Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 1 av 78 Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Onsdagen den 22 januari 2014, kl Plats: Äppelkriget, kommunhuset i Tomelilla Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Dialoger och informationsärenden - Skånes Matfestival i Brösarp kl ekonomichefen informerar - kommunchefen informerar - personalchefen informerar - samhällsbyggnadschefen informerar - näringslivschefen informerar 2014/4 E. Lundberg G. Clausson M. Wihlborg J. Prahl A-L. Scheele 3 Beslutsärenden 3 Remiss av motion om återtagande av 2013/325 4 detaljplaneuppdrag Nordöstra Industriområdet 4 Remiss av motion - Finansiering av 2013/326 7 Tomelillafestivalen "Stolt och Nykter" 5 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen / Svar på motion om sommarlovsentreprenörer FN 2013/ / Svar på motion om att införa Företagsmentorer på 2012/ våra förskolor och skolor FN 97/2013

2 2 av 78 Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott 8 Svar på motion om den kommande gymnasieverksamheten i Tomelilla kommun FN 98/ SÖSK;s förslag till gemensam infrastrukturstrategi för kommunerna i sydöstra Skåne 2013/ / Anmälningsärenden 2014/5 78 Magnus Björkman (M) Ordförande Christian Björkqvist Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Christian Björkqvist Telefon Britt Ekstrand E-post: kommun@tomelilla.se

3 3 av 78 Tomelilla den 14 januari 2014 Dnr KS 2014/4 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsens arbetsutskott Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Britt Ekstrand Assistent Direkt Mobil Dialoger och informationsärenden ksau den 22 januari 2014 Förvaltningens förslag till beslut Ärendet föranleder inget beslut. Ärendebeskrivning 1. Skånes matfestival i Brösarp kl Ekonomichefen informerar Eva Lundberg 3. Kommunchefen informerar Göran Clausson 4. Personalchefen informerar Maria Wihlborg 5. Samhällsbyggnadschefen informerar Jörgen Prahl 6. Näringslivschefen informerar Anne-Line Scheele Kommunledningskontoret Britt Ekstrand Assistent Beslutet skickas till: 1 (1)

4 TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 16 december av 78 Kf 201 Dnr KS 2013/325 Motion om återtagande av detaljplaneuppdrag Nordöstra Industriområdet Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen arbetsutskott för beredning. Ärendebeskrivning Leif Sandberg (C) har den 28 november 2013 lämnat in en motion om återtagande av detaljplaneuppdrag Nordöstra Industriområdet med följande lydelse: Med allt större tydlighet är tillgången på god åkerjord en viktig faktor för den långsiktiga förmågan att uthålligt producera livsmedel. Genom ogenomtänkt planering läggs idag stora arealer under betong och asfalt. En definitiv markomvandling som nogsamt bör prövas mot alternativ. Vi behöver värna den Goda Jorden. Detta leder i en förlängning till en försämrad förmåga att upprätthålla livsmedelsproduktionen och succesivt öppnar sänker detta vår möjliga grad av självförsörjning. Industribyggnader och asfaltsytor skapar dessutom i många fall en ökad belastning på dagvattensystemet. Sedan flera år ligger ett detaljplaneuppdrag till kommunförvaltningen att arbeta med ett område som benämns Nordöstra industriområdet, genom yrkande från undertecknad på två sammanträden med kommunstyrelsen under 2013, är nu planuppdraget inlagd som kategori C-Vilande planer våren Inför kommande slutsatser i översiktsplanearbetet menar jag att det är bra att förvaltningen redan tidigt har ett tydligt inriktningsbeslut i denna fråga. Jordbruksmarken som tillhör det aktuella området ägs av kommunen och arrenderas av en aktiv jordbrukare. Marken tillhör enligt min uppfattning, en av de bättre i hela Tomelilla kommun. Justerandes sign

5 TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 16 december av 78 Forts 201 Min slutsats är samtidigt att Tomelilla kommun definitivt har lämpligare mark för industrier, som ligger närmre viktiga vägkors och som är av livsmedelsproduktionsmässigt sämre kvalitet. Norra industriområdet bör avföras från planuppdragen! Med anledning av ovanstående föreslår jag därför att Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att återta detaljplaneuppdraget för Nordöstra industriområdet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen arbetsutskott Justerandes sign

6 6 av 78 Till/ Kommunfullmäktige Tomelilla kommun på Österlen Motion om återtagande av detaljplaneuppdrag Nordöstra Industriområdet Med allt större tydlighet är tillgången på god åkerjord en viktig faktor för den långsiktiga förmågan att uthålligt producera livsmedel. Genom ogenomtänkt planering läggs idag stora arealer under betong och asfalt. En definitiv markomvandling som nogsamt bör prövas mot alternativ. Vi behöver värna den Goda Jorden. Detta leder i en förlängning till en försämrad förmåga att upprätthålla livsmedelsproduktionen och succesivt öppnar sänker detta vår möjliga grad av självförsörjning. Industribyggnader och asfaltsytor skapar dessutom i många fall en ökad belastning på dagvattensystemet. Sedan flera år ligger ett detaljplaneuppdrag till kommunförvaltningen att arbeta med ett område som benämns Nordöstra industriområdet, genom yrkande från undertecknad på två sammanträden med kommunstyrelsen under 2013, är nu planuppdraget inlagd som kategori C - Vilande planer våren Inför kommande slutsatser i översiktsplanearbetet menar jag att det är bra att förvaltningen redan tidigt har ett tydligt inriktningsbeslut i denna fråga. Jordbruksmarken som tillhör det aktuella området ägs av kommunen och arrenderas av en aktiv jordbrukare. Marken tillhör enligt min uppfattning, en av de bättre i hela Tomelilla kommun. Min slutsats är samtidigt att Tomelilla kommun definitivt har lämpligare mark för industrier, som ligger närmre viktiga vägkors och som är av livsmedelsproduktionsmässigt sämre kvalitet. Norra Industriområdet bör avföras från planuppdragen! Med anledning av ovanstående föreslår jag därför att Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att återta detaljplaneuppdraget för Nordöstra industriområdet. Leif Sandberg(c)

7 TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 16 december av 78 Kf 200 Dnr KS 2013/326 Motion - Finansiering av Tomelillafestivalen "Stolt och Nykter" Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige remitterar motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendebeskrivning Ida Abrahamsson (V), Britta Berg (V) och Figge Bergquist (V) har den 28 november 2013 lämnat in en motion om finansiering av Tomelillafestivalen Stolt och Nykter med följande lydelse: Bakgrund 1 december 2012 gick information ut om att Kultur & Fritid ville anordna en drogfri musikalisk folkfest på Torget i samband med skolavslutningen den 14 juni Ett syfte med detta arrangemang var att erbjuda ett attraktivt alternativ att fira skolavslutningen utan att blanda in droger och alkohol. Satsningen skulle bli omfattande med mycket musik och åtminstone delvis med större och mer välkända band. Redan i detta tidiga planeringsskede var länken att arrangemanget till största delen skulle finansieras med hjälp av sponsorer. Den utvärdering som gjordes efter denna första festival visar att det blev en på många sätt mycket lyckad satsning. I 5-6 timmar roade sig mellan 300 och 400 nyktra ungdomar (samt 3-4 påverkade vuxna!). En del av erfarenheterna från detta arrangemang tar man nu med sig när det är dags att planera nästa fest, bland annat var det enligt utvärderingen mycket trögt och tog lång tid att skrapa ihop det 30-tal sponsorer som till slut bidrog ekonomiskt eller på annat sätt till arrangemanget. Det ekonomiska resultatet blev att festivalen kostade totalt knappt kronor (plus nedlagd tid etc för kommunanställda som arbetade med projektet). Sponsorintäkterna låg på kronor. Det framgår inte av den ekonomiska redovisningen vem som står för nettokostnaden på drygt kronor, men jag antar att det faller på Kultur & Fritid. Justerandes sign

8 TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 16 december av 78 Forts 200 Vänsterpartiet i Tomelilla anser att grundtanken med en satsning av detta slag är mycket god, vilket vi också manifesterade med en insändare i Ystads Allehanda den 2 januari Däremot anser vi att finansieringsmodellen, som till allra största delen bygger på att sponsorer skjuter till pengar, är helt felaktig. Att en kommunal satsning för att motverka alkohol- och drogmissbruk bland barn och ungdomar kopplas ihop med ett kommersiellt jippo där sponsorer kan marknadsföra sig i satsningen ger helt fel signaler. Självklart är detta ett initiativ som bör bekostas med skattemedel. Med ovanstående som bakgrund föreslår vi: Att den Tomelillafestival som nu planeras till skolavslutningen 2014 finansieras i sin helhet med skattemedel. Förra festivalen kostade totalt knappt kronor; vi föreslår att kronor avsätts till att finansiera den del av arrangemanget som faller utanför egna lönekostnader etc. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes sign

