Trafiksäkerhetsrapport

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trafiksäkerhetsrapport"

Transkript

1 PUBLIKATION 27:38 Trafiksäkerhetsrapport REGION VÄST 26

2 Titel: Trafiksäkerhetsrapport Region Väst 26 Publikation: 27:38 Utgivningsdatum: 27-3 Utgivare: Vägverket Region Väst Kontaktperson: Tomas Fredlund, Vägverket Region Väst Författare: Funktionen för trafiksäkerhet och vägutformning ISSN: Distributör: Vägverket Region Väst, Göteborg. Telefon , telefax , e-post:

3 INNEHÅLL Sammanfattning Bakgrund och syfte Registrering av döda och skadade Skillnad mellan sjukvårdens och polisens rapportering Människa Döda och skadade totalt Befolkningsutveckling Kön och ålder Bältesanvändning Nykterhet Färdsätt och fordon Trafik Hastighet Olycksgrupper Tung trafik Trafikanter Trafikmiljö Vägnät Trafiksäkerhetsåtgärder Bilaga 1 Skadeklassificering inom sjukvården Bilaga 2 Karta över utvalt område med sjukvårdsrapportering Bilaga 3 Trafikskador i Region Väst Referenser

4 Sammanfattning Region Väst omfattar Värmland, Västra Götaland och Hallands län. Sett till befolkning, trafikarbete och antal omkomna i vägtrafiken utgör Region Väst ca en fjärdedel av Sverige. Denna rapport ger en översiktlig beskrivning av trafiksäkerhetsutvecklingen inom Vägverket Region Väst under år 26. All statistik är preliminär och kommer att förändras något. Rapporten bygger i huvudsak på en analys av tre delar av olycksstatistiken; djupstudier av dödsolyckor, rapportering av skadade inom vägtrafikområdet från delar av akutsjukvården och rapportering av vägtrafikolyckor med personskada från polisen. De allra flesta skadade rapporteras av antingen polisen eller sjukvården. Endast 15 2 % rapporteras av både sjukvården och polisen. Man kan uppskatta tillskottet av antal skadade i vägtrafikolyckor till den polisrapporterade (officiella) statistiken till mellan %. Ej medräknat gående i fallolyckor. År 26 var sammantaget ett positivt trafiksäkerhetsår i Region Väst. Såväl antal döda som antal diagnostiserat allvarligt skadade och antal svårt skadade minskar preliminärt. Antalet dödsfall är det lägsta sedan slutet av andra världskriget. Statistiken från djupstudier, sjukvård och polis är samstämmig på några punkter om än i varierande utsträckning. Antal döda och skadade gående (i konflikt med motorfordon), och personbilister minskade. På den negativa sidan hör att statistiken även samstämmigt beskriver en ökning av antal döda och skadade i olyckor med lastbil och på motorcykel. 28 % av alla omkomna 26 omkom i olyckor med tung lastbil. Utvecklingen av skadade oskyddade trafikanter beskrivs bäst av sjukvårdsstatistiken. Antalet diagnostiserat allvarligt skadade gående i fallolyckor ökade samtidigt som antalet cyklister minskade 26. En relativt stor minskning av antal omkomna bilister, från 71 till 54 personer 26, innebar att både antalet omkomna med som utan bilbälte minskade. Ca 4 % av de omkomna i bil år 26 använde inte bilbälte. En ökad bilbältesanvändning bland främst män skulle avsevärt minska antalet dödsfall i Region Väst. Antal alkohol/drogrelaterade olyckor ökade något 26 även om konsumtionsökningen i riket under de senaste åren förefaller avstanna. Alkohol och droger i trafiken är starkt köns- och åldersrelaterat. År 26 omkom ingen kvinna i en alkoholrelaterad olycka. Antalet omkomna i singelolyckor har halverats på två år. År 26 dog fler personer som oskyddade trafikanter än i singelolyckor. Åtta av tio omkommer på statligt vägnät. Antalet omkomna på nationellt vägnät minskar

5 Bakgrund och syfte Region Väst omfattar Halland, Västra Götaland och Värmlands län. Sett till befolkning, trafikarbete och antal omkomna i vägtrafiken utgör Region Väst ca en fjärdedel av Sverige. Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig beskrivning av trafiksäkerhetsutvecklingen inom Vägverket Region Väst under år 26. Registrering av döda och skadade Det främsta underlaget till denna rapport är: 1. djupstudier av dödsolyckor 2. rapportering av skadade inom vägtrafikområdet från delar av akutsjukvården 3. rapportering av vägtrafikolyckor med personskada från polisen Djupstudier av dödsolyckor utförs sedan 1997 och utgör underlaget till all statistik rörande dödsfall i denna rapport. Inom Region Väst finns 15 akutsjukhus. Den 31 december 26 registrerar 12 av dessa skadade inom vägtrafikområde. Fyra akutsjukhus, Uddevalla, Kungälv, Borås och Varberg, påbörjade registreringen under 26. Information om skadade inom dessa kommuner är inte medtagna i denna rapport. Även om Regionen Väst är nästintill helt försörjt med information från akutsjukvården har följande områden valts ut som underlag: Värmlands län, Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda, Öckerö, Halmstad, Laholm och Hylte kommun. All statistik om sjukvårdsrapporterade skadade inom vägtrafikområde som redovisas här är skadade inom utpekade län och kommuner ovan under period 23 t o m september 26. Befolkningen i detta område utgör hälften (49 %) av befolkningen i Region Väst. Under 26 har delar av ortopediverksamheten på Sahlgrenska och Östra flyttats till Mölndal. Det är oklart vad denna rutinförändring kan ha medfört för registreringen av skadade. Under 26 har även information från Axessakuten i Göteborg börjat inhämtats. Från och med år 23 hämtas underlag till officiell statistik från informationssystemet STRADA. Övergången till STRADA innebar vissa förändringar av rutiner och begrepp som påverkar polisens rapportering. Denna rapport utgår som regel från år 23 vad gäller polisens rapportering. Viss information om omkomna går tillbaka till

