1 1 ns ns Ej sexuella övergrepp Sexuella övergepp Ej fysiskt övergrepp Fysiskt övergepp * Ej emotonella övergrepp Emotionella övergrepp Inga övergrepp Något övergepp Övergrepp barn och vuxna Ej sexuella övergrepp Sexuella övergepp Ej fysiskt övergrepp Fysiskt övergepp Ej emotonella övergrepp Emotionella övergrepp Inga övergrepp Något övergepp 1 ns * 1 ns 1 ns * ( ) ns ns ( ) ns ns ( ) * ( ) ns ( ) ns ( ) ns ( ) ( ) ( ) ( ) 1 ns 1 ns 1 ns 1 ns 1 ns 1 ns 1 ns 1 ns

105 Figur 2

106 Univariata jämförelser Tabell 8 a Medelålder år FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p Sökt GI (n=99) n (%) Ej sökt GI (n=39) n (%) (SD) (14.3) 52.4 (15.4) (13.4) 41.4 (14.2) Kvinnor 1 93 (66.0) 51 (52.6) (66.7) 26 (66.7) 1 Gymnasieutbi 1 66 (47.1) 28 (29.5) (43.4) 23 (60.0) p Sökt för GI 99 (71.7) 8 (8.3) <0.001 not någonsin 1 relevant Livskvalitet not relevant < Ångest 1 13 (10.0) 0 (0.0) (7.5) 8 (13.1) Depression 1 5 (4.8) 1 (1.7) (5.4) 2 (4.3) 0.942

107 Studieupplägg Samsjuklighet: I. Studera symptom II. Studera läkarnas bedömningar Aspekter: III. Studera specifika samband med övergrepp IV. och uppfostran

108 Konklusion studie I Psykologiska besvär samt värk och trötthet är viktiga underliggande faktorer hos personer med funktionell magtarmstörning. Svårighetsgraden av psykologiska besvär och magbesvär har betydelse när personer med funktionell magtarmstörning söker läkare

109 Konklusion studie II Funktionella magtarmstörningar är relaterat till en ökad efterfrågan på primärvård genom en generellt ökad samsjuklighet.

110 Konklusion studie III Kvinnor med funktionell magtarmstörning uppger ofta tidigare övergrepp. Personer med funktionell magtarmstörning har klart sänkt livskvalitet, vilken försämras ytterligare om de varit utsatta för övergrepp Vårdpersonal bör undervisas om detta för att bättre kunna ta hand om dessa patienter

111 Konklusion studie IV Personlighet, uppfostran och aktuell livskvalitet har betydelse för funktionell magtarmstörning Personer som söker för sina magbesvär kan ha mindre stöd i nära relationer och varit utsatta för tidigare övergrepp. Vårdpersonal bör vara medvetna om detta för att bättre kunna hjälpa dessa patienter.

112 Ont i nervknutan Tack för uppmärksamheten!

113 Disputation klockan måndagen den 9 juni, 2008.

114 Nytta generellt Studien visar att funktionella magtarmstörningar har samband med oro, ångest, ett ökat sjukvårdsutnyttjande och tidigare upplevda övergrepp. Det är viktigt att undervisa vårdpersonal om dessa förhållanden så att de bättre kan förstå och ta hand om dessa patienter. Vad som är orsak och verkan kan inte slås fast med denna studie. En förtroendefull kontakt, psykologisk behandling liksom mediciner kan ha positiv effekt. För att ta reda på vilka patientgrupper som lämpar sig bäst för olika behandling så behövs det ytterligare forskning.

115 Angeläget Som allmänläkare har det varit naturligt för mig att se hur patienternas symptom påverkas av hela människan. Jag har i min läkarpraktik upplevt patienter med återkommande magbesvär i form av t.ex. värk, uppkördhet, illamående, förstoppning utan att utredningar kunnat påvisa någon sjukdom. Samtidigt har de ofta stresskänslighet och oro. Patienter har ibland själva kopplat magbesvären till sin sinnesstämning; de har t.ex. pekat på magen och sagt jag har ont i nervknutan. Mediciner som riktar sig bara mot magbesvären har ofta ingen effekt. Det har därför kännts viktigt att gå vidare och studera andra faktorers samband med magstörningarna.

