Nr DiarieNr Ärendemening Föredragning/sid

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare med flera Ksau Tid och plats: Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde , 8.30 Kommunhuset 291. Catharina Fredriksson Ordförande Susanna Shaibu Sekreterare Nr DiarieNr Ärendemening Föredragning/sid Kommunstyrelsen OBS heldag. Utbildning/diskussion om ägarstyrning och bolagsfrågor på förmiddagen Informationsärenden 1. KS Information från ordföranden och kommunchefen Charlotte/Catharina 2. KS Information om resultatet i Kommunens kvalitet i Lisa Sollenborn 13,15 korthet (KKiK) 3. KS Information om skärgårdsprojekt Erik Lindhe 13,45 4. KS Information om fortsatt arbete efter Communicares avslut Sara Karlsson och Iréne Bengtsson 14,15 5. KS Information om framtidens förskola och skola Christer Åhlfeldt 14,45 2 Beslutsärenden 6. KS Projektplan för framtagande av strategisk 17 företagsetableringsplan 7. KS Utvärdering av centrumhållplats Farid Ruhani 15, KS Utredning möjligheten till två rätter att välja mellan på 52 kommunens särskilda boenden 9. KS Firmatecknare KS Verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivning KS Redovisning av delegationsbeslut KS Delgivningar 68 Till kommunfullmäktige KS Ansökan om medlemskap i Stockholms och Uppsala 69 läns luftvårdsförbund 14. KS Investering i nytt lägerboende Conny Z mfl 16, KS Svar på motion om hur kommunen får unga i arbete KS Svar på motion: Nyttja "Bamse och skräptjuven" i 110 förskolan och på lågstadiet 17. KS Genomgång av balanslistan 115

2 Slutrapport Förstudie av framtida förskole- och skolorganisation i centrala Oxelösund Projektledare Christer Åhlfeldt

3 Sammanfattning Kommunstyrelsen fattade beslut den 30 januari 2013 om att tillsätta en projektgrupp som fick i uppgift att utreda innerstadens förskolor och skola. Uppdraget har omfattat två huvudalternativ som har utretts. 1. Kostnad för underhåll och upprustning av befintliga byggnader (D-skolan, Blåklockans förskola, Oxelö förskola, Frösängs förskola) för att täcka framtida behov. 2. Kostnad för nybyggnation av förskola och skola för att täcka framtida behov. Utreda kostnader och konsekvenser om man bygger i flera etapper eller allt på en gång. Projektet har kommit fram till att det ur ett pedagogiskt- och samhällsperspektiv är bäst att bygga en ny gemensam förskola och skola som till sin utformning är så flexibel att den klarar snabba förändringar av demografin. Skolan behöver utökas med 70 nya platser och förskolan har tillräcklig kapacitet för att klara kommande behov. Två av de berörda förskoleenheterna Oxelö förskola och Frösängs förskola är mycket kostsamma att bygga om för att uppnå ändamålsenliga lokaler utifrån nuvarande läroplan. Detta är på grund av att en anpassning av lokalerna medför att ett mindre antal barn får plats på förskolorna. Yta måste tas från den pedagogiska verksamheten för att bygga ut kök, personalarbetsrum, förråd och samtalsrum med mera. Dagens geografiska placering med två förskolor bidrar till en segregerad innerstad då Oxelö förskola har 17 nationaliteter och Frösängs förskola har tre nationaliteter. D-skolan uppfördes 1918 och har en arkitektur som inte är ändamålsenlig och kan inte byggas om för att klara läroplanens krav och verksamhetens behov. Den nya enheten kommer att ersätta Oxelö förskola, Frösängs förskola och D-skolan. Beräknad kostnad är 100 Mkr för den nya enheten. Vid en nybyggnation i innerstaden på fastigheten Idegranen 1 (Gamla Häggenskolan) byggs stadsdelarna Frösäng och Innerstaden ihop till en mera sammanhållen stad. Detta kommer att göra innerstaden mer attraktiv. För att öka attraktionskraften föreslår projektet även att man bygger en Multiplan i anslutning till den nya enheten för att skapa förutsättning för spontanidrott i de centrala delarna av Oxelösund. Multiplan är en plan med sarg för basket, fotboll skridskor med mera. Kostnad för att anlägga en Multiplan är mellan 1,5-2 Mkr (Kostnaden ingår inte i de 100 Mkr för nybyggnation av ny enhet). 2

4 Sammanfattning 2 Bakgrund och inledning 4 Genomförande 4 Resultat av projektet 5 Fastigheternas skick... 5 Ekonomi... 6 Arbetsmiljö... 6 Integration... 6 Pedagogik... 6 Demografi... 7 Trafikförhållande... 9 Samordning Diskussion 10 Resultat av utredningar Ekonomiska beräkningar och kalkyler Framtida organisation Framtida lokaler Alternativ användning av lokaler Ekonomi

