ÖSTRA ESLÖV, FÖRPROJEKTERING VA

Transkript

1 ÖSTRA ESLÖV, FÖRPROJEKTERING VA Förprojektering rörande VA-hantering för Källeberg och Norregård Rev Malmö Sweco Environment AB VA system Upprättad av: Lars-Olof Hartzén Pär Svensson Linda Nielsen Uppdragsnummer Linda Nielsen Pär Svensson Lars-Olof Hartzén SWECO VATTEN & MILJÖ Hans Michelsensgatan 2 Box 286, Malmö Telefon Telefax

2 Innehåll SAMMANFATTNING 2 ORIENTERING 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DIMENSIONERING 4 DIKE 5 FLÖDESBERÄKNING 5 SVACKA 6 SEKTIONER 7 MAGASIN 8 SPILLVATTEN 8 DAGVATTEN 9 AVSKÄRANDE RINNSTRÅK 9 Sektion 2 10 Sektion 3 10 Sektion 4 11 KÄLLEBERG 11 Dike väster Källeberg 11 Dike/trumma öster Källeberg 12 Sektion 1 12 DAGVATTENLEDNINGSSTRÅKEN D1 OCH D2 13 MAGASIN 13 HÖJDSÄTTNING 13 RENINGSEFFEKT 14 VÄGVERKETS TRUMMA 15 SPILLVATTEN 16 BEFINTLIG S SPILLVATTENLEDNINGSSTRÅK S1 16 SPILLVATTENLEDNINGSSTRÅK S2 17 SPILLVATTENLEDNINGSSTRÅK S4 17 KOSTNADSBERÄKNING 17 Bilagor: Bilaga 1 Kostnadsberäkning Ritning nr VA01 Översiktsplan, skala 1:5 000 Ritning nr VA02 Magasin 1, Sektion, Plan skala 1:1 000 Ritning nr VA03 Spillvattenprofiler, skala L 1:5 000, H 1:250 Ritning nr VA04 Dagvattenprofil, Dikessektion, skala L 1:5 000, H 1:250 1 (18)

3 Sammanfattning Dagvattnet i Östra Eslöv kommer att avbördas via två dagvattenledningsstråk (i denna förprojektering kallade D1 och D2), ett större avskärande rinnstråk längs väg 113, ett dike i östra respektive västra Källeberg, samt två sammanlänkande magasin för slutlig avledning till Grybybäcken. Till det östra diket i Källeberg kommer dessutom befintlig dagvattenledning från Kastberga och till det västra ett planerat område, Flygstaden, norr om väg 17 att anslutas. Genom att låta dagvattnet från de planerade områdena översila gräsytor i diken och magasin kommer föroreningsbelastningen av metaller, suspenderande ämnen, näringsämnen m.m. till Östersjön och Västerhavet reduceras. Spillvattnet kommer att avbördas via tre huvudledningsstråk, i denna förprojektering kallade S1, S2 och S4, vilka respektive ansluts till planerad pumpstation i Gryby, befintligt spillvattensystem i Maskinvägen samt befintligt spillvattensystem i Per Håkanssons väg. På grund av de befintliga marknivåerna behöver delar av Källeberg samt delar av planerat industriområde öster om Källeberg anslutas till en befintlig S300-ledning från Kastberga. Spillvattensystemet från Maskinvägen ner till reningsverket är i dag överbelastat och åtgärder behöver göras i systemet innan stråk S1 och S2 ansluts. Då ingen kännedom finns angående belastningen i den befintliga S300- ledningen från Kastberga eller systemet i Per Håkanssons väg bör tillgänglig kapacitet kontrolleras innan de belastas ytterligare. Beräkningar avseende dagvattenavbördningen har gjorts för fyra sektioner, benämnda 1, 2, 3 respektive 4, i det avskärande rinnstråket. Vid samtliga dessa sektioner korsas rinnstråket av gata och/eller gc-väg. Vid sektion 2-4 har regn med återkomsttider mindre än 10 år har tillåtits att via kulvert under gata/gc-väg ohindrat avbördas ner till planerat magasin och regn med återkomsttider mellan år har tillåtits att styrt flöda över gata/gc-väg i en för ändamålet anlagd svacka. Därmed kommer regn med återkomsttid mellan år att magasineras i det avskärande rinnstråket. Vid sektion 1 har regn med återkomsttider upp till 100 år tillåtits att via kulvert avbördas ner till sektion 2 och därmed sker ingen magasinering i rinnstråket. I sektion 1 behöver det diket kulverteras med två trummor vardera med dimension mm och i sektion 2-4 med en trumma med dimension mm. Vägsvackans bottenbredd varierar mellan (18)

4 m och dess totala bredd varierar mellan m. Dikena har i sin helhet dimensionerats för 100-årsregn och de två sammanlänkande magasinen för 10-årsregn. Det avskärande rinnstråkets bredd varierar mellan m. Bredden dimensioneras i huvudsak av magasinsbehovet för 20-årsflödet men på sina ställen är den dimensionerande faktorn istället befintliga marknivåer. Dimensionering av magasinen har gjorts utifrån förutsättningen att dagens flöde i Grybybäcken ej skall öka på grund av exploateringen. För att undvika att dagvatten tränger upp i husgrundsdräneringen bör de planerade områdena minst ha samma höjd som vägbana väg 113 öster om området. För att minska risken för uppdämning i husgrundsdränering bör golvhöjden på fastigheterna anslutna till det stora magasinet inte ligga under +73,1 och med samma anledning bör fastigheterna anslutna till det lilla magasinet inte ligga under +75,5 m. För att möjliggöra att Flygstaden ansluts till det västra diket i Källeberg, vilket i sin tur ansluter till det avskärande rinnstråket, måste marknivåerna i Källeberg höjas. Efter kontrollberäkning enligt Vägverkets standard av Vägverkets befintliga trumma för kulvertering av Grybybäcken kan det konstateras att denna är underdimensionerad och medger för hög flödeshastighet på grund av dess lutning. För att följa Vägverkets standard bör utöver den befintliga trumman även en trumma med dimension mm anläggas vilken medger en flödeshastighet på max 1 m/s. Detta kommer utöver en säkrare dagvattenföring även bidra till ett rikare djurliv då den lägre flödeshastigheten i den nya trumman tillåter att småfisk kan ta sig uppströms Grybybäcken. Den totala kostnaden för avskärande rinnstråk, dike väster Källeberg, ledningsstråk D1, D2 och S1, S2 och S4, dammar och pumpstation kommer att uppgå till ca 63 Mkr. 3 (18)

5 Orientering Eslövs kommun har tagit fram en fördjupad översiktsplan över Östra Eslöv. Planen omfattar områdena Flygstaden, Källeberg, Kastberga, Snärjet, Norregård, Gryby och Grybydal. VA-enheten inom Miljö- och Samhällsbyggnad i Eslövs kommun har med anledning av detaljplanarbetet givit SWECO i uppdrag att utföra en förprojektering av VA för området beläget öster om Östra vägen (väg 113). Denna förprojektering är en vidare bearbetning av tidigare utredning Utredning rörande VA-hantering för Snärjet, Gryby och Grybydal, utförd av SWECO. Underlag har även hämtats från PM rörande dagvattenavledning från del av Eslöv 52:14, Flygstaden, även den utförd av SWECO. Förutsättningar I utredningen från 2007 gavs förslag på sträckning av huvudstråk för dagvatten och spillvatten för områdena i Östra Eslöv samt placering av utjämningsmagasin. Förslaget innebar ett avskärande rinnstråk utmed väg 113, tre spillvattenledningsstråk benämnda S1, S2, S3 samt att använda befintlig S300 från Kastberga. Förslag gavs också på placering av tre utjämningsmagasin benämnda magasin 1 respektive 2 och 3. I detta uppdrag ska det avskärande rinnstråkets utbredning preciseras samt översiktligt dimensioneras i fyra sektioner och om möjligt ska Flygstadens dagvatten anslutas till det avskärande rinnstråket. En översiktlig dimensionering ska göras för vägtrummor/undergångar samt en kontrollräkning av vägverkets befintliga kulvertering av Grybybäcken under väg 113. Planläggande av huvudstråk ska utföras samt ledningsprofiler ska tas fram. Spillvattenledningsstråket S1:s anslutningspunkt till befintligt spillvattennät ska utredas eftersom utförda kapacitetsberäkningar visat att det befintliga spillvattennätet i Maskinvägen, vilket var det tidigare förslaget, är överbelastat. Även en översiktlig höjdsättning samt kostnadsberäkning ska utföras. Förutsättningar för dimensionering Dimensioneringskriterier har angetts för i huvudsak dagvattennätet. Dessa samt våra antaganden vid beräkningarna beskrivs nedan med undantag av antagandena för kostnadsberäkningen som beskrivs under rubrik Kostnadsberäkning. 4 (18)

6 Dike Dikena har dimensionerats för 100-årsregn (detaljer angående dimensionering beskrivs nedan) men kommer mestadels att vara torrlagda. Det avskärande rinnstråket kommer då att utgöra en del av grönstråket mellan Gryby och Snärjet. För att göra området tillgängligt för rekreation föreslås slänterna ha en lutning på 1:6. Dikena i Källeberg föreslås ha lutningen 1:3 eftersom de inte ska vara tillgängliga för rekreation och ytan är begränsad. För att styra de små dagvattenflödena ska en meandrande slinga ligga i botten på det avskärande rinnstråket. Dikena har tre dimensioneringskriterier: 1) De ska klara ett 100-årsregn. Dessutom ska flödet i dikena vid varje korsning av gata och/eller gcväg strypas så att; 2) 10-årsregn ohindrat kan rinna i diket ner till magasinet. 3) Regn med en återkomsttid mellan år tillåtas styrt flöda över gata utan att översvämning sker ner i cykelundergångarna under väg 113. Detta avser dock endast rinnstråket. Eftersom regn med återkomsttid mellan år varken tillåts avbördas i kulvert eller över gata medför det att sådana regn ska magasineras uppströms korsningen i diket. Korsningen av befintlig gc-väg söder om Källeberg, sektion 1, är undantagen där ingen dämning ska ske på grund av att nivåerna är begränsade och dämning skulle omöjliggöra anslutning av Flygstaden. I denna korsning har trummorna under vägen dimensionerats så att 100- årsflödet ohindrat kan flöda under korsningen och dämning först ske vid nästa korsning, i sektion 2. Vidare ska aktuell korsning utrustas med en svacka där regn större än 100-årsregn kan passera. Flödesberäkning Dimensionerande flöde har tagits fram genom att beräkna rinntider och varaktigheter för regn på olika areor. Olika scenarier har betraktats där det delområde med störst flöde har blivit dimensionerande. Detta har gjorts med programmet Stormtac där parametrarna; z-värde, avrinningskoefficienter, tillrinningshastighet, area, samt återkomsttid har angetts. Z-värdet är satt till 17 medan 5 (18)

7 återkomsttiden är satt till 10 respektive 100 år. Areatyper, samt deras avrinningskoefficient och tillrinningshastighet anges i tabell 1. Tabell 1: Använda parametrar vid flödesberäkning. Areatyp Avrinningskoefficient Tillrinningshastighet Gles bebyggelse 0,2 1 Planerad bebyggelse 0,32 1,2 Åker 0,11 0,5 Industri 0,5 1,5 Avrinningskoefficienterna har valts efter de befintliga och planerade förhållandena i Östra Eslöv. Koefficienten för gles byggelse återspeglar att det i området endast finns enstaka hus och stora områden med vegetation (Kastberga). Koefficienten för planerad bebyggelse tar hänsyn till att det inom området kommer att finnas hårdgjorda såsom som gator, tak och plattsättning men även lekplatser och vegetationsytor där dagvatten kan fördröjas. Koefficienten för åker tar hänsyn till att det mesta av ytan upptas av vegetation. Till sist tar koefficienten för industri hänsyn till att större delen av ytorna är hårdgjorda i form av tak och körytor men att en viss fördröjning av dagvattnet kommer att göras på tomtmark eftersom utsläppskrav kommer att ställas från kommunen. Flödeshastigheten i det avskärande rinnstråket beräknades till 1,2 m/s. Detta är en högre hastighet än vad som standardmässigt brukar användas (0,5 m/s enligt P90) och detta beror på dikets storlek i kombination med dess lutning. Över varje beräknat område togs en medeltillrinningshastighet samt en medelavrinningskoefficient fram genom att vikta dem mot areatypernas storlek. Svacka Där det avskärande rinnstråket korsar gata och/eller gc-väg ska 100- årsregnets flöde tillåtas flöda över vägen. För att förhindra att vattnet rinner ner i gc-tunnlarna eller över väg 113 ska en svacka göras i gatan för att styra flödet. Svackans djup har satts till 0,7 m och gatans lutning kring svackan till 4 %. Svackans bredd har dimensionerats för att tillsammans med kulverten kunna avbörda ett 100-årsregn. Vattnet tillåts stiga 0,4 m vilket ger en marginal på 0,3 m till svackans krön (samt väg 113). Botten på diket ligger 1,6 m under botten på svackan, vilket i kombination med en mm stor kulvert medger en minsta 6 (18)

8 magasinshöjd på 0,2 m. Totalt ligger dikesbotten 2,3 m under väg 113. Plan och sektion över korsning gata redovisas på ritning VA04, se bilaga. Denna dimensionering innebär att regn med mindre än 20-års återkomsttid inte kommer att gå upp i överbyggnaden på väg 113 (2,3-1,6 = 0,7 m marginal) och att vattennivån vid ett 100-årsregn kommer att ligga 0,3 m under vägbanan på väg 113. Eftersom det är tänkt att vatten ska kunna flöda över gatan och stå högt upp i korsande gatas överbyggnad måste slänterna till gata/gc-väg erosionsskyddas och eventuellt förstärkas. Sektioner Tre sektioner i det avskärande rinnstråket och en sektion i det västra diket har dimensionerats och samtliga sektioner ligger strax innan korsning av gata och/eller gc-väg. Sektion 2-4 har dimensionerats enligt kriterie 2 och 3 beskrivna ovan. Kriterie 2 har efterföljts genom att alla kulvertar har dimensionerats för att avleda 10-årsflödet. Magasinsbehovet för 20-årsregn har beräknats enligt följande; utflödet från dikessektionen antas vara flödesskillnaden mellan reducerat 10-årsflöde nedströms sektion och 10-årsflöde uppströms sektion, båda reducerade 75 %. Flödena har schablonmässigt reducerats eftersom trummorna inte konstant kommer att vara fyllda (då regnet faller kommer de vara helt tomma). Till dikessektionen tillförs sedan 20-årsflödet från det område som är direkt anslutet till dikessträckan vilket genererar den dimensionerande volymen. Strömningen från ovan nämnda 10-årsregn kommer att uppta en volym i botten på diket. Det avskärande rinnstråkets utbredning har beräknats fram genom att anta att volymen för magasinet kommer att ligga ovan det strömmande 10-årsflödet i botten. Höjden på det strömmande vattnet (naturlig vattenhöjd) antas vara konstant över hela rinnstråket och följer alltså dikets lutning. Den övre vattenytan för detta strömmande vatten blir sedan 20-årsmagasinets botten. 20-årsmagasinet har antagits ha formen av en prismatoid där den övre vattenytan inte följer rinnstråkets lutning utan är helt horisontell, bottenytan däremot följer rinnstråkets botten och magasinets sektion följer rinnstråkets sektion dvs. har dikets bredd och slänter med en lutning på 1:6. Höjden på 20-årsmagasinet nedströms har beräknats som höjden mellan svackan och den naturliga vattennivån. På detta vis fås erforderlig bottenbredd och därmed det avskärande rinnstråkets utbredning. Sektionerna redovisas på ritning VA05, se bilaga. 7 (18)

9 För att möjliggöra att Flygstaden ansluts till det västra diket har dimensioneringskriterierna frångåtts i sektion 1. Här har kulverten dimensionerats för att avleda ett 100-årsflöde och därför kommer ingen magasinering av 20-årsregn ske. Även sektion 2 avviker något i dimensioneringen. Eftersom ingen strypning sker i sektion 1 har utflödet beräknats som flödesskillnaden mellan oreducerat 10- årsflöde nedströms sektion och 10-årsflöde uppströms. Magasin Genom att låta det avskärande rinnstråket omhänderta allt dagvatten i östra Eslöv inklusive Flygstaden kommer framtida avrinningsområde till Grybybäcken bestå av en areal på 495 ha, varav 24 ha är industri och 143 ha är bostadsyta (varav ca 58 ha är befintliga, glesare bostäder). Resterande 330 ha kommer även fortsättningsvis vara skogs- och jordbruksmark. Av de 495 ovan nämnda hektaren belastar idag endast 190 ha Grybybäcken. Flödet till Grybybäcken ska inte påverkas negativt av den planerade utbyggnaden, dvs. det ska inte tillföras mer vatten efter utbyggnad än det gjorde innan utbyggnad. Ytvatten från naturmark avrinner standardmässigt med ett flöde på1,5 l/s, ha, enligt Jordbruksverket. Magasinet har därför dimensionerats med ett utflöde på, av jordbruksverket angivna, 1,5 l/s, ha beräknat på den yta som idag rinner till Grybybäcken vid regn med statistisk återkomsttid av 10 år. Därmed kommer Grybybäcken inte påverkas av flöden upp till 10-års återkomsttid (det kan t.o.m. eventuellt bli en förbättring) och för regn större än 10 års återkomsttid kommer påverkan att i stora drag vara densamma som före utbyggnad. Spillvatten Vid beräkning av spillvattenflöden från områden tänkta för industriverksamhet har ett flöde på 1 l/s och ha antagits, enligt P90:s rekommendationer, eftersom ingen kännedom finns över områdets framtida industriverksamhet. Vid beräkning av spillvattenflöden för bostadsbebyggelse har det antagits att det går 12 fastigheter/ha och 3 personer per fastighet, dvs. 44 personer/ha. Den specifika spillvattenavrinningen har antagits vara 220 l/p och dygn, vilket följer P90. 8 (18)

10 Dagvatten Dagvattensystemet är tänkt att bestå av ett avskärande rinnstråk beläget parallellt med väg 113 samt dagvattenledningsstråk D1 och D2, vilka avbördar dagvattnet från Norregård. För att fånga upp dagvattnet från västra delen av Källeberg samt Flygstaden föreslås ett dike anläggas i västra Källeberg. För att detta ska bli möjligt måste dock en höjning av marknivån i Källeberg göras. För att ansluta den befintliga dagvattenledningen från Kastberga anläggs även ett dike i östra Källeberg. Dessa båda diken ansluts till rinnstråket. Avskärande rinnstråk Det avskärande rinnstråket sträcker sig från Källeberg i norr till Grybybäcken i söder. I norr ansluter rinnstråket till de två dikens i Källeberg och i söder mynnar ut i ett planerat dagvattenmagasin, vilket i sin tur mynnar ut till Grybybäcken. Det avskärande rinnstråkets sträckning redovisas på ritning VA01 samt det avskärande rinnstråkets profil på ritning VA04, se bilagor. Området ska utgöra en del av grönstråket mellan Gryby och Snärjet och ska därför tillgängliggöras för detta syfte. Eftersom rinnstråket har dimensionerats för en återkomsttid på 100 år kommer det stora delar av tiden inte utnyttjas till fullo. Vid Snärjet finns det utrymme, och därmed goda möjligheter, till att utforma rinnstråket så att ytorna utnyttjas för rekreation. Detta kan exempelvis göras genom att terrassera slänterna i rinnstråket där mindre flöden kan avbördas i botten och där det på en eller flera terrasser kan det anläggas gångväg, buskar m.m. Terrassen/terrasserna kommer vid enstaka tillfällen med höga flöden att översvämmas. För att ansluta Flygstaden till det avskärande rinnstråket och därmed ytterligare minska belastningen på det befintliga dagvattennätet vid Berga, planeras även ett dike att anläggas väster om Källeberg, utmed väg 113. För att ansluta den befintliga dagvattenledningen i Kastberga kommer även ett dike i östra Källeberg att anläggas. Det avskärande rinnstråket kommer vid fyra tillfällen behöva kulverteras eftersom det korsas av gata och/eller gc-väg; söder om Källeberg, sektion 1, finns en befintlig planskild gc-väg, strax söder om sektion 2 planeras en gata med planskild gc-väg, strax söder om sektion 3 planeras en planskild gc-väg och strax norr om det planerade magasinet, sektion 4, planeras en ej planskild gata. Tidigare var det tänkt att en planskild gc-väg skulle ligga mellan magasinet och Grybybäcken, men då dess placering var olämplig 9 (18)

11 med tanke på bl.a. översvämningsrisk ska denna flyttas söder om Grybybäcken. Vid de punkter där det avskärande rinnstråket korsas av planskild gc-väg måste rinnstråket svänga ut och dikeskanten hamnar då ca 80 m från väg 113. Detta avstånd medger en lutning på gc-vägen på 5 % (mindre god lutning) ner till en undergång belägen ca 4 m under vägbana. Rinnstråket har i övrigt placerats så nära väg 113 som möjligt för att undvika att ta i anspråk den mark som idag är tänkt till bebyggelse. Rinnstråkets bredd samt att det måste gå runt de planskilda korsningarna gör ändå att rinnstråket på en del ställen är inne på ytor vilka inte är tänkta till naturmark. Det avskärande rinnstråkets bredd avgörs i huvudsak av att rinnstråket ska magasinera ett 20-årsregn men på sina ställen blir dock rinnstråket ännu bredare på grund av de befintliga geografiska förhållandena. Sektion 2 Sektion 2 har dimensionerats för att ohindrat släppa igenom 10- årsregn, dämma hela 20-årsregnet uppströms (eftersom ingen dämning sker i sektion 1) samt låta 100-årsregnet flöda i en för ändamålet anlagd svacka i gatan. 10-årsflödet har beräknats till 2,3 m 3 /s. Det dimensionerande flödet kommer från hela den anslutna ytan uppströms på 166 ha, varav ca 74 ha är åker, ca 58 ha är befintlig, glesare bebyggelse, ca 10 ha ny tätare bebyggelse samt 24 ha är industri. Rinntiden beräknades till ca 43 min. 10-årsflödet avbördas med en styck trumma med dimension mm och en lutning på 5,5. Svackans bottenbredd har beräknats till 7 m och totalbredden till ca 42 m. 20-årsflödet tillåts dämma upp ca 260 m vilket ger en total dikesutbredning på 49 m och en bottenbredd på 21 m. Sektion 3 I sektion 3 ska 10-årsregnet ohindrat rinna i trumma under planerad gc-väg, 20-årsflödet magasineras i det avskärande rinnstråket samt 100-årsflödet kunna flöda över i en för ändamålet anlagd svacka i gatan. 10-årsflödet beräknas till 2,5 m 3 /s. Det dimensionerande flödet kommer från hela den anslutna ytan uppströms på 194 ha, varav 87 ha är åker, ca 58 ha är befintlig, glesare bebyggelse, ca 26 ha ny tätare bebyggelse samt 24 ha är industri. Rinntiden beräknades till ca 50 min. 10-årsflödet avbördas av en styck trumma med dimension 1400 mm och en lutning på 1,1 %. Svackans bottenbredd har beräknats till 5 m och totalbredden till ca 40 m. 20-årsflödet tillåts dämma upp ca 300 m vilket ger en total dikesutbredning på 29 m och en bottenbredd på 1 m. 10 (18)

12 Sektion 4 Sektion 4 har samma dimensioneringskrav som sektion årsflödet har beräknats till 3,3 m 3 /s. Det dimensionerande flödet kommer från hela ytan uppströms på ca 275 ha, varav ca 108 ha är åker, ca 58 ha är befintlig, glesare bebyggelse, 85 ha ny tätare bebyggelse samt 24 ha är industri. Rinntiden beräknades till ca 65 min. En trumma med en dimension på mm och en medellutning på 6,5 kan avbörda detta flöde. Svackans bottenbredd har beräknats till 4 m och totalbredden till ca 42 m. 20-årsflödet tillåts dämma upp ca 370 m i det avskärande rinnstråket. Detta ger en dikesbrädd på totalt 40 m med en bottenbredd på 12 m. Strax efter gc-vägen finns en kulle som gör att det avskärande rinnstråket breddas ytterligare på grund av marknivån. Då sektionen är direkt anslutet till magasinet vars högsta vattennivå ligger högre än botten på diket kommer vatten även magasineras i det avskärande rinnstråket. Rinnstråket bör utan problem kunna utgöra en del av magasinet, eftersom magasinet är dimensionerat för en varaktighet på 24 h medan sektion 4 har sitt dimensionerande flöde efter 65 min, men som ytterligare säkerhetsåtgärd har det avskärande rinnstråket breddats utmed hela sträckan. Dikesbredden varierar mellan 53 och 59 m. Källeberg Källeberg är ett planerat industriområde på 8 ha. Här föreslås det anläggas två stycken diken; ett i västra Källeberg utmed väg 113 och ett i östra delen. Till det västra diket kommer ca 90 % av Källeberg samt Flygstaden, 10,0 ha, anslutas, den senare delen dock efter fördröjning. Till det östra diket ska befintlig dagvattenledning från Kastberga samt 10 % av Källeberg samt ytterligare ett planerat industriområde på 11 ha anslutas. Dike väster Källeberg Diket har dimensionerats för att avbörda dagvatten från ca 17 ha industriyta. Dimensionerande 10-årsflöde har beräknats till 1,3 m 3 /s och dimensionerande 100-årsflöde till 2,7 m 3 /s. Flygstaden utgör ca 40 % av detta flöde; ca 0,5 m 3 /s respektive 1,1 m 3 /s. Diket har dimensionerats för ett reglerat flöde från Flygstaden, se PM Utredning angående anslutning av Flygstaden till Källeberg med anledning av planerad gc-väg, (18)

13 100-årsflödets vattenyta kommer att stiga upp till +84,1 m, 0,7 m under vägbanan på väg årsflödet kommer att stiga till +83,6 m. Rinntiden har beräknats till 10 min. Dikets totala bredd, men hänseende till omgivande markhöjd beräknades till 11 m, där verklig dikesbredd är 8 m och bottenbredden 1 m. Dike/trumma öster Källeberg Diket har dimensionerats för att avbörda dagvatten från totalt 124 ha varav ca 50 ha är åker, ca 60 ha befintliga, glesare hus, 5 ha är planerad tätare bebyggelse samt ca 12 ha är industri. Flödet för 100- årsregn samt 10-årsregn tillåts stiga lika högt som för västra diket. Dimensionerande 10-årsflöde är beräknat till 1,8 m 3 /s och dimensionerande 100-årsflöde till 4,0 m 3 /s. Rinntiden har beräknats till 38 min. Dikets totala bredd, men hänseende till omgivande markhöjd beräknades till 12 m, där verklig dikesbredd är 9 m och bottenbredden 1,5 m. För att undvika att för mycket yta tänkt för industriverksamhet upptas av diken kan det östra diket kulverteras. Med en täckning på 0,6 m medger markhöjden en kulvert med en dimension på mm. För att klara ett 100-årsregn måste 4 sådana rör läggas. Alternativet att anlägga ett dike anses vara mest fördelaktigt. Sektion 1 För att möjliggöra en anslutning av Flygstaden och då Källeberg dessutom ligger ganska lågt, ska ingen dämning av 10-årsflöde samt ingen magasinering av 20-årsflöde ske i denna sektion. 100-årsflödet ska därmed ohindrat rinna i trummor under vägen. Dikesbotten ligger ca 2,3 m under befintlig gc-bana, se ritning VA05. Med en plushöjd på gc-bana på ca +84,5 m och med en täckning på trumman på minst 0,6 m innebär att en trumma med dimension mm kan läggas. 100-årsflödet har beräknats till 4,7 m 3 /s och tillåts stiga 1 m upp i det västra diket i Källeberg, som beskrivet under rubrik Dike väster Källeberg. Med en lutning på kulverten på ca 2 måste 2 st sådana trummor läggas för att klara flödet vilka kommer att ha en fyllnadsgrad på ca 57 % vid ett 100-årsflöde. Svackan i gatan har en bredd på 4 m och ligger i samma nivå som hjässa kulvert. Svackan har dimensionerats på samma sätt som övriga sektionerna dvs. för att avbörda flöden motsvarande regn med återkomsttid upp till 100 år. 12 (18)

14 Dagvattenledningsstråken D1 och D2 Dagvattenledningsstråken D1 och D2 följer sträckningen på spillvattenledningsstråken S1 och S2. D1 ansluter till det avskärande rinnstråket och D2 ansluter direkt till magasinet. Magasin Magasinet, i tidigare utredning kallat Magasin 1, föreslås bli placerat strax norr om bäckens korsningspunkt med väg 113. Baserat på de ytor som idag belastar bäcken samt tillåten avrinning, erhålls 0,2 m 3 /s som dimensionerande utflöde från området. Med förutsättningen att magasinet skall kunna fördröja ett regn med återkomsttiden 10 år utan att utflödet 0,2 m 3 /s överstigs innebär det en magasinsvolym på totalt m 3. Magasinets totala utbredning bestäms sedan av befintliga marknivåer. Eftersom markhöjden uppskattningsvis ligger 2,5 m över magasinbotten får magasinet svårt att rymmas mellan Norregård och bäcken. Därför delas magasinet upp i ett huvudmagasin samt ett mindre, där huvudmagasinet har volymen m 3 och tar dagvattnet från det avskärande rinnstråket och det mindre har volymen 800 m 3 och tar dagvattnet från dagvattenledning D2. Den mindre dammen sammankopplas med huvudmagasinet med en ledning med möjlighet till bräddning. För att inte vattnet i magasinet skall riskera att överstiga svackan i vägbanan bör dess högsta vattenyta ej överstiga nivån +71,60. Vidare har utloppet från magasinet placerats över hjässan på den kulvert som Grybybäcken korsar Östra vägen i (nivå ca +70,2). Detta innebär att magasinet kommer vara torrt förutom under perioder med kraftigare regn. Eftersom utloppet ska regleras ska en reglerbrunn med möjlighet till bräddning placeras på utloppsledningen. Befintliga markförhållanden är sådana en fördämning måste anläggas mellan magasinet och bäcken. Vallen föreslås ha en släntlutning på 1:6. Föreslaget magasin redovisas på ritning VA01 samt VA02, se bilagor. Höjdsättning För att möjliggöra att ett dike anläggs i västra delen av Källeberg måste marknivån höjas. Föreslagna plushöjder anges på ritning VA01, se bilaga. Höjderna har satts så att områdets huvudledningar kan läggas med en täckning på 1,5 m och lutningen 10. För att få erforderlig bredd på det avskärande rinnstråket bör lägsta nivå på markhöjden i Norregård vara plushöjd vägbana på väg (18)

15 på vägens sträckning direkt väster om Norregård. Nivå på färdigt golv bör inte understiga +73,1 i fastigheter anslutna till det stora magasinet och +75,5 i fastigheter anslutna till det lilla magasinet. Detta för att minska risken för uppdämning i husgrundsdränering. Reningseffekt Dagvattensystemet i Östra Eslöv har i denna förprojektering dimensionerats och projekterats så att regn med återkomsttiden upp till 100 år får avrinna till och översila gräsytor i öppna diken och magasin. Magasinen har dimensionerats för att magasinera regn upp till 10 års återkomsttid och genom att inte tillåta att regn mellan 10 och 20-års återkomsttid flöda över vägen i tänkt svacka magasineras även regn med dessa återkomsttider. Sistnämnda regn magasineras på tre ställen i det avskärande rinnstråket. Genom att följa förslaget i denna förprojektering kommer ingen belastning att göras på befintliga dagvattensystem utan tvärtom kommer det befintliga systemet avlastas. Detta sker genom att den befintliga dagvattenledningen från Kastberga kommer att anslutas till det östra diket i Källeberg. Även dagvattnet från denna ledning kommer på så vis att fördröjas, magasineras och renas enligt beskrivning ovan. Detsamma gäller för Flygstaden som tidigare var tänkt att anslutas till det befintliga dagvattennätet i Berga. Genom att anpassa dikenas profiler och marknivåerna bl.a. i Källeberg till planerade nivåer i magasinet i Flygstaden, kan även detta område anslutas till det avskärande rinnstråket. Genomförandet av ovanstående åtgärder kommer att bidra till att minska belastningen av näringsämnen i Östersjön och Västerhavet. Genom att låta dagvattnet översila gräsytor förväntas dagvattenkvaliteten förbättras då det vid översilning ges goda möjligheter till minskade halter suspenderade material genom sedimentering och filtrering samt nedbrytning av organiska ämnen. Eftersom uppemot 90 % av föroreningarna i dagvattnet är suspenderade är filtrering och sedimentering viktiga processer. Schablonmässigt kommer föroreningsbelastningen på berörd recipient reduceras med ca % för suspenderade material, % för metaller, % för COD, % fosfor och slutligen % för kväve. Ytbehovet för reningsdammarna och förslag på placering av dessa redovisas i ritning VA01, se bilaga. Utformningen av reningsdammarna, både i plan och i profil, redovisas sedan mer i 14 (18)

16 detalj i ritning VA02, se bilagor. Förslag på huvudstråken för dagvattnets sträckning redovisas i plan på ritning VA01 och i profil i ritning VA04, se bilagor. Sektioner har tagits fram för fyra punkter, en (nr 1) i det västra diket i Källeberg och 3 (nr 2 4) i det avskärande rinnstråket, vilka redovisas på ritning VA05, se bilaga. Vägverkets trumma Grybybäcken är idag kulverterad under väg 113 med en trumma i lutning 10. Kapaciteten för denna trumma blir, för fylld ledning, 2,5 m 3 /s vilket innebär en flödeshastighet på ca 3,2 m/s. Den befintliga trumman har kontrollräknats efter vägverkets standard enligt vägverkets skrift VVMB 310 Hydraulisk dimensionering, 2008:61. I sak överensstämmer använd dimensioneringsprincip med äldre anvisningar från Vägverket t.ex. DV , Hydraulisk dimensionering, Diken, Trummor, Ledningar, Magasin vilken var gällande vid anläggandet av den befintliga trumman. Enligt denna ska vägtrummor utom tätort dimensioneras för vattenföring med 50 års återkomsttid. Grybybäckens 50-årsflöde har framräknats till 2,0 m 3 /s. Detta har baserats på att Grybybäcken enligt kartmaterial har ett avrinningsområde på 700 ha och en total sjöyta på 2 %. Uppgifter om årsnederbörd samt avdunstning för området har hämtats från SMHI där årsnederbörden är ett medelvärde från två stationer. Enligt skriften ska trumman vara dimensionerad för en flödeshastighet på max 1,0 m/s, vidare ska ca 30 % av trumarean räknas bort eftersom det i botten kommer att ligga sediment och i hjässan kommer att flyta grenar och dylikt. Dimensionen på en trumma som ska kunna avbörda ett flöde på 2,0 m 3 /s med hastigheten 1,0 m/s samt ha 30 % överkapacitet blir mm. Tillgänglig area i befintlig trumma, enligt vägverkets standard, är 0,63 m 2. Detta medför att ytterligare 1,37 m 2 behövs för att avbörda hela området. På denna area ska ytterligare 30 % läggas på, vilket innebär att det behövs ytterligare en trumma med en area på 1,78 m 2 utöver den befintliga. Detta innebär att ytterligare en trumma med en diameter på 1500 mm skulle behöva läggas. Eftersom trummor av betong inte finns i denna dimension föreslås kulverten kompletteras med en trumma med dimension på 1600 mm. Den befintliga kulverten under väg 113 är alltså underdimensionerad enligt vägverkets standard. Dessutom har trumman för stor lutning vilket leder till att vattenhastigheten i trumman blir högre än 15 (18)

17 rekommenderad maxhastighet. Detta medför att det finns en risk för erosion nedströms i Grybybäcken. För att förhindra översvämning av Grybybäcken bör ytterligare en trumma med dimension mm medförandes en flödeshastighet på 1 m/s anläggas. Utbyggandet av kulverten är också viktigt ur ekologisk synpunkt. Idag har småfiskar svårt att ta sig uppströms i kulverten eftersom flödeshastigheten i den befintliga trumman är för stor. Att komplettera kulverten med ytterligare en trumma med lägre lutning kommer utöver en säkrare dagvattenföring alltså även medföra ett rikare djurliv i bäcken. Spillvatten Spillvattnet i Östra Eslöv kommer att avledas via fyra olika spillvattenledningsstråk; befintlig S300 i väg 17 samt planerade ledningsstråk S1, S2 och S4. S1 ansluter till befintligt ledningssystem i Maskinvägen, S2 till planerad pumpstation samt S4 till Per Håkanssons väg. Anledningen att inte benämningen S3 används är att inte blanda ihop begreppen från tidigare nämnda utredning från Planerade spillvattenledningsstråk redovisas på ritning VA01 samt VA03, se bilagor. Befintlig S300 Till befintlig S300 i väg 13 kommer ny bebyggelse utmed Nummer 3 vägen (11 fastigheter), ny bebyggelse i Kastberga (10 ha) samt del av planerat bostads- och industriområde (11,5 respektive 12 ha) belägna söder om väg 17 kunna anslutas. Dimensionerande flöde från dessa områden uppgår till 34 l/s. S300 ligger med ca 6 lutning och har därmed en kapacitet på 80 l/s. Översiktlig summering av flöden (befintliga och planerade) ger att ledningen har tillräcklig teoretisk kapacitet för att avleda spillvattnet från planerade områden. Dock bör verkligt flöde kontrolleras i S300 innan utbyggnad sker. Spillvattenledningsstråk S1 Mellersta delen av Område 1 kommer att avledas via spillvattenledningsstråk S1. Exploaterad yta uppgår här till 47 ha vilka alla är planerade för bostäder, vilket ger ett dimensionerande spillvattenflöde på 20 l/s. S1 föreslås anslutas med självfall till befintligt S225 i Maskinvägen. En utredning på kapaciteten på denna ledning utfördes av Sweco:s Växjökontor Här kan det konstateras att ledningen i Maskinvägen är överbelastad. Dock är 16 (18)

18 hela systemet från Maskinvägen ner till reningsverket överbelastat vilket betyder att oavsett om S1 ansluts till Maskinvägen eller till planerad pumpstation PST-1 måste åtgärder ske för att få bort tillskottvatten. Alternativet att ansluta till Maskinvägen anses mest gynnsamt eftersom ingen pumpning krävs. Spillvattenledningsstråk S2 Fastigheterna närmast Grybybäcken behöver en del av området anslutas till föreslaget spillvattenledningsstråk S2 via vilket spillvattnet avleds till föreslagen pumpstation PST-1. Planyta som avses för bostadsbebyggelse uppgår till ca 16,5 ha vilket innebär ett dimensionerande spillvattenflöde på 7 l/s. Spillvattenledningsstråk S4 För att minimera uppfyllnaden i Källeberg kommer en del av området anslutas till befintlig S300 i Per Håkanssons väg. Även en del av området öster om Källeberg, också tänkt för industriändamål, måste antagligen anslutas hit på grund av de befintliga markförhållandena. Totalt uppskattas 12 ha anslutas till S4 vilket ger ett dimensionerande flöde på 12 l/s. Befintlig lednings nuvarande belastning bör kontrolleras innan utbyggnad sker. Kostnadsberäkning Kostnadsberäkningen har tagits fram med à-priser från KP-fakta Priser har tagits fram för nyproduktion och för ett ledningsdjup på 3 m. Kostnader för diken, ledningsstråk 1, 2 och 4, dammar och pumpstation har tagits fram. I ledningsstråken ingår kostnader för ledningar i huvudstråk och ledningsstråk inne i delområdena, serviser till ledningsstråken inne i delområdena samt anordningar som brunnar, ventiler och brandposter. Följande antaganden har gjorts; att nedstigningsbrunnar placeras var 75:e meter, brandposterna placeras med en räckvidd på 150 m samt att områden med bostadsbebyggelse kommer att ha 12 fastigheter/ha och industriområden 4 fastigheter/ha. En generell uppskattning av ledningsstråkens sträckning inne i delområdena har gjorts. I övrigt antas att alla massor kommer att återanvändas inne i området till exempelvis vallar för damm och bäck samt markuppfyllnad i Källeberg. Därmed har endast transport inom området beräknats för diken och damm. Det antas också att en del massor kommer att 17 (18)

19 behöva tillföras för invallning av dammarna vid Grybybäcken. Vegetationsröjning har inte medtagits i kostnadsberäkningen eftersom detta antas göras i samband med röjning av övrigt område. På anläggningskostnaderna har sedan ett påslag på 50 % gjorts. I detta påslag ryms kostnader för oförutsedda händelser, byggherrekostnader, entreprenörens administrationskostnader och vinst. Kostnadsberäkningen redovisas i bilaga 1. En sammanställning för kostnaderna visas i tabell 2. Tabell 2: Sammanställning över framtagna kostnader för delområdena i Östra Eslöv. Delområde Kostnad Varav ingår i huvudstråk Ledningsstråk Ledningsstråk Ledningsstråk Diken och avskärande rinnstråk Damm Pumpstation Summa Totalkostnaden för Östra Eslöv blir ca 63 miljoner kronor varav huvudstråken utgör ca 34 miljoner kronor. SWECO ENVIRONMENT AB VA-system, Malmö 18 (18)