Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 1 av 105 Tomelilla kommun Kommunstyrelsen Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Onsdagen den 5 februari 2014, kl Plats: Svea Hund i kommunhuset i Tomelilla Kallelse med föredragningslista Ärenden Del 1 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Informationsärenden - Från bolag, kommunalförbund och nämnder, - Regional utvecklingsstrategi kl Österlenhem AB/TIAB 2014/4 Therese Andersson 3 Beslutsärenden 3 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen / Svar på motion om sommarlovsentreprenörer 2013/ Svar på motion om att införa Företagsmentorer på 2012/ våra förskolor och skolor 6 Svar på motion om den kommande 2013/ gymnasieverksamheten i Tomelilla kommun 7 SÖSK;s förslag till gemensam infrastrukturstrategi 2014/ för kommunerna i sydöstra Skåne Del Yttrande, mål nr Bertil Nilsson./. Tomelilla 2013/ kommun angående laglighetsprövning enligt kommunallagen 9 Fastställande av taxor för Ystad-Österlenregionens 2013/175 Miljöförbund, 2014 Handlingar mailas ut senare 10 Anmälningsärenden 22 januari /5 104

2 2 av 105 Tomelilla kommun Kommunstyrelsen Magnus Björkman (M) Ordförande Christian Björkqvist Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Christian Björkqvist Telefon Britt Ekstrand E-post: kommun@tomelilla.se

3 3 av 105 Tomelilla den 28 januari 2014 Dnr KS 2014/4 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsen Växel Fax Postgiro Bankgiro Informationsärenden Handläggare: Christian Björkqvist Kanslichef Direkt Mobil Förvaltningens förslag till beslut Skriv beslutsförslag här. Texten kan flyttas till beslutsdokument Ärendebeskrivning 1. Information från bolag, kommunalförbund och nämnder 2. Regional utvecklingsstrategi kl Therese Andersson 3. Österlenhem AB Kommunledningskontoret Christian Björkqvist Kanslichef Beslutet skickas till: Ange mottagare för beslutsdokument här 1 (1)

4 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Ksau 5 Dnr KS 2014/12 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar att fastställa följande förändringar i avgifterna 2014 inom äldre- och handikappomsorgen. -För tillfälliga hjälpmedel införs en hyreskostnad om 100 kronor per månad. -Avgiften för trygghetslarm lämnas oförändrad. Vård och omsorgsnämnden ger dock förvaltningen i uppdrag att utreda eventuella förändringar i avgifterna i samband med kommande byta av larmsystem. -Avgiften för hemkörning av måltider tas bort och portionspriset höjes till 66 kronor per portion. -Hyrorna räknas upp med samma procentsats som Österlenhem. -Maxtaxan behålles oförändrad om kronor. - Kostnaden för matabonnemang lämnas oförändrad. Förändringarna gäller från och med beslutsdatumet. Ärendebeskrivning Avdelningschef Christel Nilsson har den 5 december 2013 i skrivelse lämnat förslag till förändringar i avgifterna inom äldre- och handikappomsorgen. Hjälpmedel 1. Införa en månadsavgift på 100 kronor för hyra av tillfälliga hjälpmedel (tillfälliga = max 6 månader, ofta vid planerad höft- eller knä operation) För personer med stadigvarande behov är det gratis att hyra hjälpmedel. För utprovningen finns det en engångskostnad på 370 kr. Trygghetslarm 2. Höja avgiften för trygghetslarm med 50 kronor till 250 kronor per månad. Avdelningschef Christel Nilsson har den 5 december 2013 i skrivelse lämnat förslag till förändringar i avgifterna inom äldre- och handikappomsorgen. Justerandes sign

5 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Forts 5 Hjälpmedel 1. Införa en månadsavgift på 100 kronor för hyra av tillfälliga hjälpmedel (tillfälliga = max 6 månader, ofta vid planerad höft- eller knä operation) För personer med stadigvarande behov är det gratis att hyra hjälpmedel. För utprovningen finns det en engångskostnad på 370 kr. Trygghetslarm 2. Höja avgiften för trygghetslarm med 50 kronor till 250 kronor per månad. Måltidskostnader 3. Höja portionspriset på middagsportionen och samtidigt slopa avgiften för hemkörning. Avgift idag 250 kronor/månad, portionspris 60 kronor. Väl häftigt att lägga på 8 kronor (250 kr div med 30 dagar) men kanske 6? Då ingår inte avgiften under maxtaxan och vi kan räkna in 6 extra kronor per portion. I Ystad kostar en portion 59 kronor inklusive utkörningsavgift. 4. Höja matabonnemanget i särskilt boende med 100 kr till 3000 kronor per månad (vi höjde med 100 kr 2013). Hyror 5. Hyrorna höjde vi rejält Nu höjer vi först när Österlenhem hyresförhandling är klar och vi vet vilken procent hyran ska räknas upp med. Hemtjänst- och hemsjukvårdsavgifterna 6. Baseras på maxtaxan. Vi behåller dom oförändrade även om prisbasbeloppet sänks nästa år. (skulle bli en sänkning på 4 kr/månad). Maxtaxan ligger i dag på kronor (eller mindre om avgiftsutrymme saknas). Hyra och kostnader för måltider räknas inte under maxtaxan. Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige fastställer ovan föreslagna förändringar i avgifterna 2014 inom äldre- och handikappomsorgen. Justerandes sign

6 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Forts 5 Tidigare behandling Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott 48/2013: Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa följande förändringar i avgifterna 2014 inom äldre- och handikappomsorgen. -För tillfälliga hjälpmedel införs en hyreskostnad om 100 kronor per månad. -Avgiften för trygghetslarm lämnas oförändrad. Vård och omsorgsnämnden ger dock förvaltningen i uppdrag att utreda eventuella förändringar i avgifterna i samband med kommande byta av larmsystem. -Avgiften för hemkörning av måltider tas bort och portionspriset höjes till 66 kronor per portion. -Hyrorna räknas upp med samma procentsats som Österlenhem. -Maxtaxan behålles oförändrad om kronor. Arbetsutskottet avstår från att lämna förslag till beslut avseende matabonnemanget. Vård och omsorgsnämndens beslut 73/2013. Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa följande förändringar i avgifterna 2014 inom äldre- och handikappomsorgen. -För tillfälliga hjälpmedel införs en hyreskostnad om 100 kronor per månad. -Avgiften för trygghetslarm lämnas oförändrad. Vård och omsorgsnämnden ger dock förvaltningen i uppdrag att utreda eventuella förändringar i avgifterna i samband med kommande byta av larmsystem. -Avgiften för hemkörning av måltider tas bort och portionspriset höjes till 66 kronor per portion. -Hyrorna räknas upp med samma procentsats som Österlenhem. -Maxtaxan behålles oförändrad om kronor. - Kostnaden för matabonnemang lämnas oförändrad. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign

7 TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 19 december av 105 VON 73 Dnr VON 2013/48 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen 2014 Vård och omsorgsnämndens beslut Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa följande förändringar i avgifterna 2014 inom äldre- och handikappomsorgen. -För tillfälliga hjälpmedel införs en hyreskostnad om 100 kronor per månad. -Avgiften för trygghetslarm lämnas oförändrad. Vård och omsorgsnämnden ger dock förvaltningen i uppdrag att utreda eventuella förändringar i avgifterna i samband med kommande byta av larmsystem. -Avgiften för hemkörning av måltider tas bort och portionspriset höjes till 66 kronor per portion. -Hyrorna räknas upp med samma procentsats som Österlenhem. -Maxtaxan behålles oförändrad om kronor. - Kostnaden för matabonnemang lämnas oförändrad. Protokollsanteckning Mona Nihlén (V) lämnar protokollsanteckning enligt bilaga. Ärendebeskrivning Avdelningschef Christel Nilsson har den 5 december 2013 i skrivelse lämnat förslag till förändringar i avgifterna inom äldre- och handikappomsorgen. Hjälpmedel 1. Införa en månadsavgift på 100 kronor för hyra av tillfälliga hjälpmedel (tillfälliga = max 6 månader, ofta vid planerad höft- eller knä operation) För personer med stadigvarande behov är det gratis att hyra hjälpmedel. För utprovningen finns det en engångskostnad på 370 kr. Trygghetslarm 2. Höja avgiften för trygghetslarm med 50 kronor till 250 kronor per månad. Justerandes sign

8 TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 19 december av 105 VON 73 forts. Måltidskostnader 3. Höja portionspriset på middagsportionen och samtidigt slopa avgiften för hemkörning. Avgift idag 250 kronor/månad, portionspris 60 kronor. Väl häftigt att lägga på 8 kronor (250 kr div med 30 dagar) men kanske 6? Då ingår inte avgiften under maxtaxan och vi kan räkna in 6 extra kronor per portion. I Ystad kostar en portion 59 kronor inklusive utkörningsavgift. 4. Höja matabonnemanget i särskilt boende med 100 kr till 3000 kronor per månad (vi höjde med 100 kr 2013). Hyror 5. Hyrorna höjde vi rejält Nu höjer vi först när Österlenhem hyresförhandling är klar och vi vet vilken procent hyran ska räknas upp med. Hemtjänst- och hemsjukvårdsavgifterna 6. Baseras på maxtaxan. Vi behåller dom oförändrade även om prisbasbeloppet sänks nästa år. (skulle bli en sänkning på 4 kr/månad). Maxtaxan ligger i dag på kronor (eller mindre om avgiftsutrymme saknas). Hyra och kostnader för måltider räknas inte under maxtaxan. Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige fastställer ovan föreslagna förändringar i avgifterna 2014 inom äldre- och handikappomsorgen. Justerandes sign

9 TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 19 december av 105 VON 73 forts. Tidigare behandling Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott 48/2013: Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa följande förändringar i avgifterna 2014 inom äldre- och handikappomsorgen. -För tillfälliga hjälpmedel införs en hyreskostnad om 100 kronor per månad. -Avgiften för trygghetslarm lämnas oförändrad. Vård och omsorgsnämnden ger dock förvaltningen i uppdrag att utreda eventuella förändringar i avgifterna i samband med kommande byta av larmsystem. -Avgiften för hemkörning av måltider tas bort och portionspriset höjes till 66 kronor per portion. -Hyrorna räknas upp med samma procentsats som Österlenhem. -Maxtaxan behålles oförändrad om kronor. Arbetsutskottet avstår från att lämna förslag till beslut avseende matabonnemanget. Förslag till beslut under sammanträdet Marianne Åkerblad (M) med instämmande av Anette Olsson (C) förselår att nämnden beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag med tillägget att kostnaden för matabonnemang behålles oförändrad. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justerandes sign

10 10 av 105

11 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Ksau 6 Dnr KS 2013/74 Svar på motion om sommarlovsentreprenörer FN 96/2013 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med socialchef Elisabet Anderssons yttrande. Reservation Anders Larsson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning Socialchef Elisabet Andersson har den 4 november 2013 upprättat en skrivelse med förslag till beslut. Leif Sandberg, Centerpartiet, har i en motion yrkat att Tomelilla kommun ska införa Sommarentreprenörsverksamhet med inriktning på ungdomar mellan år. Fakta om Sommarlovsentreprenörer hämtat på Vad? Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Hur? En lokal arrangör informerar ungdomar och tar in anmälningar under våren. I samband med sommarlovsstarten genomförs en kickoffvecka där antagna ungdomar får under kreativa former skapa sin affärsidé. Ungdomarna försäkras och får ett startstipendium på cirka 2000 kronor och får sedan genomföra sin affärsidé under ett bestämt antal veckor. Under Justerandes sign

12 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Forts 6 genomförandet har de stöd från sina handledare samt eventuella mentorer från det lokala arbetslivet. I slutet av sommaren samlas ungdomarna för att redovisa sitt arbete. De får då också hjälp med eventuell redovisning av skatter och avgifter. Alla som genomgått programmet får dessutom ett diplom. Genomförandet utvärderas och ungdomarna får information om vilka sätt och vilket stöd som finns att få ifall de vill driva sina affärsidéer vidare. Socialchef Elisabet Andersson har den 4 november 2013 upprättat en skrivelse med förslag till beslut. Leif Sandberg, Centerpartiet, har i en motion yrkat att Tomelilla kommun ska införa Sommarentreprenörsverksamhet med inriktning på ungdomar mellan år. Fakta om Sommarlovsentreprenörer hämtat på Vad? Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Hur? En lokal arrangör informerar ungdomar och tar in anmälningar under våren. I samband med sommarlovsstarten genomförs en kickoffvecka där antagna ungdomar får under kreativa former skapa sin affärsidé. Ungdomarna försäkras och får ett startstipendium på cirka 2000 kronor och får sedan genomföra sin affärsidé under ett bestämt antal veckor. Under genomförandet har de stöd från sina handledare samt eventuella mentorer från det lokala arbetslivet. I slutet av sommaren samlas ungdomarna för att redovisa sitt arbete. De får då också hjälp med eventuell redovisning av skatter och avgifter. Alla som genomgått programmet får dessutom ett diplom. Genomförandet utvärderas och ungdomarna får information om vilka sätt och vilket stöd som finns att få ifall de vill driva sina affärsidéer vidare. Justerandes sign

13 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Forts. 6 Vem? Konceptet ägs av Länsstyrelsen Västernorrland men förvaltas och utvecklas av Arbetsmarknadsenheten, Sundsvalls kommun. Lokala arrangörer tecknar licenser för att få genomföra programmet lokalt. Konceptägaren ansvarar för konceptet, handledarutbildningen, informationsoch utbildningsmaterial, webbsida, support och vidareutveckling. Den lokale arrangören står för det lokala genomförandet inklusive handledare, aktiviteter, startbidrag och försäkringar. Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Kontakt har tagits med Sjöbo kommun som har entreprenörsverksamhet sedan tre år. Studie och yrkesvägledaren har gått den utbildning som krävs för att få licens och få använda konceptet. De har haft 4-7 ungdomar per år som provat på entreprenörskapet. Det har inte varit helt lätt att rekrytera ungdomar till detta men för de som startat har det varit i huvudsak framgångsrikt. Näringslivet har deltagit och bidragit med råd och uppmuntran. From 2014 kommer kommunen förutom de 2000 kr i startbidrag även ge en veckas lön motsvarande nivån för övriga feriearbeten. Vid en första kontakt är Sjöbo kommun positiva till samverkan. De har utrymme för ytterligare deltagare. Förvaltningen kommer undersöka möjligheterna till samverkan med Sjöbo eller annan grannkommun för att påbörja sommarlovs-entreprenörsverksamhet from sommaren Om samverkan inte är möjlig kan uppstart ta längre tid då det krävs genomgången utbildning av handledare samt licens. Frågor som också behöver diskuteras vidare är om finansiering ska ske inom ramen för feriearbete samt vilken åldersgrupp som kan bli aktuell utifrån nu gällande regler. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar att lämna tjänsteskrivelsen som svar på motionen. Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 6 december 2013, 164 och beslutade att nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med socialchef Elisabet Anderssons svar. Justerandes sign