6 Skillnad mellan sjukvårdens och polisens rapportering Det finns ett antal skillnader mellan den information om skadade inom vägtrafikområdet som akutsjukvården lämnar jämfört med den information om skadade i vägtrafikolyckor som polisen lämnar. Något förenklat kan skillnaden mellan sjukvårdens och polisens förutsättningar sammanfattas i fyra punkter: 1. Till sjukvårdens fördel hör möjligheten att ange vilka skador som de inblandade har fått. 2. Till sjukvårdens fördel hör även möjligheten att fånga information om oskyddade trafikanter. 3. Till polisens fördel hör möjligheten att ange var en olycka har inträffat. 4. Polisen rapporterar vägtrafikolyckor med personskada medan akutsjukvården rapporterar skadade inom vägtrafikområde. (Se konsekvenser av detta nedan) Den tydligaste konsekvensen av punkt 4 ovan är att akutsjukvården fångar information om gående i fallolyckor, vilket är en typ av skadehändelse som faller utanför definitionen av vägtrafikolycka men som inte desto mindre orsakar lidande för den skadade och kostnader för samhället. Andra exempel är gående som blir påkörda av spårvagnar eller skadade passagerare ombord på spårvagnar. Av de skadehändelser som omfattas av definitionen av en vägtrafikolycka men som polisen sällan rapporterar på grund av andra anledningar är cyklister och mopedister i singelolyckor vanligast. Skadade passagerare på bussar är ett annat exempel. Med vägtrafikolycka med personskada avses: att händelsen har inträffat i trafik på väg att minst ett fordon har varit i rörelse att händelsen har medfört att någon person skadats Med skadad inom vägtrafikområde avses i denna rapport samtliga sjukvårdsrapporterade trafikanter utom gående i fallolyckor. D.v.s. även gående som skadas som passagerare ombord på spårvagn eller som har blivit påkörda av spårvagn

7 Genom rapportering från två oberoende källor i samma informationssystem kan man uppskatta hur många personer som totalt sett har rapporterats skadade. Av alla personer som har rapporterats skadade av antingen sjukvården eller polisen inom det utvalda området med sjukvårdsrapportering har endast 15 2 % rapporterats skadade av både sjukvården och polisen. Resterande personer rapporteras endast av antingen sjukvården eller polisen. Detta innebär att mellan 7 och 8 personer rapporteras som skadade till Vägverket årligen inom detta område (i vilket ca 5 % av befolkningen i Region Väst bor). Man kan uppskatta tillskottet av skadade i vägtrafikolyckor till den polisrapporterade statistiken till %. Figur 1 Antal skadade per rapporterande instans inom avgränsat område med sjukvårdsrapportering (Exklusive gående singel. Endast skadade enligt båda instanser) jan-sep 26 Sjukvård Sjukvård och Polis Polis När man analyserar skadegraden för de personer som har rapporterats av både sjukvården och polisen kan man bland annat konstatera att det finns en dålig överensstämmelse mellan den diagnosbaserade klassificeringen Injury Severity Score (ISS) och polisens rapporterade skadegrad. Se bilaga 1 för ytterligare information om vad ISS står för. Tabell 1 Antal personer per ISS-intervall och skadegrad i utvalt område med sjukvårdsrapportering Polis Sjukvård ISS intervall Svårt Lindrigt Totalt skadad skadad *ISS *ISS ISS ISS Totalt *ISS > 8 är diagnostiserat allvarligt skadad

8 Skillnader mellan statistik från akutsjukvård respektive polis illustreras i två exempel av diagram 2 5 nedan. Gående som skadas i fallolyckor är exkluderade för att underlätta jämförelse. Sjukvården rapporterar en könsfördelning som väl överensstämmer med könsfördelningen hos befolkningen i stort. Polisens rapporterar fler män än kvinnor av de skadade. Figur 2 3 Andel skadade efter kön enligt sjukvård och polis (exkl. gående fallolycka) Figur 2 Sjukvård Figur 3 Polis Uppgift saknas % Kvinna 49% Man 51% Kvinna 41% Man 59% Sjukvården rapporterar 4 % oskyddade trafikanter och ca 5 % personbilister av de skadade. Polisen rapporterar 2 % oskyddade trafikanter och 7 % personbilister av de skadade. Figur 4 5 Andel skadade inom vägtrafikområde efter färdsätt enligt sjukvård och polis (exkl. gående fallolycka) Figur 4 Sjukvård Figur 5 Polis Buss, Lastbil, Buss, Lastbil, Övrigt 4% Övrigt Cykel, Gående, Motorcykel 4% Cykel, Gående, Moped 4% 6% Motorcykel 4% Moped 2% Personbil 52% Personbil 7% - 6 -

9 Människa Döda och skadade totalt Döda Antal döda i vägtrafiken i Region Väst minskade från 12 personer år 25 till 96 personer år 26, vilket är det lägsta antalet dödsfall sedan slutet av andra världskriget. Figur 6 Antal döda i Region Väst Sjukvårdsrapporterade skadade I denna rapport beskrivs skadans allvarlighetsgrad uttryckt i två intervall, 1 8 och 9 -, enligt ISS. Med diagnostiserat allvarlig skada avses personer med ISS 9 eller högre. Som jämförelse med polisens rapportering av svårt skadade kan nämnas att 35 4 % av de svårt skadade enligt polisens klassificering har skador som ger ett ISS-värde på 9 eller högre, se tabell 1 ovan. Utvecklingen av antal sjukvårdsrapporterade skadade personer i det valda området inom Region Väst varierar kraftigt mellan enstaka månader. Jämför man årets första nio månader, januari till september, har antalet skadade minskat med 245 personer år 26 jämfört med 25, varav ca 2 är diagnostiserat allvarligt skadade

10 Figur 7 Antal skadade efter ISS-intervall och år jan sep (exkl. gående singel) ISS 9 - ISS 1-8 Sjukvården rapporterar flest skadade under sommarhalvåret och en bit in på hösten. Framförallt speglar detta cykelsäsongen. Figur 8 Antal skadade i vägtrafik efter ISS-intervall, år och månad (exkl. gående singel) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ISS 1-8 ISS

11 Sjukvården rapporterar flest skadade gående under vinterhalvåret och en bit in på våren. Antalet skadade påverkas bland annat av väderlek och statistiken vittnar även något om variationen av standarden på gångstråken. Det är därför viktigt att väghållare får denna information. Figur 9 Antal skadade gående i fallolyckor efter ISS-intervall, år och månad jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ISS 1-8 ISS

12 Polisrapporterade skadade Utvecklingen av antal polisrapporterade skadade personer i Region Väst varierar kraftigt mellan enstaka månader. Antalet svårt skadade förefaller ligga på en oförändrad nivå år 26 jämfört med tidigare år medan antal lindrigt skadade ökar. Figur 1 Antal skadade personer per skadegrad och år Svårt skadad Lindrigt skadad Kapitelkommentar: Såväl antal döda som antal diagnostiserat allvarligt skadade och antal svårt skadade minskar preliminärt 26. Minskningen av antal dödsfall är den största sedan slutet av andra världskriget. Befolkningsutveckling Totalt sett har befolkningsutvecklingen i Region Väst ökat med 3 % under de senaste tio åren till 2,1 miljoner personer. Tabell 2 Antal invånare per län i Region Väst 1996 och 26 och förändring Ökn/minskn Halland % Västra Götaland % Värmland % Totalt % Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun har under motsvarande period ökat med 8 % från till personer. Kapitelkommentar: Befolkningen i Region Väst har ökat med 3 % sedan 1996 till drygt 2 1 personer

