Basstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår Basstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler Version Ulf Brüde

2

3 Förord På uppdrag av Vägtrafikinspektionen har VTI tagit fram denna basstatistik som kan användas av planerare, forskare, media m.fl. för att bedöma och granska utvecklingen och nuvarande tillstånd för trafiksäkerheten. Undertecknad har ansvarat för projektet och sammanställningen av data samt den skrivna texten. Jan Ifver har varit kontaktman för Vägtrafikinspektionen. Linköping juni 2005 Ulf Brüde personer omkom i flodvågskatastrofen julen personer omkommer varje år i trafikolyckor sett över hela världen personer omkom i 11 september-katastrofen i USA personer omkommer i trafikolyckor varje år i USA personer omkommer i trafikolyckor varje år i EU15-länderna 600 personer omkommer i trafikolyckor varje dag i Kina 500 svenskar omkom i flodvågskatatrofen 500 svenskar omkom i Estoniakatastrofen 500 svenskar omkommer varje år i trafikolyckor VTI notat

4 VTI notat

5 Innehållsförteckning 1 Utvecklingen i stort för antalet trafikdödade sid 5 12 Antal invånare i Sverige och antal som dör eller dödas Definitioner Antal dödade, antal fordonskm och dödsrisk Trafiksäkerhetsbeslut m.m Jämförelse med antal omkomna i arbetslivet Internationella jämförelser Nordiska jämförelser Minibasstatistik över utvecklingen sid Dödade Svårt skadade enligt polisen Lindrigt skadade enligt polisen Dödade och skadade enligt polisen Anmälda skadefall i trafikförsäkring Svårt skadade enligt patientstatistiken Trafikarbete Fordon i trafik Trafikarbete Körkortshavare Bilbältesanvändning Cykelhjälmsanvändning Alkohol Hastighet 2+1-väg och motorväg Automatisk hastighetsövervakning Dödade, trafik, bilar, invånare och risk samt skadade enligt polisen Dödade i olika länder Dödade per invånare 3 Kommentarer till utvecklingen förr, nu och framåt sid Antal dödade m.m. Svårt skadade enligt polisen Lindrigt skadade enligt polisen Totalt antal skadade och dödade enligt polisen Trafikförsäkringen Svårt skadade enligt patientstatistiken Trafikdödade barn, ungdomar och äldre Dödade i olyckor med tung lastbil inblandad Dödade i singel- och mötesolyckor Dödade för olika vägtyper och för olika hastighetsgränser Dödade per månad Dödade i korsningar, mörker, halka m.m. Dödade i Sverige jämfört med i andra länder Vägen, fordonet och trafikanten Befolkningsprognos Prognos för antal dödade år 2007 VTI notat

6 4 Bilagor med kompletterande statistik sid Trafikarbete, dödade och dödsrisk Trafiksäkerhetsbeslut m.m Omkomna i trafiken och i arbetslivet Dödade efter trafikantslag, ålder och kön Dödade efter ålder Dödade efter trafikantslag Svårt skadade efter trafikantslag Lindrigt skadade efter trafikantslag Dödade och skadade efter trafikantslag Månadsutfall för antal dödade Dödade fördelade efter vägtyp Dödade fördelade efter hastighetsgräns Dödade fördelade efter olyckstyp Dödade fördelade efter vägtyp och olyckstyp Dödade i olyckor med tung lastbil inblandad Svårt skadade enligt Socialstyrelsens patientstatistik Personbilsförartrafikarbete efter ålder Personbilsbeståndets ålder och vikt Alkohol i trafiken Polisens alkoholutandningsprov Hastigheter Bilbältesanvändning Cykelhjälmsanvändning VTI notat 2005

7 1 Utvecklingen i stort för antalet trafikdödade Antal invånare i Sverige och antal som dör eller dödas I Sverige finns det för närvarande ca invånare (SCB) och ungefär lika många män som kvinnor. Ena hälften av antalet invånare är år medan andra hälften fördelar sig ganska jämnt mellan åldrarna 0 14, och 65 år eller äldre. Folkmängd 0 14 år år år 65 år Summa (tusental) Män Kvinnor Summa Drygt eller ca 1 %, hälften män och hälften kvinnor, dör på ett eller annat sätt under ett år (SCB, 2001) % är 65 år eller äldre. De vanligaste dödsorsakerna är hjärt-/kärl-sjukdomar och tumörer, 45 respektive 25 % (Dödsorsaker 2001, Socialstyrelsen.) Antal döda 0 14 år år år 65 år Summa år 2001 Män Kvinnor Summa År 2001 orsakades dödsfall av skador (Olyckor i siffror, En rapport om olycksutvecklingen i Sverige, 2004 års utgåva, Räddningsverket 2004). Dessa dödsfall fördelar sig på: olycksfall självmord 86 våld 356 oklar avsikt 160 medicinska komplikationer m.m totalt Fler män än kvinnor dödas i olycksfall i åldrarna och år. Bland de yngre och bland de äldre dödas ungefär lika många män som kvinnor i olycksfall. Antal dödade i 0 14 år år år 65 år Summa olycksfall år 2001 Män Kvinnor Summa VTI notat