14 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Forts 6 Arbetsutskottet vill ha ett tjänstemannaförslag i mars-april som förvaltningen kan arbeta vidare med. Familjenämnden 96/2013: Nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med socialchef Elisabet Anderssons svar. Förslag till beslut under sammanträdet Torgny Larsson (S) yrkar bifall till familjenämndens förslag. Anders Larsson (C) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på ovanstående yrkanden och finner att arbetsutskottet bifaller Torgny Larssons yrkande. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign

15 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 105 FN 96 Dnr FN 2013/34 Remiss av motion om sommarlovsentreprenörer Familjenämndens beslut Nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med socialchef Elisabet Anderssons svar. Ärendebeskrivning Socialchef Elisabet Andersson har den 4 november 2013 upprättat en skrivelse med förslag till beslut. Leif Sandberg, Centerpartiet, har i en motion yrkat att Tomelilla kommun ska införa Sommarentreprenörsverksamhet med inriktning på ungdomar mellan år. Fakta om Sommarlovsentreprenörer hämtat på Vad? Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Hur? En lokal arrangör informerar ungdomar och tar in anmälningar under våren. I samband med sommarlovsstarten genomförs en kickoffvecka där antagna ungdomar får under kreativa former skapa sin affärsidé. Ungdomarna försäkras och får ett startstipendium på cirka 2000 kronor och får sedan genomföra sin affärsidé under ett bestämt antal veckor. Under genomförandet har de stöd från sina handledare samt eventuella mentorer från det lokala arbetslivet. I slutet av sommaren samlas ungdomarna för att redovisa sitt arbete. De får då också hjälp med eventuell redovisning av skatter och avgifter. Alla som genomgått programmet får dessutom ett diplom. Genomförandet utvärderas och ungdomarna får information om vilka sätt och vilket stöd som finns att få ifall de vill driva sina affärsidéer vidare. Justerandes sign

16 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 105 FN 96 forts. Vem? Konceptet ägs av Länsstyrelsen Västernorrland men förvaltas och utvecklas av Arbetsmarknadsenheten, Sundsvalls kommun. Lokala arrangörer tecknar licenser för att få genomföra programmet lokalt. Konceptägaren ansvarar för konceptet, handledarutbildningen, informationsoch utbildningsmaterial, webbsida, support och vidareutveckling. Den lokale arrangören står för det lokala genomförandet inklusive handledare, aktiviteter, startbidrag och försäkringar. Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Kontakt har tagits med Sjöbo kommun som har entreprenörsverksamhet sedan tre år. Studie och yrkesvägledaren har gått den utbildning som krävs för att få licens och få använda konceptet. De har haft 4-7 ungdomar per år som provat på entreprenörskapet. Det har inte varit helt lätt att rekrytera ungdomar till detta men för de som startat har det varit i huvudsak framgångsrikt. Näringslivet har deltagit och bidragit med råd och uppmuntran. From 2014 kommer kommunen förutom de 2000 kr i startbidrag även ge en veckas lön motsvarande nivån för övriga feriearbeten. Vid en första kontakt är Sjöbo kommun positiva till samverkan. De har utrymme för ytterligare deltagare. Förvaltningen kommer undersöka möjligheterna till samverkan med Sjöbo eller annan grannkommun för att påbörja sommarlovs-entreprenörsverksamhet from sommaren Om samverkan inte är möjlig kan uppstart ta längre tid då det krävs genomgången utbildning av handledare samt licens. Frågor som också behöver diskuteras vidare är om finansiering ska ske inom ramen för feriearbete samt vilken åldersgrupp som kan bli aktuell utifrån nu gällande regler. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar att lämna tjänsteskrivelsen som svar på motionen. Justerandes sign

17 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 105 FN 96 forts. Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 6 december 2013, 164 och beslutade att nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med socialchef Elisabet Anderssons svar. Arbetsutskottet vill ha ett tjänstemannaförslag i mars-april som förvaltningen kan arbeta vidare med. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Socialchef Elisabet Andersson, Justerandes sign

18 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 april av 105 Ksau 36 Dnr KS 2013/74 Remiss av motion om sommarlovsentreprenörer Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Motionen remitteras till familjenämnden för yttrande. Ärendebeskrivning Leif Sandberg (C) har den 26 februari 2013 lämnat in en motion om sommarlovsentreprenörer med följande lydelse: Feriearbeten för ungdomar är viktiga av många olika anledningar, dock vill vi från Centerpartiet öppna upp tanken för att även kommunen aktivt och förhoppningsvis tillsammans med andra aktörer skall vara drivande bakom att låta ungdomar starta upp en egen eller kooperativ verksamhet. Vi ser möjligheter i att ungdomar stimuleras till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper samtidigt som de får en bra utbildningsgrund, försäkring och ett litet startstipendium. Vi ser också att det här finns möjligheter för vårt lokala näringsliv att bidra med resurser på olika sätt. Jag yrkar därför att Kommunfullmäktige beslutar Att ge kommunstyrelsen och dess förvaltning i uppdrag att så snart som möjligt införa Sommarlovsentreprenörsverksamhet med inriktning på ungdomar mellan år. Tidigare behandling Kommunfullmäktige, 44/2013, beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign

19 19 av 105 Till/ Kommunfullmäktige Tomelilla kommun Motion om Sommarlovsentreprenörer Feriearbeten för ungdomar är viktiga av många olika anledningar, dock vill vi från Centerpartiet öppna upp tanken för att även kommunen aktivt och förhoppningsvis tillsammans med andra aktörer skall vara drivande bakom att låta ungdomar starta upp en egen eller kooperativ verksamhet. Vi ser möjligheter i att ungdomar stimuleras till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper samtidigt som de får en bra utbildningsgrund, försäkring och ett litet startstipendium. Vi ser också att det här finns möjligheter för vårt lokala näringsliv att bidra med resurser på olika sätt. Jag yrkar därför att Kommunfullmäktige beslutar Att ge kommunstyrelsen och dess förvaltning i uppdrag att så snart som möjligt införa Sommarlovsentreprenörsverksamhet med inriktning på ungdomar mellan år Leif Sandberg(c)

20 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Ksau 7 Dnr KS 2012/146 Svar på motion om att införa Företagsmentorer på våra förskolor och skolor FN 97/2013 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med skolchef Jonas Åkessons yrkande. Reservation Anders Larsson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning Skolchef Jonas Åkesson har den 20 november 2013 upprättat en skrivelse med förslag till beslut gällande Leif Sandbergs motion om att införa företagsmentorer på våra förskolor och skolor. Barn och utbildning är positiv till motionens innehåll och anser att ett systematiskt och kontinuerligt samarbete med näringslivet är till gagn för eleven. Verksamheten håller dels på att bygga upp ett kontaktnät med näringslivet enligt nedan punkter och dels införa ett entreprenöriellt lärande i det dagliga lärandet enligt läroplanen. 1. Företagsbesök för årskurs 8 under vårterminen, varje elev besöker två näringar. Besöket ska för- och efterarbetas på skolan. 2. Kastanjeskolan planerar ekonomidag för årskurs 9 i samarbete med Färs- och Frosta sparbank. 3. Redan idag finns samarbete med Sparbanken Syd i ämnet hemkunskap gällande vardagsekonomi. 4. Branschorganisationerna presenteras varje år av Framtidståget för årskurs 9, för att väcka intresse inför gymnasievalet. 5. Skolan planerar att aktivt deltaga i eventuella Näringslivsdagar (om/när de arrangeras på nytt). Justerandes sign

21 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Forts. 7 Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden anser motionen besvarad enligt ärendebeskrivningen Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 6 december 2013, 165 och beslutade att nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med skolchef Jonas Åkessons svar. Familjenämnden 97/2013 beslut: Föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med skolchef Jonas Åkessons svar. Förslag till beslut under sammanträdet Torgny Larsson (S) yrkar bifall till familjenämndens förslag. Anders Larsson (C) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på ovanstående yrkanden och finner att arbetsutskottet bifaller Torgny Larssons yrkande. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign

22 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 105 FN 97 Dnr FN 2012/53 Remiss av motion om att införa företagsmentorer på våra förskolor och skolor Familjenämndens beslut Nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med skolchef Jonas Åkessons svar. Ärendebeskrivning Skolchef Jonas Åkesson har den 20 november 2013 upprättat en skrivelse med förslag till beslut gällande Leif Sandbergs motion om att införa företagsmentorer på våra förskolor och skolor. Barn och utbildning är positiv till motionens innehåll och anser att ett systematiskt och kontinuerligt samarbete med näringslivet är till gagn för eleven. Verksamheten håller dels på att bygga upp ett kontaktnät med näringslivet enligt nedan punkter och dels införa ett entreprenöriellt lärande i det dagliga lärandet enligt läroplanen. 1. Företagsbesök för årskurs 8 under vårterminen, varje elev besöker två näringar. Besöket ska för- och efterarbetas på skolan. 2. Kastanjeskolan planerar ekonomidag för årskurs 9 i samarbete med Färs- och Frosta sparbank. 3. Redan idag finns samarbete med Sparbanken Syd i ämnet hemkunskap gällande vardagsekonomi. 4. Branschorganisationerna presenteras varje år av Framtidståget för årskurs 9, för att väcka intresse inför gymnasievalet. 5. Skolan planerar att aktivt deltaga i eventuella Näringslivsdagar (om/när de arrangeras på nytt). Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden anser motionen besvarad enligt ärendebeskrivningen. Justerandes sign

23 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 105 FN 97 forts. Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 6 december 2013, 165 och beslutade att nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen anses besvarad med skolchef Jonas Åkessons svar. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Skolchef Jonas Åkesson Justerandes sign

24 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 31 maj av 105 Sida Ksau 124 Dnr Ks 2012/146 Remiss av motion om att införa företagsmentorer på våra förskolor och skolor Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Motionen remitteras till familjenämnden för yttrande. Ärendebeskrivning I en motion inkommen den 25 april 2012 anför Leif Sandberg (C) följande: Huvuddelen av vår gemensamma välfärd har sitt ursprung i företagare med små eller stora idéer. Människor som ofta brinner för sin verksamhet och som med lustfyllda steg går till verksamheten på måndag morgon eller torsdag kväll. På många håll i vår kommun står många mindre företag inför generationsskiften där en verksamhet ofta står och faller med en välutbildad företagare. I läroplanens inledande uppdragsdelar anges att skolan ske ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera till elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckal sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Samarbetet mellan små och stora företag och förskolor och grundskolor är en viktig del för att både skapa nyfikenhet på olika yrken och utbildningar samt att tidigt arbeta föräldrar och barn med att visa positiva förebilder, ingångar för nyföretagande och öppningar för framtida jobbmöjligheter. Jag menar att Tomelilla kommun därför måste öppna upp, tillsammans med fristående förskolor och skolor, för ett mentorsprogram där företagare knyts till verksamheten vid föräldramöten och i verksamheten, både för att visa att det är roligt och intressant att lära sig saker och på så sätt stimulera till högre utbildning; men också visa barn och unga att det finns stora möjligheter att förverkliga sina egna idéer och drömmar! Justerandes sign

25 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 31 maj av 105 Sida Forts ksau 124 Med anledning härav yrkar jag: Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och dess förvaltning i uppdrag att införa ett system med inbjudna företagsmentorer i förskola- och grundskola. Tidigare behandling Kommunfullmäktige beslutade den 21 maj 2012 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till: Familjenämnden Justerandes sign

26 26 av 105

27 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Ksau 8 Dnr KS 2013/154 Svar på motion om den kommande gymnasieverksamheten i Tomelilla kommun FN 98/2013 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Ärendebeskrivning Skolchef Jonas Åkesson har den 20 november 2013 upprättat en skrivelse gällande motion om kommande gymnasieverksamhet i Tomelilla kommun. Tomelilla kommun övertar ansvaret för de egna ungdomarna gällande administrationen kring gymnasiet från den 1 januari En konsekvens av detta är att Tomelilla kommun behöver starta gymnasiegrupp som jobbar med de strategiska frågorna ur ett långsiktigt perspektiv. Skolchefen ansvarar för att starta och sammankalla en gymnasiegrupp bestående av: 2 representanter från majoriteten 1 representant från oppositionen Kommunchef Skolchef SYV (studie och yrkesvägledare) Rektor årskurs 7-9 Övrig lämplig person Gruppen ska kallas till ett första möte under december månad. Justerandes sign

28 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Forts 8 Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar att bifalla motionen. Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 6 december 2013, 166, och beslutade att nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta bifalla motionen. Familjenämnden 98/2013: Föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta bifalla motionen. Förslag till beslut under sammanträdet Torgny Larsson (S) och Anders Larsson (C) yrkar bifall till familjenämndens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på ovanstående yrkande och finner att arbetsutskottet bifaller detsamma. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign

29 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 105 FN 98 Dnr FN 2013/54 Motion om den kommande gymnasieverksamheten i Tomelilla kommun Familjenämndens beslut Nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta bifalla motionen. Ärendebeskrivning Skolchef Jonas Åkesson har den 20 november 2013 upprättat en skrivelse gällande motion om kommande gymnasieverksamhet i Tomelilla kommun. Tomelilla kommun övertar ansvaret för de egna ungdomarna gällande administrationen kring gymnasiet från den 1 januari En konsekvens av detta är att Tomelilla kommun behöver starta gymnasiegrupp som jobbar med de strategiska frågorna ur ett långsiktigt perspektiv. Skolchefen ansvarar för att starta och sammankalla en gymnasiegrupp bestående av: 2 representanter från majoriteten 1 representant från oppositionen Kommunchef Skolchef SYV (studie och yrkesvägledare) Rektor årskurs 7-9 Övrig lämplig person Gruppen ska kallas till ett första möte under december månad. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar att bifalla motionen. Justerandes sign

30 TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 december av 105 FN 98 forts. Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 6 december 2013, 166 och beslutade att nämnden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta bifalla motionen. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Skolchef Jonas Åkesson Justerandes sign

31 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 augusti av 105 Ksau 113 Dnr KS 2013/154 Motion om den kommande gymnasieverksamheten i Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Motionen remitteras till familjenämnden för yttrande. Ärendebeskrivning Anders Albäck (FP) har inlämnat motion om den kommande gymnasieverksamheten i Tomelilla kommun med följande lydelse: 2016 upplöses Sydskånska Gymnasieförbundet och övergår i huvudmannaskap för Ystad respektive Sjöbo kommun. Tomelilla kommun kommer då att bli utan den kontakt vi har idag gentemot våra gymnasieelever och mot många gymnasieskolor. Detta kan synas negativt men med ett antal riktiga åtgärder kan detta vändas till en möjlighet och något positivt för vår kommun och våra gymnasieelever. Exempel på åtgärder kan vara God information till våra elever om olika skolor, deras utbud och, inte minst, deras pedagogiska resultat Möjligheter att ge eleverna prova-på-besök eller motsvarande Kommunen skapar sig en kunskapsbankom olika skolors ekonomiska resultat. Vi skapar en stark koppling till vårt näringsliv och kan därmed ge eleverna en god vägledning om ev. yrkesprogram Vi kan överväga om att ge elever som väljer vissa yrkesprogram jobbgaranti En god kontakt med högskolor och universitet kan skapas för att rätt vägleda våra elever Eventuell sommarskola kan väl anpassas till elevernas behov Justerandes sign