9 9 av 78

10 TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 19 december av 78 VON 73 Dnr VON 2013/48 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen 2014 Vård och omsorgsnämndens beslut Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa följande förändringar i avgifterna 2014 inom äldre- och handikappomsorgen. -För tillfälliga hjälpmedel införs en hyreskostnad om 100 kronor per månad. -Avgiften för trygghetslarm lämnas oförändrad. Vård och omsorgsnämnden ger dock förvaltningen i uppdrag att utreda eventuella förändringar i avgifterna i samband med kommande byta av larmsystem. -Avgiften för hemkörning av måltider tas bort och portionspriset höjes till 66 kronor per portion. -Hyrorna räknas upp med samma procentsats som Österlenhem. -Maxtaxan behålles oförändrad om kronor. - Kostnaden för matabonnemang lämnas oförändrad. Protokollsanteckning Mona Nihlén (V) lämnar protokollsanteckning enligt bilaga. Ärendebeskrivning Avdelningschef Christel Nilsson har den 5 december 2013 i skrivelse lämnat förslag till förändringar i avgifterna inom äldre- och handikappomsorgen. Hjälpmedel 1. Införa en månadsavgift på 100 kronor för hyra av tillfälliga hjälpmedel (tillfälliga = max 6 månader, ofta vid planerad höft- eller knä operation) För personer med stadigvarande behov är det gratis att hyra hjälpmedel. För utprovningen finns det en engångskostnad på 370 kr. Trygghetslarm 2. Höja avgiften för trygghetslarm med 50 kronor till 250 kronor per månad. Justerandes sign

11 TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 19 december av 78 VON 73 forts. Måltidskostnader 3. Höja portionspriset på middagsportionen och samtidigt slopa avgiften för hemkörning. Avgift idag 250 kronor/månad, portionspris 60 kronor. Väl häftigt att lägga på 8 kronor (250 kr div med 30 dagar) men kanske 6? Då ingår inte avgiften under maxtaxan och vi kan räkna in 6 extra kronor per portion. I Ystad kostar en portion 59 kronor inklusive utkörningsavgift. 4. Höja matabonnemanget i särskilt boende med 100 kr till 3000 kronor per månad (vi höjde med 100 kr 2013). Hyror 5. Hyrorna höjde vi rejält Nu höjer vi först när Österlenhem hyresförhandling är klar och vi vet vilken procent hyran ska räknas upp med. Hemtjänst- och hemsjukvårdsavgifterna 6. Baseras på maxtaxan. Vi behåller dom oförändrade även om prisbasbeloppet sänks nästa år. (skulle bli en sänkning på 4 kr/månad). Maxtaxan ligger i dag på kronor (eller mindre om avgiftsutrymme saknas). Hyra och kostnader för måltider räknas inte under maxtaxan. Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige fastställer ovan föreslagna förändringar i avgifterna 2014 inom äldre- och handikappomsorgen. Justerandes sign

12 TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 19 december av 78 VON 73 forts. Tidigare behandling Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott 48/2013: Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa följande förändringar i avgifterna 2014 inom äldre- och handikappomsorgen. -För tillfälliga hjälpmedel införs en hyreskostnad om 100 kronor per månad. -Avgiften för trygghetslarm lämnas oförändrad. Vård och omsorgsnämnden ger dock förvaltningen i uppdrag att utreda eventuella förändringar i avgifterna i samband med kommande byta av larmsystem. -Avgiften för hemkörning av måltider tas bort och portionspriset höjes till 66 kronor per portion. -Hyrorna räknas upp med samma procentsats som Österlenhem. -Maxtaxan behålles oförändrad om kronor. Arbetsutskottet avstår från att lämna förslag till beslut avseende matabonnemanget. Förslag till beslut under sammanträdet Marianne Åkerblad (M) med instämmande av Anette Olsson (C) förselår att nämnden beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag med tillägget att kostnaden för matabonnemang behålles oförändrad. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justerandes sign

13 13 av 78

14 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 78 FN 96 Dnr FN 2013/34 Remiss av motion om sommarlovsentreprenörer Familjenämndens beslut Nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med socialchef Elisabet Anderssons svar. Ärendebeskrivning Socialchef Elisabet Andersson har den 4 november 2013 upprättat en skrivelse med förslag till beslut. Leif Sandberg, Centerpartiet, har i en motion yrkat att Tomelilla kommun ska införa Sommarentreprenörsverksamhet med inriktning på ungdomar mellan år. Fakta om Sommarlovsentreprenörer hämtat på Vad? Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Hur? En lokal arrangör informerar ungdomar och tar in anmälningar under våren. I samband med sommarlovsstarten genomförs en kickoffvecka där antagna ungdomar får under kreativa former skapa sin affärsidé. Ungdomarna försäkras och får ett startstipendium på cirka 2000 kronor och får sedan genomföra sin affärsidé under ett bestämt antal veckor. Under genomförandet har de stöd från sina handledare samt eventuella mentorer från det lokala arbetslivet. I slutet av sommaren samlas ungdomarna för att redovisa sitt arbete. De får då också hjälp med eventuell redovisning av skatter och avgifter. Alla som genomgått programmet får dessutom ett diplom. Genomförandet utvärderas och ungdomarna får information om vilka sätt och vilket stöd som finns att få ifall de vill driva sina affärsidéer vidare. Justerandes sign

15 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 78 FN 96 forts. Vem? Konceptet ägs av Länsstyrelsen Västernorrland men förvaltas och utvecklas av Arbetsmarknadsenheten, Sundsvalls kommun. Lokala arrangörer tecknar licenser för att få genomföra programmet lokalt. Konceptägaren ansvarar för konceptet, handledarutbildningen, informationsoch utbildningsmaterial, webbsida, support och vidareutveckling. Den lokale arrangören står för det lokala genomförandet inklusive handledare, aktiviteter, startbidrag och försäkringar. Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Kontakt har tagits med Sjöbo kommun som har entreprenörsverksamhet sedan tre år. Studie och yrkesvägledaren har gått den utbildning som krävs för att få licens och få använda konceptet. De har haft 4-7 ungdomar per år som provat på entreprenörskapet. Det har inte varit helt lätt att rekrytera ungdomar till detta men för de som startat har det varit i huvudsak framgångsrikt. Näringslivet har deltagit och bidragit med råd och uppmuntran. From 2014 kommer kommunen förutom de 2000 kr i startbidrag även ge en veckas lön motsvarande nivån för övriga feriearbeten. Vid en första kontakt är Sjöbo kommun positiva till samverkan. De har utrymme för ytterligare deltagare. Förvaltningen kommer undersöka möjligheterna till samverkan med Sjöbo eller annan grannkommun för att påbörja sommarlovs-entreprenörsverksamhet from sommaren Om samverkan inte är möjlig kan uppstart ta längre tid då det krävs genomgången utbildning av handledare samt licens. Frågor som också behöver diskuteras vidare är om finansiering ska ske inom ramen för feriearbete samt vilken åldersgrupp som kan bli aktuell utifrån nu gällande regler. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar att lämna tjänsteskrivelsen som svar på motionen. Justerandes sign

16 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 78 FN 96 forts. Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 6 december 2013, 164 och beslutade att nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med socialchef Elisabet Anderssons svar. Arbetsutskottet vill ha ett tjänstemannaförslag i mars-april som förvaltningen kan arbeta vidare med. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Socialchef Elisabet Andersson, Justerandes sign

17 17 av 78 Till/ Kommunfullmäktige Tomelilla kommun Motion om Sommarlovsentreprenörer Feriearbeten för ungdomar är viktiga av många olika anledningar, dock vill vi från Centerpartiet öppna upp tanken för att även kommunen aktivt och förhoppningsvis tillsammans med andra aktörer skall vara drivande bakom att låta ungdomar starta upp en egen eller kooperativ verksamhet. Vi ser möjligheter i att ungdomar stimuleras till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper samtidigt som de får en bra utbildningsgrund, försäkring och ett litet startstipendium. Vi ser också att det här finns möjligheter för vårt lokala näringsliv att bidra med resurser på olika sätt. Jag yrkar därför att Kommunfullmäktige beslutar Att ge kommunstyrelsen och dess förvaltning i uppdrag att så snart som möjligt införa Sommarlovsentreprenörsverksamhet med inriktning på ungdomar mellan år Leif Sandberg(c)