8 Antalet dödade i olycksfall år 2001 fördelar sig enligt följande: 559 vägtrafik 46 annan transportolycka 543 fall (känt olycksförlopp) 306 förgiftning 154 drunkning 101 brand 41 stark kyla 101 kvävning 22 fallande föremål 10 annat föremål 3 skjutvapen 13 maskinolycka 2 heta ämnen 5 elektricitet 4 djur, insekter och giftiga växter 8 främmande föremål 943 annat olycksfall (merparten, ca 75 %, utgörs av fallolyckor enligt gjorda skattningar) totalt. Dödade i fallolyckor är flest till antalet (förekommer i två av grupperna enligt ovan). Vägtrafikolyckor är helt dominerande bland transportolyckor. Även här gäller att det dödas fler män än kvinnor i åldrarna och år. Ungdomar år är överrepresenterade (i förhållande till befolkning och alla dödade) bland dödsfallen i vägtrafikolyckor. Antal dödade i 0 14 år år år 65 år Summa vägtrafikolyckor år 2001 Män Kvinnor Summa VTI notat 2005

9 Definitioner Som vägtrafikolycka räknas händelse på väg, vari deltagit minst ett fordon i rörelse och som medfört person- eller egendomsskador (se t.ex. Trafikskador 2003, SCB). Dödad i trafiken. Före 1994 togs inte personer som, enligt polisens uppgifter, dött av sjukdom eller pga. självmord med i den officiella statistiken över trafikdödade. Under åren har dock sådana fall ingått i den officiella statistiken. Per år handlar det om ca sjukdomsfall (i första hand äldre bilförare) och ca 5 självmordsfall. Från och med 2003 medtas självmord men inte sjukdomsfall i den officiella statistiken. Avgörande skall vara om dödsfallet skett pga. krockvåldet eller inte (utifrån obduktionsprotokoll eller liknande). Såväl VTI, Vägtrafikinspektionen som Vägverket har under de senaste åren i flera sammanhang använt statistik över antal dödade exklusive sjukdomsfall, för samtliga år. Detta för att så långt möjligt få jämförbara tal. I föreliggande rapport redovisas genomgående antal dödade exklusive sjukdom. Olycksdatasystem. Fram t.o.m hade Vägverket ett olycksdatasystem kallat OLY/VITS (Vägverkets olycksregister/vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet). Till och med 1993 fanns samtliga olyckor på statliga vägnätet med i systemet, såväl egendomsskadeolyckor som personskadeolyckor. Från och med 1994 medtogs i systemet även olyckor på övrigt vägnät. För det statliga vägnätet fanns möjligheter att samköra olycksdata med väg- och trafikdata i vägdatabanken VDB. År 2000 upphörde registreringen av egendomsskadeolyckor övergick Vägverket till ett nytt olycks- och skadesystem STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). I dagsläget är det inte möjligt att göra samkörningar med väg- och trafikdata. Selektering efter väghållare (statlig eller kommunal) kan inte heller göras f.n. På Vägverkets sektion Transport och marknadsanalys förs ett manuellt register över dödsolyckor i trafiken som idag används för att knyta olyckorna till väghållare m.m. Detta register används även för att fortlöpande under året följa utvecklingen av antalet dödade. Olyckstyper. Tidigare har Vägverket använt en olyckstypsklassificering som primärt tar hänsyn till olycksorsaken och som dessutom beaktar olyckornas allvarlighet med hjälp av undertyper. Man skiljde t.ex. på om en omkörningsolycka slutat i kollision med mötande fordon eller inte. Den nya olyckstypsklassificeringen i STRADA grundar sig på själva skadeorsaken. Exempelvis klassas olyckor där fordon väjt för (ej kolliderat med) mötande fordon, fotgängare, cyklist eller vilt och sedan kört av vägen som singelolyckor. Om jämförelser skall kunna göras tillbaka i tiden fordras att man bibehåller den tidigare klassificeringen. VTI notat