32 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 augusti av 105 Forts 113 Vi kan skapa en god kontroll över de elever som lämnar gymnasieskolan i förtid och därmed vidtaga de åtgärder som detta kräver Nödvändiga praktiska åtgärder kan köpas in av etablerade aktörer Det finns säkerligen fler möjligheter än ovan uppräknade men motionens andemening är att se möjligheterna i en ny situation. För det är ju så, att de elever som börjar gymnasiet i augusti i år kommer att avsluta sin gymnasietid när vi inte längre ingår i Sydgym. Därför yrkar Fp Tomelilla att det tillsätts en arbetsgrupp med uppgiften att presentera ett förslag hur Tomelilla kommun skall hantera och organisera sig för den nya situation vi står inför. Möjligheten att skapa en stödjande plattform som våra elever kan använda före sitt gymnasieval, under sin gymnasietid och vid sitt eftergymnasiala val är en utmaning vi bör anta. Ett förslag från gruppen redovisas för fullmäktige före årets slut. Tidigare behandling Kommunfullmäktige beslutar 112/2013, att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutet skickas till: Familjenämnden Justerandes sign

33 33 av 105

34 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Ksau 9 Dnr KS 2014/10 SÖSK;s förslag till gemensam infrastrukturstrategi för kommunerna i sydöstra Skåne Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan ställningstagande. Ärendebeskrivning Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) tog den 5 december 2013 beslut att föreslå sina kommuner Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad att anta en gemensam infrastrukturstrategi. Detta efter att ha diskuterat strategin och dess innehåll under SÖSK Forum (med kommunernas KSAU), i maj 2013 samt kort under mötet i november Kommunernas tjänstemän har involverats i olika led sedan år 2012, bl.a. genom kommunernas representanter i SÖSK:s infrastrukturutvecklingsgrupp. Med hjälp av strategin vill SÖSK nå en samsyn mellan olika aktörer i våra kommuner om hur vi vill att sydöstra Skåne ska utvecklas gemensamt för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer. Det yttersta målet med strategin är att förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne så att människor ska känna förtroende för kollektivtrafiken och kunna bo/bosätta sig i sydöstra Skåne och ändå kunna pendla till och från starka arbetsmarknader fler företag ska vilja etablera sig i sydöstra Skåne då de känner tillförlit att arbetskraft kan pendla till och från arbetsplatsen öka kunskapen om sydöstra Skåne och vårt behov av förbättrad infrastuktur hos beslutsfattare Strategin, med stöd av dess bilaga, ska vägleda medlemskommunerna vad gäller hur, var och när vi väljer att agera när det gäller olika satsningar på infrastruktur i sydöstra Skåne och innehåller prioriteringar inom vägar, järnvägar, kollektivtrafik, cykelvägar, hamnar, IT-infrastruktur och biogas. Justerandes sign

35 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Forts 9 Redovisning/föredragning Samhällsbyggnadschef Jörgen Prahl redovisar följande behov av kompletteringar: - Sidan 15, Järnvägar, lägga till Utreda möjligheten till två samtidiga infarter till Tomelilla... - Sidan 24, Hamnar, lägga till skrivning om Väg Bilaga 1, lägga till Skåneexpressen 4. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign

36 36 av 105 Till SÖSK:s medlemskommuner För beslut i respektive kommun: - en gemensam infrastrukturstrategi för kommunerna i sydöstra Skåne, att gälla fr.o.m. 1 januari 2014 eller så snart samtliga kommuner har godkänt densamma. Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) tog den 5 december 2013 beslut att föreslå sina kommuner Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad att anta en gemensam infrastrukturstrategi. Se bifogade dokument: Följebrev SÖSK:s Infrastrukturstrategi Bilaga 1 - Infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne Bilaga 2 Bilagor till infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne Vänliga hälsningar, Madelene Johansson Samordnare SÖSK (Sydöstra Skånes samarbetskommitté) Telefon: Mobil: Nytt faxnr: E-post: madelene.johansson@sydostskane.se Hemsida: Ny adress: Tobaksgatan 11(Gamla Birgerskolan) Ystad

37 Sida 1 av av 105 Till kommunfullmäktige i: Ystads kommun, Simrishamns kommun Tomelilla kommun, Sjöbo kommun Angående beslut om en gemensam infrastrukturstrategi för kommunerna i sydöstra Skåne, att gälla fr.o.m. 1 januari 2014 eller så snart samtliga kommuner har godkänt densamma Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) tog den 5 december 2013 beslut att föreslå sina kommuner Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad att anta en gemensam infrastrukturstrategi. Detta efter att ha diskuterat strategin och dess innehåll under SÖSK Forum (med kommunernas KSAU), i maj 2013 samt kort under mötet i november Kommunernas tjänstemän har involverats i olika led sedan år 2012, bl.a. genom kommunernas representanter i SÖSK:s infrastrukturutvecklingsgrupp. Med hjälp av strategin vill SÖSK nå en samsyn mellan olika aktörer i våra kommuner om hur vi vill att sydöstra Skåne ska utvecklas gemensamt för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer. Det yttersta målet med strategin är att förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne så att människor ska känna förtroende för kollektivtrafiken och kunna bo/bosätta sig i sydöstra Skåne och ändå kunna pendla till och från starka arbetsmarknader fler företag ska vilja etablera sig i sydöstra Skåne då de känner tillförlit att arbetskraft kan pendla till och från arbetsplatsen öka kunskapen om sydöstra Skåne och vårt behov av förbättrad infrastuktur hos beslutsfattare Strategin, med stöd av dess bilaga, ska vägleda medlemskommunerna vad gäller hur, var och när vi väljer att agera när det gäller olika satsningar på infrastruktur i sydöstra Skåne och innehåller prioriteringar inom vägar, järnvägar, kollektivtrafik, cykelvägar, hamnar, ITinfrastruktur och biogas. Önskas dragning kring ärendet i t.ex. KSAU/KS/KF står SÖSK:s kansli, tillsammans med deltagare i SÖSK:s infrastrukturutvecklingsgrupp, till ert förfogande. Bilagor Bilaga 1 - Infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne Bilaga 2 Bilagor till infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, genom Madelene Johansson Samordnare SÖSK (Sydöstra Skånes samarbetskommitté) Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, Tobaksgatan 11, SE Ystad. Tel: +46 (0) / +46 (0) Fax: +46 (0) e-post: info@sydostskane.se hemsida Simrishamns kommun Sjöbo kommun Tomelilla kommun Ystads kommun

38 38 av 105 NEViViLLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYD STRASKÅNENEViVILLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKT AViViLLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖS LLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖSTRA ÄTTiViLLFÖRBÄTTRARAiNFRASTRUKTURENiS ivillförbättrainfrastrukturenisydöstr ÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖSTRASKÅNEV infrastrukturenisyddöstraskåneöstra LFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖSTRASK 1 infrastrukturstrategi FÖR SYDÖSTRA SKÅNE

39 39 av 105 Vad vill vi uppnå? Det yttersta målet med strategin är att förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne. Människor ska känna förtroende för kollektivtrafiken och kunna bo/bosätta sig i sydöstra Skåne och ändå kunna pendla till och från starka arbetsmarknader. Vidare att fler företag ska vilja etablera sig i sydöstra Skåne då de känner tillförlit att arbetskraft kan pendla till och från arbetsplatsen. SÖSK:s definition av begreppet infrastruktur: vägar, järnvägar, kollektivtrafik, cykelvägar, hamnar, it-infrastruktur samt biogas. Szczecin Berlin Hamburg Swinoujscie Rostock Lübeck Bornholm Ystad Simrishamn Tomelilla Sjöbo Malmö Köpenhamn Lund SÖSK = Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, kommunalråd och oppositionsråd från kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad SÖSK Forum = SÖSK bjuder in kommunernas arbetsutskott (KSAU) 2

40 40 av 105 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Syfte och bakgrund s. 4 Organisation och ansvar s. 6 Avgränsningar s. 7 Målgrupper s. 8 Mål och prioriteringar s. 9 Vägar s. 11 Järnvägar s. 14 Kollektivtrafik s. 17 Cykelvägar s. 20 Hamnar s. 23 It-infrastruktur s. 26 Biogas s. 29 Övergripande risker s. 31 Aktivitetsplan och uppföljning s. 32 3

41 41 av 105 Syfte och bakgrund Vad ska denna gemensamma infrastruktursatsning leda till och vilka effekter vill vi uppnå? Det yttersta målet med strategin är att förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne. Människor ska känna förtroende för kollektivtrafiken och kunna bo/bosätta sig i sydöstra Skåne och ändå kunna pendla till och från starka arbetsmarknader. Vidare att fler företag ska vilja etablera sig i sydöstra Skåne då de känner tillförlit att arbetskraft kan pendla till och från arbetsplatsen. Strategin ska vägleda medlemskommunerna vad gäller hur, var och när vi väljer att agera när det gäller olika satsningar på infrastruktur i sydöstra Skåne. Med hjälp av strategin vill vi nå en samsyn mellan olika aktörer i våra kommuner om hur vi vill att sydöstra Skåne ska utvecklas gemensamt för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer. Det vill säga skapa samsyn för hur vi disponerar våra resurser vad gäller satsningar på infrastruktur i sydöstra Skåne. Detta innebär aktiva val av olika aktiviteter. Strategin ska hjälpa oss att tala med en gemensam röst. Att visa omvärlden att vi arbetar som en region och utvecklar varandras värden och jobbar gemensamt för dessa. Vi tänker stråk snarare än fokus på lokala frågor. Genom att fastställa målsättningarna för det gemensamma arbetet kring infrastruktur frågor ökar förutsättningarna för kommunerna i sydöstra Skåne att bedriva ett effektivt och framgångsrikt arbete kring dessa, som motsvarar de behov som finns på förbättrad infrastruktur i vår del av Skåne. Strategin beräknas börja gälla från och med januari 2014, med revidering vid behov (minst en gång per mandatperiod). Bakgrund Beslut togs i Sydöstra Skånes sammarbetskomitté ( ) om att tillsätta en arbetsgrupp för gemensamma satsningar kring infrastrukturfrågor i sydöstra Skåne, bestående av infrastrukturansvariga från medlemskommunerna. Arbetsgruppen har haft i uppdrag att arbeta fram strategin för infrastruktursatsningar, med en handlingsplan med prioriteringar för gemensamma infrastruktursatsningar i sydöstra Skåne. Mål och prioriteringar för strategin har vuxit fram i diskussioner vid ett antal SÖSK Forum, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott i kommunerna. Därefter har dessa mål bearbetats av SÖSK:s Infrastrukturgrupp samt av nyckelpersoner från medlemskommunerna för att ta fram förslag på åtgärder som behöver genomföras för att nå målen. 4

42 42 av 105 Organisation och ansvar Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) är beställare av infrastrukturstrategin. Kommittén, med två ledamöter från varje kommun (kommunalråd samt oppositionsråd), är det samordnande och i vissa fall beslutande organet inom ärenden som rör kommunernas samarbete inom sydöstra Skåne. Kommittén har bland annat till uppgift att verka för det mellankommunala samarbetet, där infrastrukturfrågor är ett prioriterat område för SÖSK. Två gånger per år anordnas SÖSK Forum, för avstämning och förankring kring prioriterade områden, dit kommunernas kommunstyrelsens arbetsutskott bjuds in. Kommuncheferna i SÖSK är styrgrupp för infrastrukturgruppens arbete samt har det övergripande ansvaret för att strategin förankras och genomförs i respektive kommun. Kommunchefsgruppen har tillsammans med SÖSK:s samordnare det beredande och verkställande ansvaret för de beslut som fattas i Sydöstra Skånes Samarbetskommitté. Infrastrukturgruppen ansvarar för att infrastrukturstrategin genomförs, utvecklas och uppdateras. Gruppen har också ansvar för att samordna gemensamma remissyttrande från SÖSK-kommunerna samt att bevaka händelser i omvärlden vad gäller infrastruktur som är viktiga för SÖSK:s verksamhet och utveckling. En arbetsgrupp för information och kommunikation (kommunikatörer från respektive SÖSK-kommun) bildades våren 2013 med uppdrag att ta fram en kommunikationsplan, inklusive lobbyingarbete, för strategin. Informations- och kommunikationsgruppens ansvar är att samordna och realisera kommunikationsplanen utifrån de resurser SÖSK och kommunerna beslutar om. Arbetsgruppen har också ansvar för att, tillsammans med kommuncheferna, förankra infrastrukturstrategin i kommunerna. De enskilda kommunerna kan ha egna utpekade ansvarsområden som en del av infrastrukturstrategin. Tydliggörande av ansvar för infrastrukturstrategins genomförande redogörs mer detaljerat i aktivitetsplanen, som är en bilaga. 5

43 43 av 105 Avgränsningar Varje kommun är suverän och i strategin nämns inte de specifika/enskilda kommunala uppdragen kring infrastrukturåtgärder. En stor del handlar om att prata sig samman och organisera sig inför gemensam lobbying för att få in olika objekt i regionala och nationella planer. Det finns inte någon gemensam budget för att genomföra de olika åtgärderna. Det som kräver ekonomiska insatser måste därför in i kommunernas verksamhetsplaner och budgetar för att kunna genomföras. I övrigt ingår arbetet med infrastrukturstrategin i SÖSK:s ordinarie verksamhetsplanering. Dokumentet ska ses som möjliggörare av ett påverkansarbete och skapa en samlad bild av vad vi kan göra i planeringsarbetet. 6

44 44 av 105 Målgrupper Lokalt Kommunpolitiker i våra fyra kommuner Medborgare i våra fyra kommuner Arbetspendlare inom, till och från våra fyra kommuner Anställda i våra fyra kommuner Regionalt Regionpolitiker Tjänstemän från Region Skåne/Skånetrafiken Arbetspendlare inom, till och från våra fyra kommuner Nationellt Riksdagspolitiker Tjänstemän från berörda departement Trafikverket Internationellt Danska, tyska och polska politiker (nationellt och regionalt) Tjänstemän (Bornholm och Själland) EU-parlamentariker 7

45 45 av 105 Mål och prioriteringar Övergripande mål Befolkningen i SÖSK-kommunerna ska känna förtroende för sydöstra Skånes infrastruktur. Öka kunskapen om sydöstra Skåne och dess behov av förbättrad infrastruktur hos beslutsfattare som till exempel Region Skåne/Skånetrafiken, Trafikverket, riksdagspolitiker, Näringsdepartementet med flera Politiker och tjänstemän i SÖSK-kommunerna ska känna till de prioriterade målen och budskapen i infrastrukturstrategin. 8

46 46 av 105 Tematiska mål inom områdena Vägar Järnvägar Kollektivtrafik Cykelvägar Hamnar It-infrastruktur Biogas Strategin är disponerad utifrån att ge svar på frågorna: VAD ska vi göra framöver? VARFÖR dessa prioriteringar? HUR ska vi göra det? VEM ska göra det? (För tids- och aktivitetsplan, se bilaga 2.) 9