13 Kön och ålder Döda Antalet omkomna kvinnor minskade från 38 personer år 25 till 21 personer år 26. Antalet omkomna män minskade från 82 personer år 25 till 75 personer år % av de omkomna 26 var män och 22 % kvinnor. Figur 11 Antal döda i Region Väst efter år och kön Man Kvinna Antalet omkomna minskade i alla åldersgrupper från år 25 till år 26 utom bland åringar. Den största minskningen återfinns i åldern Antalet omkomna i åldern har minskat under flera år. Figur 12 Antal döda i Region Väst efter år och ålder

14 Sjukvårdsrapporterade diagnostiserat allvarligt skadade Minskningen av antal diagnostiserat allvarligt skadade år 26 fördelas jämt mellan män och kvinnor. Figur 13 Antal diagnostiserat allvarligt skadade i vägtrafiken under jan sep efter år och kön Man Kvinna Den största minskningen bland diagnostiserat allvarligt skadade återfinns i åldersgruppen 17 år och i åldersgruppen år. Antalet diagnostiserat allvarligt skadade i åldersgruppen 17 år var ovanligt många år 25. Figur 14 Antal diagnostiserat allvarligt skadade i vägtrafiken under jan sep efter år och ålder

15 Polisrapporterade svårt skadade Minskningen av antal svårt skadade år 26 fördelas jämt mellan män och kvinnor. Figur 15 Antal svårt skadade efter år och kön (exkl. okänd) Man Kvinna Minskningen av antal svårt skadade återfinns i flera åldersgrupper, 17, 18 24, och Antalet svårt skadade i övriga åldersgrupper har ökat något. Figur 16 Antal svårt skadade i Region Väst efter år och ålder Kapitelkommentar: Minskningen av antal döda är störst bland kvinnor och bland äldre. Såväl sjukvård som polis rapporterar färre skadade i åldersgruppen 17 år

16 Bältesanvändning Observationsstudier visar att bilbältesanvändningen bland förare och framsätespassagerare idag ligger på omkring % från att ha legat på % under början av åttiotalet. Lägst bilbältesanvändning, ca 75 %, återfinns bland unga manliga förare i åldern år. 1 Av de omkomna i bil i Region Väst är hela 4 % obältade. En medicinsk bedömning av deras skador visar att hälften av dem hade sannolikt överlevt om de använt bilbälte vid olyckstillfället. Antalet omkomna i bil har minskat med drygt 4 % sedan år 22. Både antalet omkomna obältade och omkomna bältade minskade år 26. Figur 17 Antal omkomna i bil efter bältesanvändning och år Bälte Ej bälte Okänt Andelen obältade bland de omkomna i bil i Region Väst ökade från drygt 4 till över 5 % år 21 för att därefter minska till, preliminärt, 4 % år 26. Figur 18 Andel av de omkomna i bil som var obältade per år % 5% 4% 3% 2% 1% % Andel som ej använt bältet 1 Cedersund: Bilbältesanvändningen i Sverige 25. Rapport 25. VTI

17 Väsentligt fler omkomna män är obältade jämfört med kvinnor. 53 % av männen som omkommer i bilar har ej använt bälte och 23 % av kvinnorna. Att inte använda bilbälte är också ett starkt åldersrelaterat beteende. Många omkomna utan bilbälte återfinns i åldern Figur 19 Antal omkomna män utan bilbälte Region Väst Antal Ålder 1 Figur 2 Antal omkomna kvinnor utan bilbälte Region Väst Antal Ålder

18 Bilbältesanvändningen bland omkomna i lastbil är avsevärt lägre än i personbil. Figur 21 Antal och andel omkomna efter fordonslag och bältesanvändning Kapitelkommentar: Antal omkomna såväl med som utan bilbälte minskade år 26. Ca 4 % av de omkomna i bil år 26 använde inte bilbälte. En ökad bilbältesanvändning bland främst män skulle avsevärt minska antalet dödsfall i Region Väst

19 Nykterhet I genomsnitt leder en ökning av alkoholkonsumtionen på 1 procent till en ökning av misstänkt rattfylleri i samband med personskadeolyckor på,6 procent. 2 Ungefär dubbelt så många män som kvinnor i Region Väst erhåller vård för leversjukdom eller alkoholförgiftning. 3 Under ökade konsumtionen i landet årligen och så även i Västra Götaland. Under januari till och med september 26 minskade totalt sett alkoholkonsumtionen i Sverige med ca 3 % jämfört med motsvarande period Antalet återkallade körkort på grund av rattfylleri i landet har ökat årligen under hela 2- talet. 5 Andel personskadeolyckor med misstänkt alkohol-/drogpåverkad förare är oförändrat år 26 jämfört med år 25. Med alkohol- eller drogpåverkad olycka menas nedan att någon av de aktiva parterna i olyckan varit påverkad (i princip förare av fordon eller fotgängare). Antal alkohol- eller drogrelaterade dödsolyckor har minskat sedan början av 2-talet. Antalet ökade dock något år 26 jämfört med 25. Figur 22 Antal alkohol- eller drogrelaterade dödsolyckor per år Alkohol/drog Ej alkohol/drog Uppgift saknas 2 Forsman, Å: Skattning av rattfylleriets omfattning metodfrågor och datakvalitet. Rapport 24. VTI 3 Folkhälsoinstitutet 4 SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. Alkoholkonsumtionen i Sverige januari t.o.m. september 26, Alkoholkonsumtionen i sju regioner uppdelad efter anskaffningssätt 5 Trafikregistret

20 Fram till år 23 hade andelen alkohol- och drogrelaterade olyckor en starkt uppåtgående trend. Därefter minskade andelen för att åter öka år 26. Denna ökning har att göra med att vi preliminärt har haft en kraftig minskning av antalet ej alkohol- eller drogrelaterade olyckor. Figur 23 Andel alkohol- eller drogrelaterade dödsolyckor per år Andel alkohol/drogrelaterade olyckor