18 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 78 FN 97 Dnr FN 2012/53 Remiss av motion om att införa företagsmentorer på våra förskolor och skolor Familjenämndens beslut Nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med skolchef Jonas Åkessons svar. Ärendebeskrivning Skolchef Jonas Åkesson har den 20 november 2013 upprättat en skrivelse med förslag till beslut gällande Leif Sandbergs motion om att införa företagsmentorer på våra förskolor och skolor. Barn och utbildning är positiv till motionens innehåll och anser att ett systematiskt och kontinuerligt samarbete med näringslivet är till gagn för eleven. Verksamheten håller dels på att bygga upp ett kontaktnät med näringslivet enligt nedan punkter och dels införa ett entreprenöriellt lärande i det dagliga lärandet enligt läroplanen. 1. Företagsbesök för årskurs 8 under vårterminen, varje elev besöker två näringar. Besöket ska för- och efterarbetas på skolan. 2. Kastanjeskolan planerar ekonomidag för årskurs 9 i samarbete med Färs- och Frosta sparbank. 3. Redan idag finns samarbete med Sparbanken Syd i ämnet hemkunskap gällande vardagsekonomi. 4. Branschorganisationerna presenteras varje år av Framtidståget för årskurs 9, för att väcka intresse inför gymnasievalet. 5. Skolan planerar att aktivt deltaga i eventuella Näringslivsdagar (om/när de arrangeras på nytt). Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden anser motionen besvarad enligt ärendebeskrivningen. Justerandes sign

19 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 78 FN 97 forts. Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 6 december 2013, 165 och beslutade att nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med skolchef Jonas Åkessons svar. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Skolchef Jonas Åkesson Justerandes sign

20 20 av 78

21 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 78 FN 98 Dnr FN 2013/54 Motion om den kommande gymnasieverksamheten i Tomelilla kommun Familjenämndens beslut Nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta bifalla motionen. Ärendebeskrivning Skolchef Jonas Åkesson har den 20 november 2013 upprättat en skrivelse gällande motion om kommande gymnasieverksamhet i Tomelilla kommun. Tomelilla kommun övertar ansvaret för de egna ungdomarna gällande administrationen kring gymnasiet från den 1 januari En konsekvens av detta är att Tomelilla kommun behöver starta gymnasiegrupp som jobbar med de strategiska frågorna ur ett långsiktigt perspektiv. Skolchefen ansvarar för att starta och sammankalla en gymnasiegrupp bestående av: 2 representanter från majoriteten 1 representant från oppositionen Kommunchef Skolchef SYV (studie och yrkesvägledare) Rektor årskurs 7-9 Övrig lämplig person Gruppen ska kallas till ett första möte under december månad. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar att bifalla motionen. Justerandes sign

22 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 78 FN 98 forts. Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 6 december 2013, 166 och beslutade att nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta bifalla motionen. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Skolchef Jonas Åkesson Justerandes sign

23 23 av 78

24 24 av 78 Till SÖSK:s medlemskommuner För beslut i respektive kommun: - en gemensam infrastrukturstrategi för kommunerna i sydöstra Skåne, att gälla fr.o.m. 1 januari 2014 eller så snart samtliga kommuner har godkänt densamma. Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) tog den 5 december 2013 beslut att föreslå sina kommuner Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad att anta en gemensam infrastrukturstrategi. Se bifogade dokument: Följebrev SÖSK:s Infrastrukturstrategi Bilaga 1 - Infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne Bilaga 2 Bilagor till infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne Vänliga hälsningar, Madelene Johansson Samordnare SÖSK (Sydöstra Skånes samarbetskommitté) Telefon: Mobil: Nytt faxnr: E-post: madelene.johansson@sydostskane.se Hemsida: Ny adress: Tobaksgatan 11(Gamla Birgerskolan) Ystad

25 Sida 1 av av 78 Till kommunfullmäktige i: Ystads kommun, Simrishamns kommun Tomelilla kommun, Sjöbo kommun Angående beslut om en gemensam infrastrukturstrategi för kommunerna i sydöstra Skåne, att gälla fr.o.m. 1 januari 2014 eller så snart samtliga kommuner har godkänt densamma Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) tog den 5 december 2013 beslut att föreslå sina kommuner Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad att anta en gemensam infrastrukturstrategi. Detta efter att ha diskuterat strategin och dess innehåll under SÖSK Forum (med kommunernas KSAU), i maj 2013 samt kort under mötet i november Kommunernas tjänstemän har involverats i olika led sedan år 2012, bl.a. genom kommunernas representanter i SÖSK:s infrastrukturutvecklingsgrupp. Med hjälp av strategin vill SÖSK nå en samsyn mellan olika aktörer i våra kommuner om hur vi vill att sydöstra Skåne ska utvecklas gemensamt för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer. Det yttersta målet med strategin är att förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne så att människor ska känna förtroende för kollektivtrafiken och kunna bo/bosätta sig i sydöstra Skåne och ändå kunna pendla till och från starka arbetsmarknader fler företag ska vilja etablera sig i sydöstra Skåne då de känner tillförlit att arbetskraft kan pendla till och från arbetsplatsen öka kunskapen om sydöstra Skåne och vårt behov av förbättrad infrastuktur hos beslutsfattare Strategin, med stöd av dess bilaga, ska vägleda medlemskommunerna vad gäller hur, var och när vi väljer att agera när det gäller olika satsningar på infrastruktur i sydöstra Skåne och innehåller prioriteringar inom vägar, järnvägar, kollektivtrafik, cykelvägar, hamnar, ITinfrastruktur och biogas. Önskas dragning kring ärendet i t.ex. KSAU/KS/KF står SÖSK:s kansli, tillsammans med deltagare i SÖSK:s infrastrukturutvecklingsgrupp, till ert förfogande. Bilagor Bilaga 1 - Infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne Bilaga 2 Bilagor till infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, genom Madelene Johansson Samordnare SÖSK (Sydöstra Skånes samarbetskommitté) Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, Tobaksgatan 11, SE Ystad. Tel: +46 (0) / +46 (0) Fax: +46 (0) e-post: info@sydostskane.se hemsida Simrishamns kommun Sjöbo kommun Tomelilla kommun Ystads kommun

26 26 av 78 NEViViLLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYD STRASKÅNENEViVILLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKT AViViLLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖS LLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖSTRA ÄTTiViLLFÖRBÄTTRARAiNFRASTRUKTURENiS ivillförbättrainfrastrukturenisydöstr ÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖSTRASKÅNEV infrastrukturenisyddöstraskåneöstra LFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖSTRASK 1 infrastrukturstrategi FÖR SYDÖSTRA SKÅNE

27 27 av 78 Vad vill vi uppnå? Det yttersta målet med strategin är att förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne. Människor ska känna förtroende för kollektivtrafiken och kunna bo/bosätta sig i sydöstra Skåne och ändå kunna pendla till och från starka arbetsmarknader. Vidare att fler företag ska vilja etablera sig i sydöstra Skåne då de känner tillförlit att arbetskraft kan pendla till och från arbetsplatsen. SÖSK:s definition av begreppet infrastruktur: vägar, järnvägar, kollektivtrafik, cykelvägar, hamnar, it-infrastruktur samt biogas. Szczecin Berlin Hamburg Swinoujscie Rostock Lübeck Bornholm Ystad Simrishamn Tomelilla Sjöbo Malmö Köpenhamn Lund SÖSK = Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, kommunalråd och oppositionsråd från kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad SÖSK Forum = SÖSK bjuder in kommunernas arbetsutskott (KSAU) 2

28 28 av 78 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Syfte och bakgrund s. 4 Organisation och ansvar s. 6 Avgränsningar s. 7 Målgrupper s. 8 Mål och prioriteringar s. 9 Vägar s. 11 Järnvägar s. 14 Kollektivtrafik s. 17 Cykelvägar s. 20 Hamnar s. 23 It-infrastruktur s. 26 Biogas s. 29 Övergripande risker s. 31 Aktivitetsplan och uppföljning s. 32 3

29 29 av 78 Syfte och bakgrund Vad ska denna gemensamma infrastruktursatsning leda till och vilka effekter vill vi uppnå? Det yttersta målet med strategin är att förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne. Människor ska känna förtroende för kollektivtrafiken och kunna bo/bosätta sig i sydöstra Skåne och ändå kunna pendla till och från starka arbetsmarknader. Vidare att fler företag ska vilja etablera sig i sydöstra Skåne då de känner tillförlit att arbetskraft kan pendla till och från arbetsplatsen. Strategin ska vägleda medlemskommunerna vad gäller hur, var och när vi väljer att agera när det gäller olika satsningar på infrastruktur i sydöstra Skåne. Med hjälp av strategin vill vi nå en samsyn mellan olika aktörer i våra kommuner om hur vi vill att sydöstra Skåne ska utvecklas gemensamt för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer. Det vill säga skapa samsyn för hur vi disponerar våra resurser vad gäller satsningar på infrastruktur i sydöstra Skåne. Detta innebär aktiva val av olika aktiviteter. Strategin ska hjälpa oss att tala med en gemensam röst. Att visa omvärlden att vi arbetar som en region och utvecklar varandras värden och jobbar gemensamt för dessa. Vi tänker stråk snarare än fokus på lokala frågor. Genom att fastställa målsättningarna för det gemensamma arbetet kring infrastruktur frågor ökar förutsättningarna för kommunerna i sydöstra Skåne att bedriva ett effektivt och framgångsrikt arbete kring dessa, som motsvarar de behov som finns på förbättrad infrastruktur i vår del av Skåne. Strategin beräknas börja gälla från och med januari 2014, med revidering vid behov (minst en gång per mandatperiod). Bakgrund Beslut togs i Sydöstra Skånes sammarbetskomitté ( ) om att tillsätta en arbetsgrupp för gemensamma satsningar kring infrastrukturfrågor i sydöstra Skåne, bestående av infrastrukturansvariga från medlemskommunerna. Arbetsgruppen har haft i uppdrag att arbeta fram strategin för infrastruktursatsningar, med en handlingsplan med prioriteringar för gemensamma infrastruktursatsningar i sydöstra Skåne. Mål och prioriteringar för strategin har vuxit fram i diskussioner vid ett antal SÖSK Forum, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott i kommunerna. Därefter har dessa mål bearbetats av SÖSK:s Infrastrukturgrupp samt av nyckelpersoner från medlemskommunerna för att ta fram förslag på åtgärder som behöver genomföras för att nå målen. 4