47 47 av 105 Vi vill ha säkra och snabba vägar i sydöstra Skåne E65 10

48 48 av 105 Vad? Hur? Varför? Vad ska vi prioritera? Väg väg Sjöbo Tomelilla Simrishamn Väg väg Ystad Tomelilla Kristianstad Markaryd Väg väg eller 2+2 Ystad Sjöbo Höör E65 byggs ut till motorväg i hela sin sträckning Ystad Malmö Dragongatan Ystad Upprustning för säker väg till och från Ystads hamn till E65 Varför dessa prioriteringar? Väg väg Sjöbo Tomelilla Simrishamn Väg 11 utgör en viktig regional öst-västlig förbindelse som knyter samman Österlen med Malmö Lundområdet. Vägen har stor regionalpolitisk betydelse. Viktiga målpunkter längs vägen är Malmö, Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn. För att öka trafiksäkerheten på väg 11 sträckan Sjöbo Tomelilla Gärsnäs är det av största vikt att det byggs en mötesfri väg. Status: Väg 11 Tomelilla Gärsnäs, förstudie genomförd. Finnansiering saknas för hela sträckan. Etapputbyggnader kan bli aktuella. Sjöbo Tomelilla är upptaget som objekt i RTI (regional transportinfrastrukturplan) Väg väg Ystad Tomelilla Kristianstad Markaryd Väg 19 går från Ystad i söder vidare till norra Skåne. Det är en viktig regional länk och även en viktig väg för godstrafik. Vägen genom Stora Herrestad är smal och kurvig. Fotgängare och cyklister tvingas att vistas på samma väg som bilar och lastbilar. Trafiksäkerheten är mycket låg. 90 procent av trafiken inne i Stora Herrestad är genomfartstrafik. Vägen blir mötesfri, så kallad 2+2 väg, och dras öster om Stora Herrestad. I korsningen Björkvallsvägen/väg 19 och Norra Fältvägen/väg 19 byggs särskilda körfält för trafik som ska svänga vänster. Status: För väg 19 förbi Stora Herrestad pågår revidering av arbetsplan. Byggstart planeras till Väg väg eller 2+2 Ystad Sjöbo Höör Riksväg 13 går mellan nordvästra och sydöstra Skåne och används bland annat för transporter till och från Ystads hamn och är en rekommenderad led för transport av farligt gods. Längs väg 13 från Ystads hamn gick år 2005 cirka lastbilstransporter. Vägavsnittet vid Assmåsa är byggt på risbädd och riskerar sjunka ner i kärret. Dessutom drabbas vägen ofta av sprickor i beläggningen. På vägavsnittet finns en snäv kurva, där sikten är ordentligt begränsad. Status: Väg 13 förbi Assmåsa planeras starta 2019, förstudie genomförd. Framtagande av vägplan påbörjas

49 49 av 105 E65 byggs ut till motorväg i hela sin sträckning Ystad Malmö E65 mellan Malmö och Ystad är en viktig länk både för godstrafiken till och från Ystad och för trafiken till och från Malmö Sturup Airport. På sikt måste hela sträckningen Ystad Malmö byggas ut till motorväg. I första hand är en utbyggnad av vägavsnittet mellan Svedala och Börringe till motorväg nödvändig. Status: E65 Svedala Börringe planeras , vägutredning för tillåtlighet (miljöprövning). Dragongatan Ystad upprustning för säker väg till och från Ystads hamn E65 Upprustning av E65 (Dragongatan) är viktig för en säker väg till/från Ystads hamn. Dragongatan mellan Kristianstadsvägen och väg 9 har en betydande mängd internationell genomfartstrafik mot hamnen. Dragongatan är också ett viktigt stråk för den regionala trafikförsörjningen, en viktig koppling vidare till Österlen, samt är en en del av Ystads stadsgatunät. I snitt passerar varje dygn över bilar. Den allmänna trafikökningen och ökad verksamhet i hamnen kommer att ge ytterligare belastning på Dragongatan. Status: Ystads kommun och Trafikverket håller på med en så kallad åtgärdsvalsstudie för hela Dragongatan, även delen Södra Dragongatan. Trafikverket har sju miljoner avsatta för detta under Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser I översikts- och detaljplaner peka ut vägar som är viktiga för den regionala utvecklingen. Reservera mark för vägutbyggnader. Samverka med grannkommunerna och ta hänsyn till mellankommunala intressen. Planera enligt fyrstegsprincipen. 1. Tänk om 2. Optimera 3. Bygg om 4. Bygg nytt Beakta Mobility Management (se inledning i bilaga Statistik och bakgrundsmaterial ). Lobbying/omvärldsbevakning Tala med gemensam röst om vilka objekt vi vill få in i de nationella och regionala planerna, bland annat när det gäller prioriteringar i RTI (regional transportinfrastrukturplan) etc. Representanter från SÖSK-kommunerna medverkar i följande nätverk/grupper: Skånepaketet, Strukturbild Skåne, RTImöten, Tita-projekten. 12

50 50 av 105 Vi vill ha järnvägar med hög kapacitet i sydöstra Skåne Simrishamns hamn Ystads hamn 13

51 51 av 105 Vad? Hur? Varför? VAD ska vi prioritera? Simrishamnsbanan byggs sträckan Simrishamn Tomelilla Sjöbo Dalby Staffanstorp Malmö Mötesplatser på Ystadbanan (Ruuthsbo samt Skabersjö), på sikt dubbelspår Mötesplatser (Gärsnäs och Köpingebro) på Österlenbanan Fjärrblockering på Österlenbanan Två samtidiga infarter till Tomelilla Varför dessa prioriteringar? Simrishamnsbanan byggs sträckan Simrishamn Tomelilla Sjöbo Dalby Staffanstorp Malmö Simrishamnsbanan bidrar till att skapa regional balans genom att knyta samman östra och västra Skåne. En modern järnväg för persontåg ger de tänkta stationsorterna en koppling till det regionala järnvägsnätet samt möjliggör miljövänliga och effektiva resor till arbete/studier. Ett av projektmålen är att restiden Simrishamn-Malmö blir en timme att jämföra med dagens restid en timme och 32 minuter. Status: Järnvägsutredning för sträckan Tomelilla Sjöbo Malmö pågår. För den befintliga järnvägen mellan Tomelilla och Simrishamn kommer det att inledas en förberedande studie om kapacitetsökning. Simrishamnsbanan ligger idag utanför förslaget till nationell plan. Mötesplatser på Ystadbanan (Ruuthsbo samt Skabersjö), på sikt dubbelspår Det råder kapacitetsbrist på Ystadbanan, som idag bara har enkelspår. För att kunna köra Pågatåg med halvtimmestrafik utan att det blir förseningar samt bibehålla kvaliteten i Bornholmstrafiken och godstrafiken, behövs fler platser där tågen kan mötas. Med ökad transportkvalitet på Ystadbanan ges förutsättningar för ökad regional utveckning och förbättrad möjlighet att knyta ihop sydöstra och västra Skåne. Mötesplatser planeras vid Ruuthsbo och Skabesjö, på sikt vill vi ha dubbelspår. Status: Förstudie genomförd för mötesplatser på Ystadbanan i nationella planen, prioriterat järnvägsprojektgrupp 1. Järnvägsplan påbörjas Planeras att genomföras inom Region Skånes tolvårsplanårsplan. Mötesplatser Gärsnäs och Köpingebro på Österlenbanan För att öka banans kapacitet och minska risken för förseningar behövs mötesplatser i Köpingebro och Gärsnäs. Mötesplatserna möjliggör halvtimmestrafik Simrishamn Tomelilla Malmö. Status: Dessa mötesplatser finns med i Skåne paketet *. 14 *) Region Skånes önskemål till den nationella planen.

52 52 av 105 Fjärrblockering på Österlenbanan Det är en nödvändig åtgärd för att fler tåg ska kunna vara samtidigt på banan och därmed öka kapaciteten och minska risken för förseningar. Behovet av manuella kontroller av tåg på banan minskar/upphör och därmed även kostnaderna för detta. Status: Detta finns med i Skånepaketet. Två samtidiga infarter till Tomelilla Två samtidiga infarter till Tomelilla är en störningsreducerande åtgärd, ökar banans kapacitet och minskar risken för förseningar. Status: Finns ej med i nationella planer. Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser I översikts- och detaljplaner pekas stråk för järnvägar ut som är viktiga för den regionala utvecklingen. Reservera mark för spårutbyggnader och stationer Samverka med grannkommunerna och ta hänsyn till mellankommunala intressen när det gäller infrastruktur som går över kommungränsen. Planera enligt fyrstegsprincipen 1. Tänk om 2. Optimera 3. Bygg om 4. Bygg nytt Beakta Mobility Management (se inledning i bilaga Statistik och bakgrunds material ) Lobbying/omvärldsbevakning Tala med gemensam röst om vilka objekt vi vill få in i de nationella och regionala planerna, bland annat i remissvar vad gäller prioriteringar i RTI etc. Representanter från SÖSK-kommunerna medverkar i följande nätverk/grupper: - Simrishamnsbanenätverket - Skånepaketet - RTI-möten 15

53 53 av 105 Vi vill ha snabb och tillförlitlig kollektivtrafik i sydöstra Skåne 1 timme 16

54 54 av 105 Vad? Hur? Varför? VAD ska vi prioritera? Superexpressbussar i sydöstra Skåne (Simrishamn Sjöbo Lund samt Ystad Tomelilla Kristianstad och Simrishamn Kristianstad) Pendlingsparkeringar (även för cykel) åt alla i sydöstra Skåne Ha minst timmestrafik med rimliga restider* i kollektivtrafiken i sydöstra Skåne *Undersökningar visar att gränsen för vad man kan acceptera som maximal pendlingstid oftast ligger på högst en timmas restid åt vardera hållet. Vi saknar avgångar samt rimliga restider* på Tåg: Kvälls- och nattrafik dagligen klockan Halvtimmestrafik Ystad Simrishamn till klockan 21.30, timmestrafik till klockan Buss: Utöka till halvtimmestrafik måndag fredag klockan på följande sträckor Simrishamn Kristianstad Ystad Tomelilla Kristianstad Simrishamn Tomelilla Sjöbo Lund. Simrishamn Tomelilla Sjöbo Malmö Simrishamn Ystad Varför dessa prioriteringar? Superexpressbussar i sydöstra Skåne Simrishamn Sjöbo Lund samt Ystad Tomelilla Kristianstad Superexpressbussar ska i första hand utredas för Skåneexpressbuss (SkE) 5 Simrishamn- Sjöbo Lund och SkE4 Ystad Kristianstad samt SkE 3 Simrishamn Kristianstad. Mottot är: tänk tåg kör buss! Superexpressbussar kan vara ett alternativ till att med buss skapa ett trafiksystem som har tågets fördelar och som kan skapa utveckling och tillväxt. Status: Ingår i Skånepaketet. 17

55 55 av 105 Pendlingsparkeringar (även för cykel) åt alla i sydöstra Skåne Behovet av pendlarparkeringar ökar bland annat beroende på att man kör bil till kollektivtrafik för att fortsätta resan med tåg/buss. Viktigt med god tillgång till parkeringsplatser och att man får parkera gratis eller för en mindre kostnad. Status: Pendlarparkeringar byggs av kommuner med bidrag från Skånetrafikens RTImedel. Ha minst timmestrafik med rimliga restider klockan i kollektivtrafiken i sydöstra Skåne För att uppnå regional balans i Skåne måste sydöstra Skåne kunna nå stora utbildningsoch arbetsmarknader i västra Skåne med högklassig kollektivtrafik. Status: Dialog med Skånetrafiken pågår. Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser Planera för mötesplatser på Ystad- och Österlenbanan. I översikts- och detaljplaner beaktas behov av stråk för kollektivtrafik. Reservera mark för kollektivtrafikstråk och stationer samt pendlarparkeringar Samverka med grannkommunerna och ta hänsyn till mellankommunala intressen när det gäller infrastruktur som går över kommungränsen. Satsa på tunga kollektivtrafikstråk genom bland annat bussgator och andra bussprioriterade åtgärder. Beakta Mobility Management (se inledning i bilaga Statistik och bakgrundsmaterial ) Lobbying/omvärldsbevakning Tala med gemensam röst mot Region Skåne, för till exempel inrättande av Super expressbussar till sydöstra Skåne och i remissvar för Trafikförsörjningsprogrammet etc. I kommunikationen arbeta för en ökad kollektiv arbetspendling, till exempel genom att uppmuntra arbetsgivare att erbjuda Jojo-kort för tjänsteresor eller räkna in pendlingstid som arbetstid. 18

56 56 av 105 Vi vill cykla tryggt och säkert inom/mellan våra kommuner. 19

57 57 av 105 Vad? Hur? Varför? Vad ska vi prioritera? Cykelleder via Brösarp Kivik Simrishamn Trelleborg Cykelled Hemmestorp Veberöd Stärka möjligheter för cykling till kollektivtrafiknoder samt för arbets- och skolpendling Varför dessa prioriteringar? Cykelleder via Brösarp Kivik Simrishamn Trelleborg En viktig fortsättning på Sydostleden för att kunna knyta samman hela sydöstra Skåne genom ett attraktivt cykelstråk. Detta skapar en cykelled för turistcykling längs kusten samt cykling till arbete/skola och kollektivtrafik. Status: Vissa delar är byggda och resterande delar finns med i regionala planer. Cykelled Hemmestorp Veberöd Projektet förbinder fritidsområdena i Hemmestorp med högklassig kollektivtrafik och service i Veberöd genom att separera gångoch cykeltrafik från biltrafik. Detta skapar ett trafiksäkert cykelstråk. Status: Avsiktsförklaring om genomförande är tecknat mellan Trafikverket och Sjöbo kommun. Stärka möjligheter för cykling till kollektivtrafiknoder samt för arbets- och skolpendling Cyklister ska kunna färdas på säkra, attraktiva och tillgängliga cykelleder. Detta för att stimulera till att andelen resor med cykel till arbetsplatser, skolor, fritidsaktiviteter samt kollektivtrafiknoder ska öka. Cykling leder dessutom till positiva effekter på miljö och folkhälsa. Status: Cykelleder samfinansieras av kommuner och Trafikverket. Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser I översikts- och detaljplaner beaktas behov av gång- och cykelleder Reservera mark för gång- och cykelleder Samverka med grannkommunerna om gång- och cykelleder mellan kommuner Planera för trafiksäker vardagscykling och turistcykling Planera för en trygg cykelmiljö (god belysning, ta bort häckar/buskage på gångoch cykelvägar etc.) Planera för att koppla ihop befintligt cykelnät Särskilt beakta behovet av gång- och cykelvägar till kollektivtrafiken Vid anläggande av 2+1 vägar ska behovet av separat cykelväg beaktas Samverka med Trafikverket kring cykelvägvisningsplanen för Skåne. 20