5 Bakgrund och inledning Kommunstyrelsen har fattat beslut den 30 januari 2013 att utreda framtidens förskole- och skolorganisation i Oxelösunds innerstad. En projektplan antogs och en projektgrupp samt en styrgrupp tillsattes. Projektet har haft två inriktningar på utredningarna. Den första inriktningen har varit att se över befintliga förskolor samt skola utifrån de utredningsfaktorer som är beslutade i projektplanen. De befintliga enheterna är Frösängs förskola, Oxelö förskola, Blåklockans förskola samt D-skolan. Den andra inriktningen har varit att utreda nybyggnation. Bakgrunden till att kommunstyrelsen tog beslut att utreda förskole- och skolorganisationen i de centrala delarna av Oxelösund har varit ett ickeprioriterat underhåll av fastigheterna, icke ändamålsenliga lokaler samt en stor segregation inom kommunen. De olika enheter som ingår i projektet är Oxelö förskola, Frösängs förskola, Blåklockans förskola samt D-skolan med tillhörande fritidshem. Blåklockans förskola ligger inte geografiskt inom innerstadens upptagningsområde men har av fastighetens skick och storlek ansetts behöva ingå i den totala översynen och därmed att inrymmas i detta projekt. Blåklockans förskola ligger i stadsdelen Sunda. Genomförande Projektet har arbetat utifrån de olika utredningsfaktorer som finns beskrivet i projektplanen. Inom varje utredningsfaktor har olika expertiser anlitats internt och externt. Fastighetsrapporter Företaget Structor Nyköping AB har på Kustbostäders uppdrag utfört besiktningar av följande förskolor; Oxelö förskola, Frösängs förskola, Blåklockans förskola. Demografiutredning Demografiutredningen är framtagen på hela kommunen och på delområdesnivå. Delområdesprognosen har tagits fram med hjälp av konsulthjälp (Aditro) och är gjord på 10 år. Utgångsåret är Analys av prognosen har gjorts internt och slutsatserna/ tolkningar är kommunens egna. I totalprognosen är dock de tre olika alternativen framtagna utifrån planerad bostadsbyggand, vilket antas påverka antalet personer som flyttar till Oxelösund. Arbetsgrupp med pedagoger En arbetsgrupp har bildats för att utreda förutsättningarna för att bedriva verksamheter i befintliga lokaler utifrån gällande styrdokument. Arbetsgruppen har bestått av pedagoger representerade från Oxelö förskola, Frösängs förskola, Blåklockans förskola, D-skolan samt D-skolans fritidshem. Inspektionsrapporter Ett antal inspektioner har genomförts av miljö- och samhällsförvaltningen utanför projektet men parallellt med projektet. Dessa har lett till specifika och specialinriktade utredningar som buller-, luft- och fuktmätningar. Samordning med VOF och KFF Samtal med Vård- och omsorgsförvaltningen har skett inom projektet för att se över vilka möjligheter det finns till samordning mellan förvaltningarna i avseende samordning av lokaler och eller verksamheter. Även samtal med kultur- och fritidsförvaltningen har genomförts med syfte att se om det går att samverka mellan förvaltningarna om lokaler och eller verksamheter. 4

6 Resultat av projektet Fastigheternas skick Av de tre fastigheter som inrymmer förskoleverksamhet inom projektet har en inventering och besiktning av skick och kommande underhållsbehov gjorts. Målet med besiktningarna har varit att identifiera befintliga och kommande behov av åtgärder som behövs för att uppfylla krav på underhåll, myndighets- och verksamhetskrav. Förskolorna ska vara hållbara över en period om 25 år. Rapporterna beskriver vilket behov varje fastighet har utifrån underhåll, anpassning av verksamheten eller rivning. Underhåll Med underhåll menas att de brister som finns åtgärdas i det periodiska underhållet. Det är t.ex. ytskikt som mattor, väggbeklädnad, el, ventilation och VVS. Anpassning till myndighetskrav finns med som t.ex. ombyggnation av köken. Anpassning av verksamheten Med anpassning av verksamheten menas att lokalerna byggs om så att de ska passa till dagens behov av verksamhet inom befintlig byggnad. Ingen tillbyggnad är medtagen. Rivning Med rivning menas att fastigheten rivs och marken återställs. I kostnaden finns inte anläggningskostnader med som t.ex. plantering av träd och buskar. Oxelö förskola Oxelö förskola är den äldsta fastigheten av de tre undersökta förskolorna. Förskolan byggdes som barnstuga på 60- talet. Verksamheten var när den byggdes inriktad på omsorg och skulle motsvara hemlika förhållanden. Den är organiserad i fyra olika avdelningar med flera små rum med bl a. öppen spis på två av avdelningarna. Barnantalet var när den byggdes c:a barn per avdelning. För närvarande är det 18 barn i snitt per avdelning. Lokalerna är anpassade till ett färre antal barn än vad som finns i verksamheten i dag. Det gäller utemiljön, storlek på rum och planlösning. Underhållsbehovet är mycket stort på Oxelö förskola. Det pågår flera utredningar 1 parallellt med projektet om förskolans arbetsmiljö. Förskolan är i behov av en totalrenovering där allt behöver bytas ut och brister behöver åtgärdas. Frösängs förskola Frösängs förskola är byggd som förskola med fem avdelningar från början. Förskolan brann i början av 90- talet och två av avdelningarna gick att rädda. Förskolan är byggd under en tid då uppdraget var omsorg. Lokalerna är i behov av renovering och verksamhetsanpassning. Underhållet har varit eftersatt under en längre tid. Blåklockans förskola Blåklockans förskola är byggd som förskola med två avdelningar. Förskolan är byggd under en tid då uppdraget var omsorg. Lokalerna är i behov av renovering och verksamhetsanpassning. Underhållet har varit eftersatt under en längre tid. 1 Inspektionsrapport Oxelö förskola 5