21 På samma sätt som för obältade är alkohol- och droger i trafiken starkt köns- och åldersbundet. 29 % av alla omkomna män omkommer i alkohol- eller drogrelaterade olyckor jämfört med 9 % av kvinnorna. År 26 dog ingen kvinna i en alkoholrelaterad olycka. Många omkomna i alkohol/drogrelaterade olyckor återfinns i åldern Figur 24 Antal omkomna och påverkade män i alkohol- eller drogrelaterade olyckor efter ålder Ålder Figur 25 Antal omkomna och påverkade kvinnor i alkohol- eller drogrelaterade olyckor efter ålder Ålder Kapitelkommentar: Antal alkohol/drogrelaterade olyckor ökade något 26. Alkohol och droger i trafiken är starkt köns- och åldersrelaterat. År 26 omkom ingen kvinna i en alkoholrelaterad olycka

22 Färdsätt och fordon Trafik Utvecklingen av trafikarbetet i Region Väst kan inte beskrivas med statistisk säkerhet på grund av för få fasta mätpunkter. Följande kan dock konstateras: - Trafikutvecklingen i landet år 26 ser ut att vara oförändrad jämfört med år Lastbilstrafiken har dock ökat med mellan 1 och 3 %. - Bilparken i landet har under 26 ökat med 1,5 procent. 6 - Antalet personer i Region Väst med B-behörighet har ökat med knappt 1 % 26 jämfört med Kapitelkommentar: Sannolikt ökade trafiken i Region Väst något under år 26 jämfört med år 25. Hastighet Lägre hastighet leder till färre olyckor och till att skadeföljderna i de olyckor som sker blir lindrigare. Varje procent lägre medelhastighet leder till 4,5 % färre omkomna. Om alla höll hastighetsgränserna skulle 1 15 liv sparas varje år. För kollision med oskyddade trafikanter är maxhastighet på påkörande personbil 3 km/t om den oskyddade ska ha en bra chans att överleva. För frontalkollisioner mellan personbilar går gränsen mellan liv och död vid 7 km/t och för sidokollisioner vid 5 km/t. Den senaste hastighetsmätningen genomfördes 24. Ca 7 procent av trafikarbetet på motorvägar i Region Väst var då över tillåten hastighet medan ca 5 procent av trafikarbetet på övrigt statligt vägnät i Region Väst var över tillåten hastighet. Det genomsnittliga hastighetsöverskridandet är något större på motorvägar jämfört med övrigt statligt vägnät. Mätningar vid två sträckor med trafiksäkerhetskameror, riksvägar 26 och 41 i Halland, visar på en reduktion av medelhastigheten på dessa sträckor med 5 8 km/h. Kapitelkommentar: Ingen förändring av hastigheterna 26 kan redovisas. Trafiksäkerhetskameror har med stor sannolikhet lett till en lägre hastighet på flera sträckor. 6 Vägverket: Olycksutvecklingen i trafiken 26. Pressrelease personer, Trafikregistret - 2 -

23 Olycksgrupper Olycksgrupper är en kombination av olyckstyp och platstyp som bland annat har tillämpats av Vägverket Region Skåne i olika sammanhang. 8 I gruppen korsning motorfordon (mf) ingår korsande-, avsvängnings- och upphinnandeolyckor i korsning. I gruppen singel (mf) ingår alla singelolyckor med motorfordon oavsett platstyp, utom olyckor med moped. I gruppen möte (mf) ingår mötesolyckor mellan motorfordon. I gruppen oskyddad trafikant ingår olyckor där en eller flera parter har varit gående, cyklist eller mopedist (ej motorcyklist). 9 I gruppen övriga ingår varia-, vilt- och upphinnandeolyckor som inte har inträffat i korsning. Döda Flest omkomna finns i gruppen möte motorfordon (mf). Antal omkomna i singel (mf.), möte (mf) och oskyddad trafikant minskade år 26 medan antal omkomna i olycksgruppen korsning (mf) ökade något för tredje året i rad. Antalet omkomna i singelolyckor har halverats på två år. Även antal omkomna i mötesolyckor samt oskyddade trafikanter har minskat. År 26 dog fler personer som oskyddade trafikanter än i singelolyckor. Figur 26 Antal döda efter år och olycksgrupp Korsning (Mf) Singel /Mf) Möte (Mf) Oskyddad trafikant Övriga Ekman, Frank, Håkansson: Olycksrapport Skåne 24. Publikation 25:135. Vägverket Region Skåne. 9 I denna grupp ingår även i statistiken från sjukvården olyckor mellan spårbunden trafik och oskyddade trafikanter

24 Sjukvårdsrapporterade diagnostiserat allvarligt skadade (ej gående fallolyckor) Flest skadade finns i gruppen oskyddade trafikanter, därefter i singel motorfordon. Gruppen oskyddade står för över 5 % av alla skadade med ISS 9. Störst förändring under de första tre kvartalen är en minskning av skadade i gruppen oskyddade trafikanter. Gruppen oskyddade domineras av cyklister i singelolyckor vars allvarliga skador till stor del består av skallskador, handleds-/höft- och armbågsfrakturer. Figur 27 Antal diagnostiserat allvarligt skadade i vägtrafiken under jan sep per år och olycksgrupp Korsning (Mf) Singel /Mf) Möte (Mf) Oskyddad trafikant Övriga

25 Polisrapporterade svårt skadade Flest svårt skadade finns i gruppen singel motorfordon och därefter oskyddade trafikanter. Störst förändring år 26 är en minskning av svårt skadade i grupperna korsning motorfordon och möte motorfordon. Figur 28 Antal svårt skadade efter olycksgrupp Korsning (Mf) Singel /Mf) Möte (Mf) Oskyddad trafikant Övriga Kapitelkommentar: Antalet omkomna i singelolyckor har halverats på två år. År 26 dog fler personer som oskyddade trafikanter än i singelolyckor. Antal diagnostiserat allvarligt skadade oskyddade trafikanter minskar 26. Antal svårt skadade i gruppen korsning motorfordon minskade

26 Tung trafik Döda Antalet omkomna i olyckor med tunga lastbilar ökade från 2 personer år 25 till 27 personer 26. Det utgör 28 % av alla omkomna 26. Antalet döda i olyckor med buss ökade från 5 personer 25 till 8 personer 26 (en person omkom 26 i en olycka med både buss och tung lastbil). Figur 29 Antal döda i olyckor med- respektive utan tung lastbil Döda i olyckor med tung lastbil Döda i olyckor med annat fordon Sjukvårdsrapporterade diagnostiserat allvarligt skadade Det går inte att särskilja lätta från tunga lastbilar i sjukvårdsstatistiken men antal diagnostiserat allvarligt skadade i olyckor med lastbil, alla viktklasser, är i princip oförändrat 26. Antalet diagnostiserat allvarligt skadade i olyckor med buss, 9 personer, är 3 fler 26 jämfört med 25. Figur 3 Antal diagnostiserat allvarligt skadade i olyckor med lastbil Diagnostiserat allvarligt skadade i olyckor med lastbil Diagnostiserat allvarligt skadade i olyckor med annat fordon

27 Polisrapporterade svårt skadade Det går inte med tillräckligt god kvalitet att särskilja lätta från tunga lastbilar i polisens rapportering men antalet svårt skadade i olyckor med lastbil, alla viktklasser, ökade något personer rapporterades svårt skadade i olyckor med buss 26. Det är i princip oförändrat jämfört med 25 då 2 personer rapporterades svårt skadade. Figur 31 Antal svårt skadade i olyckor med- respektive utan lastbil Svårt skadade i olyckor med lastbil Svårt skadade i olyckor med annat fordon Kapitelkommentar: Antal döda och skadade i olyckor med tunga lastbilar ökar

28 Trafikanter Döda Flest omkomna finns bland personbilister men antalet omkomna i denna grupp minskade från 71 till 54 personer år 26. Antalet omkomna motorcyklister ökade från 1 personer 25 till 15 personer 26. Figur 32 Antal döda efter år och trafikantslag Gående Cyklist Mopedist Motorcyklist I personbil I lastbil Övrigt Sjukvårdsrapporterade diagnostiserat allvarlig skadade Störst förändring av antal diagnostiserat allvarligt skadade återfinns i ökningen av antal gående singel och samtidigt minskningen av antalet cyklister. Även antalet gående, ej singel, och personbilister är något färre. Antalet mopedister och motorcyklister ökade något. Figur 33 Antal diagnostiserat allvarligt skadade i vägtrafiken under jan sep efter år och trafikantslag Gående, singel Gående, ej singel Cyklist Mopedist Motorcyklist I personbil I lastbil Övrigt

29 Polisrapporterade svårt skadade Störst förändring av antal svårt skadade återfinns i minskningen av svårt skadade i personbil. Antalet motorcyklister ökade något medan övriga trafikantkategorier inte visar någon större förändring. Figur 34 Antal svårt skadade efter år och trafikantslag Gående Cyklist Mopedist Motorcyklist I personbil I lastbil Övrigt Kapitelkommentar: Såväl döda som skadade personbilister och gående (exkl. gående i fallolyckor) minskade år 26. Döda och skadade motorcyklister har däremot ökat. Diagnostiserat allvarligt skadade gående i fallolyckor ökade medan antalet cyklister minskade

30 Trafikmiljö Vägnät Döda Djupstudierna ger mycket information om dödsolyckor och trafikmiljön. Uppgift som väghållare finns i dagsläget endast tillförlitligt i detta material. Ca åtta av tio dödsolyckor i Region Väst inträffar på statligt vägnät. Antalet omkomna på statligt vägnät minskade med 2 % 26. Figur 35 Antal omkomna per väghållare Statligt vägnät Kommunalt-/enskilt vägnät

31 Antalet omkomna på nationellt vägnät har minskat flera år i sträck. Figur 36 Antal döda på statligt vägnät efter nationellt- och regionalt vägnät Nationellt vägnät Regionalt vägnät Kapitelkommentar: Åtta av tio omkommer på statligt vägnät. Antalet omkomna på nationellt vägnät minskar

32 Trafiksäkerhetsåtgärder 26 Under året har ett stort antal riktade trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförts: Totalt har drygt 43 km väg mötesseparerats med mitträcken och 173 stycken nya ATK-stationer uppfördes 26. Ytterligare 48 stycken planeras under 27. Ett antal farliga sidoområden har åtgärdats. Till exempel har sidoområdet säkrats längs riksväg 26, delen Otterbäcken - T-län. Utmed riksväg 45 har trafiksäkerheten förbättrats genom att räcken har satts upp. En sträcka på sju km av E2 mellan Kringeläng och Lund (Vårgårda) har utförts som målad 2+1. Dessutom har ca 1 km väg försetts med räfflor i samband med beläggningsarbeten. Fem planskilda korsningar inklusive trafikplatser för biltrafik har färdigställts och ytterligare ett antal olycksdrabbade korsningar har åtgärdats ur trafiksäkerhetssynpunkt. I och med att riksväg 44, delen Väne-Ryr Båberg och två etapper av riksväg 4 Brämhult Dållebo har färdigställs under året kommer trafiksäkerheten på dessa vägsträckor som tidigare varit mycket olycksdrabbade att förbättras väsentligt. Under 26 har hastighetsöversyner genomförts som beräknas ge en minskning med en omkommen vart tredje år. Vägverket har tillsammans med 15 2 aktörer upprättat avsiktsförklaringar avseende olika trafiksäkerhetsfrågor inom ramen för OLA-verksamheten (Objektiva fynd, Lösningar och Avsikter). Västra Götalandsregionen håller på att förverkliga sitt beslut angående alkolås i sina fordon, vilket berör ca 1 4 bilar. Arbetet med Skelleftemodellen har gått över förväntan. Tre fjärdedelar av kommunerna i regionen har kommit igång med projekt enligt Skelleftemodellen. Den 9 15 oktober genomförde polisen en insatsvecka. Hastigheten sjönk med 3 % och antalet som ej använde bilbälte sjönk med 18 % jämfört med samma period föregående år, från 454 personer 25 till 372 personer 26. Den 1 oktober höjdes böterna för bland annat fortkörning och att ej använda bilbälte till som mest 4 kr från tidigare 2 kr (och vid gemensamt straff för flera brott 1 kr istället för tidigare 5 kr)