58 58 av 105 Beakta Mobility Management (se inledning i bilaga Statistik och bakgrundsmaterial ) Lobbying/omvärldsbevakning Tala med gemensam röst om vilka objekt vi vill få in i de nationella och regionala planerna, bland annat i remissvar vad gäller prioriteringar i RTI, cykelvägsplaner etc. Främja nätverk mellan cykelvägsansvariga från respektive kommun. Samordna med Trafikverkets Cykelvägvisningsplan för Skåne för att skylta upp ett nät som binder ihop centralorterna i Skånes kommuner. Samarbeta kring folkhälsofrågan mellan kommunerna, bland annat när det gäller att utveckla skol- och arbetspendling. Samordna utveckling av projekt över verksamhets- och kommungränserna va, it, gång- och cykelleder. I kommunikationen arbeta för att öka arbetspendling med cykel. I kommunikationen arbeta för att uppleva vår region på cykel. 21

59 59 av 105 Vi vill ha goda och hållbara förbindelser för passagerare och gods till och från Ystads och Simrishamns hamnar Ystads hamn Simrishamns hamn 22

60 60 av 105 Vad? Hur? Varför? Vad ska vi prioritera? Satsa på följande infrastruktur till och från Ystads hamn: Dragongatan Ystad, säker väg från Ystads hamn E65 E65 byggs ut till motorväg i hela sin sträckning Ystad Malmö Väg 13 (2+1 väg eller 2+2 Ystad Sjöbo Höör) Industriell hamnverksamhet i Simrishamn Utveckla landningsmöjligheter Väg 11 (2+1 väg Sjöbo Tomelilla Simrishamn) Varför dessa prioriteringar? Satsa på följande infrastruktur till och från Ystads hamn Dragongatan Ystad, Upprustning för säker väg från Ystads hamn E65. Upprustning av E65 (Dragongatan) är viktig för en säker väg till/från Ystads hamn. Dragongatan mellan Kristianstadsvägen och väg 9 har en betydande mängd internationell genomfartstrafik mot hamnen. Dragongatan är också ett viktigt stråk för den regionala trafikförsörjningen, en viktig koppling vidare till Österlen, samt är en en del av Ystads stadsgatunät. I snitt passerar varje dygn över bilar. Den allmänna trafikökningen och ökad verksamhet i hamnen kommer att ge ytterligare belastning på Dragongatan. Status: Ystads kommun och Trafikverket håller på med en så kallad åtgärdsvalsstudie för hela Dragongatan, även delen Södra Dragongatan. Trafikverket har sju miljoner avsatta för detta under E65 byggs ut till motorväg i hela sin sträckning Ystad Malmö. E65 mellan Malmö och Ystad är en viktig länk både för godstrafiken till och från Ystad och för trafiken till och från Malmö-Sturup Airport. På sikt måste hela sträckningen Ystad Malmö byggas ut till motorväg. I första hand är en utbyggnad av vägavsnittet mellan Svedala och Börringe till motorväg nödvändig. Status: E65 Svedala Börringe planeras , vägutredning för tillåtlighet (miljöprövning). Väg 13 (2+1 väg eller 2+2 Ystad Sjöbo Höör) Riksväg 13 går mellan nordvästra och sydöstra Skåne och används bland annat för transporter till och från Ystads hamn*. Upprustning av riksväg 13 är viktig då en väldigt stor del av godset till och från Polen tar denna väg. Ystads hamn är den största hamnen i Sverige avseende färjetrafik med Polen**. Status: Väg 13 förbi Assmåsa planeras starta 2019, förstudie genomförd. Framtagande av vägplan påbörjas * Rekommenderad led för transport av farligt gods. ** Längs väg 13 från Ystads hamn gick år 2005 cirka lastbilstransporter.

61 61 av 105 Industriell hamnverksamhet i Simrishamn Utveckla landningsmöjligheten Utveckla och säkerställa landningsplatser för fisk i Simrishamns hamn. Status: Simrishamns kommun planerar att bygga en ny isfabrik på den södra piren, då is och kyla är ett måste vid fiskhantering för säker förvaring för vidare distribution Beräknas vara klar hösten Väg 11 (2+1 väg Sjöbo Tomelilla Simrishamn) Väg 11 utgör en viktig regional östvästlig förbindelse som knyter samman Österlen med Malmö Lundområdet. Vägen har stor regionalpolitisk betydelse. Viktiga målpunkter längs vägen är Malmö, Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn.För att öka trafiksäkerheten på väg 11 sträckan Sjöbo Tomelilla Gärsnäs är det av största vikt att det byggs en mötesfri väg. Status: Väg 11 Tomelilla Gärsnäs, förstudie genomförd. Finnansiering saknas för hela sträckan. Etapputbyggnader kan bli aktuella. Sjöbo Tomelilla är upptaget som objekt i RTI-planen Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser I översiktsplan och detaljplan, samt eventuellt ytterligare studier, planera för den växande hamnen i Ystad och den tillkommande färjetrafiken samt utbyggnaden av Dragongatan. I översiktsplan och detaljplan planera för utbyggnad av väg 11 och 13. Beakta Mobility Management, bland annat genom att arbeta för målet att flytta över gods till järnväg (se inledning i bilaga Statistik och bakgrundsmaterial) Lobbying/Omvärldsbevakning Tala med gemensam röst om vilka objekt vi vill få in i de nationella och regionala planerna, bland annat i remissvar vad gäller prioriteringar i RTI etc. 24

62 62 av 105 Vi vill ha 100 Mbit per sekund till alla hushåll i sydöstra Skåne till en rimlig kostnad för slutkunden 25

63 63 av 105 Vad? Hur? Varför? Vad ska vi prioritera? Bredband på landsbygden (marknaden sköter tätorten). Belysa behovet av en bredbandsutveckling i sydöstra Skåne ur ett samhällsperspektiv Varför dessa prioriteringar? Bredband på landsbygden (marknaden sköter tätorten). På landsbygden är det minst troligt att marknaden kommer att göra investeringar som möjliggör bredband med 100 Mbit per sekund. De geografiska områden som erbjuder bredband av hög kapacitet är mer attraktiva för boende och för näringslivet än de som inte har det. Tillgång till bredband är lika viktigt för företagande och boende som väg- och elnät. (Ur Skånes bredbandsstrategi). Status: Flera lokala och regionala bredbandsprojekt pågår. Ett stort antal boende på landsbygden i sydöstra Skåne har möjligheter att ansluta till bredband, om man är beredd på att betala anslutningsavgiften som varierar mellan kronor. Belysa behovet av en bredbandsutveckling i Sydöstra Skåne ur ett samhällsperspektiv. Många är idag nöjda med de uppkopplingar de kan få med ADSL eller det mobila nätet och anser att det är för dyrt att betala för fiber till sitt hushåll genom gemensamma byprojekt. Utvecklingen av digitala tjänster och tekniker blir dock allt vanligare och innebär förändringar i vårt beteende och tiden vi är uppkopplade på internet. Bredband är den fysiska infrastrukturen som ger oanade möjligheter i det digitaliserade samhället. Nyttan för både den enskilde användaren och för samhället kan vi knappt överskåda. Den ligger i alla de användningsområden som digitala tjänster erbjuder nu och i framtiden och som enbart nås via en snabb bredbandsuppkoppling. (Ur Bredbandsstrategi för Skåne) Status: Det upplevda behovet är idag lågt, och många väljer att inte ansluta till bredband trots att möjligheter ges. Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser Kommunerna ska verka för att näten byggs och hålls öppna för alla som önskar nyttja dem. I samband med grävningsarbeten (till exempel för vatten och avlopp) i olika sammanhang beakta möjligheten att samtidigt lägga ner tomrör för framtida möjlighet att lägga fiber i dem. Stötta marknadens etablering i tätorten och flexibelt tillvarata lokala initiativ. Stötta bredbandsinitiativ på landsbygden byggda på lokalt engagemang. 26

64 64 av 105 Lobbying/omvärldsbevakning Optimera insatser genom samverkan över kommungränserna. Träffar bör initieras mellan kommunala representanter för att samordna/informera varandra om itinfrastrukturarbetet i respektive kommun. Aktivt bevaka möjligheter att öka utbyggnadstakten med olika stöd och bidrag. Synkronisera arbetet med Bredbandsstrategin för Skåne. Samverka med näringsliv, invånare, byaföreningar, grannkommuner, regionen, länet och marknadens aktörer. Undersöka möjligheten att SkåNet får utökat uppdrag när det gäller den fortsatta utbyggnaden. 27

65 65 av 105 Vi vill ha biogasproduktion och tankställen i sydöstra Skåne E65 28

66 66 av 105 Vad? Hur? Varför? Vad ska vi prioritera? Upprätta produktionsanläggning/ar i sydöstra Skåne Ökad tillgänglighet till tankställe för kommuninvånare max 20 km till ett tankställe Depå för tankning av tunga fordon Varför dessa prioriteringar? Upprätta produktionsanläggning/ar i sydöstra Skåne. Anläggning/ar bör upprättas för att tillgodose behovet av fordonsgas, värme och el i området samt för att kunna försörja omgivande tankställe och depå med biogas och ta hand om gödsel och andra substrat på ett bevarande och hållbart sätt. Status: Planering pågår för biogasproduktion inom sydöstra Skåne. Ökad tillgänglighet till tankställe för kommuninvånarna max 20 km till ett tankställe. Utifrån kommunernas miljömål ska tankställe med gas finnas för att uppnå 100 procent fossilfritt bränsle i Skåne till Status: Biogasmackar har byggts i Tomelilla och Simrishamn, som ekonomisk förening. Ystad har sedan tidigare biogasmack. E-on har sökt medel från Region Skåne om förstudie för stamledningsnät. Depå för tankning av tunga fordon Ökad andel fossilbränslefritt bränsle till transporter. Status: Planering pågår, eventuellt i närheten av Sjöbos återvinningsstation. Hur ska vi göra det? Planeringsinsatser Identifiera och möjliggöra platser för utbyggnad av biogasproduktion och tankställe i sydöstra Skåne. En av de planerade biogasanläggningarna ligger inom Simrishamnsbanans korridor, vilket får beaktas i järnvägsutredningen. Planera och bereda plats för långsamtankning för bussar. Beakta biogasdrift vid upphandling av transporttjänster och fordon. Lobbying/omvärldsbevakning Bilda nätverk och föra dialog med biogasintressenter i sydöstra Skåne, exempelvis Biogas Ystad Österlen och Färs Biogas Ekonomiska förening. Uppmuntra kommunerna att medverka i Färdplan för biogas 2020, med Biogas Syd och Regions Skåne som huvudaktörer. Uppmuntra kommunerna att anta Klimatsamverkan Skånes upprop om 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Kunskapsspridning om biogas och dess nytta. 29

67 67 av 105 Övergripande risker Kommuner med bra resurser kan köpa sig före i planer. Gemensam syn i SÖSK-kommunerna kring medfinansiering viktigt. Om en kommun vill prioritera något som gynnar befolkningen i den egna kommunen men som får negativa konsekvenser för medborgare i delar av sydöstra Skånes kommuner, till exempel restider. Att vi inte får gehör för våra prioriterade objekt, att vi dörmed inte får in dem/ skjuts upp i planer. Hotar Superexpressbussar Simrishamnsbanan? Utvecklingen av hamnarna måste följa omvärlden och de krav som ställs. Vad händer om man inte har resurser/möjligheter till detta? En eventuell utbyggnad av hamnar måste relateras till andra värden, vilket inte alltid är försvarbart. Reglering av fiske kan förändras (EU-beslut) och därmed påverka utvecklingen av hamnarna. Det är många aktörer som är inblandade i såväl nedläggning av fiber till bredband, som ägare av näten. (Så är även fallet med järnvägar, varför detta inte enbart ska ses som en risk.) Vidare är arbetet upplagt på många olika sätt mellan kommunerna, det vill säga många aktörer med olika lösningar kan vara såväl en fördel för att skapa unika lösningar, som ett hinder när det gäller att öka samarbetet i frågan mellan kommunerna. Omvärlden förändras snabbt när det gäller bredband, med andra faktorer som vi inte styr över, om några år gäller kanske annan teknik. Kommuninvånare väntar in nya metoder för bredband, med förhoppningen att det ska vara billigare än fiber. Biogas innebär en säkerhetsrisk/ brandrisk. Produktionsplats av biogas ger ökade transporter som kan ge upphov till buller, lukt etc. som kan ses som störande för boende i området. 30

68 68 av 105 Aktivitetsplan och uppföljning Strategin antas på SÖSK:s kommittémöte den 5 december 2013, för att därefter förankras ytterligare i medlemskommunerna. Strategin börja gälla den 1 januari 2014, och gäller därefter tills vidare och revideras vid behov. Dock minst en gång per mandatperiod. Strategin gäller under förutsättning att medlemskommunernas respektive kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelse godkänt densamma. I bifogad aktivitetsplan synliggörs ansvarsfördelningen VEM det är som har uppföljningsansvaret för att åtgärder genomförs och att olika perspektiv beaktas/checkas av. Till detta kommer även en kommunikationsplan för strategin att arbetas fram. Uppföljning Sydöstra Skånes Samarbetskommitté kommer att följa upp infrastrukturstrategin i sina delårs-/helårsrapporter. 31

69 69 av SÖSK 5 december 2013

70 70 av 105 Bilagor 1 infrastrukturstrategi FÖR SYDÖSTRA SKÅNE

71 71 av 105 Innehåll Bilaga 1 Statistik och bakgrundsmaterial Vägar s. 4 Järnväg s. 4 Kollektivtrafik s. 5 Cykelväg s. 8 Hamnar s. 9 It-infrastruktur s. 11 Biogas s. 11 Bilaga 2 Aktivitetslista för förverkligande av strategin Genomförande s. 13 Uppföljning och spridning s. 13 Samordning s. 13 Finansiering s. 14 Checklista s. 14 Bilaga 3 Extern finansiering Möjligheter till stöd via EU:s fonder och program s. 17 Möjligheter till extern finansiering utifrån teman s. 18 SÖSK = Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, kommunalråd och oppositionsråd från kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad SÖSK Forum = SÖSK bjuder in kommunernas arbetsutskott (KSAU) 2

72 72 av 105 Bilaga 1 Statistik och bakgrundsmaterial 3

73 73 av 105 Övergripande Region Skåne och Trafikverket arbetar med att vidareutveckla och genomföra ett program för Mobility Management för Skåne. Ett koncept för att främja hållbara transporter och bland annat påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. För att minska transportsektorns miljöbelastning krävs till exempel ett synsätt med tidig planering av resor samt minskning av transporter/efterfrågan på transporter. Vägar st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne pendlar ut pendlar in Trafikflöde fordon per årsmedeldygn fordon väg 11 öster om Tomelilla fordon väg 11 öster om Sjöbo fordon väg 11 väster om Sjöbo fordon väg 19 norr om Ystad fordon väg 13 söder om Sjöbo fordon E65 väster om Ystad Restid med bil - Simrishamn Malmö 1 timme 20 minuter - Tomelilla Malmö 58 minuter - Ystad Malmö 44 minuter - Sjöbo Malmö 43 minuter - Simrishamn Lund 1 timme 18 minuter - Tomelilla Lund 51 minuter - Ystad Lund 49 minuter - Sjöbo Lund 35 minuter Rapport från Vägverket Genomsnittlig förbrukning för bensin- och dieseldrivna personbilar, 7,1 l/100 km = 174 g CO2/km = 0,174 g/m. Ex: 0,174 * 10 m * pers. bilar (2012) = 843,2 kg CO2 /år ~0,8 ton. Järnväg st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne pendlar ut pendlar in Vi har åtta järnvägsstationer i sydöstra Skåne: Simrishamn Gärsnäs Smedstorp Lunnarp Tomelilla Köpingebro Ystad Svarte 4