30 30 av 78 Organisation och ansvar Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) är beställare av infrastrukturstrategin. Kommittén, med två ledamöter från varje kommun (kommunalråd samt oppositionsråd), är det samordnande och i vissa fall beslutande organet inom ärenden som rör kommunernas samarbete inom sydöstra Skåne. Kommittén har bland annat till uppgift att verka för det mellankommunala samarbetet, där infrastrukturfrågor är ett prioriterat område för SÖSK. Två gånger per år anordnas SÖSK Forum, för avstämning och förankring kring prioriterade områden, dit kommunernas kommunstyrelsens arbetsutskott bjuds in. Kommuncheferna i SÖSK är styrgrupp för infrastrukturgruppens arbete samt har det övergripande ansvaret för att strategin förankras och genomförs i respektive kommun. Kommunchefsgruppen har tillsammans med SÖSK:s samordnare det beredande och verkställande ansvaret för de beslut som fattas i Sydöstra Skånes Samarbetskommitté. Infrastrukturgruppen ansvarar för att infrastrukturstrategin genomförs, utvecklas och uppdateras. Gruppen har också ansvar för att samordna gemensamma remissyttrande från SÖSK-kommunerna samt att bevaka händelser i omvärlden vad gäller infrastruktur som är viktiga för SÖSK:s verksamhet och utveckling. En arbetsgrupp för information och kommunikation (kommunikatörer från respektive SÖSK-kommun) bildades våren 2013 med uppdrag att ta fram en kommunikationsplan, inklusive lobbyingarbete, för strategin. Informations- och kommunikationsgruppens ansvar är att samordna och realisera kommunikationsplanen utifrån de resurser SÖSK och kommunerna beslutar om. Arbetsgruppen har också ansvar för att, tillsammans med kommuncheferna, förankra infrastrukturstrategin i kommunerna. De enskilda kommunerna kan ha egna utpekade ansvarsområden som en del av infrastrukturstrategin. Tydliggörande av ansvar för infrastrukturstrategins genomförande redogörs mer detaljerat i aktivitetsplanen, som är en bilaga. 5

31 31 av 78 Avgränsningar Varje kommun är suverän och i strategin nämns inte de specifika/enskilda kommunala uppdragen kring infrastrukturåtgärder. En stor del handlar om att prata sig samman och organisera sig inför gemensam lobbying för att få in olika objekt i regionala och nationella planer. Det finns inte någon gemensam budget för att genomföra de olika åtgärderna. Det som kräver ekonomiska insatser måste därför in i kommunernas verksamhetsplaner och budgetar för att kunna genomföras. I övrigt ingår arbetet med infrastrukturstrategin i SÖSK:s ordinarie verksamhetsplanering. Dokumentet ska ses som möjliggörare av ett påverkansarbete och skapa en samlad bild av vad vi kan göra i planeringsarbetet. 6

32 32 av 78 Målgrupper Lokalt Kommunpolitiker i våra fyra kommuner Medborgare i våra fyra kommuner Arbetspendlare inom, till och från våra fyra kommuner Anställda i våra fyra kommuner Regionalt Regionpolitiker Tjänstemän från Region Skåne/Skånetrafiken Arbetspendlare inom, till och från våra fyra kommuner Nationellt Riksdagspolitiker Tjänstemän från berörda departement Trafikverket Internationellt Danska, tyska och polska politiker (nationellt och regionalt) Tjänstemän (Bornholm och Själland) EU-parlamentariker 7

33 33 av 78 Mål och prioriteringar Övergripande mål Befolkningen i SÖSK-kommunerna ska känna förtroende för sydöstra Skånes infrastruktur. Öka kunskapen om sydöstra Skåne och dess behov av förbättrad infrastruktur hos beslutsfattare som till exempel Region Skåne/Skånetrafiken, Trafikverket, riksdagspolitiker, Näringsdepartementet med flera Politiker och tjänstemän i SÖSK-kommunerna ska känna till de prioriterade målen och budskapen i infrastrukturstrategin. 8

34 34 av 78 Tematiska mål inom områdena Vägar Järnvägar Kollektivtrafik Cykelvägar Hamnar It-infrastruktur Biogas Strategin är disponerad utifrån att ge svar på frågorna: VAD ska vi göra framöver? VARFÖR dessa prioriteringar? HUR ska vi göra det? VEM ska göra det? (För tids- och aktivitetsplan, se bilaga 2.) 9

35 35 av 78 Vi vill ha säkra och snabba vägar i sydöstra Skåne E65 10

36 36 av 78 Vad? Hur? Varför? Vad ska vi prioritera? Väg väg Sjöbo Tomelilla Simrishamn Väg väg Ystad Tomelilla Kristianstad Markaryd Väg väg eller 2+2 Ystad Sjöbo Höör E65 byggs ut till motorväg i hela sin sträckning Ystad Malmö Dragongatan Ystad Upprustning för säker väg till och från Ystads hamn till E65 Varför dessa prioriteringar? Väg väg Sjöbo Tomelilla Simrishamn Väg 11 utgör en viktig regional öst-västlig förbindelse som knyter samman Österlen med Malmö Lundområdet. Vägen har stor regionalpolitisk betydelse. Viktiga målpunkter längs vägen är Malmö, Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn. För att öka trafiksäkerheten på väg 11 sträckan Sjöbo Tomelilla Gärsnäs är det av största vikt att det byggs en mötesfri väg. Status: Väg 11 Tomelilla Gärsnäs, förstudie genomförd. Finnansiering saknas för hela sträckan. Etapputbyggnader kan bli aktuella. Sjöbo Tomelilla är upptaget som objekt i RTI (regional transportinfrastrukturplan) Väg väg Ystad Tomelilla Kristianstad Markaryd Väg 19 går från Ystad i söder vidare till norra Skåne. Det är en viktig regional länk och även en viktig väg för godstrafik. Vägen genom Stora Herrestad är smal och kurvig. Fotgängare och cyklister tvingas att vistas på samma väg som bilar och lastbilar. Trafiksäkerheten är mycket låg. 90 procent av trafiken inne i Stora Herrestad är genomfartstrafik. Vägen blir mötesfri, så kallad 2+2 väg, och dras öster om Stora Herrestad. I korsningen Björkvallsvägen/väg 19 och Norra Fältvägen/väg 19 byggs särskilda körfält för trafik som ska svänga vänster. Status: För väg 19 förbi Stora Herrestad pågår revidering av arbetsplan. Byggstart planeras till Väg väg eller 2+2 Ystad Sjöbo Höör Riksväg 13 går mellan nordvästra och sydöstra Skåne och används bland annat för transporter till och från Ystads hamn och är en rekommenderad led för transport av farligt gods. Längs väg 13 från Ystads hamn gick år 2005 cirka lastbilstransporter. Vägavsnittet vid Assmåsa är byggt på risbädd och riskerar sjunka ner i kärret. Dessutom drabbas vägen ofta av sprickor i beläggningen. På vägavsnittet finns en snäv kurva, där sikten är ordentligt begränsad. Status: Väg 13 förbi Assmåsa planeras starta 2019, förstudie genomförd. Framtagande av vägplan påbörjas