10 Antal dödade, antal fordonskm och dödsrisk Antal trafikdödade i Sverige och antal miljoner fordonskm (årsvisa procentuella förändringar) ,8% per år -3,0% per år 0,4% per år 2,1% per år Antal dödade ,3% per år 15,5% per år 6,6% per å 3,9% per år 2,4% per år -0,1% per år ,2% per år ,3% per år Miljoner fordonskm Trafikdödade Miljoner fordonskm År Trafikarbetet (antalet fordonskm) har ökat kontinuerligt. Störst var ökningen under och 1960-talet. År 1970 och framåt har ökningen i genomsnitt varit ca 2 % per år. År 1950 omkom 595 personer i trafiken. Åren 1965 och 1966 uppnåddes de högsta dödstalen, Året därpå (1967) genomfördes högertrafikomläggningen. Alltsedan 1970 har antalet dödade minskat med i genomsnitt ca 3 % per år. Under 1980-talet skedde dock ingen minskning. Åren har antalet dödade legat på högre eller ungefär samma nivå som Antal trafikdödade och antal dödade per 1000 miljoner fordonskm (årsvisa procentuella förändringar) Trafikdödade Dödsrisk Antal trafikdödade ,0% per år Dödsrisk ,5% per år - 6,5% per år 20-2,3% per år - 6,7% per år ,5% per år År Utvecklingen för antal dödade och trafikarbete under och 1960-talet misstolkas ofta. Visserligen ökade såväl antal dödade som antalet fordonskm under nämnda 8 VTI notat 2005

11 årtionden men den relativa ökningen för trafikarbetet var flera gånger större. Den årliga dödsriskminskningen var lika stor då som under senare år och framåt har dödsrisken (antal dödade per miljon fordonskm) minskat med i genomsnitt ca 5 % per år. Anm.: Angivna årsvisa procentuella förändringar i de två figurerna ovan avser genomsnittsvärden för 1950-talet, 1960-talet, 1970-talet, 1980-talet, och Se även bilaga 1. Som komplement till ovanstående redovisas här även antalet trafikdödade för åren : År Trafikdödade Anm.: År 1911 fanns ca bilar i trafik, 1935 ca , 1940 ca , 1950 ca och idag ca Trafiksäkerhetsbeslut m.m Mycket har skett under åren 1950 och framåt och som har påverkat utvecklingen. Lagar har tillkommit, regler har ändrats, kampanjer har genomförts, olika myndigheter har haft det övergripande ansvaret för trafiksäkerhet o.s.v. År 1996 presenterades Nollvisionen och 1997 togs beslut om Nollvisionen i riksdagen. År 1998 fastställde riksdagen att antalet omkomna 1996 skulle halveras till år 2007 (högst 270 dödade). I bilaga 2 redovisas översiktligt vad som gjorts. VTI notat

12 Jämförelse med antal omkomna i arbetslivet Dödsfall i vägtrafiken och i arbetslivet (procentuella förändringar per år) Dödade i vägtrafiken ,3% per år -3,3% per år 2,8% per år -1,7% per år -3,0% per år -6,6% per år -0,1% per år -2,2% per år -6,3% per år 250 1,6% per år -5,5% per år -0,9% per år Omkomna i arbetsolyckor 2000 År Dödade i vägtrafiken Omkomna i arbetsolyckor Ofta görs jämförelser och dras paralleller mellan dödade i vägtrafiken och omkomna i arbetslivet. Omkomna i arbetsolyckor (Arbetsmiljöverket 2004) omfattar omkomna arbetstagare (bilaga 3). Fordonsolyckor finns med i statistiken men färdolyckor till och från arbetsplatsen är inte medräknade. Antal omkomna i arbetslivet har genomsnittligt minskat under hela perioden Dödade i vägtrafiken hade en sämre utveckling än arbetsolyckorna under och 1960-talet. Under och 1980-talet började dock vägtrafiken komma ikapp och var årliga procentuella minskningen av antalet dödade faktiskt något större för vägtrafiken än för arbetslivet. Under de senaste åren har arbetslivet på nytt haft en något gynnsammare utveckling. Anm.: År 2004 omkom preliminärt 46 personer i arbetsolyckor. 10 VTI notat 2005