74 74 av 105 Kollektivtrafik Vi är så här många som pendlar ut: st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne Simrishamn Sjöbo Tomelilla Ystad Så här många pendlar till oss i sydöstra Skåne: 9105st Simrishamn Sjöbo Tomelilla Ystad Resande på Ystad-Österlenbanan 2011 och Resandeökningen på banan är den högsta på Skånes Pågatågslinjer Station Hösten 2011 Hösten 2012 Procentuell ökning Svarte ,1 Ystad ,2 Köpingebro ,2 Tomelilla ,9 Lunnarp ,7 Smedstorp ,7 Gärsnäs ,3 Simrishamn ,3 Totalt SÖSK ,4 Antalet resenärer per år för linje 176 Sjöbo Malmö, Skåne expressen 5 Simrishamn Sjöbo Lund och SkE6 Ystad Sjöbo Lund. Resenärerna på linje 176 har ökat 224 procent på tio år, Skåneexpressen 5 har ökat med 46 procent och Skåneexpressen 6 med 45 procent mot svarande tid. Antal bussresenärer per år och linje. Linje % 16.8% SE % 14.6% SE % 4.2% 5

75 75 av 105 Tillgänglighet med kollektivtrafik till Malmö Restiden för stora delar av sydöstra Skåne är över 90 minuter. Ystad ligger i intervallet minuter, Tomelilla och Sjöbo ligger i intervallet minuter. Tillgänglighet med kollektivtrafik till Lund Även här har stora delar av sydöstra Skåne över 90 minuter restid. Ystad och Tomelilla ligger i intervallet minuter. Sjöbo ligger i intervallet minuter. Hela sydöstra Skåne har längre restid med kollektivtrafik till Lund än vad till exempel Hässleholm har. 6

76 76 av 105 Tillgänglighet med kollektivtrafik till Kristianstad. Norra delarna av Simrishamns och Tomelilla kommuner ligger i intervallet minuter. Ystad, Simrishamn och Sjöbo ligger i intervallet minuter och Tomelilla i intervallet minuter. Tillgängligheten med kollektivtrafik till Ystad. Den största delen av sydöstra Skåne ligger i intervallet 0 30 minuter. 7

77 77 av 105 Cykelväg Gång- och cykelväg mellan Vitemölla och Haväng planeras att byggas tidigast Vägutredning pågår. Brösarp Kivik Simrishamn Trelleborg: Delen Brösarp Kivik är prioriterad av Tomelilla och Simrishamns kommuner. Delen Kåseberga Hammar är OBS prioritet ENDASTettARBETSDOKUMENT för Ystad och därefter ingår etappen Kåseberga Hammar SkilStrategin är beslutad av Sydöstra Skånes Samarbetskommitté och gäller tills vidare. linge på denna sträcka. Hamnar Ystad hamn är Sveriges tredje största färjepassagerarhamn, den femte största avseende lastfordon och den tionde när det gäller den totala mängden gods. Ystad hamn är den största hamnen i Sverige avseende färjetrafik med Polen. Ystad hamn är en mycket viktig hamn för dansk inrikestrafik med fler än 95% av samtliga resenärer som reser till ön med färja, och ett viktigt komplement för godstransporter. 8 på turismen i Ystad i och med att förbindelserna till Ystads hamn har en positiv inverkan Bornholm och Polen finns här. Utvecklingen i Ystads hamn har gått stadigt framåt under många år, även under

78 78 av 105 Hamnar Ystads hamn är Sveriges tredje största färjepassagerarhamn, den femte största avseende lastfordon och den tionde när det gäller den totala mängden gods. Ystads hamn är den största hamnen i Sverige avseende färjetrafik med Polen. Ystads hamn är en mycket viktig hamn för dansk inrikestrafik med fler än 95 procent av samtliga resenärer som reser till ön med färja, och ett viktigt komplement för godstransporter. Ystads hamn har en positiv inverkan på turismen i Ystad i och med att förbindelserna till Bornholm och Polen finns här. Utvecklingen i Ystads hamn har gått stadigt framåt under många år, även under lågkonjunkturer och andra ekonomiska kriser i vår närhet. Ystads hamn bidrar till att infrastruktursatsningar har kunnat göras i till exempel järnvägen och E65:an. Ystads hamn är utsedd till Comprehensive Port inom EU och är ett av sex logistiklägen i Skåne som Region Skåne utpekar. Utvecklingen för Ystads hamn de närmaste åren ser ut att vara positiv avseende volymutvecklingen. Fler färjor beräknas anlöpa hamnen, ytterligare en tillkom så sent som februari 2013, och med det en stigande volym. Ystads hamn är en av staten utpekad central hamn vilket innebär ett ansvar för staten att tillse att det finns en tillräckligt utvecklad infrastruktur till hamnen, som även klarar en framtida trafikökning. Angående upprustning av E65, Södra Dragongatan: Idag köar hundratals fordon vid bomfällningar och trafikljus vilket skapar långa tider med krypoch tomgångskörning. Ystads kommun har investerat över 300 miljoner kronor sedan 2008, främst i åtgärder som avser att förbättra miljön i hamnen, till exempel världens största landströmsanläggning. Hamnen erbjuder landströmsanslutning till färjor i linjetrafik med hamnliggetid mer än två timmar. Vid en eventuell flytt av hamnverksamheten ut i yttre hamnbassängen skulle en stor miljövinst bli att det går att optimera alla ranger- och körytor så att det blir så kort körsträcka som möjligt för varje fordon. För att minska miljöbelastningen från fordon, framför allt från hamnen, bör man titta på möjligheten att få trafiken att flyta så optimalt som möjligt, det vill säga inte kö vid rödljus och tågbommar då fordonen ofta står på tomgång. 9

79 79 av 105 Volymutveckling Ystads hamn helåret 2012 Totalt Antal Avvikelse procent Gods (ton) ,4 Järnvägsvagnar ,5 Lastbilar ,0 Bussar ,6 Personbilar ,4 Passagerare ,9 Simrishamns hamn är Sveriges största fiskehamn trollingfiskare utgår från hamnen årligen, framför allt under vinterhalvåret. Årligen kommer besökande båtturister till kommunen, flertalet med Simrishamns hamn som mål. Marint centrum finns i Simrishamn och ska vara den plats där entreprenörskap, forskning och omsorg om havsmiljön drivs och korsbefruktas för att främja Östersjöregionen 10

80 80 av 105 It-infrastruktur Den helt dominerande tekniken för bredband idag är ADSL 2. Via kopparledningar sänds signalen med modem (ADSL) som kan ge bandbredder runt 20 Mbit per sekund. Det ska dock noteras att hastigheten avtar med avståndet från telestationen och sjunker ned till cirka två Mbit per sekund på ett avstånd av sex kilometer. Beroende på hur definitionen av bredband förändras över tiden, förändras täckningsgraden i Skåne. Sedan början av 2000-talet har ett regionalt bredbandsnät, BAS-nätet, byggts ut till alla Skånes tätorter. BAS-nätet är en samlande beteckning på fjorton kommunala stadsnät och ett ortssammanbindande nät som ägs av Tele2. Nätet är byggt fram till telestationen i varje ort, vilket ger majoriteten av skåningarna tillgång till en digital abonnentanslutning i kopparledningar, ADSL. (Ur Skånes bredbandsstrategi) Regeringen har tagit fram en Bredbandsstrategi för Sverige som tydliggör politikens inriktning. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att möta dagens utmaningar är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. Det innebär att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit per sekund (Region Skånes mål är 95 procent täckning). Redan 2015 ska 40 procent av hushållen ha nått det målet. Bredbandsguiden en vägledning för kommuner från SKL Kartdatabas och statistik över bredbandsutbyggnaden har SkåNet arbetat fram tillsammans med marknadens aktörer, stadsnät och Region Skåne. SkåNet har även en roll som rådgivare till kommuner och stadsnät. Biogas Planering pågår för bland annat biogasproduktion öster i sydöstra Skåne. En gödselmängd på ton har kartlagts vilket kan ligga till grund för en årlig biogasproduktion motsvarande 55 GWh. 11

81 81 av 105 Bilaga 2 Aktivitetslista för förverkligande av strategin 12

82 82 av 105 Genomförande Detta avsnitt fokuserar på Vem som har uppföljningsansvaret för att strategin genomförs? Följande grupper pekas ut för ett särskilt ansvar: Kommunikationsgruppen (KOM) EU-projektanalysgruppen (EPA) Infrastrukturutvecklingsgruppen (INFRA) SÖSK-samordnaren (SAMORD) Att göra lista: uppdateras kontinuerligt. Detta är version Uppföljning och spridning Layouta informationsmaterial (KOM)» Strategin» Målen» Temablad Förankra och sprid strategins budskap till anställda i kommunerna i sydöstra Skåne (KOM/INFRA) Ta fram plan för attitydförändringar (KOM)» Kollektivtrafik» ökad kollektiv arbetspendling,» Cykelpendling» Öka arbetspendling med cykel Ta fram plan för kunskapsspridning (KOM)» Simrishamnsbanan» Biogas Följa upp infrastrukturstrategin i SÖSK:s delårsrapport/helårsrapport (SAMORD) Samordning Samordna och stötta upp så att nätverk för cykelvägsansvariga inom SÖSK bildas (SAMORD) Samordna och stötta upp så att samarbete inom folkhälsa för att utveckla skol- och arbetspendling initieras (SAMORD) Samordna och stötta upp utvecklingen av projekt inom vatten och avlopp, it, gång- och cykelleder mellan kommunerna i sydöstra Skåne (INFRA) Samordna och stötta upp så att representanter för kommunernas utveckling av it-infrastruktur kan träffas och se över samordningsmöjligheter och optimering av insatser (SAMORD) Undersöka möjligheten att SkåNet får utökat uppdrag när det gäller den fortsatta bredbandsutbyggnaden (SAMORD) Samordna och stötta upp för att bilda nätverk mellan biogasintressenter i sydöstra Skåne (SAMORD) 13

83 83 av 105 Finansiering Undersök möjligheter att söka EU-medel för olika projekt, förslag presenteras för infrastrukturgrupp och SÖSK. (EPA) Checklista för hur strategin kan användas i kommunerna Tala med gemensam röst på regionala/nationella möten använd infrastrukturstrategin och dess informationsmaterial för att vara väl förberedd och lyft fram våra gemensamma objekt. Dela gärna ut informationsmaterial. Ta aktivt ställning till om remissvar ska svaras på gemensamt i SÖSK kontakta din kommuns representant i SÖSK:s infrastrukturgrupp eller SÖSK:s samordnare. Beslut kan i vissa fall ske i SÖSK-kommittén. Tänk på att i översikts- och detaljplaner peka ut objekt som är viktiga för den regionala utvecklingen vägar stråk för järnvägar stråk för kollektivtrafik behov av gång- och cykelleder Planera och reservera mark för vägutbyggnader spårutbyggnader och stationer mötesplatser på Ystad- och Österlenbanan kollektivtrafikstråk, stationer samt pendlarparkeringar gång- och cykelleder trafiksäker vardags- och turistcykling trygg cykelmiljö (god belysning, ta bort häckar/buskage) koppla ihop befintliga cykelnät beakta behov av gång- och cykelvägar till kollektivtrafiken biogasproduktion och tankställen. Ta aktivt ställning till om samverkan med grannkommunerna. Planera enligt fyrstegsprincipen 1. Tänk om 2. Optimera 3. Bygg om 4. Bygg nytt Beakta Mobility Management för att främja hållbara transporter. 14

84 84 av 105 Representant från medlemskommunerna i SÖSK bör finnas med på alla möten kring regionala frågor samordna. Exempel på nätverk/grupper Skånepaketet Strukturbild Skåne RTI-möten ESS Simrishamnsbanenätverket. Arbeta för att it-infrastrukturen utvecklas/byggs ut och hålls öppna för alla att använda Prioritera landsbygden Ta tillvara på lokala initiativ Samordna och planera för att vid till exempel grävningsarbete förbereda för att utveckla it-infrastrukturen. Anta klimatsamverkan Skånes upprop om 100 procent fossilbränselfritt Skåne Information till anställda om tanka biogas/åka kollektivt. Uppmuntra till medverkan i färdplan för biogas

85 85 av 105 Bilaga 3 Extern finansiering 16

86 86 av 105 Möjligheter till stöd via EU:s fonder och program Då det gäller satsningar kring infrastruktur kan ofta flera olika programområden användas under ett genomförande. Exempelvis kan en förstudie/projekt inom Regionalfonden kompletteras med Lokalt Lett Utvecklingsprojekt (LLU) och samma sak gäller övriga programområden beroende på insatsernas karaktär. Vissa utvecklingsområden som till exempel öka kollektivåkandet, samverkan buss/tåg, cykelvägar och tillgänglighet, it och fibernät har goda förutsättningar att genomföras inom till exempel Regionalfonden, Landsbygdsprogrammet (inklusive LLU) och Interreg-programmen. Övriga satsningar, som till exempel biogasprojekt, satsningar på vägar, Simrishamnsbanan och hamnar förutsätter sannolikt mer omfattande förberedelser i form av utredningar och projektering. Dessa kan genomföras som förstudier och projekteringsprojekt inom bland annat : Regionalfonden, Horizont 2020, Interreg, Elena och Connecting Europe Facility (Tidigare TEN-T Marco Polo). Nedan följer exempel på några av EU:s program och fonder, hämtat ur SÖSK:s EU-projektanalys för ELENA ELENA står för European Local Energy Assistance. ELENA täcker kostnader i samband med att förbereda storskaliga investeringsprogram för förnybar energi i städer/kommuner och regioner. Stödet handläggs av Europeiska investeringsbanken. Horisont 2020 Programmet ska bli EU:s flaggskepp då det gäller att stärka Europas konkurrenskraft och får en utökad budget till cirka 80,2 miljarder euro för hela programperioden. Programmet omfattar alla sektorer i EU:s ekonomi som jordbruk, fiske, livsmedel, hälsa, transport, energi särskilt förnybar energi och it. Programmet hanteras av Generaldirektoratet för forskning och innovation i Bryssel. Interreg Europeiska Unionens verktyg för gränsöverskridande samarbete. Skåne deltar i fem Interregprogram i följande geografier: Östersjön (Sekretariat i Rostock), Nordsjön (Sekretariat i Viborg), Öresund-Kattegat-Skagerak (Sekretariat i Köpenhamn), Södra Östersjön (Sekretariat i Gdansk) samt interregionalt samarbete (Sekretariat i Lille, Frankrike). Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att skapa en hållbar utveckling på den skånska landsbygden. Programmet hanteras idag av Länsstyrelsen i Skåne. 17