7 Ekonomi I tabellen nedan redovisas en sammanställning av kostnader för ombyggnad eller rivning för de tre förskolorna som ingår i projektet. Kostnaderna är redovisade utifrån olika möjliga åtgärder utifrån fastigheternas skick. I nedanstående tabell finns inte kostnaderna för evakuering av lokalerna vid en ombyggnad medtagna. Fastigheternas restvärde (bokfört värde) finns inte medtaget vid en eventuell rivning. Ombyggnad Rivning Restvärde Oxelö förskola tkr tkr 218 tkr Frösängs förskola tkr 750 tkr 641 tkr Blåklockans förskola tkr 750 tkr 211 tkr Summa tkr tkr tkr Arbetsmiljö Planering av barns utveckling ställer större krav på att det finns goda förutsättningar med ändamålsenliga arbetsplatser för personalen för att planera, dokumentera och följa upp arbetet med barnen. Mera tid till administrativt arbete och dokumentation går åt i dag än tidigare (Skollagen 2011:800) vilket också ställer krav på lokalernas beskaffenhet. Inventering av arbetsrum samt personalrum har genomförts på samtliga enheter. Alla tre förskoleenheter saknar arbetsrum till personalen för dokumentation, planering och uppföljning. Möjligheter att föra känsliga samtal under sekretess finns inte då det saknas samtalsrum. Integration Mellan de centrala förskolorna finns det ett segregerat förhållande. Frösängs förskola finns i ett område som till största delen består av familjer födda i Sverige. Frösängs förskola har för närvarande tre olika språk förutom svenska. Oxelö förskola har ett upptagningsområde bestående av ett stort antal nationaliteter. Oxelö förskola har för närvarande 17 olika språk förutom svenska. D- skolans upptagningsområde består av ett stort antal barn med annat modersmål. Frösängs förskola och Oxelö förskola tillhör i dag D- skolans upptagningsområde men få av barnen från Frösängs förskola går till D-skolan beroende på att de tidigare har hört till Ramdalsskolans upptagningsområde. Det kommer att ta några år innan barnen från Frösängs förskola kommer att välja D-skolan. För att bryta den segregering som finns i Oxelösunds innerstad är ett sätt att slå samman de två förskolorna till en fysisk enhet. Upptagningsområdet kommer då att få en mindre segregerad struktur. Pedagogik Generellt kan man säga att våra lokaler inte är byggda och anpassade till dagens pedagogik. Förskola Förskolan har fått läroplanen reviderad 2010 (Lpfö 98 reviderad). Den reviderade läroplanen sätter fokus på lärandet. Förskolan måste anpassas för att möta de nya behov som läroplanen föreskriver. Det ställer nya krav på lokalernas utformning och beskaffenhet för barn och personal. Förskolan har inte anpassade lokaler för att ge barnen förutsättningar till lek, lustfyllt lärande, vattenlek, ateljé för skapande, utrymme för experiment, språk, matematik och rörelse. 6

8 Skola D-skolans utformning begränsar möjligheten att inspirera och arbeta ämnesövergripande. Skolan saknar salar för övningsämnena bild, idrott och hälsa, musik och slöjd. I dag får eleverna och lärare på D-skolan gå till Ramdalsskolan för att bedriva undervisning i slöjd och idrott. Stor tid av dagen går åt till att förflytta sig mellan skolorna. Lokalerna är inte anpassade för dagens undervisning och läroplanens mål. Möjligheten att dela in eleverna i olika stora grupper begränsas då tillgången på grupprum och lämpliga lokaler saknas. Lgr 11 (Läroplan för grundskola) säger: Undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Skolans mål är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom bild, språk, musik, drama, dans. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Fritidshem D-skolans fritidshem är inte dimensionerat och byggt efter dagens antal barn och pedagogik barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga (Lgr 11). Möjligheten att jobba i olika uttrycksformer och material saknas. Fritidshemmet är ett komplement till skolan och har ett viktigt uppdrag att stärka och utveckla våra elever för att de ska nå hög måluppfyllelse. Fritidshemmet skall ge eleverna möjligheter att nå kunskaper på ett mera laborativt och praktiskt sätt. genom erfarenheter av en utforskande och laborativ och praktisk metodik (Lgr 11). Demografi De demografiska förutsättningarna i Oxelösund är känsliga på grund av den lilla populationen. Små förändringar i in- och/eller utflyttningar påverkar hela organisationen. Inflyttning med anledning av invandring kan också med kort varsel påverka situationen. Olika enskilda aktörer inom förskola och skola som etablerar sig kan få konsekvenser som innebär att den planerade organisationen måste anpassas. Avgränsningar/metod Totalprognosen är gjord på 20 år ( ). Osäkerheten i en så lång prognos är stor. Därför har tre alternativa prognoser tagits fram; låg-, mellan- och högalternativ. Delområdesprognosen har tagits fram med konsulthjälp (Aditro) och är gjord på 10 år. Analys av prognosen har gjorts internt och slutsatserna/tolkningar är kommunens egna. 10 år är lång tid i en sådan typ av prognos varför osäkerheten är stor också här. Delområdesprognosen är avstämd gentemot och utgår från totalprognosens mellanalternativ. Om befolkningsprognoserna En befolkningsprognos är en framskrivning av befolkningen senast kända år (31 december 2012 i detta fall) utifrån antaganden om födda, döda, inflyttade och utflyttade. Framskrivningen görs ett år i taget utifrån befintlig struktur. Antagandena baseras på kunskap/statistik om utvecklingen tillbaka i tiden. Faktorer som utvecklingsplaner/strategier som finns inom kommunen beaktas normalt inte i prognosen. I totalprognosen är dock de tre olika alternativen framtagna utifrån planerat bostadsbyggande, vilket antas påverka antalet inflyttare till Oxelösund. 7