13 Internationella jämförelser VTI/UB/ rev. Förändr. Förändr. Förändr. Förändr Mv Mv Mv Mv Mv Mv Australia % % -52% % Austria % % -60% % Denmark % % -59% % Finland % % -61% % France % % -47% % Germany % % -61% % Hungary % % -15% % Ireland % % -15% % Japan % % -48% % Netherlands % % -64% % New Zealand % % -21% % Norway % % -46% % Poland % % 101% % Portugal % % 39% % Spain % % 4% % Sweden % % -62% % Switzerland % % -63% % United Kingdom % % -53% % United States % % -20% % Total % % -35% % Exkl. USA % % -42% % 3598 för UK = Gr. Britain + N. Ireland Källa: IRTAD, Vägverket Exklusive sjukdomsfall för Sverige för alla år Att göra internationella jämförelser kan vara vanskligt pga. olika definitioner och kvalitet. Beroende på vilka år som jämförs osv. kan jämförelserna bli mer eller mindre positiva eller negativa för olika länder. Enligt tabellen ovan hör Sverige till de länder som haft den allra bästa utvecklingen för antalet dödade alltsedan 1970 och fram t.o.m. åren 1996, 1997 och Därefter har Sverige istället haft en jämförelsevis mycket dålig utveckling. Under de allra senaste åren har inte minst Frankrike uppvisat en mycket bra utveckling. Nordiska jämförelser År Sverige Finland Norge Danmark Mv Index 653 Mv Index 378 Mv Index 713 Mv Index , , , , VTI notat

14 Antal trafikdödade Sverige Finland Danmark Norge Index för antal trafikdödade Sverige Finland Danmark Norge Sverige och Finland uppvisar ett liknande mönster över utvecklingen. Även Danmark och Norge har ett sinsemellan likartat utvecklingsmönster. Sverige och Finland uppvisar den bästa utvecklingen bland de nordiska länderna fram t.o.m Därefter har Finland haft en något bättre utveckling. Danmark uppvisar en successiv minskning av antalet dödade under hela den redovisade perioden. Norge har legat på en relativt konstant nivå alltsedan början av 1990-talet. 12 VTI notat 2005

15 2 Minibasstatistik över utvecklingen Minibasstatistik framtagen av VTI på uppdrag av Vägtrafikinspektionen (6 sidor) Version: DÖDADE (exkl. sjukdom) Medel (Vägverket/SIKA/SCB) TOTALT BILFÖRARE BILPASS MC FÖRARE/PASS MOPEDIST CYKLIST GÅENDE ÖVRIGA MÄN KVINNOR män bilförare män bilpass män MC förare/pass män mopedist män cyklist män gående män övriga kvinnor bilförare kvinnor bilpass kvinnor MC förare/pass kvinnor mopedist kvinnor cyklist kvinnor gående kvinnor övriga MF-SINGEL MF-MÖTE/OMK MF-GCM ÖVRIGA bilförare bilförare varav män varav kvinnor bilförare bilförare bilpass bilpass bilpass bilpass övriga övriga övriga övriga STATLIGT KOMMUNALT, ENSKILT NORR MITT STHLM VÄST MÄLARDALEN SYDÖST SKÅNE JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER VTI notat

16 SVÅRT SKADADE ENLIGT POLISEN (Vägverket/SIKA/SCB) Medel TOTALT BILFÖRARE BILPASS MC FÖRARE/PASS MOPEDIST CYKLIST GÅENDE ÖVRIGA MÄN KVINNOR Okänt män bilförare män bilpass män MC förare/pass män mopedist män cyklist män gående män övriga kvinnor bilförare kvinnor bilpass kvinnor MC förare/pass kvinnor mopedist kvinnor cyklist kvinnor gående kvinnor övriga Okänt STATLIGT KOMMUNALT, ENSKILT LINDRIGT SKADADE ENLIGT POLISEN (Vägverket/SIKA/SCB) Medel TOTALT BILFÖRARE BILPASS MC FÖRARE/PASS MOPEDIST CYKLIST GÅENDE ÖVRIGA MÄN KVINNOR Okänt män bilförare män bilpass män MC förare/pass män mopedist män cyklist män gående män övriga kvinnor bilförare kvinnor bilpass kvinnor MC förare/pass kvinnor mopedist kvinnor cyklist kvinnor gående kvinnor övriga Okänt VTI notat 2005

17 DÖDADE OCH SKADADE ENLIGT POLISEN Medel (Vägverket/SIKA/SCB) TOTALT BILFÖRARE BILPASS MC FÖRARE/PASS MOPEDIST CYKLIST GÅENDE ÖVRIGA MÄN KVINNOR Okänt män bilförare män bilpass män MC förare/pass män mopedist män cyklist män gående män övriga kvinnor bilförare kvinnor bilpass kvinnor MC förare/pass kvinnor mopedist kvinnor cyklist kvinnor gående kvinnor övriga Okänt ANMÄLDA SKADEFALL I TRAFIKFÖRSÄKRING (tusental) Medel Anmälda skadefall därvid skadade personer Källa: Försäkringsförbundet SVÅRT SKADADE ENLIGT PATIENTSTATISTIKEN (Socialstyrelsens patientstatistik, VTI/Jörgen Larsson ) Medel TOTALT BILISTER MC/MOPEDIST CYKLIST-MF CYKLIST-EJ MF GÅENDE OSPEC ÖVRIGA Anm: Gående-singel ingår ej. bilister bilister bilister bilister cyklister cyklister cyklister cyklister övriga övriga övriga övriga alla alla alla alla Anm: Som "svårt skadad enligt patientstatistiken" räknas personer som blivit inlagda på sjukhus (slutenvården). VTI notat

18 TRAFIKARBETE (personbil, lastbil, buss och MC) (SIKA/Vägverket ) Medel Miljoner fordonskm Index FORDON I TRAFIK (tusental) Medel Personbilar Lastbilar varav lätta varav tunga Bussar Summa bil Motorcyklar Mopeder klass I Mopeder, klass II Anm: Antal fordon vid årets slut, mopeder per 30 juni fr.o.m Källa: Vägverket, Trafikregistret, Försäkringsförbundet TRAFIKARBETE (miljoner fordonskm) (VTI/SIKA/Vägverket 2005) Medel Personbil Lätt lastbil 3,5 ton Tung lastbil varav 3,5-16 ton varav > 16 ton Buss Motorcyklar Mopeder Anm: Totalvikter KÖRKORTSHAVARE (tusental) Medel TOTALT MÄN KVINNOR Anm: B-körkort. Ingen statistik tillgänglig för 1999 Källa: Trafikregistret, Vägverket BILBÄLTESANVÄNDNING Medel Personbilsförare (%) 89,0 88,3 89,4 90,4 90,1 90,3 91,2 91,3 91,8 88,9 Anm: För åren noterades 87,1, 87,9, 88,7 respektive 88,2 % Källa: VTI, Hans-Åke Cedersund CYKELHJÄLMSANVÄNDNING Medel Totalt (%) 15,2 16,1 17,7 16,1 16,0 15,4 17,1 18,0 21,0 16,3 Anm: För åren noterades 6,4, 7,2, 7,4, 8,6, 10,7 respektive 13,5 %. Källa: VTI, Sixten Nolén ALKOHOL Medel Alkoholrattfylleribrott Anm: För åren noterades 25508, 26100, 24563, 24298, resp Källa: BRÅ Kört bil, mer än lättöl (%) 7,4 9,0 9,7 8,7 8,6 7,2 7,4 8,7 8,7 Anm: För åren noterades 12,4, 11,8, 10,2, 11,6, 10,2 resp. 9,0 Källa: Vägverkets enkätundersökning HASTIGHET (andel trafikarbete över tillåten hastighet på statligt vägnät) Medel Personbilar utan släp (%) Lastbilar med släp (%) Källa: Vägverket 2+1-VÄG OCH MOTORVÄG (totalt antal mil vid årets slut) Medel väg Motorväg Källa: VTI och Vägverket AUTOMATISK HASTIGHETSÖVERVAKNING Medel Antal mil vid årets slut Källa: RPS, VTI Jörgen Larsson 16 VTI notat 2005

19 DÖDADE (exkl. sjukdom), TRAFIK, BILAR, INVÅNARE OCH RISK SAMT SKADADE (enligt polisen) Dödade År Dödade Trafik Risk* Bilar Risk** Invånare Risk*** Svårt Lindrigt och (mnfkm) (årets slut) (årets slut) skadade skadade skadade , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Risk* = antal dödade per miljard fordonskm Risk** = antal dödade per bilar Risk*** = antal dödade per invånare Källa: SCB, SIKA, Vägverket VTI notat