87 87 av 105 Lokalt Ledd Utveckling (LLU, tidigare LEADER) Leader är en metod inom landsbygdsutveckling som möjliggör för människor från olika delar av samhället att samarbeta för att utveckla sin hembygd. Det som kännetecknar LEADER-projekt är en stark lokal kännedom och förankring, allt utgår från lokala förutsättningar och lokala initiativ, samt samarbete mellan ideell, privat och offentlig sektor. Programmet kommer framöver troligen att hanteras av Jordbruksverket. Connecting Europe Facility (CEF) Fonden för ett sammanlänkat Europa. (Ersätter: TEN-TEA, Marco-Polo) Stödjer infrastrukturprojekt inom tre områden: Energi, Transport och Kommunikationsteknik (Digitala Agendan). Marco Polo var EU:s stödprogram för att främja utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportsystem, med stöd för att minska trafikstockningar och öka transportsystemets miljöprestanda. Regionalfonden (ERUF) Det övergripande målet med programmet är att bidra till en ökad regional konkurrenskraft genom en hållbar utveckling samt fler och starkare företag. Programmet hanteras av Tillväxtverket i Malmö. LIFE+ Programmet Life+ har som syfte att bidra till att genomföra, uppdatera och utveckla EU:s miljöpolitik och miljölagstiftning. Programmet spänner över områden som klimatförändringar, natur och biologisk mångfald, hälsa och livskvalitet samt naturresurser och avfall. Såväl offentliga som privata aktörer kan få stöd av programmet. Programmet fortsätter med en ny omgång under samma namn. Ansvarig myndighet i Sverige är Naturvårdsverket. Ansvarigt Generaldirektorat i Bryssel: Miljö. Svenska Institutet Svenska Institutet bidrar med utvecklingsmedel för såväl förstudier, som reguljära tre-årsprojekt. Förutsättningen är dock ett partnerskap i Östersjöområdet, projektinnehållet kan variera stort. En förstudie på ett år förväntas som regel leda till ett större EU-projekt. Finansieringen idag ligger på cirka kronor för förstudier. Svenska Institutet finansieras av SIDA. 18

88 88 av 105 Nedan följer mer specifikt fokus på några av de olika temaområdena Möjligheter till extern finansiering vägar Extra medel kan erhållas till väginvesteringar i Skåne om till exempel staten lägger avgifter på godstrafiken som passerar genom Skåne. Möjligheter till extern finansiering hamnar Utveckling av hamnar kan göras inom flera programområden; för mindre hamnar med inriktning på fritid och turism har finansiering till förstudier, projektering och även investeringar i vissa fall kunnat göras inom Interreg Södra Östersjöprogrammet. Större insatser som har betydelse för regiondelens sammanhängande infrastruktur kan eventuelt finansieras via TEN-T och Marco- Polo. Här är det dock viktigt att understryka betydelsen av att det handlar om prioriterade infrastrukturlösningar, som stöds såväl regionalt som nationellt (regeringen). Möjligheter till extern finansiering it-infrastruktur Kommunerna har avsatt medel för arbete med att öka tillgängligheten för kommunernas medborgare att få tillgång till bredband. Ystad Energi har projektet Öppet stadsnät i Ystad, Sjöbo kommun har avtal med Teleservice att bygga fiber till alla deras stationer, samt att banker i Sjöbo kommun ställer upp med lån. Tomelilla har landsbygdssatsningar med pengar från Länsstyrelsen. Formerna för bredbandsstöd ändras kontinuerligt. De stödformer som finns att tillgå på nationell nivå är främst avsedda för utbyggnad på landsbygden, vilket i Skåne definieras som boende utanför tätort (mindre än 200 invånare). De nuvarande stödformerna är: Landsbygdsprogrammets stöd till bredbandsutbyggnad, med Länsstyrelserna i respektive län som ansvarig myndighet medfinansiering från Post och Telestyrelsen som kan komplettera stöd från landsbygdsprogrammet stöd för anläggande av kanalisation, med Region Skåne som ansvarig myndighet. (Ur Skånes bredbandsstrategi) I programperioden kunde man söka EU-medel inom Regionalfonden, Insatsområde 2, tillgänglighet, för möjligheter till satsningar på kommunens it-tillgänglighet. Möjligheter till extern finansiering biogas Utveckling av biogas är prioriterat i olika EU-program, olika insatser pågår i flera skånska kommuner. Energikontoret Skåne leder flera av dessa. Life + är EU:s stora finansieringsprogram för miljöprojekt under perioden Beroende på hur projekten inriktas kan även program som Landsbygdsprogrammet och Leader/LLU vara intressanta. Temat förnyelsebara energikällor har en hög prioritet i många program och kommer ännu starkare i nästa programperiod. 19

89 89 av 105 SÖSK 5 december info@sydostskane.se

90 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Ksau 10 Dnr KS 2013/175 Yttrande, mål nr Bertil Nilsson./. Tomelilla kommun angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande i enlighet med kanslichef Christian Björkqvists förslag. Ärendebeskrivning Kanslichef Christian Björkqvist redovisar följande förslag till yttrande i mål angående laglighetsprövning: Tomelilla kommun har förelagts att yttra sig i rubricerat mål. Detta yttrande har behandlats av kommunstyrelsen i Tomelilla kommun den 5 februari, XX, som beslutat att anföra följande. Yrkande Tomelilla kommun yrkar att klagandens yrkande avslås. Grunder Med anledning av Högsta Förvaltningsdomstolens beslut den 12 december 2013 (mål nr ) har kommunfullmäktige i Tomelilla kommun den 16 december 2013, 205, behandlat förslag gällande fastställande av taxor för Ystad-Österlenregionens Miljöförbund. Enligt beslutet har kommunfullmäktige beslutat att fastställa samtliga taxor antagna av Ystad- Österlenregionens Miljöförbund under åren , varefter taxorna uppräknas. I överklagandet har klaganden delat upp sina grunder i två delar. I den första delen, som avser taxorna för 2014, anförs dels att Ärendet och beslutet har tagits under samma dag och har ej varit med i kungörelsen inför mötet så ledamöterna har ej kunnat sätta sig in i handlingarna. och dels att allmänheten ej beretts tillfälle att ställa frågor vid allmänhetens frågestund. Justerandes sign

91 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Forts 10 I denna del vill kommunen anföra följande: Det är riktigt att ärendet ej har varit med i kungörelsen till sammanträdet. Med anledning av detta fattade kommunfullmäktige vid inledningen av sammanträdet beslut om ändringar i föredragningslistan, kommunfullmäktige 177/2013 (se bifogat protokollsutdrag). I enlighet med kommunallagen 5 kap 40, 2 stycket, fattade kommunfullmäktige enhälligt beslut om att ta upp ärendet för avgörande. Enligt nämnda bestämmelse i kommunallagen får därmed ärendet tas upp trots att kungörelse ej skatt. Ärendet var dessutom brådskande med anledning av Högsta Förvaltningsdomstolens beslut och att årsskiftet närmade sig. Ärendet har beretts av kommunstyrelsen den 16 december 2013 (se bifogat protokollsutdrag) som avgett förslag till beslut till kommunfullmäktige. Vad gäller klagandens påstående om allmänhetens frågestund så finns detta ej infört i arbetsordningen för kommunfullmäktige i Tomelilla kommun (arbetsordningen bifogas). Klagandens grund i denna del ska således avslås. I den andra delen av överklagandet anförs att beslutet av kommunfullmäktige har fattas med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna i strid med kommunallagen 2 kap 3. I denna del vill kommunen anföra följande: Kommunen är väl medveten om att det normalt sett inte är förenligt med retroaktivitetsförbudet i kommunallagen 2 kap 3 att fatta beslut om taxor med tillbakaverkande kraft för kommuninvånarna. Detta kräver synnerliga skäl. Så som det aktuella beslutet av kommunfullmäktige är avfattat innehåller det inte heller någon retroaktiv verkan, utan kommunfullmäktige har beslutat att fastställa taxorna med verkan från beslutsdatumet den 16 december och framgent. Att taxorna skulle gälla retroaktivt nämns inte i beslutet. I beslutets sista mening sägs att det inom parentes har angivits vilket/vilka år respektive taxa har börjat gälla, det vill säga vilket år Miljöförbundet har antagit respektive taxa. Genom Högsta Förvaltningsdomstolens beslut har ett tidigare oklart rättsläge vad gäller taxor som beslutats av kommunalförbund klarlagts. Tomelilla kommun har därför beaktat det prejudicerande beslutet vad gäller beslut om taxor tagna efter Högsta Förvaltningsdomstolens beslut. Vad tillämpning av regeringsformens bestämmelse om lagprövning innebär behandlas i Justerandes sign

92 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 januari av 105 Forts 10 Regeringsformen En kommentar av Thomas Bull och Fredrik Sterzel, SNS Förlag Där sägs på sidan 273 bl a. Konsekvensen av att en domstol vid lagprövning finner en föreskrift stå i strid med högre rätt är att föreskriften inte får tillämpas. Den underkänns eller undanröjs således inte, utan kvarstår som gällande föreskrift till dess den upphävs i stadgad ordning (t ex genom ny lag). Enligt detta resonemang bör taxan alltså inte ses som en nullitet, alltså att den aldrig har funnits, utan den har varit gällande, kunnat lagligen tillämpas och är formellt gällande även efter Högsta Förvaltningsdomstolens beslut. Högsta Förvaltningsdomstolens beslut får tolkas så att tillämpningen av en sådan taxa som skett innan detta beslut kan sägas vara lagligen grundad. De av Miljöförbundet antagna taxorna har vunnit laga kraft, har formellt varit gällande och har lagligen tillämpats under ett antal år, åtminstone fram till tidpunkten för Högsta Förvaltningsdomstolens beslut. De avgiftsskyldiga har varit införstådda med att avgifter ska utgå och vilka avgiftsnivåer som gällt. Klagandens grund i denna del ska således avslås. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign

93 93 av 105 Tomelilla den 21 januari 2014 Dnr KS 2013/175 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Förvaltningsrätten i Malmö Box Malmö Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Christian Björkqvist Kanslichef Direkt Mobil christian.bjorkqvist@tomelilla.se Yttrande, mål nr Bertil Nilsson./. Tomelilla kommun angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Tomelilla kommun har förelagts att yttra sig i rubricerat mål. Detta yttrande har behandlats av kommunstyrelsen i Tomelilla kommun den 5 februari, XX, som beslutat att anföra följande. Yrkande Tomelilla kommun yrkar att klagandens yrkande avslås. Grunder Med anledning av Högsta Förvaltningsdomstolens beslut den 12 december 2013 (mål nr ) har kommunfullmäktige i Tomelilla kommun den 16 december 2013, 205, behandlat förslag gällande fastställande av taxor för Ystad-Österlenregionens Miljöförbund. Enligt beslutet har kommunfullmäktige beslutat att fastställa samtliga taxor antagna av Ystad-Österlenregionens Miljöförbund under åren , varefter taxorna uppräknas. I överklagandet har klaganden delat upp sina grunder i två delar. I den första delen, som avser taxorna för 2014, anförs dels att Ärendet och beslutet har tagits under samma dag och har ej varit med i kungörelsen inför mötet så ledamöterna har ej kunnat sätta sig in i handlingarna. och dels att allmänheten ej beretts tillfälle att ställa frågor vid allmänhetens frågestund. I denna del vill kommunen anföra följande: Det är riktigt att ärendet ej har varit med i kungörelsen till sammanträdet. Med anledning av detta fattade kommunfullmäktige vid inledningen av sammanträdet beslut om ändringar i föredragningslistan, kommunfullmäktige 177/2013 (se bifogat protokollsutdrag). I enlighet med kommunallagen 5 kap 40, 2 stycket, fattade kommunfullmäktige 1 (3)

94 94 av 105 enhälligt beslut om att ta upp ärendet för avgörande. Enligt nämnda bestämmelse i kommunallagen får därmed ärendet tas upp trots att kungörelse ej skatt. Ärendet var dessutom brådskande med anledning av Högsta Förvaltningsdomstolens beslut och att årsskiftet närmade sig. Ärendet har beretts av kommunstyrelsen den 16 december 2013 (se bifogat protokollsutdrag) som avgett förslag till beslut till kommunfullmäktige. Vad gäller klagandens påstående om allmänhetens frågestund så finns detta ej infört i arbetsordningen för kommunfullmäktige i Tomelilla kommun (arbetsordningen bifogas). Klagandens grund i denna del ska således avslås. I den andra delen av överklagandet anförs att beslutet av kommunfullmäktige har fattas med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna i strid med kommunallagen 2 kap 3. I denna del vill kommunen anföra följande: Kommunen är väl medveten om att det normalt sett inte är förenligt med retroaktivitetsförbudet i kommunallagen 2 kap 3 att fatta beslut om taxor med tillbakaverkande kraft för kommuninvånarna. Detta kräver synnerliga skäl. Så som det aktuella beslutet av kommunfullmäktige är avfattat innehåller det inte heller någon retroaktiv verkan, utan kommunfullmäktige har beslutat att fastställa taxorna med verkan från beslutsdatumet den 16 december och framgent. Att taxorna skulle gälla retroaktivt nämns inte i beslutet. I beslutets sista mening sägs att det inom parentes har angivits vilket/vilka år respektive taxa har börjat gälla, det vill säga vilket år Miljöförbundet har antagit respektive taxa. Genom Högsta Förvaltningsdomstolens beslut har ett tidigare oklart rättsläge vad gäller taxor som beslutats av kommunalförbund klarlagts. Tomelilla kommun har därför beaktat det prejudicerande beslutet vad gäller beslut om taxor tagna efter Högsta Förvaltningsdomstolens beslut. Vad tillämpning av regeringsformens bestämmelse om lagprövning innebär behandlas i Regeringsformen En kommentar av Thomas Bull och Fredrik Sterzel, SNS Förlag Där sägs på sidan 273 bl a. Konsekvensen av att en domstol vid lagprövning finner en föreskrift stå i strid med högre rätt är att föreskriften inte får tillämpas. Den underkänns eller undanröjs således inte, utan kvarstår som gällande föreskrift till dess den upphävs i stadgad ordning (t ex genom ny lag). Enligt detta resonemang bör taxan alltså inte ses som en nullitet, alltså att den aldrig har funnits, utan den har varit gällande, kunnat lagligen tillämpas och är formellt gällande även efter Högsta Förvaltningsdomstolens beslut. Högsta Förvaltningsdomstolens beslut får tolkas så att tillämpningen av en sådan taxa som skett innan detta beslut kan sägas vara lagligen grundad. 2 (3)