9 Behov av platser En beräkning av behovet av platser i förskola och skola är gjord utifrån demografiutredningen. Förskolans behov utgår från att det i förskolan finns ett behov av 550 platser. Alla barn som är 1-5 år går inte i förskolan. Förskola är ej obligatorisk. För närvarande så går 85 % av alla 1-5 åringar i förskola. Under vårterminerna går även de som fyller 6 år i förskolan. Detta medför att förskolans organisation måste motsvara 91 % av alla födda 1-5 åringar. I tabellen nedan finns alla förskoleplatser i kommunal regi samt fristående förskolor inom kommunen. Behovet motsvarande 550 platser uppkommer redan Kommunen har i dag kapacitet för att ta mot alla barn i förskoleålder. Inget behov av utbyggnad finns för förskolan. Antal förskoleplatser Demografi Behov Förskola Inom grundskolan gäller skolplikt. Alla barn mellan 7-15 år skall beredas plats i grundskolan. Kommunens grundskolor är i dag indelade i Förskoleklass till och med årskurs 5 samt årskurs 6-9. Det finns tre skolor för elever i de lägre åldrarna samt en skola för de högre. Breviksskolan som har de högre åldrarna är de årskurser som är mest utsatt för konkurrens av fristående skolor. Därmed är det svårt att göra en säker prognos för behovet av platser för dessa åldrar. Under de senaste åren har det varit cirka 20 elever per årskurs i årskurserna 6-9 som valt att gå i en fristående skola. I de lägre årskurserna Förskoleklass till och med årskurs fem är det cirka 20 elever som väljer fristående skolor. Det innebär att sammanlagt 100 elever väljer andra alternativ än den kommunala skolan. En trend det senaste året är att något färre elever väljer fristående skola vilket gör att behovet ökar på Breviksskolan. I kolumnen för behov i tabellen nedan är behovet 10 % högre än demografin. Detta är för att det måste finnas en överkapacitet för att tillgodose valfrihet och att antalet elever varierar mellan årskurserna. Om det skulle komma ett krav från regeringen om att åk 6 skall gå tillsammans med de lägre åldrarna kommer det inte att finnas någon plats för detta. Det skulle innebära att de tre skolorna som har de lägre åldrarna måste byggas ut med c:a 120 platser. Antal skolplatser Demografi Behov Skola F Skola Breviksskolan kommer troligtvis inte att få plats i F-huset som grundskolan för närvarande har verksamhet i. Om behovet blir större än 370 elever måste grundskolans årskurser 6-9 ta lokaler i anspråk i I-huset. Detta blir möjligt om Campus lämnar sina lokaler. Ett annat alternativ är att Breviksskolans F-hus byggs ut och att I-huset som inrymmer Campus är avyttras eller används till något annan verksamhet. 8

10 Grundskolans lägre åldrar 6-11 år 800 Antal personer År Lågalternativ 6-11 år Mellanalternativ 6-11 år Högalternativ 6-11 år Grundskolans åldrar Förskoleklass- årskurs 5 kommer att behöva 690 platser redan 2017 och 700 platser Årskurserna 6-9 kommer att behöva 445 platser redan 2019 och 450 platser Grundskolans högre åldrar år 500 Antal personer År Lågalternativ år Mellanalternativ år Högalternativ år Sammanfattningsvis så behöver grundskolan c:a 70 nya platser inom de närmsta 4 åren. Trafikförhållande En trafikutredning är gjord av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen under hösten Utredningen konstaterar att det är hårt trafikerade vägar kring både D-skolan, Oxelö förskola och Frösängs förskola. Vissa åtgärder för att minska hastigheten för fordon är åtgärdade vid Oxelö förskola och D-skolan. Vid Frösängs förskola har inga åtgärder gjorts trots starkt trafikerad väg utanför. Blåklockans förskola ligger skyddad i en skogsdunge utan någon trafik. Alla tre förskolor och skolan har problem med varutransporter som utgör en fara för barn och vuxna. 9

11 Samordning Inom projektet har diskussioner förts med Vård- och omsorgsförvaltningen samt Kultur- och fritidsförvaltningen om samordning av verksamheter, lokaler och anläggningar. Diskussionerna med Vård- och omsorgsförvaltningen har visat att det finns ett behov av att samordna all verksamhet som berör utbildning för vuxna med verksamhet som jobbar med arbetsmarknadsåtgärder. Diskussionerna med Kultur- och fritidsförvaltningen har visat att det finns ett behov av att ordna med en Multiplan för innerstadens barn och ungdomar. Multiplanen blir då en naturlig samlingsplats för spontanidrott för barn och ungdomar från båda stadsdelarna Frösäng och Centrum. Multiplanen kommer att tjänstgöra som en del av skolgården för skolbarnen under skoltid. Diskussion I nedanstående diskussion är samtliga utredningar och den samhällsekonomiska aspekten sammanvägda. Alla utredningar oberoende av varandra visar på brister och förbättringsområden i olika grad. Perspektivet i underlagen till beslut är 25 år framåt. Förskolan och skolan i Sverige genomgår en stor förändring. Att med säkerhet veta vad som krävs för lokaler om 25 år för att möta verksamhetens behov är mycket svårt. Från att i förskolan ha gått från en inriktning av omsorg till kunskapsinlärning medför en utveckling av pedagogik och ett förändrat behov av lokaler. Skolans utveckling har gått från katederundervisning till ett problembaserat lärande med flexibla undervisningsmetoder och grupper. Skolans lokalbehov har förändrats i och med att pedagogiken har utvecklats. Den utveckling som sker inom förskola och skola är svår att förutse vad det medför för behov av pedagogik, lokaler och teknik i framtiden. Resurserna för att driva förskola och skola är begränsade och behovet av att hushålla med våra gemensamma resurser ställer krav på kommunen att vara kostnadseffektiv. Små enheter utspridda över ett geografiskt område är kostnadskrävande i form av ökade lokal- och personalkostnader. Ett ålderstiget fastighetsbestånd som är i behov av underhåll och med dyra driftskostnader. Kravet på behöriga förskolelärare och lärare medför svårigheter att få till en organisation med rätt kompetens på små enheter. Resultat av utredningar Sammantaget visar samtliga utredningar på ett behov av förändring. Alla fyra enheter som ingår i projektet är byggda för förskole- och skolverksamhet men under en tidsepok där uppdraget var ett annat. Dessa lokaler är inte anpassade för dagens och eller morgondagens verksamhet. Att anpassa lokalerna till dagens verksamhetskrav är inte motiverat i förhållande till kostnaden. En anpassning av lokalerna medför att ett mindre antal barn får plats på förskolorna. Detta på grund av att yta måste tas från den pedagogiska verksamheten för att bygga ut kök, personalarbetsrum, förråd och samtalsrum med mera. Det är även ett större antal barn på förskolorna i dag än vad lokalerna byggdes för. Om beslutet blir att anpassa befintliga förskolor måste antalet förskoleplatser utökas. Trafiksituationen är inte acceptabel i anslutning till de aktuella förskolorna och skola som ingår i projektet. Tungt trafikerade vägar runt D-skolan och en intensiv trafik vid Frösängs förskola samt Oxelö förskola. Oxelö förskola har även en trång parkering och en farlig situation vid leverans av varor till och från förskolan. Det är direkt olämpligt att ha en skola vid en så trafikerad väg. 10

12 Ekonomiska beräkningar och kalkyler Samtliga beräkningar är schablonberäkningar. Projektet har ställt kostnaden för ombyggnation mot att bygga nytt. Alla beräkningar är gjorda i 2013 års priser. I beräkningarna för ombyggnation finns inte kostnaden med för evakuering av Frösängs förskola samt Oxelö förskola under tiden som ombyggnation sker. Att göra beräkningar som är exakta i ett så här tidigt skede medför stor osäkerhet. Faktorer som byggnadssätt och material, energikälla och yta påverkar kostnaden vid nybyggnation. Framtida organisation Oxelösunds förskolor och skolor får en ny organisation från och med 1 juli Den nya organisationen innebär en ny indelning av våra förskolor och skolor samt en ny ledningsorganisation. Förskolor och skolor är organiserade i förskole- och skolområden. Det kommer att bli tre områden med förskola och skola upp till årskurs 5. Peterslunds förskole- och skolområde som omfattar Peterslunds förskola, Blåklockans förskola, två dagbarnvårdare samt Peterslundsskolan. Ramdalsskolans förskole- och skolområde som omfattar Ramdalens förskola, Dalgångens förskola samt Ramdalsskolan. D-skolans förskole- och skolområde som omfattar Oxelö förskola, Frösängs förskola samt D-skolan. Breviksskolan är den enda högstadieskolan i kommunen och omfattar årskurserna 6-9. Stenviks förskola som är en förskola med omsorg dygnet runt tillhör inget förskoleoch skolområde då de har hela kommunen som upptagningsområde. Framtida lokaler Lokalerna behöver vara utformade på ett flexiblare sätt för att kunna anpassas till verksamhetens olika behov över tid. Förskola och skola har behov att kunna jobba i både stora och små grupper på ett flexibelt sätt. Det traditionella arbetssättet med avdelningar på förskolor där barn och personal är statiskt sammansatta över tid lämnar man för ett flexiblare arbetssätt. Det nya sättet att arbeta innebär att man jobbar mera med flexibla barngrupper där man delar in barnen efter aktivitet i stället för ålder. Lokalerna behöver vara mera anpassade för inlärning och ge möjligheter till experimentering och upplevelser mer än vad som går att göra med dagens lokaler. Oxelösund har en slimmad organisation med förskolor och skolor. Det finns en mycket liten överkapacitet på platser. En slimmad organisation är känslig för små förändringar i barnantalet. Över tid förändras åldersgruppernas storlek vilket medför att lokaler behöver vara flexibla för att kunna ställas om utan stora kostnader. I och med ombyggnaden av Ramdalens förskola 2013 har kommunen skapat två nav för förskole- och skolverksamhet. Dessa två är Peterslundsskolan och Ramdalsskolan. Dessa två nav kan ställa om sin verksamhet oberoende av åldersgruppernas storlek och verksamhetens inriktning. Samma behov finns i innerstaden men är idag inte möjligt att göra då förskolorna och skolan inte är belägna tillsammans. I den framtida planeringen av förskolor och skolor behöver man ta hänsyn till de snabbt skiftande storlekarna på åldersgrupper och bygga flexibelt. 11

13 Tredje navet Projektet föreslår att det byggs ett tredje nav för förskola till och med årskurs 5. Föreslagen placering är Idegranen 1 (Gamla Häggenskolan). Den nya förskolan och skolan är beräknad att inrymma 108 barn i förskoleåldrarna 1-5 år, 200 elever i grundskola Förskoleklass till och med årskurs 5, särskola årskurs 1-5, autismgrupp årskurs 1-5 samt förberedelseklass för asylsökande elever. Skolan är planerad att bli cirka m 2.Den nya enheten är planerad att innehålla gymnastiksal, slöjdsalar, musiksal och kök. Den nu befintliga särskole- och autismgruppen på Peterslundsskolan föreslås flytta till den nya enheten. Det snabbt ökade behovet av platser inom grundskolan samt förskolornas stora renoveringsbehov gör att det inte är rimligt att bygga den nya enheten i etapper. Markanalys Innan det börjas projektera för en nybyggnation behöver marken undersökas. Det är en geoteknisk undersökning som fastställer om pålning behöver göras och i så fall hur mycket. Med anledning av att det tidigare har funnits en skola på fastigheten behöver det också göras en markanakanalys för att fastställa att marken är fri från föroreningar. Föroreningar som till exempel kan bestå av PCB från fogmassa. Detaljplan Gällande detaljplan fastställdes i november Planen tillåter en skolbyggnad på fastigheten Idegranen 1 och tomten är så kallad kvartersmark. I stort sett är hela fastigheten Idegranen 1 på kvm är byggbar. Den byggrätt som tillåts är envåningshus med en byggnadshöjd på 3,5 meter. Planen från 1962 reglerar inte takets utformning eller markens höjd. Omgivande mark har bestämmelsen park, vilket är en mycket flexibel bestämmelse. Exakt vilka markanvändningar som kan betraktas som park är svårt att säga. Dock så är park kommunägd allmän platsmark, detta kan inte ändras. Ändamålet måste alltså vara allmänt och marken kan inte ingå i skolfastigheten. Skatepark, Multiplan, boulebana, gång och cykelvägar kan till exempel betraktas som park. Parkering, angöring och utfarter går inte att anlägga på mark med bestämmelsen park utan måste anläggas på kvartersmark. Multiplan Med spontanidrott menas egenorganiserad aktivitet som kan vara idrott, motion, friluftsliv. En spontanidrottsplats är en offentlig yta, miljö eller anläggning som är öppen för alla människor, ger goda möjligheter till rörelse året runt, inte är avgiftsbelagd eller möjlig att reservera. Helst ska de vara bostadsnära eller placerade där många människor rör sig. Det kan vara allt från lekplatser, isbanor, gräsytor, tennisbanor, näridrottsplatser, streetbasket. Den föreslagna Multiplanen har ett underlag av gummiasfalt och är utrustad med sarg, fotbollsmål, basketkorgar samt att det går att spola till skridskoplan på vintern. På den tilltänkta gamla grusfotbollsplanen finns det belysning. Belysningen behöver ses över och möjlighet för vatten till att spola isen behöver också finnas. Alternativ användning av lokaler Ett av uppdragen inom projektet har varit att hitta alternativa användningsområden för de lokaler Utbildningsförvaltningen eventuellt lämnar. Projektet har haft dialog med Vård- och omsorgsförvaltningen om deras framtida behov. Projektet föreslår att det görs en större översyn av vilka externa fastighetsägare som det finns kontrakt med samt vilka framtida behov av lokaler som finns inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Detta bör ske i ett särskilt projekt. 12

14 Utifrån projektets förslag till beslut har följande slutsatser gällande alternativa användningsområden framkommit. Oxelö förskola Behovet av insatser på Oxelö förskola för att få bra förutsättningar för att bedriva förskoleverksamhet är så stora att det ekonomiskt inte är försvarbart. Förslaget är att fastigheten avyttras via en försäljning eller att man river fastigheten. Frösängs förskola Förskolan är i ett bättre skick och skulle kunna användas till annan verksamhet inom till exempel Vård- och omsorgsförvaltningen. Blåklockans förskola Förskolan är i ett stort behov av renovering. Utbildningsförvaltningens behov av förskolan är beroende av den demografiska utvecklingen samt utvecklingen av etablering av fristående förskolor i kommunen. Med anledning av den stora osäkerheten bör man avvakta några år med fastighetens framtid. D-skolan D-skolan är en gammal skolbyggnad byggd 1918 efter dåtidens pedagogik och normer. Byggnaden genomgick 1998 en stor upprustning och modernisering med ny el och ventilation. Huvudbyggnaden är efter dagens krav på skola inte en lämplig byggnad för att bedriva undervisning på grundskolenivå. I enlighet med projektets förslag till beslut föreslår projektet att Campus Oxelösund flyttar all sin verksamhet till D-skolan. För att få en bra samverkan mellan kommunens förvaltningar som arbetar med arbetsmarknadsinsatser och utbildning för vuxna bör dessa verksamheter samlokaliseras i D-skolans lokaler. Lokalerna är redan ombyggda och anpassade för undervisning och kan med relativt små medel även ställas om till kontor. Övriga fastigheter på tomten till D- skolans fastighet borde avyttras i form av försäljning och användas till annat ändamål som till exempel bostäder i ett plan. Campus Oxelösund Campus Oxelösund med sina verksamheter lämnar fastigheten och flyttar till D- skolan. Breviksskolans elevunderlag är osäkert för framtiden. Detta beroende på hur många elever som går i fristående verksamheter. Breviksskolans årskurser 6-9 kommer eventuellt att behöva ta en del av lokalerna på Campus. 13

15 Ekonomi I den ekonomiska kalkylen nedan finns inte Blåklockans förskola med efter som projektet föreslår att man avvaktar den framtida demografiska utvecklingen samt nyetablering av privata aktörer. Endast löpande underhåll bör utföras under de närmsta åren innan beslut tas om fastighetens framtid. Vid en eventuell avyttring av fastigheter påverkas kostnader alternativt intäkter beroende på om man säljer eller river fastigheterna. Dessa kostnader blir engångskostnader som påverkar den totala kalkylen. Vid en försäljning överstigande det restvärde (bokförda värdet) på fastigheten blir det en intäkt (reavinst) och vid en försäljning understigande det restvärde (bokförda värdet) blir det en kostnad (reaförlust). Vid en eventuell rivning tillkommer kostnaden för restvärdet (bokförda värdet) på fastigheten. Rivning Restvärde Oxelö förskola tkr 218 tkr Frösängs förskola 750 tkr 641 tkr Summa tkr 859 tkr Beroende på vilken norm som väljs att bygga efter när det gäller fastighetens energibehov varierar åtgång av energi. Boverket kommer att komma med nya riktlinjer från och med 31 december 2018 som utgår från EU-direktivet 2010/31/EU. Då ska alla nya fastigheter som ägs av myndigheter vara nära nollenergihus. Att bygga enligt nya normen är cirka 5% dyrare än nuvarande norm. Investering D-skolan är i ett acceptabelt skick och ingår inte i nedanstående kalkyl för ombyggnad. Utökning av 70 nya platser i skolan är beräknade utifrån en extra modul i anslutning till D-skolan. I kostnaden för ombyggnad finns inte kostnaden med för att evakuera verksamheten i tillfälliga lokaler under tiden man renoverar fastigheten. En utökning av antalet förskoleplatser finns med i detta alternativ då antalet platser blir färre vid en ombyggnad. Ombyggnad Oxelö förskola tkr Frösängs förskola tkr 40 nya platser i tkr förskolan Nybyggnation nuvarande norm 14 Nybyggnation efter nya platser i skolan tkr tkr tkr Summa: tkr tkr tkr Kostnader för investeringar Drift Energianvändning för fastigheter består av uppvärmning samt el till ventilation. Beräkning för dessa kostnader är svåra att göra och görs med en osäkerhet. Priset för energikostnaden är beräknad till 60 öre/kwh.

16 Vid nybyggnation blir det andra typer av samordningsvinster. Exempel på sådana vinster är bland annat ett kök, ett hämtningsställe för sopor, bättre utnyttjande av gemensamma lokaler och administrativa resurser. Förutsättningar för att nyttja personalen bättre ökar vid öppethållande och vikarieanskaffning. En viss personaleffektivisering kan uppnås vid en sammanslagning av tre enheter till en. Möjligheten att skapa heltidstjänster ökar med en större enhet. Dessa samordningsvinster finns inte med i nedanstående tabell. Nedanstående tabell är beräknad på D-skolan, Oxelö förskola samt Frösängs förskola. Kapitalkostnader är kostnaden för ränta och avbetalning för lån på investeringar. Kostnader är beräknade utifrån en avskrivningstid på 40 år. Ombyggnad Nybyggnation nuvarande norm Nybyggnation efter 2018 Energikostnad 720 tkr 158 tkr 50 tkr Kapitalkostnad tkr tkr tkr Summa: tkr tkr tkr Tabellen visar kostnader per år. 15