37 37 av 78 E65 byggs ut till motorväg i hela sin sträckning Ystad Malmö E65 mellan Malmö och Ystad är en viktig länk både för godstrafiken till och från Ystad och för trafiken till och från Malmö Sturup Airport. På sikt måste hela sträckningen Ystad Malmö byggas ut till motorväg. I första hand är en utbyggnad av vägavsnittet mellan Svedala och Börringe till motorväg nödvändig. Status: E65 Svedala Börringe planeras , vägutredning för tillåtlighet (miljöprövning). Dragongatan Ystad upprustning för säker väg till och från Ystads hamn E65 Upprustning av E65 (Dragongatan) är viktig för en säker väg till/från Ystads hamn. Dragongatan mellan Kristianstadsvägen och väg 9 har en betydande mängd internationell genomfartstrafik mot hamnen. Dragongatan är också ett viktigt stråk för den regionala trafikförsörjningen, en viktig koppling vidare till Österlen, samt är en en del av Ystads stadsgatunät. I snitt passerar varje dygn över bilar. Den allmänna trafikökningen och ökad verksamhet i hamnen kommer att ge ytterligare belastning på Dragongatan. Status: Ystads kommun och Trafikverket håller på med en så kallad åtgärdsvalsstudie för hela Dragongatan, även delen Södra Dragongatan. Trafikverket har sju miljoner avsatta för detta under Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser I översikts- och detaljplaner peka ut vägar som är viktiga för den regionala utvecklingen. Reservera mark för vägutbyggnader. Samverka med grannkommunerna och ta hänsyn till mellankommunala intressen. Planera enligt fyrstegsprincipen. 1. Tänk om 2. Optimera 3. Bygg om 4. Bygg nytt Beakta Mobility Management (se inledning i bilaga Statistik och bakgrundsmaterial ). Lobbying/omvärldsbevakning Tala med gemensam röst om vilka objekt vi vill få in i de nationella och regionala planerna, bland annat när det gäller prioriteringar i RTI (regional transportinfrastrukturplan) etc. Representanter från SÖSK-kommunerna medverkar i följande nätverk/grupper: Skånepaketet, Strukturbild Skåne, RTImöten, Tita-projekten. 12

38 38 av 78 Vi vill ha järnvägar med hög kapacitet i sydöstra Skåne Simrishamns hamn Ystads hamn 13

39 39 av 78 Vad? Hur? Varför? VAD ska vi prioritera? Simrishamnsbanan byggs sträckan Simrishamn Tomelilla Sjöbo Dalby Staffanstorp Malmö Mötesplatser på Ystadbanan (Ruuthsbo samt Skabersjö), på sikt dubbelspår Mötesplatser (Gärsnäs och Köpingebro) på Österlenbanan Fjärrblockering på Österlenbanan Två samtidiga infarter till Tomelilla Varför dessa prioriteringar? Simrishamnsbanan byggs sträckan Simrishamn Tomelilla Sjöbo Dalby Staffanstorp Malmö Simrishamnsbanan bidrar till att skapa regional balans genom att knyta samman östra och västra Skåne. En modern järnväg för persontåg ger de tänkta stationsorterna en koppling till det regionala järnvägsnätet samt möjliggör miljövänliga och effektiva resor till arbete/studier. Ett av projektmålen är att restiden Simrishamn-Malmö blir en timme att jämföra med dagens restid en timme och 32 minuter. Status: Järnvägsutredning för sträckan Tomelilla Sjöbo Malmö pågår. För den befintliga järnvägen mellan Tomelilla och Simrishamn kommer det att inledas en förberedande studie om kapacitetsökning. Simrishamnsbanan ligger idag utanför förslaget till nationell plan. Mötesplatser på Ystadbanan (Ruuthsbo samt Skabersjö), på sikt dubbelspår Det råder kapacitetsbrist på Ystadbanan, som idag bara har enkelspår. För att kunna köra Pågatåg med halvtimmestrafik utan att det blir förseningar samt bibehålla kvaliteten i Bornholmstrafiken och godstrafiken, behövs fler platser där tågen kan mötas. Med ökad transportkvalitet på Ystadbanan ges förutsättningar för ökad regional utveckning och förbättrad möjlighet att knyta ihop sydöstra och västra Skåne. Mötesplatser planeras vid Ruuthsbo och Skabesjö, på sikt vill vi ha dubbelspår. Status: Förstudie genomförd för mötesplatser på Ystadbanan i nationella planen, prioriterat järnvägsprojektgrupp 1. Järnvägsplan påbörjas Planeras att genomföras inom Region Skånes tolvårsplanårsplan. Mötesplatser Gärsnäs och Köpingebro på Österlenbanan För att öka banans kapacitet och minska risken för förseningar behövs mötesplatser i Köpingebro och Gärsnäs. Mötesplatserna möjliggör halvtimmestrafik Simrishamn Tomelilla Malmö. Status: Dessa mötesplatser finns med i Skåne paketet *. 14 *) Region Skånes önskemål till den nationella planen.

40 40 av 78 Fjärrblockering på Österlenbanan Det är en nödvändig åtgärd för att fler tåg ska kunna vara samtidigt på banan och därmed öka kapaciteten och minska risken för förseningar. Behovet av manuella kontroller av tåg på banan minskar/upphör och därmed även kostnaderna för detta. Status: Detta finns med i Skånepaketet. Två samtidiga infarter till Tomelilla Två samtidiga infarter till Tomelilla är en störningsreducerande åtgärd, ökar banans kapacitet och minskar risken för förseningar. Status: Finns ej med i nationella planer. Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser I översikts- och detaljplaner pekas stråk för järnvägar ut som är viktiga för den regionala utvecklingen. Reservera mark för spårutbyggnader och stationer Samverka med grannkommunerna och ta hänsyn till mellankommunala intressen när det gäller infrastruktur som går över kommungränsen. Planera enligt fyrstegsprincipen 1. Tänk om 2. Optimera 3. Bygg om 4. Bygg nytt Beakta Mobility Management (se inledning i bilaga Statistik och bakgrunds material ) Lobbying/omvärldsbevakning Tala med gemensam röst om vilka objekt vi vill få in i de nationella och regionala planerna, bland annat i remissvar vad gäller prioriteringar i RTI etc. Representanter från SÖSK-kommunerna medverkar i följande nätverk/grupper: - Simrishamnsbanenätverket - Skånepaketet - RTI-möten 15

41 41 av 78 Vi vill ha snabb och tillförlitlig kollektivtrafik i sydöstra Skåne 1 timme 16

42 42 av 78 Vad? Hur? Varför? VAD ska vi prioritera? Superexpressbussar i sydöstra Skåne (Simrishamn Sjöbo Lund samt Ystad Tomelilla Kristianstad och Simrishamn Kristianstad) Pendlingsparkeringar (även för cykel) åt alla i sydöstra Skåne Ha minst timmestrafik med rimliga restider* i kollektivtrafiken i sydöstra Skåne *Undersökningar visar att gränsen för vad man kan acceptera som maximal pendlingstid oftast ligger på högst en timmas restid åt vardera hållet. Vi saknar avgångar samt rimliga restider* på Tåg: Kvälls- och nattrafik dagligen klockan Halvtimmestrafik Ystad Simrishamn till klockan 21.30, timmestrafik till klockan Buss: Utöka till halvtimmestrafik måndag fredag klockan på följande sträckor Simrishamn Kristianstad Ystad Tomelilla Kristianstad Simrishamn Tomelilla Sjöbo Lund. Simrishamn Tomelilla Sjöbo Malmö Simrishamn Ystad Varför dessa prioriteringar? Superexpressbussar i sydöstra Skåne Simrishamn Sjöbo Lund samt Ystad Tomelilla Kristianstad Superexpressbussar ska i första hand utredas för Skåneexpressbuss (SkE) 5 Simrishamn- Sjöbo Lund och SkE4 Ystad Kristianstad samt SkE 3 Simrishamn Kristianstad. Mottot är: tänk tåg kör buss! Superexpressbussar kan vara ett alternativ till att med buss skapa ett trafiksystem som har tågets fördelar och som kan skapa utveckling och tillväxt. Status: Ingår i Skånepaketet. 17

43 43 av 78 Pendlingsparkeringar (även för cykel) åt alla i sydöstra Skåne Behovet av pendlarparkeringar ökar bland annat beroende på att man kör bil till kollektivtrafik för att fortsätta resan med tåg/buss. Viktigt med god tillgång till parkeringsplatser och att man får parkera gratis eller för en mindre kostnad. Status: Pendlarparkeringar byggs av kommuner med bidrag från Skånetrafikens RTImedel. Ha minst timmestrafik med rimliga restider klockan i kollektivtrafiken i sydöstra Skåne För att uppnå regional balans i Skåne måste sydöstra Skåne kunna nå stora utbildningsoch arbetsmarknader i västra Skåne med högklassig kollektivtrafik. Status: Dialog med Skånetrafiken pågår. Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser Planera för mötesplatser på Ystad- och Österlenbanan. I översikts- och detaljplaner beaktas behov av stråk för kollektivtrafik. Reservera mark för kollektivtrafikstråk och stationer samt pendlarparkeringar Samverka med grannkommunerna och ta hänsyn till mellankommunala intressen när det gäller infrastruktur som går över kommungränsen. Satsa på tunga kollektivtrafikstråk genom bland annat bussgator och andra bussprioriterade åtgärder. Beakta Mobility Management (se inledning i bilaga Statistik och bakgrundsmaterial ) Lobbying/omvärldsbevakning Tala med gemensam röst mot Region Skåne, för till exempel inrättande av Super expressbussar till sydöstra Skåne och i remissvar för Trafikförsörjningsprogrammet etc. I kommunikationen arbeta för en ökad kollektiv arbetspendling, till exempel genom att uppmuntra arbetsgivare att erbjuda Jojo-kort för tjänsteresor eller räkna in pendlingstid som arbetstid. 18

44 44 av 78 Vi vill cykla tryggt och säkert inom/mellan våra kommuner. 19

45 45 av 78 Vad? Hur? Varför? Vad ska vi prioritera? Cykelleder via Brösarp Kivik Simrishamn Trelleborg Cykelled Hemmestorp Veberöd Stärka möjligheter för cykling till kollektivtrafiknoder samt för arbets- och skolpendling Varför dessa prioriteringar? Cykelleder via Brösarp Kivik Simrishamn Trelleborg En viktig fortsättning på Sydostleden för att kunna knyta samman hela sydöstra Skåne genom ett attraktivt cykelstråk. Detta skapar en cykelled för turistcykling längs kusten samt cykling till arbete/skola och kollektivtrafik. Status: Vissa delar är byggda och resterande delar finns med i regionala planer. Cykelled Hemmestorp Veberöd Projektet förbinder fritidsområdena i Hemmestorp med högklassig kollektivtrafik och service i Veberöd genom att separera gångoch cykeltrafik från biltrafik. Detta skapar ett trafiksäkert cykelstråk. Status: Avsiktsförklaring om genomförande är tecknat mellan Trafikverket och Sjöbo kommun. Stärka möjligheter för cykling till kollektivtrafiknoder samt för arbets- och skolpendling Cyklister ska kunna färdas på säkra, attraktiva och tillgängliga cykelleder. Detta för att stimulera till att andelen resor med cykel till arbetsplatser, skolor, fritidsaktiviteter samt kollektivtrafiknoder ska öka. Cykling leder dessutom till positiva effekter på miljö och folkhälsa. Status: Cykelleder samfinansieras av kommuner och Trafikverket. Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser I översikts- och detaljplaner beaktas behov av gång- och cykelleder Reservera mark för gång- och cykelleder Samverka med grannkommunerna om gång- och cykelleder mellan kommuner Planera för trafiksäker vardagscykling och turistcykling Planera för en trygg cykelmiljö (god belysning, ta bort häckar/buskage på gångoch cykelvägar etc.) Planera för att koppla ihop befintligt cykelnät Särskilt beakta behovet av gång- och cykelvägar till kollektivtrafiken Vid anläggande av 2+1 vägar ska behovet av separat cykelväg beaktas Samverka med Trafikverket kring cykelvägvisningsplanen för Skåne. 20

46 46 av 78 Beakta Mobility Management (se inledning i bilaga Statistik och bakgrundsmaterial ) Lobbying/omvärldsbevakning Tala med gemensam röst om vilka objekt vi vill få in i de nationella och regionala planerna, bland annat i remissvar vad gäller prioriteringar i RTI, cykelvägsplaner etc. Främja nätverk mellan cykelvägsansvariga från respektive kommun. Samordna med Trafikverkets Cykelvägvisningsplan för Skåne för att skylta upp ett nät som binder ihop centralorterna i Skånes kommuner. Samarbeta kring folkhälsofrågan mellan kommunerna, bland annat när det gäller att utveckla skol- och arbetspendling. Samordna utveckling av projekt över verksamhets- och kommungränserna va, it, gång- och cykelleder. I kommunikationen arbeta för att öka arbetspendling med cykel. I kommunikationen arbeta för att uppleva vår region på cykel. 21

47 47 av 78 Vi vill ha goda och hållbara förbindelser för passagerare och gods till och från Ystads och Simrishamns hamnar Ystads hamn Simrishamns hamn 22

48 48 av 78 Vad? Hur? Varför? Vad ska vi prioritera? Satsa på följande infrastruktur till och från Ystads hamn: Dragongatan Ystad, säker väg från Ystads hamn E65 E65 byggs ut till motorväg i hela sin sträckning Ystad Malmö Väg 13 (2+1 väg eller 2+2 Ystad Sjöbo Höör) Industriell hamnverksamhet i Simrishamn Utveckla landningsmöjligheter Väg 11 (2+1 väg Sjöbo Tomelilla Simrishamn) Varför dessa prioriteringar? Satsa på följande infrastruktur till och från Ystads hamn Dragongatan Ystad, Upprustning för säker väg från Ystads hamn E65. Upprustning av E65 (Dragongatan) är viktig för en säker väg till/från Ystads hamn. Dragongatan mellan Kristianstadsvägen och väg 9 har en betydande mängd internationell genomfartstrafik mot hamnen. Dragongatan är också ett viktigt stråk för den regionala trafikförsörjningen, en viktig koppling vidare till Österlen, samt är en en del av Ystads stadsgatunät. I snitt passerar varje dygn över bilar. Den allmänna trafikökningen och ökad verksamhet i hamnen kommer att ge ytterligare belastning på Dragongatan. Status: Ystads kommun och Trafikverket håller på med en så kallad åtgärdsvalsstudie för hela Dragongatan, även delen Södra Dragongatan. Trafikverket har sju miljoner avsatta för detta under E65 byggs ut till motorväg i hela sin sträckning Ystad Malmö. E65 mellan Malmö och Ystad är en viktig länk både för godstrafiken till och från Ystad och för trafiken till och från Malmö-Sturup Airport. På sikt måste hela sträckningen Ystad Malmö byggas ut till motorväg. I första hand är en utbyggnad av vägavsnittet mellan Svedala och Börringe till motorväg nödvändig. Status: E65 Svedala Börringe planeras , vägutredning för tillåtlighet (miljöprövning). Väg 13 (2+1 väg eller 2+2 Ystad Sjöbo Höör) Riksväg 13 går mellan nordvästra och sydöstra Skåne och används bland annat för transporter till och från Ystads hamn*. Upprustning av riksväg 13 är viktig då en väldigt stor del av godset till och från Polen tar denna väg. Ystads hamn är den största hamnen i Sverige avseende färjetrafik med Polen**. Status: Väg 13 förbi Assmåsa planeras starta 2019, förstudie genomförd. Framtagande av vägplan påbörjas * Rekommenderad led för transport av farligt gods. ** Längs väg 13 från Ystads hamn gick år 2005 cirka lastbilstransporter.

49 49 av 78 Industriell hamnverksamhet i Simrishamn Utveckla landningsmöjligheten Utveckla och säkerställa landningsplatser för fisk i Simrishamns hamn. Status: Simrishamns kommun planerar att bygga en ny isfabrik på den södra piren, då is och kyla är ett måste vid fiskhantering för säker förvaring för vidare distribution Beräknas vara klar hösten Väg 11 (2+1 väg Sjöbo Tomelilla Simrishamn) Väg 11 utgör en viktig regional östvästlig förbindelse som knyter samman Österlen med Malmö Lundområdet. Vägen har stor regionalpolitisk betydelse. Viktiga målpunkter längs vägen är Malmö, Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn.För att öka trafiksäkerheten på väg 11 sträckan Sjöbo Tomelilla Gärsnäs är det av största vikt att det byggs en mötesfri väg. Status: Väg 11 Tomelilla Gärsnäs, förstudie genomförd. Finnansiering saknas för hela sträckan. Etapputbyggnader kan bli aktuella. Sjöbo Tomelilla är upptaget som objekt i RTI-planen Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser I översiktsplan och detaljplan, samt eventuellt ytterligare studier, planera för den växande hamnen i Ystad och den tillkommande färjetrafiken samt utbyggnaden av Dragongatan. I översiktsplan och detaljplan planera för utbyggnad av väg 11 och 13. Beakta Mobility Management, bland annat genom att arbeta för målet att flytta över gods till järnväg (se inledning i bilaga Statistik och bakgrundsmaterial) Lobbying/Omvärldsbevakning Tala med gemensam röst om vilka objekt vi vill få in i de nationella och regionala planerna, bland annat i remissvar vad gäller prioriteringar i RTI etc. 24

50 50 av 78 Vi vill ha 100 Mbit per sekund till alla hushåll i sydöstra Skåne till en rimlig kostnad för slutkunden 25