95 95 av 105 De av Miljöförbundet antagna taxorna har vunnit laga kraft, har formellt varit gällande och har lagligen tillämpats under ett antal år, åtminstone fram till tidpunkten för Högsta Förvaltningsdomstolens beslut. De avgiftsskyldiga har varit införstådda med att avgifter ska utgå och vilka avgiftsnivåer som gällt. Klagandens grund i denna del ska således avslås. Kommunledningskontoret Christian Björkqvist Kanslichef Bilagor: 1 Protokollsutdrag, kommunfullmäktiges beslut 205/ Protokollsutdrag, kommunfullmäktiges beslut 177/ Protokollsutdrag, kommunstyrelsens beslut 222/ Arbetsordning för kommunfullmäktige i Tomelilla kommun 3 (3)

96 av (5) Avdelningen för juridik Staffan Wikell HFD:s beslut 12 december 2013 en fråga om vem som ska fatta beslut om vissa taxor för verksamhet i kommunalförbund Sammanfattning Högsta förvaltningsdomstolen HFD har kommit med ett viktigt klargörande kring vilket organ som ska besluta om en taxa för livsmedelskontroll när verksamheten har överlämnats till ett kommunalförbund. HFD har genom beslutet slagit fast att det är de ingående medlemskommunerna inte kommunalförbundet som ska fatta beslut om taxan för verksamhet som grundas på bemyndigande till en kommun i lag eller förordning. HFD konstaterar i sitt beslut att 8 kap. regeringsformen ska tolkas så att den föreskriftsrätt som delegerats till en kommun inte följer med över till kommunalförbundet om verksamheten bedrivs där. HFD:s beslut innebär att det är fullmäktige i respektive medlemskommun som med stor skyndsamhet - bör fatta nya beslut om taxor för bl.a. kommunal livsmedelskontroll, annan myndighetstillsyn och myndighetsutövning för 2014, om gällande taxor tidigare beslutats av ett kommunalförbund. Varje taxa ska då omfatta den egna kommunens kontrollsubjekt. Sammanfattning av Högsta Förvaltningsdomstolens beslut Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett beslut den 12 december 2013 (mål ) fastställt att en taxa för bl.a. kommunal livsmedelskontroll inte fick tillämpas i ett särskilt fall på den grunden att det bakomliggande taxebeslutet, som fattats av ett kommunalförbund, saknade grundlagsstöd. Målet gällde ett överklagat beslut om kontrollavgift i ett enskilt fall för offentlig livsmedelskontroll. Taxan som avgiften grundade sig på hade beslutats av ett kommunalförbund och enligt HFD får en kommun, som med stöd av 8 kap. 9 eller 10 regeringsformen tilldelats viss föreskriftsrätt, inte utan uttryckligt stöd i grundlag delegera sin föreskriftsrätt till någon annan, ej heller till ett kommunalförbund. Sådant grundlagsstöd finns ej enligt HFD och eftersom taxan inte var beslutad av ett behörigt organ så fick den inte tillämpas i målet. Däremot upphävdes inte taxan. HFD grundade sitt beslut på bestämmelsen om s.k. lagprövning i 11 kap 14 regeringsformen. Bestämmelsen stadgar att om en domstol finner att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

97 97 av (5) föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Innebörden av tillämpning av lagprövning enligt 11 kap 14 är att en föreskrift som i och för sig är gällande inte får tillämpas framdeles. Beslutet gällde här taxa för kommunal livsmedelskontroll. Det finns anledning att räkna med att det hade blivit samma utgång om målet gällt tillämpning av någon annan taxa för prövning eller tillsyn som grundats på ett bemyndigande i lag eller förordning och beslutet hade fattats av ett kommunalförbund. Närmare om taxan för livsmedelskontroll Enligt 3 första stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter skall en kontrollmyndighets kostnader för normal offentlig kontroll av livsmedel täckas av en årlig avgift. I tredje stycket i samma paragraf anges att första stycket i paragrafen innebär en skyldighet för kommunerna att ta ut en årlig avgift för att täcka kommunens kostnader. Bestämmelsen innebär således både ett bemyndigande och en skyldighet att ta ut avgift. I 6 i förordningen stadgas att avgiften fastställs av kontrollmyndigheten och om kontrollmyndigheten är en kommun skall avgiften fastställas av den kommunala nämnd som utför kontrollen på grundval av en taxa som kommunfullmäktige bestämmer. Vad innebär HFD:s beslut i de fall där taxor för livsmedelskontroll och taxor för annan tillsyn är beslutade av ett kommunalförbund Vad tillämpning av regeringsformens bestämmelse om lagprövning innebär behandlas i Regeringsformen En kommentar av Thomas Bull och Fredrik Sterzel, SNS Förlag Där sägs på sidan 273 bl a. Konsekvensen av att en domstol vid lagprövning finner en föreskrift stå i strid med högre rätt är att föreskriften inte får tillämpas. Den underkänns eller undanröjs således inte, utan kvarstår som gällande föreskrift till dess den upphävs i stadgad ordning (t ex genom ny lag). Enligt detta resonemang bör taxan alltså inte ses som en nullitet, alltså att den aldrig har funnits, utan den har varit gällande, kunnat lagligen tillämpas och är formellt gällande även efter HFD:s beslut. HFD:s beslut får tolkas så att tillämpningen av en sådan taxa som skett innan detta beslut kan sägas vara lagligen grundad. Genom HFD:s beslut har ett delvis oklart rättsläge vad gäller taxor avseende livsmedelskontroll beslutade av kommunalförbund klarlagts. Det innebär att beslut som fattas efter HFD:s beslut måste beakta det prejudicerande uttalandet. Nya beslut om taxor för 2014 i medlemmarnas fullmäktige Enligt HFD:s beslut är den aktuella taxan beslutad av ett icke behörigt organ. Det är alltså inte det sakliga innehållet i taxan i sig som är felaktigt utan att den är beslutad

98 98 av (5) av fel organ vilket gör att den inte får tillämpas. Fullmäktige i varje medlemskommun måste därför med stor skyndsamhet fatta beslut om taxor för kommunal livsmedelskontroll, annan myndighetstillsyn och myndighetsutövning för 2014, i de fall gällande taxor tidigare beslutats av kommunalförbund. Varje taxa kommer då att omfatta den egna kommunens kontrollsubjekt. Om det nya taxebeslutet är identiskt med den taxa som gällt för 2013 bör det nya beslutet kunna ges retroaktiv verkan från den 1 januari 2014, se avsnittet nedan om retroaktiva beslut. Om beslutet däremot innehåller avgiftshöjningar eller andra nya pålagor för de avgiftsskyldiga så bör dessa delar inte ges retroaktiv verkan utan gälla tidigast från beslutets datum och framåt i tiden. Om taxebeslut av något skäl ändå behöver ges retroaktiv verkan bör att besluten delas upp i dels ett beslut om taxa för 2014 som gäller från beslutets datum och framåt, dels ett beslut om retroaktivitet för samma taxa från den 1 januari 2014 fram till beslutets datum. Retroaktivitetsförbudet i kommunallagen I 2 kap 3 kommunallagen (KL) finns ett retroaktivitetsförbud. Det innebär att kommuner och landsting inte får fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för kommunmedlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl. Om fullmäktige i medlemskommunerna nu skulle fatta taxebeslut med retroaktiv verkan från den 1 januari 2014 innebär det en retroaktiv verkan av beslutet. Är innehållet i taxan detsamma som tidigare talar det mesta för att beslutet inte kan anses vara till nackdel för kommunmedlemmarna. En omständighet är att den av kommunalförbundet beslutade taxan vunnit laga kraft, den har formellt varit gällande och har lagligen tillämpats under ett antal år, åtminstone fram till tidpunkten för HFD:s beslut. De avgiftsskyldiga har varit införstådda att avgifter ska utgå och vilka avgiftsnivåer som har gällt. HFD:s beslut innebär att taxan för 2013 inte får tillämpas i ett särskilt fall men innebär inte att den aktuella taxan har upphävts. Det finns två rättsfall som behandlar liknande situationer och som talar för att en retroaktiv tillämpning kan vara tillåten i detta fall. Gynnande retroaktivt beslut I rättsfallet RÅ :19 fastställde Regeringsrätten en kommunal barnomsorgstaxa beslutad I det överklagade fullmäktigebeslutet hade taxan givits retroaktiv tillämpning två år bakåt i tiden. Skälet till att kommunen beslutat om retroaktiv tillämpning var att fullmäktige år 1979 beslutat en taxa med i huvudsak likalydande innehåll och det beslutet hade upphävts av regeringsrätten genom dom i november Taxebeslutet 1979 hade alltså varit gällande under ett antal år men därefter upphävts av regeringsrätten på den grunden att taxan innehöll att avgift även skulle tas ut av de föräldrar som hade färre än 15 timmars barnomsorg i veckan men enligt då gällande lagstiftning skulle dessa inte behöva betala någon barnomsorgsavgift alls. I 1985 års rättsfall anförde regeringsrätten bl.a.

99 99 av (5) I rättspraxis upprätthålls sedan länge ett principiellt förbud mot retroaktiva kommunala avgifter. Principen har sin grund i rättssäkerhetssynpunkter. Kommunmedlemmarna ska kunna räkna med att inte för redan mottagna tjänster eller nyttigheter drabbas av mera betungande avgifter än de som gällde vid tillhandahållandet. Vissa avsteg från principen har godtagits i rättspraxis, i det att synbarligen av praktiska skäl en kortare tids retroaktivitet i vissa fall accepterats ifråga om sotnings- och vataxor.. Den nya barnomsorgstaxan innebär sålunda inte ökat avgiftsuttag i förhållande till den under tidsperioden ifråga tillämpade, av regeringsrätten upphävda taxan. Med hänsyn därtill kan de skäl som bär upp retroaktivitetsförbudet inte anses vara förhanden i förevarande fall. Vid angivna förhållanden får det avsteg från principen om förbud mot retroaktiva avgifter som den nya taxan formellt innebär anses godtagbart. Regeringsrätten finner därför att den omständigheten att taxan avser förfluten tid inte föranleder att kommunfullmäktige skall anses ha överskridit sin befogenhet. Effekten av information Ett annat rättsfall, RÅ 1987 ref 41, gällde ett kommunfullmäktigebeslut taget i mars 1982, med giltighet från den 1 april samma år, i vilket kommunen försämrade reglerna för erhållande av kommunalt bostadstillägg. Beslutet upphävdes av kammarrätten i december 1982, på grund av att kallelsen till fullmäktigesammanträdet haft formella brister. Därefter fattade fullmäktige i mars 1983 ett nytt beslut med samma innehåll i sak, med retroaktiv giltighet från den 1 april Det senare beslutet överklagades med angivande av att det medförde en otillåten retroaktiv verkan. Regeringsrätten som lämnade överklagandet utan bifall, menade att det avsteg från förbudet mot retroaktivt verkande beslut som det senare beslutet i och för sig innebar ändå fick anses godtagbart, bl.a. med hänsyn till att bidragstagarna i kommunen tidigt fått kännedom om kommunens ståndpunkt ifråga om de ändrade förmånerna. I det e nu aktuella fallet har de livsmedelsföretagare som varit föremål för offentlig kontroll varit införstådda med att årliga avgifter och andra avgifter för livsmedelskontrollen ska utgå enligt det beslut som fattats i kommunalförbundets direktion Beslutet har vunnit laga kraft och tillämpats under fyra år i kontrollverksamheten. Skyldigheten för kommunerna att finansiera de totala kostnaderna för livsmedelskontrollen framgår dessutom direkt i en förordning. Retroaktivitet under kortare period Förutom ovan nämnda rättsfall kan nämnas att en viss begränsad retroaktivitet till nackdel för de som träffas av beslutet har i praxis tillåtits någon gång, till synes av praktiska skäl. Det har då handlat om några veckors retroaktivitet. Se Kommunallagen med kommentarer och praxis- Dalman m fl, femte uppl. Sid 78. Det har t ex gällt höjning av sotningstaxa som haft samband med tillbakaverkande löneavtal, RÅ 1953 I 181, 1956 I 166, 1961 I 90 och 1978 Ab 487.

100 100 av (5) Övergångsfrågor När nya taxor beslutas av det behöriga organet, d.v.s. fullmäktige i respektive medlemskommun uppkommer fråga om hur debitering ska ske i pågående ärenden. Ska debitering enligt den nya taxan göras även i ärenden som påbörjats innan taxan beslutades men där avgiftsbeslut fattats efter det att det nya taxebeslutet fattats. Alf Bohlin menar i sin bok Kommunala avgifter Juridiska föreningen, 1984, att den relevanta tidpunkten för bedömning av vilken taxa som ska gälla är när avgiftsskyldigheten inträder. Om det gäller beslut om engångsavgift, beslut om en årlig avgift eller andra avgifter i pågående ärenden innebär det att den taxa som gäller när avgiftsbeslutet tas skall gälla för ärendet, även om en annan taxa gällde när ärendet inkom eller påbörjades. Resonemanget tycks rimligt enligt vår bedömning. Om däremot en myndighet skulle skicka ut en avgiftsfaktura i ett ärende innan myndigheten fattar beslut vilket händer ibland, och om i tiden mellan utskicket och avgiftsbeslutet en ny taxa beslutats så bedömer vi att den avgiftsskyldige inte ska behöva betala avgift med stöd av den nya taxan om den innebär en avgiftshöjning, som alltså inte var beslutad när fakturan skickades ut. Andra taxor som inte grundar sig på bemyndiganden i särskild lagstiftning HFD:s beslut i det aktuella målet gäller kommunala föreskrifter som har stöd av bemyndigande i särskild lagstiftning som i sin tur grundas på 8 kap 9-10 regeringsformen. En kommun kan också besluta om föreskrifter som inte har uttryckligt stöd genom bemyndiganden i lag eller förordning. Det gäller framför allt avgifter för tjänster som en kommun får men inte är skyldig att tillhandahålla. Avgiftsuttaget sker då med stöd av KL:s regler om avgiftsuttag i 8 kap 3 b KL. Det kan gälla t.ex. taxorna i kollektivtrafiken eller taxa för konsulttjänster som förvaltningen tillhandahåller. Sådana tjänster grundar sig oftast på de allmänna kompetensbestämmelserna i 2 kap. KL. Denna uppdelning av kommunala föreskrifter beskrivs på sidan 20 i propositionen 2011/12:149 Bättre tillgång till kommunala föreskrifter, där regeringen åsyftar att avgränsa vad som omfattas av uttrycket kommunal föreskrift. Där sägs bl a att med föreskrifter avses först och främst de föreskrifter som kommuner meddelar med stöd av bemyndiganden enligt 8 kap 9-10 RF. Men av rättssäkerhets- och demokratiskäl anser regeringen att regleringen om publicering av kommunala föreskrifter även bör omfatta andra bindande generella föreskrifter för den kommunala verksamheten som huvudsakligen beslutats med stöd av KL. Vår bedömning är att dessa taxor, i den mån sådana taxebeslut tagits i kommunalförbunden, även framdeles kan beslutas där. Beslutet om taxa för den specifika tjänsten är i dessa fall inte beroende av bemyndigande i särskild lagstiftning genom delegation från riksdagen eller regeringen utan grundas på KL.