33 Bilaga 1 Skadeklassificering inom sjukvården The Abbreviated Injury Scale The Abbreviated Injury Scale (AIS) används primärt vid analys av skador vid trafikolyckor men kan även användas för att gradera skadekonsekvenser till följd av trauma som inte är trafikrelaterat. AIS-koden består av ett sjusiffrigt tal med en decimal. De första sex siffrorna anger skadans lokalisation, vilken anatomisk struktur som är skadad och typ av skada. Decimalvärdet utgör svårhetsgraden. AIS-värdet är ett mått på det livshot som en enskild skada medför och är i vissa fall beroende av ålder och blodförlust. Hur pass allvarlig en skada är anges enligt följande skala: AIS-grad Betydelse 1 Lätt skada 2 Moderat skada 3 Allvarlig skada 4 Svår skada (livshotande men med trolig överlevnad) 5 Kritisk skada (överlevnad osäker) 6 Maximal skada De olika graderna anger bara att en skada av en viss grad är mer eller mindre livshotande än en skada med annan AIS-grad. Livshotet av en skada med AIS 4 är således inte dubbelt så stort som livshotet av en skada med AIS 2. AIS-graden är specifik för varje skada och graden beror inte på skadans konsekvenser vilket innebär att skadans grad kan anges så snart som diagnosen har satts. AIS har reviderats flera gånger och STRADA använder 199 års version fram till årsskiftet 26/27 då man har gått över till AIS 25. Maximal AIS (MAIS) anger den högsta AIS-graden för skadorna hos en person. Injury Severity Score ISS-värdet kan sägas vara ett prognostiskt index för sannolikheten för överlevnad vid multipla skador och beräknas med utgångspunkt från AIS-värden för de tre kroppsregioner som har de mest allvarliga skadorna maximal AIS (MAIS). ISS-värdet beräknas såsom summan av kvadraterna för MAIS i var och en av dessa tre regioner och kan anta vissa värden från 1 t o m 75. Definitionsmässigt ges ISS värdet 75 vid en skada med AIS-grad 6 oavsett vad det finns för andra skador

34 Följande kroppsregioner definierar ISS-värdet: Nr Region 1 Huvud (kalott, hjärna), hals, halsrygg 2 Ansikte inklusive ansiktsskelett, näsa, mun, öga och öra 3 Thorax inklusive diafragma och bröstrygg 4 Buk inklusive inre bäckenorgan och ländrygg 5 Extremiteter och bäckenskelett 6 Yttre mjukdelar (hud, underhud) Dödsrisken ökar ungefär exponentiellt med ökad AIS-grad och kvadrering av AISvärdena ger uppskattningsvis en linjär korrelation till mortaliteten. Mortaliteten är ca 5 % vid ISS = 5. 1 En hjärnskakning kan ge ett AIS-värde på mellan 1 till 5 beroende på medvetandegrad eller medvetslöshet (i tid), minnesförlust eller neurologiskt bortfall. Exempel på diagnoser och dess AIS- respektive ISS-värde Diagnos AIS ISS (för denna skada) Fraktur på ett revben 1 1 Commotio utan medvetslöshet (hjärnskakning) 1 1 Distorsion på halsryggen (stukning, det vill säga ej ur led) 1 1 Kontusion (stöt eller krosskada) 1 1 Skrapsår 1 1 Tandskada 1 1 Commotio med amnesi (hjärnskakning med minnesförlust) 2 4 Diskskada i ryggen 2 4 Underarmsfraktur, vissa typer 2 4 Luxation av fotled (ur led) 2 4 Underbensfraktur, vissa typer 2 4 Cerebral kontusion (stöt eller krosskada i hjärnan) 3 9 Commotio med medvetslöshet 3 9 Fraktur på kota utan ryggmärgsskada 3 9 Lårbensfraktur 3 9 Cerebralt hematom (blodutgjutning i hjärnan) 4 16 Kontusion av lunga 4 16 Skada på bukaorta (kroppspulsådern i buken) 4 16 Hjärnstamskada 5 25 Skada på levern (ruptur, omfattande) Bunketorp O: Skadekodning enligt AIS i STRADA och KVITTRA. Trafikskaderegistret SU/Östra

35 Bilaga 2 Karta över utvalt område med sjukvårdsrapportering Inom utvalt område bor ca hälften av befolkningen och rapporteras ca hälften av de polisrapporterade skadade inom Region Väst. Utvalt område med sjukvårdsrapportering

36 Bilaga 3 Trafikskador i Region Väst Risken att dö eller att skadas svårt skiljer sig åt mellan olika trafikantkategorier. Likaså varierar risken för att drabbas av olika typer av skador mellan olika trafikantkategorier efter typ av skadehändelse. Av sjukvårdens rapportering i Region Väst under 23 september 26 kan man bland annat utläsa att var tredje (32 %) av de cyklister som har skadats i singelolyckor har ansiktsskador, framförallt frakturer, medan varannan (47 %) av de cyklister som blir påkörda av personbilar har fått benskador. I följande diagram beskrivs fördelningen av antalet skador för några vanliga typer av skadehändelser i Region Väst ( Dist/lux står för distorsion/luxation, dvs. översträckning/ stukning eller ur led). Figur 1 Fördelning av antal skador hos gående i fallolyckor och skadetyp (3 45 skador hos personer. 1,4 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Buk/bäcken Höft Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt Figur 2 Fördelning av skador hos gående i kollision med personbil och skadetyp (887 skador hos 292 personer. 3, skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Buk/bäcken Höft Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt

37 Figur 3 Fördelning av skador hos cyklister i singelolyckor och skadetyp (4 384 skador hos personer. 2,1 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt Figur 4 Fördelning av skador hos cyklister i kollision med personbil och skadetyp (1 331 skador hos 482 personer. 2,8 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Buk/bäcken Höft Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt

38 Figur 5 Fördelning av skador hos mopedister i singelolyckor och skadetyp (1 482 skador hos 6 personer. 2,5 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt Figur 6 Fördelning av skador hos mopedister i kollision med personbil och skadetyp (892 skador hos 39 personer. 2,9 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt

39 Figur 7 Fördelning av skador hos motorcyklister i singelolyckor och skadetyp (74 skador hos 237 personer. 3, skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt Figur 8 Fördelning av skador hos motorcyklister i kollision med personbil och skadetyp (456 skador hos 136 personer. 3,4 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt

40 Figur 9 Fördelning av skador hos personbilister i singelolyckor och skadetyp (3 397 skador hos personer. 2,1 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt Figur 1 Fördelning av skador hos personbilister i kollision med personbil och skadetyp (5 566 skador hos personer. 1,6 skador/person) Huvud exlusive ansikte Ansikte Halsrygg Hals, exklusive halsrygg Axel Arm Hand Bröst Rygg Höft Buk/bäcken Ben Fot % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 4% 45% Dist/lux Fraktur Inre organ Kross/kläm Sår Övrigt

41 Referenser Cedersund: Bilbältesanvändningen i Sverige 25. Rapport 25. VTI Forsman, Å: Skattning av rattfylleriets omfattning metodfrågor och datakvalitet. Rapport 24. VTI SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning: Alkoholkonsumtionen i Sverige januari t.o.m september 26, SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning: Alkoholkonsumtionen i sju regioner uppdelad efter anskaffningssätt. 26 Vägverket: Olycksutvecklingen i trafiken 26. Pressrelease Ekman, Frank, Håkansson: Olycksrapport Skåne 24. Publikation 25:135. Vägverket Region Skåne Bunketorp O: Skadekodning enligt AIS i STRADA och KVITTRA. Trafikskaderegistret SU/Östra

42 VÄGVERKET. MARS 27. Vägverket Region Väst Göteborg Telefon: Telefax: Texttelefon:

Olycksutveckling Moped

Olycksutveckling Moped Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Bilbältesanvändning i dödsolyckor Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna

Läs mer

Olyckor.