116 Population 21,545 Sample n=1537 Not available in 1988 n=109, 1428 mailed ASQ Non-responders n=517, 911 responders (20-85years, mean 49,2, 53% women) were classified according to ASQ Excluded 217 with minor symptoms and GORD FGID n=244 filled in new ASQ Non-responders n=57 Minor or none GI symptoms excluded n=46 FGID group n=141 Excluded 177 prior symptomatics SSF n=219 filled in new ASQ Non-responders n=63 Minor symptoms or FGID excluded n=59 SSF group n=97 FGID group n = 141 SSF group n = 97 Figur 3

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Funktionella magbesvär och samsjuklighet

Funktionella magbesvär och samsjuklighet Funktionella magbesvär och samsjuklighet Samsjuklighet och vårdnyttjande hos patienter med funktionella mag-tarmbesvär på Ture Ålanders läkarpraktik i Uppsala. Karl Eklund ST-läkare i allmänmedicin - Samariterhemmets

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

PROOM-3: FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR v 25 + v35

PROOM-3: FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR v 25 + v35 Datum: Namn:.. FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR (18 frågor) Läs detta först: Undersökningen innehåller frågor om hur du mår och hur du haft det den senaste veckan. Markera med ett X det alternativ som bäst passar

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Questionnaire 1. Hur ofta har du de senaste två veckorna haft buksmärtor? 2. Hur ofta har du under de senaste två veckorna

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

13 nov -12 Shane MacDonald

13 nov -12 Shane MacDonald Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Sena problem på mottagningen

Sena problem på mottagningen Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome)

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome) (Irritable Bowel Syndrome) Överläkare Anders Lasson, Södra Älvsborgs sjukhus Terapigrupp Mage-tarm 1 IBS - diagnos IBS är en diagnos baserad på diagnoskriterier, där följande ska vara uppfyllt: Återkommande

Läs mer

AD/HD i ett äldreperspektiv

AD/HD i ett äldreperspektiv AD/HD i ett äldreperspektiv Taina Guldberg Leg.psykolog, Minnesmottagningen Hässleholm Doktorand, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. AD/HD=Attention Deficit/ Hyperactivity Disorder (DSM-IV)

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Lars Agréus, DL Öregrund, Professor allmänmedicin KI

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland Begrepps modell (Ferrrans et al. 2005) Personliga faktorer Biologisk

Läs mer

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro

Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sömn > trötthet > sjukfrånvaro sjukfrånvaro Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

IBS Irritable Bowel Syndrome. Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi

IBS Irritable Bowel Syndrome. Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi IBS Irritable Bowel Syndrome Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi Farliga sjukdomar coolt Vanliga sjukdomar inte så coolt Vanliga sjukdomar inte så coolt Disposition

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995

Läs mer

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Vem får problem med spel?

Vem får problem med spel? Vem får problem med spel? Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa 2008/09 Ulla Romild, Statens Folkhälsoinstitut RFMA:s konferens om Spel och Spelmissbruk Huddinge, 2 februari år 2011

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis

Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Helena Lööf Affilierad forskare vid Institutionen för klinisk

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) Viktig aspekt vid val av behandling Ingen tydlig skillnad i livskvantitet mellan olika behandlingar för lokaliserad prostatacancer

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Våldets konsekvenser för hälsan

Våldets konsekvenser för hälsan Våldets konsekvenser för hälsan Introduktionsdagarna 19-21 januari 2016 Elisabeth Tönnesen Specialist i allmänmedicin Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet Akuta och långsiktiga effekter

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker DSM-5, nyheter, möjligheter, risker Årsmöteskonferens SPF 13 mars 2013 Jörgen Herlofson Leg. läkare, leg. psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Några viktiga allmänna begränsningar med DSM Ett symtombaserat

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer