Funktionella magbesvär och samsjuklighet

Transkript

1 Funktionella magbesvär och samsjuklighet Samsjuklighet och vårdnyttjande hos patienter med funktionella mag-tarmbesvär på Ture Ålanders läkarpraktik i Uppsala. Karl Eklund ST-läkare i allmänmedicin - Samariterhemmets vårdcentral, Uppsala. Handledare: Med Dr. Ture Ålander - Ture Ålanders Läkarpraktik, Uppsala.

2 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 Inledning- Bakgrund sid 4 Syfte-Frågeställning sid 5 Material och metod sid 5 Etiska överväganden sid 6 Resultat sid 7 Diskussion sid 8 Referenser sid 9 2

3 Sammanfattning Funktionella mag-tarmrubbningar är ett brett spektrum av problem och besvär från mag-tarmkanalen. Det kan drabba man som kvinna och ung som gammal. Det kan röra sig om sura uppstötningar, magont, uppblåsthet eller diarré. Gemensamt för de funktionella mag-tarmrubbningarna är att det inte går att finna en organisk orsak till besvären. Syftet med studien är klargöra om det finns ett större vårdnyttjande för dessa patienter jämfört med andra patienter. Vi har genom sökningar och genomgång av mottagningens journalprogram studerat de patienter på Ture Ålanders Läkarpraktik i Uppsala som sökt och fått en av de två diagnoser vi valt att studera: Irritabel tarm (K58P) och dyspepsi/gastrit (K30P). Det finns i den gruppen en ökad besöksfrekvens och en ökad nyttjandegrad av övrig sjukvård jämfört med övriga patienter på mottagningen. De gör 80 % fler besök hos läkare och sjuksköterskor, de får 7 % fler recept, remisser och röntgenundersökningar och de har 57 % fler diagnoser än övriga patienter vid Ture Ålanders läkarpraktik. Borde vi låta dessa patienter få mer läkartid för att minska på det totala antalet kontakter med sjukvården? 3

4 Inledning Bakgrund Funktionella mag-tarmrubbningar är den sammanfattande termen för enskilda eller flera olika symptom från mag-tarmkanalen hos patienter där det inte går att hitta någon orsak av organisk eller biokemisk karaktär till besvären. Nära hälften av befolkningen i västvärlden har dessa besvär. Ofta är symptomen psykosomatiska. Stress och andra psykiska faktorer bidrar till uppkomst och svårighetsgrad. Hjärnan och magen samspelar via neurologiska och hormonella system. De flesta har lindriga besvär och behöver inte söka sjukvård. När symptomen och besvären blir så påtagliga att de påverkar arbetsförmåga och livsföring kallas det för funktionell mag-tarmsjukdom. Symptom kan komma från hela mag-tarmkanalen med till exempel halsbränna i övre matsrupen ner till anus med smärta eller inkontinens. Man delar upp sjukdomarna efter lokalisation enligt ROME-kriterierna (1). Funktionella esofagussjukdomar. Funktionella gallvägs- och pankreassjukdomar. Funktionella gastroduodenala sjukdomar. Funktionella tarmsjukdomar. Funktionella anorektala sjukdomar. De två vanligaste är irritabel grovtarm, (på engelska Irritable bowel syndrome, IBS) och funktionell dyspepsi (2,3,4). Det finns flera undersökningar om samsjuklighet mellan funktionella magtarmbesvär och andra sjukdomar (5,6). Förhållandet mellan besöksfrekvens och funktionella mag-tarmbesvär är inte studerat i sin helhet men det finns studier på sambandet mellan funktionella övre magbesvär och samsjuklighet (7). Inte heller förhållandet mellan funktionella mag-tarmbesvär och antal förskrivna recept är studerat. Patienter som söker för mag-tarmproblem uppgår till närmare 10 % av besöken i primärvården och flertalet av dessa på grund av funktionella mag-tarmbesvär (4,8). Det finns visat att patienter med funktionella mag-tarmbesvär har högre grad av psykisk sjukdom. Man vet dock ej vad som utlöser vad (9). 4

5 Ture Ålanders läkarpraktik är en vårdcentral i centrala Uppsala med 2612 patienter listade i december Syfte Frågeställning Att undersöka förekomst av samsjuklighet, mätt i antalet diagnoser, för patienter som söker för funktionella mag-tarmproblem på Ture Ålanders läkarpraktik. Och om det är högre nyttjandegrad av vård bland dessa patienter jämfört med kontrollgruppen, mätt i besöksfrekvens, recept, remisser samt röntgenremisser. Material, metod Studien är en retrospektiv deskriptiv journalstudie. De patienter som studerades var 15 år och äldre. De hade under 2014 besökt Ture Ålanders läkarpraktik och fått en diagnos inom funktionella mag-tarmproblem i enligt med ROMEkriterierna. Data från vårdcentralens journalsystem samlades in. Detta delades upp på antal kontaktregistreringar för läkare och sjuksköterska. Uppdelat på besök, telefon och övrigt. Därtill antal: förskrivna recept, remisser samt röntgenremisser. Antal diagnoser per patient jämfördes med kontrollgruppen. Materialet sammanställdes i en gemensam grupp kallad IBS/Dys. Som jämförande kontrollgrupp togs samtliga patienter över 15 år som kontaktregistrerats på samma sätt på mottagningen. 5

6 Etiskt övervägande Journalsystemet kommer endast att användas för att ta fram patienter med de eftersökta ICD-koderna samt antal registrerade kontakter och åtgärder. Journalerna kommer ej att genomläsas. Personuppgifterna kommer att hanteras strikt konfidentiellt och efter databearbetning avkodas. Etisk prövning är inte nödvändig då det är en verksamhetskontroll/uppföljning inom Ture Ålanders Läkarpraktik. Verksamhetschefen tillika forskningshandledaren, Ture Ålander har godkänt att undertecknad tagit del av samt bearbetat datamaterialet i journalsystemet. Materialet har förvarats inlåst på vårdcentralen och endast varit tillgängligt för detta projekt av mig och min handledare. 6