Olyckor. Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

Antal omkomna

Antal omkomna Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport Trafikkontoret Tjänsteutlåtande T2016-02178 Sida 1 (11) 2016-08-15 Handläggare Ellen Taavo 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Trafikolyckor 2015. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen.

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

PUBLIKATION 2006:81. Svår eller allvarlig skada. en jämförelse av tre definitioner

PUBLIKATION 2006:81. Svår eller allvarlig skada. en jämförelse av tre definitioner PUBLIKATION 2006:81 Svår eller allvarlig skada en jämförelse av tre definitioner Titel: Svår eller allvarlig skada - en jämförelse av tre definitioner Publikation: 2006:81 Utgivningsdatum: 2006-06 Utgivare:

Läs mer

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhet och konjunktur Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte

Läs mer

Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt

Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden 2011 2013 en översikt 1 Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg. Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad

Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg. Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad Antal omkomna i vägtrafiken, 1996-2012* *Prel. stat. 2012 600 Antal

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Titel: Bilbältesanvändning i dödsolyckor Publikationsnummer: 2010:070 ISBN: 978-91-7467-043-1 Utgivningsdatum:

Läs mer

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 2011-10-17 Rapporten är framtagen av Trafikkontoret. Kontaktperson: Anna-Sofia Welander Telefon 08-508 261 94 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 TRAFIKOLYCKSRAPPORTERING...

Läs mer

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.

Läs mer

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2013 1 Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon 08 508 27 200 www.stockholm.se/trafikkontoret

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen Trafikolyckor 214 En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 14 2 Stockholm Telefon 8 58 27 2 www.stockholm.se/trafikkontoret Dnr: T215-1981

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.  Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Trafikskador ur ett genusperspektiv

Trafikskador ur ett genusperspektiv Trafikskador ur ett genusperspektiv En kartläggning av män och kvinnors trafikskador inom olika färdsätt Bild Rekommenderad storlek Bredd: 83 pkt Höjd: 62 pkt Titel: Trafikskador ur ett genusperspektiv

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan

Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan Betydelsen av bälte Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Titel: Betydelsen av bälte analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Publikation: :9 Utgivningsdatum: -- Utgivare:

Läs mer

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare VTI PM 2015-11-20 Diarienummer: 2014/0571-8.3 Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare En skattning baserad på polisens misstanke Åsa Forsman Susanne Gustafsson Förord Genom Trafikverkets

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Specialist Barnkirurgi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Irene Isaksson Hellman Trafiksäkerhetsforskare If Skadeförsäkring 1 Sverige

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial Publikation 2004:130 16-17 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 1997-2002 Analys av Vägverkets djupstudiematerial Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-12-08 Publikation 2004:130 Upphovsman

Läs mer

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning

Läs mer

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2.

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006 Bild 1 Rekommenderad storlek Bredd: 800 pkt Höjd: 800 pkt Publikation: Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor

Läs mer

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Läs mer

Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna

Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna -26 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 2 Tfn: växel 8-452 7, Fax: 8-452 7 5 info@skl.se, www.skl.se Förord Kommunerna har arbetat

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Titel:, Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Publikationsnummer: 2012:098 ISBN:

Läs mer

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

Bilsäkerhet viltolyckor

Bilsäkerhet viltolyckor Bilsäkerhet viltolyckor Folksam 2011 Maria Krafft Anders Kullgren Helena Stigson Anders Ydenius 1 Innehåll Resultat från verkliga olyckor Folksams skadedatabas 667 viltolyckor Trafikverkets dödsfallsstudier

Läs mer

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6 Vägtrafikskador 2001 SIKA Statistik 2002:6 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Publikation 2007:55 Åtgärder för bättre trafi ksäkerhet i Skåne

Publikation 2007:55 Åtgärder för bättre trafi ksäkerhet i Skåne Publikation 2007:55 Åtgärder för bättre trafiksäkerhet i Skåne 2007-2011 Titel: Åtgärder för bättre trafiksäkerhet i Skåne 2007-2011 Utgivningsdatum: 2007 Publikation: 2007:55 Utgivare: Vägverket Region

Läs mer

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,

Läs mer

Basstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler

Basstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler VTI notat 27-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Basstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler Version 2005-06-30 Ulf Brüde Förord På uppdrag av Vägtrafikinspektionen

Läs mer

Fordonsrelaterade skadefall som behandlats vid Norrlands Universitetssjukhus under år 2007

Fordonsrelaterade skadefall som behandlats vid Norrlands Universitetssjukhus under år 2007 Fordonsrelaterade skadefall som behandlats vid Norrlands Universitetssjukhus under år 27 Rapport nr 138 Akut- och katastrofmedicinskt centrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Johanna Björnstig Per-Olof

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Martin Wester Trafik och exploateringsingenjör Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.0 TRAFIKSÄKERHET... 4 1.1

Läs mer

Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.

Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor. Oktober 2015 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna. Man tar inte onödiga risker och man njuter av att köra motorcykel. Att ha ett giltigt körkort när man kör motorcykel är

Läs mer

PUBLIKATION 2008:5. Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen

PUBLIKATION 2008:5. Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen PUBLIKATION 28:5 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 1997 27 Titel: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 1997 27 Publikation: 28:5 Utgivningsdatum: 28-2 Utgivare: Vägverket Kontaktpersoner: Johan Strandroth

Läs mer

Varför en översyn?

Varför en översyn? 1 2012-04-26 Varför en översyn? Vi har trots allt en positiv utveckling är målet fortfarande en utmaning? Inom EU finns förslag om mål om halvering mellan 2010 och 2020 (högst 133 omkomna 2020) Modellerna

Läs mer

-en sammanställning för Norrköpings kommun 2011-10-10

-en sammanställning för Norrköpings kommun 2011-10-10 Trafikrapport 2010 -en sammanställning för Norrköpings kommun 2011-10-10 Förord Hur utvecklas trafiksituationen i Norrköping? Vilka effekter på trafiken har investeringar och infrastrukturförändringar

Läs mer

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020 TN-2014-1833 2015-05-18 Förord Trafiksäkerheten i Malmö är viktig och berör alla malmöbors möjligheter att använda sig av staden. Ett säkert

Läs mer

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i

Läs mer

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:

Läs mer

Skadedata i STRADA för motorcyklister

Skadedata i STRADA för motorcyklister VTI PM Utgivningsår 2009 www.vti.se Skadedata i STRADA för motorcyklister Urban Björketun Förord Som ett projekt finansierat av Skyltfonden har motorcyklisternas trafiksäkerhetssituation belysts genom

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå Brödtext Punktlista nivå 1 Punktlista nivå 2 Brödtext Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun Ur innehållet Underlag - Mångårigt samarbete med Norrlands universitetssjukhus - Trafiksäkerhetsprogram - Trafikdatarapport

Läs mer

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken År 22 Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 21 22 Rapport 2:29 Trafikkontoret Issn 113-153 Trafiksäkerhetsprogram för åren 21 22 har tagits fram av Trafikkontoret Göteborgs

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ.

Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ. Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå 2012 2015 UMEÅ www.umea.se/kommun Innehåll Trafiksäkerhet i Umeå 2012 2015 Framtagen av: Umeå kommun, Gator och parker Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Region Stockholm 2015

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Region Stockholm 2015 RAPPORT Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Region Stockholm 2015 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Publikation 2016:135 Titel: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Region

Läs mer

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01 Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2-4-1 2-9-31 Sammanfattning Denna rapport har i jämförelse med den

Läs mer

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Uppföljning trafiknätsanalys Hastighetssäkrade gång- och cykelpassager och 30-zoner Uppföljning av hastigheter i 30-zoner mätningen visade 40 km/tim trafikarbete

Läs mer

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Trafikverkets arbete med fotgängare Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Presentationens innehåll Kort bakgrund Pågående arbete kring fotgängare Kort kring skadade fotgängare Fotgängare

Läs mer

PUBLIKATION 2009:76. Hastigheter motorcykeltrafik från Luleå till Malmö

PUBLIKATION 2009:76. Hastigheter motorcykeltrafik från Luleå till Malmö PUBLIKATION 2009:76 Hastigheter motorcykeltrafik 2008 från Luleå till Malmö Register 1 Mätplatser s.3 2 Genomförda mätningar s.3 3 Bearbetning s.4 4 Analyser av mätningarna s.4 5 Resultat s.6 Bilagor 6

Läs mer

Vad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

Vad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg Vad är en svår eller allvarlig skada? Hotande överlevnad Hotande funktion Vad är en svår eller allvarlig skada? 50% Trimodal distribution av död vid trauma Trunkey DD, Trauma Sci Am 1983;249(2):20 7. 30%

Läs mer

AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM

AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM - Fordonsrelaterade skadefall som behandlats vid Norrlands Universitetssjukhus under år 213 Rapport nr 15 * Akut- och katastrofmedicinskt centrum Norrlands universitetssjukhus,

Läs mer

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan Dnr Sida 1 (9) 2015-04-22 Handläggare Catarina Nilsson 08-508 262 42 Till Trafiknämnden 2015-05-21 Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut

Läs mer

Rapport. Trafiken i Norrköping 2014 2015-09-01 TEKNISKA KONTORET

Rapport. Trafiken i Norrköping 2014 2015-09-01 TEKNISKA KONTORET Rapport 2015-09-01 Trafiken i Norrköping 2014 TEKNISKA KONTORET 2 (47) Förord Hur utvecklas trafiksituationen i Norrköping? Vilka effekter på trafiken har investeringar och infrastrukturförändringar bidragit

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket Region Nord år 2013

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket Region Nord år 2013 RAPPORT Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket Region Nord år 2013 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen år 2020 Titel: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket

Läs mer

Vägtrafikskador 2013 Road traffic injuries 2013. Statistik 2014:8

Vägtrafikskador 2013 Road traffic injuries 2013. Statistik 2014:8 Vägtrafikskador 2013 Road traffic injuries 2013 Statistik 2014:8 Vägtrafikskador 2013 Road traffic injuries 2013 Statistik 2014:8 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon: 010 414 42

Läs mer

Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped. Underlag 2.0

Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped. Underlag 2.0 Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped Underlag 2.0 Mc, Moped - olycksutveckling Utveckling av antalet omkomna per trafikantkategori 450 400 350 300 250 200 150 100 Bilister

Läs mer

Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan?

Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? VTI notat 6 2002 VTI notat 6-2002 Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? Författare FoU-enhet Arne Land Göran Nilsson Projektnummer 50290 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Transportsäkerhet

Läs mer

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister

Läs mer

Den kommunala trafikskadebilden. en STRADA-analys

Den kommunala trafikskadebilden. en STRADA-analys RAPPORT 2014:44 VERSION 1.0 Den kommunala trafikskadebilden en STRADA-analys Dokumentinformation Titel: Den kommunala trafikskadebilden en STRADA-analys Serie nr: 2014:44 Projektnr: 13106 Författare: Kvalitetsgranskning

Läs mer

HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET?

HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? Tylösandsseminariet augusti 2004 HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? En sammanställning av Polisens och Vägverkets arbete inom trafiksäkerhetsområdet För att nå framgång i Nollvisionen krävs handlingskraft

Läs mer

Antalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade

Antalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade Drunkningsolyckor Antalet drunkningsolyckor ökade under året 95 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 95 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det

Läs mer

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020 GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad 2015-2020 TN-2014-1833 2014-12-18 Innehåll Sammanfattning...4 1 Inledning...7 2 Syfte, mål och indikatorer...9 2.1 Mål...9 3 Olyckssituationen i Malmö...

Läs mer

PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta

PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta PUBLIKATION 26:14 L A LågflödesOLA Objektiva fakta Region Norr 26 Titel: LågflödesOLA Objektiva fakta Författare: Magnus Larsson och Anna-Lena Henriksson, Vägverket Region Norr Publikation: 26:14 Utgivningsdatum:

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

STRADA information 2013:1. Cyklisters singelolyckor i Skåne

STRADA information 2013:1. Cyklisters singelolyckor i Skåne STRADA information 213:1 Cyklisters singelolyckor i Skåne I faktabladen från STRADA Skåne presenteras utvalda trafikanters problem i den skånska trafiken. Ambitionen är att årligen redovisa ett aktuellt

Läs mer

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 216 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 22 1 Titel: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 216. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen

Läs mer

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Minnesstolpar från konferens Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Bakgrund Vägverket Region Stockholm bjöd tillsammans med NTF Stockholms län, Sveriges Kommuner och Landsting samt Stockholms

Läs mer