51 51 av 78 Vad? Hur? Varför? Vad ska vi prioritera? Bredband på landsbygden (marknaden sköter tätorten). Belysa behovet av en bredbandsutveckling i sydöstra Skåne ur ett samhällsperspektiv Varför dessa prioriteringar? Bredband på landsbygden (marknaden sköter tätorten). På landsbygden är det minst troligt att marknaden kommer att göra investeringar som möjliggör bredband med 100 Mbit per sekund. De geografiska områden som erbjuder bredband av hög kapacitet är mer attraktiva för boende och för näringslivet än de som inte har det. Tillgång till bredband är lika viktigt för företagande och boende som väg- och elnät. (Ur Skånes bredbandsstrategi). Status: Flera lokala och regionala bredbandsprojekt pågår. Ett stort antal boende på landsbygden i sydöstra Skåne har möjligheter att ansluta till bredband, om man är beredd på att betala anslutningsavgiften som varierar mellan kronor. Belysa behovet av en bredbandsutveckling i Sydöstra Skåne ur ett samhällsperspektiv. Många är idag nöjda med de uppkopplingar de kan få med ADSL eller det mobila nätet och anser att det är för dyrt att betala för fiber till sitt hushåll genom gemensamma byprojekt. Utvecklingen av digitala tjänster och tekniker blir dock allt vanligare och innebär förändringar i vårt beteende och tiden vi är uppkopplade på internet. Bredband är den fysiska infrastrukturen som ger oanade möjligheter i det digitaliserade samhället. Nyttan för både den enskilde användaren och för samhället kan vi knappt överskåda. Den ligger i alla de användningsområden som digitala tjänster erbjuder nu och i framtiden och som enbart nås via en snabb bredbandsuppkoppling. (Ur Bredbandsstrategi för Skåne) Status: Det upplevda behovet är idag lågt, och många väljer att inte ansluta till bredband trots att möjligheter ges. Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser Kommunerna ska verka för att näten byggs och hålls öppna för alla som önskar nyttja dem. I samband med grävningsarbeten (till exempel för vatten och avlopp) i olika sammanhang beakta möjligheten att samtidigt lägga ner tomrör för framtida möjlighet att lägga fiber i dem. Stötta marknadens etablering i tätorten och flexibelt tillvarata lokala initiativ. Stötta bredbandsinitiativ på landsbygden byggda på lokalt engagemang. 26

52 52 av 78 Lobbying/omvärldsbevakning Optimera insatser genom samverkan över kommungränserna. Träffar bör initieras mellan kommunala representanter för att samordna/informera varandra om itinfrastrukturarbetet i respektive kommun. Aktivt bevaka möjligheter att öka utbyggnadstakten med olika stöd och bidrag. Synkronisera arbetet med Bredbandsstrategin för Skåne. Samverka med näringsliv, invånare, byaföreningar, grannkommuner, regionen, länet och marknadens aktörer. Undersöka möjligheten att SkåNet får utökat uppdrag när det gäller den fortsatta utbyggnaden. 27

53 53 av 78 Vi vill ha biogasproduktion och tankställen i sydöstra Skåne E65 28

54 54 av 78 Vad? Hur? Varför? Vad ska vi prioritera? Upprätta produktionsanläggning/ar i sydöstra Skåne Ökad tillgänglighet till tankställe för kommuninvånare max 20 km till ett tankställe Depå för tankning av tunga fordon Varför dessa prioriteringar? Upprätta produktionsanläggning/ar i sydöstra Skåne. Anläggning/ar bör upprättas för att tillgodose behovet av fordonsgas, värme och el i området samt för att kunna försörja omgivande tankställe och depå med biogas och ta hand om gödsel och andra substrat på ett bevarande och hållbart sätt. Status: Planering pågår för biogasproduktion inom sydöstra Skåne. Ökad tillgänglighet till tankställe för kommuninvånarna max 20 km till ett tankställe. Utifrån kommunernas miljömål ska tankställe med gas finnas för att uppnå 100 procent fossilfritt bränsle i Skåne till Status: Biogasmackar har byggts i Tomelilla och Simrishamn, som ekonomisk förening. Ystad har sedan tidigare biogasmack. E-on har sökt medel från Region Skåne om förstudie för stamledningsnät. Depå för tankning av tunga fordon Ökad andel fossilbränslefritt bränsle till transporter. Status: Planering pågår, eventuellt i närheten av Sjöbos återvinningsstation. Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser Identifiera och möjliggöra platser för utbyggnad av biogasproduktion och tankställe i sydöstra Skåne. En av de planerade biogasanläggningarna ligger inom Simrishamnsbanans korridor, vilket får beaktas i järnvägsutredningen. Planera och bereda plats för långsamtankning för bussar. Beakta biogasdrift vid upphandling av transporttjänster och fordon. Lobbying/omvärldsbevakning Bilda nätverk och föra dialog med biogasintressenter i sydöstra Skåne, exempelvis Biogas Ystad Österlen och Färs Biogas Ekonomiska förening. Uppmuntra kommunerna att medverka i Färdplan för biogas 2020, med Biogas Syd och Regions Skåne som huvudaktörer. Uppmuntra kommunerna att anta Klimatsamverkan Skånes upprop om 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Kunskapsspridning om biogas och dess nytta. 29

55 55 av 78 Övergripande risker Kommuner med bra resurser kan köpa sig före i planer. Gemensam syn i SÖSK-kommunerna kring medfinansiering viktigt. Om en kommun vill prioritera något som gynnar befolkningen i den egna kommunen men som får negativa konsekvenser för medborgare i delar av sydöstra Skånes kommuner, till exempel restider. Att vi inte får gehör för våra prioriterade objekt, att vi dörmed inte får in dem/ skjuts upp i planer. Hotar Superexpressbussar Simrishamnsbanan? Utvecklingen av hamnarna måste följa omvärlden och de krav som ställs. Vad händer om man inte har resurser/möjligheter till detta? En eventuell utbyggnad av hamnar måste relateras till andra värden, vilket inte alltid är försvarbart. Reglering av fiske kan förändras (EU-beslut) och därmed påverka utvecklingen av hamnarna. Det är många aktörer som är inblandade i såväl nedläggning av fiber till bredband, som ägare av näten. (Så är även fallet med järnvägar, varför detta inte enbart ska ses som en risk.) Vidare är arbetet upplagt på många olika sätt mellan kommunerna, det vill säga många aktörer med olika lösningar kan vara såväl en fördel för att skapa unika lösningar, som ett hinder när det gäller att öka samarbetet i frågan mellan kommunerna. Omvärlden förändras snabbt när det gäller bredband, med andra faktorer som vi inte styr över, om några år gäller kanske annan teknik. Kommuninvånare väntar in nya metoder för bredband, med förhoppningen att det ska vara billigare än fiber. Biogas innebär en säkerhetsrisk/ brandrisk. Produktionsplats av biogas ger ökade transporter som kan ge upphov till buller, lukt etc. som kan ses som störande för boende i området. 30

56 56 av 78 Aktivitetsplan och uppföljning Strategin antas på SÖSK:s kommittémöte den 5 december 2013, för att därefter förankras ytterligare i medlemskommunerna. Strategin börja gälla den 1 januari 2014, och gäller därefter tills vidare och revideras vid behov. Dock minst en gång per mandatperiod. Strategin gäller under förutsättning att medlemskommunernas respektive kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelse godkänt densamma. I bifogad aktivitetsplan synliggörs ansvarsfördelningen VEM det är som har uppföljningsansvaret för att åtgärder genomförs och att olika perspektiv beaktas/checkas av. Till detta kommer även en kommunikationsplan för strategin att arbetas fram. Uppföljning Sydöstra Skånes Samarbetskommitté kommer att följa upp infrastrukturstrategin i sina delårs-/helårsrapporter. 31

57 57 av SÖSK 5 december 2013

58 58 av 78 Bilagor 1 infrastrukturstrategi FÖR SYDÖSTRA SKÅNE

59 59 av 78 Innehåll Bilaga 1 Statistik och bakgrundsmaterial Vägar s. 4 Järnväg s. 4 Kollektivtrafik s. 5 Cykelväg s. 8 Hamnar s. 9 It-infrastruktur s. 11 Biogas s. 11 Bilaga 2 Aktivitetslista för förverkligande av strategin Genomförande s. 13 Uppföljning och spridning s. 13 Samordning s. 13 Finansiering s. 14 Checklista s. 14 Bilaga 3 Extern finansiering Möjligheter till stöd via EU:s fonder och program s. 17 Möjligheter till extern finansiering utifrån teman s. 18 SÖSK = Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, kommunalråd och oppositionsråd från kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad SÖSK Forum = SÖSK bjuder in kommunernas arbetsutskott (KSAU) 2

60 60 av 78 Bilaga 1 Statistik och bakgrundsmaterial 3

61 61 av 78 Övergripande Region Skåne och Trafikverket arbetar med att vidareutveckla och genomföra ett program för Mobility Management för Skåne. Ett koncept för att främja hållbara transporter och bland annat påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. För att minska transportsektorns miljöbelastning krävs till exempel ett synsätt med tidig planering av resor samt minskning av transporter/efterfrågan på transporter. Vägar st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne pendlar ut pendlar in Trafikflöde fordon per årsmedeldygn fordon väg 11 öster om Tomelilla fordon väg 11 öster om Sjöbo fordon väg 11 väster om Sjöbo fordon väg 19 norr om Ystad fordon väg 13 söder om Sjöbo fordon E65 väster om Ystad Restid med bil - Simrishamn Malmö 1 timme 20 minuter - Tomelilla Malmö 58 minuter - Ystad Malmö 44 minuter - Sjöbo Malmö 43 minuter - Simrishamn Lund 1 timme 18 minuter - Tomelilla Lund 51 minuter - Ystad Lund 49 minuter - Sjöbo Lund 35 minuter Rapport från Vägverket Genomsnittlig förbrukning för bensin- och dieseldrivna personbilar, 7,1 l/100 km = 174 g CO2/km = 0,174 g/m. Ex: 0,174 * 10 m * pers. bilar (2012) = 843,2 kg CO2 /år ~0,8 ton. Järnväg st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne pendlar ut pendlar in Vi har åtta järnvägsstationer i sydöstra Skåne: Simrishamn Gärsnäs Smedstorp Lunnarp Tomelilla Köpingebro Ystad Svarte 4

62 OBS ENDAST ARBETSDOKUMENT Strategin är beslutad av Sydöstra Skånes Samarbetskommitté och gäller tills vidare. 62 av 78 Vi har åtta järnvägsstationer i sydöstra Skåne: Simrishamn, Gärsnäs, Smedstorp, Lunnarp, Tomelilla, Köpingebro, OBS ENDAST Ystad ARBETSDOKUMENT och Svarte Strategin är beslutad av Sydöstra Skånes Samarbetskommitté och gäller tills vidare. Kollektivtrafik Vi Kollektivtrafik är så här många som pendlar ut: Köpingebro, Ystad och 40 Svarte % av nattbefolkningen pendlar ut st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne pendlar in Simrishamn Kollektivtrafik Sjöbo Vi är så st här 40 många % av nattbefolkningen som pendlar ut: pendlar ut Tomelilla pendlar st 40 in % av nattbefolkningen Ystad Simrishamn Vi har åtta järnvägsstationer i sydöstra Skåne: Simrishamn, Gärsnäs, Smedstorp, Lunnarp, Tomelilla, Vi Sjöbo är så - här många som pendlar ut: 14 Tomelilla 435 st % av nattbefolkningen Så här många pendlar till oss i sydöstra Skåne: Simrishamn Ystad st Sjöbo Simrishamn Tomelilla Så här många pendlar till oss: Sjöbo Ystad Simrishamn Tomelilla Sjöbo Så här många pendlar till oss: Ystad Tomelilla Simrishamn Ystad Sjöbo Resande på Ystad-Österlenbanan 2011 och Resandeökningen på banan är den högsta Resande Tomelilla på Ystad-Österlenbanan 2011 och Resandeökningen Ystad på Skånes Pågatågslinjer på banan är den högsta på Skånes Pågatågslinjer Station Resande på Ystad-Österlenbanan Hösten och Resandeökningen Hösten 2012på banan Procentuell är den högsta ökning Svarte på Skånes Pågatågslinjer ,1 Ystad ,2 Köpingebro Station Hösten Hösten Procentuell ökning48,2 Tomelilla Svarte ,1 15,9 Ystad ,2 Lunnarp ,7 Köpingebro ,2 Smedstorp ,7 Tomelilla ,9 Gärsnäs ,3 Lunnarp ,7 Simrishamn ,3 Smedstorp ,7 Totalt Gärsnäs SÖSK ,3 11,4 Simrishamn ,3 Totalt SÖSK ,4 Antalet resenärer per år för linje 176 Sjöbo-Malmö, SkE5 Simrishamn-Sjöbo-Lund Antalet resenärer per år för linje 176 Sjöbo Malmö, Skåne och SkE6 Ystad-Sjöbo-Lund. Resenärerna på linje 176 har ökat 224 % på 10 år, SkE 5 har ökat expressen 5 Simrishamn Sjöbo Lund och SkE6 Ystad Sjöbo Lund. Antalet med 46 resenärer % och SkE per 6 med år % motsvarande för linje 176 tid Sjöbo-Malmö, SkE5 Simrishamn-Sjöbo-Lund Resenärerna och SkE6 Ystad-Sjöbo-Lund. på linje 176 Resenärerna har ökat 224 på linje procent 176 har på ökat tio 224 år, % på Skåneexpressen 10 år, SkE 5 har ökat 5 har Antal ökat bussresenärer med 46 procent per år och linje. Skåneexpressen 6 med 45 procent mot svarande tid. med 46 % och SkE 6 med 45 % motsvarande tid Linje Antal bussresenärer per år och linje Linje % % SE % 46% 16.8% 14.6% SE6 SE % 45% 14.6% 4.2% Sida 2 av 13 SE % 4.2% Sida 2 av 13 5

63 OBS ENDAST ARBETSDOKUMENT Strategin är beslutad av Sydöstra Skånes Samarbetskommitté och gäller tills vidare. 63 av 78 Tillgänglighet med kollektivtrafik till Malmö Tillgänglighet Restiden med för stora kollektivtrafik delar av sydöstra till Malmö. Skåne är över 90 minuter. Ystad ligger Restiden i intervallet för stora delar minuter, av SÖSK är Tomelilla över 90 minuter. och Sjöbo Ystad ligger ligger i intervallet i intervallet min, Tomelilla minuter. och Sjöbo ligger i intervallet min. Tillgänglighet med kollektivtrafik till Lund. Även Tillgänglighet här har stora delar med av kollektivtrafik SÖSK över 90 min till restid. Lund Ystad och Tomelilla ligger i intervallet Även minuter. här har Sjöbo stora ligger delar i intervallet av sydöstra Skåne min. över Hela 90 SÖSK minuter har längre restid. restid Ystad med kollektivtrafik och Tomelilla till Lund ligger än vad i intervallet t ex Hässleholm minuter. har. Sjöbo ligger i intervallet OBS ENDAST ARBETSDOKUMENT minuter. Hela sydöstra Skåne har längre restid med kollektivtrafik till Strategin är beslutad Lund än av Sydöstra vad till exempel Skånes Samarbetskommitté Hässleholm har och gäller tills vidare. Sida 3 av 13 6 Tillgänglighet med kollektivtrafik till Kristianstad. Norra delarna av Simrishamns och Tomelilla kommuner ligger i intervallet min. Ystad, Simrishamn och Sjöbo ligger i intervallet min och Tomelilla i intervallet min.

64 64 av 78 Tillgänglighet med kollektivtrafik till Kristianstad. Tillgänglighet Norra delarna med kollektivtrafik av Simrishamns till Kristianstad. och Tomelilla kommuner ligger i intervallet delarna av minuter. Simrishamns Ystad, och Simrishamn Tomelilla kommuner och Sjöbo ligger ligger i intervallet i intervallet min. Ystad, Norra Simrishamn minuter och och Sjöbo Tomelilla ligger i intervallet i min minuter. och Tomelilla i intervallet min. Tillgängligheten med kollektivtrafik till Ystad. Den största delen av SÖSK ligger i intervallet 0-30 min. Sida 4 av 13 OBS ENDAST Tillgängligheten ARBETSDOKUMENT med kollektivtrafik till Ystad. Den största delen av sydöstra Skåne ligger i intervallet 0 30 minuter. Strategin är beslutad av Sydöstra Skånes Samarbetskommitté och gäller tills vidare. Cykelväg Gång- och cykelväg mellan Vitemölla och Haväng planerar att byggas tidigast Vägutredning pågår. 7

65 65 av 78 Cykelväg Gång- och cykelväg mellan Vitemölla och Haväng planeras att byggas tidigast Vägutredning pågår. Brösarp Kivik Simrishamn Trelleborg: Delen Brösarp Kivik är prioriterad av Tomelilla och Simrishamns kommuner. Delen Kåseberga Hammar är OBS prioritet ENDASTettARBETSDOKUMENT för Ystad och därefter ingår etappen Kåseberga Hammar SkilStrategin är beslutad av Sydöstra Skånes Samarbetskommitté och gäller tills vidare. linge på denna sträcka. Hamnar Ystad hamn är Sveriges tredje största färjepassagerarhamn, den femte största avseende lastfordon och den tionde när det gäller den totala mängden gods. Ystad hamn är den största hamnen i Sverige avseende färjetrafik med Polen. Ystad hamn är en mycket viktig hamn för dansk inrikestrafik med fler än 95% av samtliga resenärer som reser till ön med färja, och ett viktigt komplement för godstransporter. 8 på turismen i Ystad i och med att förbindelserna till Ystads hamn har en positiv inverkan Bornholm och Polen finns här. Utvecklingen i Ystads hamn har gått stadigt framåt under många år, även under