20 DÖDADE I OLIKA LÄNDER Medel Australia Austria Denmark Finland France Germany Hungary Ireland Japan Netherlands New Zealand Norway Poland Portugal Spain Sweden Switzerland United Kingdom United States Totalt UK = Gr. Britain + N. Ireland Källa: IRTAD DÖDADE PER invånare Medel Australia 10,8 9,5 9,5 9,3 9,5 9,4 8,8 8,2 9,9 Austria 12,9 13,9 11,9 13,4 12,0 11,9 11,9 11,5 12,9 Denmark 9,8 9,3 8,5 9,7 9,3 8,1 8,6 8,0 9,2 Finland 7,9 8,5 7,7 8,4 7,7 8,4 8,0 7,3 8,0 France 14,7 14,4 15,2 14,4 13,6 13,8 12,9 10,2 14,8 Germany 10,7 10,4 9,5 9,5 9,1 8,5 8,3 8,0 10,2 Hungary 13,4 13,7 13,6 12,9 11,9 12,1 14,0 13,1 13,6 Ireland 12,5 12,9 12,4 11,0 11,0 10,7 9,6 9,6 12,6 Japan 9,3 8,9 8,6 8,2 8,2 7,9 7,5 7,0 8,9 Netherlands 7,6 7,5 6,8 6,9 6,8 6,2 6,1 6,3 7,3 New Zealand 13,8 14,4 13,6 13,4 12,1 11,8 10,3 11,5 13,9 Norway 5,8 6,9 8,0 6,8 7,7 6,1 6,9 6,1 6,9 Poland 16,5 18,9 18,3 17,4 16,3 14,3 15,3 14,8 17,9 Portugal 25,4 23,4 22,4 21,0 19,6 17,6 16,1 14,8 23,7 Spain 14,0 14,3 15,2 14,6 14,6 13,8 13,2 12,8 14,5 Sweden 5,7 5,7 5,6 6,0 6,3 6,2 6,0 5,9 5,3 5,7 Switzerland 8,7 8,3 8,4 8,2 8,3 7,6 7,1 7,5 8,5 United Kingdom 6,4 6,4 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,1 6,3 United States 15,9 15,7 15,3 15,3 15,2 14,8 14,8 14,7 15,6 Källa: IRTAD 18 VTI notat 2005

21 3 Kommentarer till utvecklingen förr, nu och framåt Antal dödade m.m. Sverige har långsiktigt haft en mycket bra trafiksäkerhetsutveckling. Kanske den allra bästa i hela världen (sid. 11 och sid. 18). Räknat från 1970 och framåt har antalet trafikdödade minskat med i genomsnitt ca 3 % per år samtidigt som trafikarbetet (antalet fordonskm) ökat med i genomsnitt ca 2 % per år. Detta innebär också att dödsrisken (antalet dödade per uträttat trafikarbete) har minskat med i genomsnitt ca 5 % per år (bilaga 1). Åren minskade antalet dödade från toppnivån (högre har bara noterats 1965 och 1966 med 1 313) till 758. År 1989 hade dock antalet dödade åter kommit över 900 (904). Detta sedan trafiken ökat kraftigt under flera år i sträck. Samtidigt gällde att såväl unga (18 24 år) som äldre bilförare (65 år eller äldre) då svarade för en stor andel av personbilsförartrafikarbetet (bilaga 17). Tillgängliga siffror för alkohol i trafiken var också rekordhöga (bilaga 19). Åren minskade antalet trafikdödade från 904 till 492. Detta under en period med måttlig trafikökning (ca 0,5 % per år). De unga bilförarnas och de äldre bilförarnas andel av personbilsförartrafikarbetet avtog. Alkoholen i trafiken minskade kraftigt enligt tillgängliga siffror. Dessutom ökade såväl bilbältesanvändningen som inte minst användningen av cykelhjälm (bilaga 22 och 23). År 1996 presenterades Nollvisionen. År 1997 fattades beslut om Nollvisionen i riksdagen och 1998 togs beslut i riksdagen om det nuvarande etappmålet högst 270 dödade år Redan då Nollvisionen beslutades var Sverige världsbäst vad gäller trafiksäkerhet mätt i antal dödade per invånare (eller motorfordon) tillsammans med England och Holland (sid. 18). Åren har årliga dödstalen i Sverige hela tiden legat högre än antalet dödade 1998 (492). Högst var antalet år 2000 (564). År 2004 minskade antalet dödade till 480. Totala trafikökningen har varit normal även under dessa år, i genomsnitt ca 2 % per år. Tunga lastbilar >16 ton har dock haft en större ökning, i genomsnitt ca 3 % per år (sid. 16). Trafikarbetet för motorcykel och mopeder har nära nog fördubblats under denna period. Det finns dock inga siffror som pekar på att personbilsförartrafikarbetet för unga bilförare skulle ha ökat. Inte heller har körkortsinnehavet för unga (18 24 år) ökat (sid. 16). Siffrorna för alkohol i trafiken visar på en ökning även om det fortfarande handlar om klart lägre siffror än för Bilbältesanvändningen har ökat något. Den ökningstakt som gällde tidigare för cykelhjälm mattades av betydligt 1999 men 2004 skedde en förbättring av användningen. Antalet hastighetsöverträdelser har ökat för såväl personbilar som lastbilar (bilaga 21). Jämfört med åren har hastigheten för personbilar ökat på 110-vägar. För lastbilar med släp har hastigheten ökat på i första hand 70-vägar. Eftersom Nollvisionen infördes under och eftersom det är antalet dödade 1996 som skall halveras och högst uppgå till 270 år 2007 har flertalet jämförelser här gjorts med lägen och tillstånd under nämnda år. VTI notat

22 I stort (Minibasstatistiken sid ) är antalet dödade i trafiken de senaste åren fortfarande lika många som Detta gäller mestadels också för olika undergrupper även om vissa skillnader kan noteras. Svårt skadade enligt polisen Totalt antal svårt skadade (enligt polisen) antar sina lägsta värden åren (räknat från 1970 och framåt) för att sedan öka något under efterföljande år (sid 17). Detsamma gäller för svårt skadade bilförare, bilpassagerare, motorcyklister och mopedister (bilaga 7). Antal svårt skadade cyklister har dock fortsatt att minska även efter 1998 medan antal svårt skadade gående legat kvar på samma nivå. Det skall noteras att täckningsgraden för polisens rapportering av svårt skadade är låg (ca 60 %) och ännu lägre för lindrigt skadade (SIKA/SCB). Lägst är täckningsgraden för cyklister. Övergången till STRADA (sid 7) har sannolikt påverkat polisens rapportering och klassificering av trafikskador de senaste åren. Lindrigt skadade enligt polisen Totalt antal lindrigt skadade enligt polisen har varit tämligen konstant från 1970-talets början fram till mitten av 1990-talet (sid 17). Under de senaste åren har dock antalet ökat för att år 2003 och 2004 anta de största värdena någonsin under modern tid. Mönstret varierar dock för olika trafikantkategorier (bilaga 8). Antal lindrigt skadade bilförare har successivt ökat mera under åren. Det största antalet lindrigt skadade bilförare kan noteras för år 2003 och 2004, vars antal är drygt 30 % högre än för åren Även antal lindrigt skadade bilpassagerare uppvisar sina högsta värden någonsin åren Totalt antal skadade och dödade enligt polisen Utvecklingen för antal dödade och skadade (svårt eller lindrigt) enligt polisen uppvisar ett likartat mönster med antal lindrigt skadade (bilaga 9). Sålunda kan även här noteras att år 2003 och 2004 registrerades såväl det största totala antalet dödade och skadade som det största antalet dödade och skadade bilförare. Trafikförsäkringen Antal anmälda skadefall och skadade personer i trafikförsäkringen (sid. 15) har alltsedan ökat i ungefär samma omfattning som totalt antal skadade (och dödade) enligt polisen. Svårt skadade enligt patientstatistiken Totalt sett är antalet svårt skadade enligt patientstatistiken 3 gånger fler än antalet svårt skadade enligt polisen (sid ). Skillnaden är ännu större vad gäller svårt skadade cyklister, ca 7 10 gånger fler enligt patientstatistiken. Svårt skadade bilister enligt patientstatistiken (bilaga 16) minskade från ca år 1988 till ca per år men därefter har antalet (år 2002) stigit till ca Antalet svårt skadade cyklister i olyckor mot motorfordon är den enda gruppen som uppvisar en minskning, från ca år 1988 till ca 800 per år och ca 600 år 20 VTI notat 2005

23 2002. För antal svårt skadade motorcyklister/mopedister kan man notera en ökning de senaste åren. Trafikdödade barn, ungdomar och äldre Vad gäller trafikdödade har barn, särskilt de yngsta, haft den bästa utvecklingen sett i ett längre tidsperspektiv (bilaga 5). Ungdomar (18 24 år) hade en mycket bra utveckling fram t.o.m. åren men sedan har dödstalen vänt uppåt. Det senare gäller inte minst unga bilförare (sid. 13). Gruppen 65 år eller äldre uppvisar en förhållandevis bra utveckling. Dödade i olyckor med tung lastbil inblandad Antalet dödade i olyckor med tung lastbil inblandad uppvisar en ökning under senare år (bilaga 15). Det gäller i första hand dödade i mötes- och omkörningsolyckor, vilka svarat för en ca 50 %-ig ökning alltsedan mitten av 1990-talet. Dödade i singel- och mötesolyckor För såväl singelolyckor som mötes-/omkörningsolyckor (bilaga 13) skedde en ökning i antalet dödade under perioden Dödade för olika vägtyper och för olika hastighetsgränser Sett över olika vägtyper (bilaga 11) har det under perioden skett en minskning i antal dödade på motortrafikled vilket förklaras (bilaga 14) av ett minskat antal mötes- och omkörningsolyckor på nämnda vägtyp. För övriga vägtyper syns inga förändringar i antalet dödade. En förklaring till den påvisade minskningen i antal dödade är förstås ombyggnaden till mötesfria 2+1-vägar. Med det antal mil som färdigställts fram t.o.m. årsskiftet (ca 115 mil) inbesparas enligt VTI:s beräkningar ca 26 liv sett över ett år. Fördelningen av antalet dödade efter hastighetsgräns har inte förändrats nämnvärt (bilaga 12). 90-vägar svarade för en mindre andel det senaste året men har likafullt största antalet dödade. Dödade per månad Antalet dödade för viss månad varierar kraftigt mellan olika år (bilaga 10). Något förenklat kan man säga att f.n. dödas genomsnittligt 33, 33, 33, 33, 44, 44, 55, 55, 44, 44, 44 och 44 personer under januari, februari o.s.v. och totalt ca 500 under ett år. Den slumpmässiga variationen kan beskrivas med hjälp av intervallet genomsnittsvärde ± 2 genomsnitt svärde. Dödade i korsningar, mörker, halka m.m. Det finns flera årsvisa uppdelningar av antalet dödade som inte följts upp i denna statistik. I stort gäller t.ex. följande: 33 % av dödsfallen sker under mörker 15 % vid issnöväglag 70 % på landsbygd 20 % i korsningar 0 5 stycken dödsfall sker i rondeller (cirkulationsplatser). VTI notat