7 Resultat Vi fann att sammanlagt 44 patienter fått diagnoserna Dyspepsi/gastrit (K30P) och Irritabel tarm (K58P) under Det var 23 patienter som fått diagnosen Dyspepsi/gastrit och det var 21 patienter som fått diagnosen Irritabel tarm. Ingen patient hade fått båda diagnoserna. Kontrollgruppen blev 1703 patienter. Tabell. Resultatet utrycks i antal/patient samt skillnad i kvot och procent. Den studerade gruppen kallas: IBS/Dys och kontrollgruppen: kontroll. xw IBS/Dys Kontroll Kvot Skillnad Besök läkare 3,05 2,14 1,43 +49% Telefon läkare 1,59 0,95 1,67 +67% Övrigt läkare 4,9 1,82 2, % Besök sköterska 1,59 1,54 1,03 +3% Telefon sköterska 2,57 1,25 2, % Övrigt sköterska 0,23 0,2 1,15 +15% Recept 5,45 5,33 1,02 +2% Remisser 0,77 0,67 1,15 +15% Röntgen 0,43 0,24 1,8 +80% Diagnoser 3,61 2,3 1,57 +57% Recept, Remisser och Röntgen 6,66 6,23 1,07 +7% Kontakter läkare 9,55 4,78 2,0 +100% Kontakter sköterska 4,39 2,98 1,47 +47% Kontakter Läkare & sköterska 13,93 7,76 1,80 +80% Som tydligt framgår av tabellen ovan finns en ökad samsjuklighet mätt i antalet diagnoser. Men även i både antalet kontakter och antalet åtgärder. Inget av resultaten är statistiskt säkerhetsställda eftersom det är ett begränsat material. Patienterna inom den studerade gruppen hade 613 registrerade läkaroch sjuksköterskekontakter, vilket är 13,93 per patient. Kontrollgruppen på 1703 patienter hade registrerade läkar- och sjuksköterskekontakter, det är 7,76 kontakter per patient. Det är 80 % fler kontakter för den studerade gruppen 7

8 jämfört med kontrollgruppen. De 44 IBS-/dyspepsi-patienterna hade fått 159 diagnoser (3,61 diagnoser per patient). Kontrollgruppen hade 3914 (2,3 diagnoser per patient) vilket är 57 % fler diagnoser för den studerade gruppen. Diskussion I denna mindre studie som vi genomfört är det naturligtvis svårt att visa på statistisk signifikans. De flesta av resultaten ger ändå en klar och tydlig bild över hur mycket dessa patienter nyttjar sjukvården. Det som sticker ut mest är att vårdnyttjandet renderar i dubbelt så många kontakter med läkare än kontrollgruppen. Sammanlagda kontaktregistreringar för läkare och sjuksköterska är 80 % fler än i kontrollgruppen. Men samtidigt har IBD- /Dyspepsi-patienterna inte fler förskrivna recept än kontrollgruppen. De får marginellt fler remisser, och hela 80 % fler röntgenremisser. Behöver dessa patienter så många sjukvårdskontakter? Vore det bättre att satsa på något längre och färre läkartider för att kunna identifiera symtom och försöka behandla patienterna bättre från början? Då skulle möjligtvis den totala nyttjandegraden bli lägre och patienternas besvär mindre! Slutligen, att receptförskrivningen inte är högre än för kontrollen, är rimligtvis ett mått på att det är svårt att med läkemedel behandla funktionella magtarmsjukdomar men samtidigt kanske det är en faktor att räkna med vad gäller dåligt behandlingsresultat. Får just dessa patienter för lite läkemedel? Det kan finnas metodfel i undersökningen med tanke på att patienter med kännedom om dr Ture Ålanders tidigare forskning inom området, söker sig till just honom. Men det kan även vara tvärt om. Det finns också en risk att patienter med svårsatta diagnoser får en funktionell-mag-tarmbesvärsdiagnos, som andra patienter inte skulle ha fått. 8

9 Referenser 1. nedladdad Ohlsson B. Tarmkanalens funktionsrubbningar, Läkemedelsboken 2014, s Uppsala. Läkemedelsverket. 3. Johnsson F, Agréus L. Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm, Läkemedelsboken 2014, s Uppsala. Läkemedelsverket. 4. Sjögren Marklund K, redaktör. Internmedicin. Fjärde upplagan. Stockholm: Liber; Ålander T, Svärdsudd K, Agréus L. Functional gastrointestinal disorder is associated with increased non-gastrointestinal healthcare consumption in the general population. Int Journal of Clinical Practice 2008 Feb; 62(2): Walker EA, Katon WJ, Jemelka RP, Roy-Bryne PP. Comorbidity of gastrointestinal complaints, depression, and anxiety in the Epidemiologic Catchment Area (ECA) Study. Am J Med Jan 24;92(1A):26S-30S. 7. Bröker LE, Hurenkamp GJ Et al. Upper gastrointestinal symptoms, psychosocial co-morbidity and health care seeking in general practice: population based case control study. BMC Fam Pract Sep 9;10:63. doi: / Lindberg G. Internetmedicin. Göteborg. Internetmedicin AB 2015, Uppdaterad Hämtad från: 9. Ålander T, Svärdsudd K, Psychological illness is commonly associated with functional gastrointestinal disorders and is important to consider during patient consultation: a population-based study. BMC Med 2005 May. 13;3:8. 9