24 Dödade i Sverige jämfört med i andra länder Efter åren har utvecklingen för antalet trafikdödade i Sverige varit mycket dålig jämfört med andra länder (sid. 18 och sid. 11). Medan praktiskt taget alla övriga länder haft en fortsatt minskning i antal dödade så har Sverige legat kvar på ungefär samma nivå som åren Vägen, fordonet och trafikanten Den mest påtagliga förändringen av vägnätets utformning under senare år, åtminstone på det statliga vägnätet, är utbyggnaden av mötesfria 2+1-vägar (sid. 16). Den första 2+1-sträckan färdigställdes 1998 (Gävle Axmartavlan). Vid årsskiftet var totala färdigställda längden i hela landet nästan 115 mil. Genomsnittliga åldern för personbilar i trafik ökade från 7,4 år 1990 till 9,4 åren för att därefter successivt minska till 9,1 år 2003 (bilaga 18). Under hela 1990-talet har det skett en markant förskjutning mot allt tyngre personbilar (bilaga 18). Någon tidsserie som på ett objektivt sätt beskriver förändring av trafikantattityd- /beteende över tiden är svår att finna. Indirekta mått avseende alkohol, hastigheter, mobiltelefonanvändning under körning m.m. kan användas men utan att göra anspråk på att vara några kompletta mått. Befolkningsprognos Antalet ungdomar (15 24 år) i populationen kommer att öka fram till år 2010 med ca Därefter kommer antalet ungdomar att minska. Gruppen kommer att öka med nästan till år Ökningen kommer att fortsätta även därefter kommer även antalet personer 75 år och äldre att öka i antal. Sammantaget kommer antalet personer i åldrarna 65 år och äldre att öka med ca fram till Befolkningsprognos enligt SCB Folkmängd År 22 VTI notat 2005

25 Prognos för antal dödade år 2007 Att göra prognoser för framtida antal dödade är svårt. Beroende på val av modell, vilka förklaringsfaktorer som medtas, vilken historisk tidsperiod som väljs och vilka antaganden i övrigt som görs så kan olika resultat erhållas. Nedan redovisas resultatet som erhållits med hjälp av följande modell: Förväntat antal dödade = a. b År. Traf c där År är lika med 1, 2, 3, och där Traf är trafikindex Modell I har anpassats till den faktiska utvecklingen och för att prognostisera utfallen fram till 2007 har antagits att trafiken framledes kommer att öka med 1 % per år. De faktiska utfallen var lägre än förväntat (predikterat) åren vände utvecklingen och därefter har utfallen legat högre än förväntat. För år 2004 har dock faktiskt utfall närmat sig predikterat värde. Prognosen för år 2007 hamnar på ca 400. Modell II har anpassats enbart till utvecklingen Faktiska utfall och predikterade värden överensstämmer mycket väl för hela perioden men ligger de faktiska värdena högt över predikterade värden. Prognosen, ca 300 för år 2007, synes mycket osannolik. Modell III har (liksom Modell I) också anpassats till utvecklingen men har kompletterats med en multiplikativ tilläggsfaktor (dummyvariabel för åren ) för att bättre anpassa de höga utfallen fr.o.m Tilläggsfaktorn har skattats som 1,25. Prognosen för år 2007 hamnar på ca 400, dvs. praktiskt taget samma prognos som enligt Modell I. Prognos I utan "tilläggsfaktor" - baserat på Död ej sjukd. Prog utan tilläggsfaktor, baserat på VTI notat