17 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr :09:40 KS Kommunstyrelseförvaltningen Camilla Norrgård Sundberg Kommunstyrelsen Projektplan för att ta fram en Strategisk företagsetableringsplan 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Uppdraget för att ta fram en Strategisk Företagsetableringsplan genomförs enligt bifogad Projektplan. 2. Sammanfattning Kommunchefen har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategisk företagsetableringsplan. Planen ska innehålla följande: - Vad finns det för tillgångar i Oxelösund? - Hur jobbar vi med markberedning och Exploateringskonton? - Hur ska vi få hit nya företag? - Vilka sorters företag? - Hur ska vi utveckla vår beredskap för utbyggnation av befintliga företag? - Vilka är redan på gång? Målet för projektgruppen är att senast till Kommunstyrelsesammanträdet ha tagit fram en strategisk företagsetableringsplan som kan lämnas till Ks för antagande. ONYX är Oxelösunds och Nyköpings näringslivsbolag, det ägs gemensamt av näringslivet och näringslivsorganisationerna tillsammans med kommunerna Oxelösund och Nyköping. Eftersom ONYX redan har ett projekt på gång kring vissa av frågeställningarna ovan koncentrerar man sig i detta projekt på de frågor som inte ingår i ONYXs utredning. Oxelösunds kommun har representanter i ONYX arbetsgrupp och styrelse, så vi är delaktiga i den utredningen och kommer att ta del av resultatet. De punkter som inte kommer att behandlas i detta projekt är således sådant som redan är på gång och följande punkter lyfts därför ut från det ursprungliga uppdraget - Hur ska vi få hit nya företag? - Vilka sorters företag? - Vilka är redan på gång? OXL2621 v Bakgrund Många kommuner har idag svårt att attrahera nya företag att etablera sig och för att kunna locka till sig dem samt att behålla de befintliga företagen behövs en marknadsplan där kommunen arbetar proaktivt och inte bara tar emot de företag som själva aktivt väljer att flytta till kommunen. Oxelösunds kommun har idag ingen sådan marknadsplan/strategi. För att ta fram en plan behövs en utredning för att hitta Oxelösunds kommuns fördelar med vad vi kan erbjuda företagen och på vilket sätt, därför har detta projekt tillkommit efter ett beslut i Kommunstyrelsen ( Ks 153). Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

18 Tjänsteskrivelse 2(2) :09:40 KS Ärendets beredning Kommunstyrelsen beslutade att uppdra till kommunchefen att ta fram en strategisk företagsetableringsplan. Planen planeras att tas fram senast till Kommunstyrelsens sammanträde Ekonomi och finansiering Händelser Prisförslag på markarbeten Inspirationsseminarium där även företagare bjuds in Informationsfolder, hemsida Summa Belopp kr kr kr kr Ytterligare kostnader som kan uppstå som följd av projektet tas med till mål och budget Konsekvenser I framtagandet av planen ska konsekvenser ur olika perspektiv beaktas, i detta projekt är det främst miljöperspektivet som kan påverkas och därför utreds. 4.4 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Kommunstyrelseförvaltningen anser att detta projekt är viktigt för kommunens utveckling. För att ha en plan för att kunna attrahera nya samt behålla befintliga företag är detta ett viktigt strategiskt dokument att ta fram. Beslutsunderlag Projektplan för Strategisk företagsetablering. Förvaltningschef Handläggare Beslut till: Kommunchefen (FÅ)

19 1 (8) Projektplan Strategisk företagsetableringsplan OXL200 v

20 2 (8) Innehållsförteckning 1. Inledning Projektets bakgrund Projektbeskrivning Uppdragsbeskrivning Syfte Mål Avgränsningar Framgångsfaktorer Risker Organisation Uppdragsgivare Styrgrupp Ansvarig beställare Projektledare Projektgrupp Referensgrupper Arbetsgrupper Resurser 6 5 Tidsplan 6 6 Huvudaktiviteter och milstolpar 6 7 Projektarbetssätt Metoder Möten Rapportering Verktyg Tester Projektavvikelser Ändring av projektorganisation Övriga avvikelser Nya projektidéer Överlämning 8 9 Uppföljning 8 10 Information, kommunikation och dokumentation Information och kommunikation Dokumentation Referensdokument 8

21 3 (8) Dokumentets syfte Projektplanen är det övergripande sammanhållande projektdokumentet. Projektplanen redogör för vad som ska göras, vem som gör vad inom projektet samt hur det ska göras. Projektplanen omfattar alla moment från projektstart till avslut. Samtliga rubriker i dokumentet ska alltid finnas med, ledtexterna under kan dock tas bort. Versionshantering KS godkänner och fastslår projektplanen. Efter projektplanen är fastslagen görs inga ändringar om dessa inte faller under punkt I sådana fall skapas en ny version och detta dokumenteras i tabellen nedan. Version Ansvarig Förändring 1.0 Charlotte Johansson

22 4 (8) 1. Inledning 1.1 Projektets bakgrund Många kommuner har idag svårt att attrahera nya företag att etablera sig och för att kunna locka till sig dem samt att behålla de befintliga företagen behövs en marknadsplan där kommunen arbetar proaktivt och inte bara tar emot de företag som själva aktivt väljer att flytta till kommunen. Oxelösunds kommun har idag ingen sådan marknadsplan/strategi. För att ta fram en plan behövs en utredning för att hitta Oxelösunds kommuns fördelar med vad vi kan erbjuda företagen och på vilket sätt, därför har detta projekt tillkommit efter ett beslut i Kommunstyrelsen ( Ks 153). 2 Projektbeskrivning 2.1 Uppdragsbeskrivning Kommunchefen har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategisk företagsetableringsplan. Planen ska innehålla följande: - Vad finns det för tillgångar i Oxelösund? - Hur jobbar vi med markberedning och Exploateringskonton? - Hur ska vi få hit nya företag? - Vilka sorters företag? - Hur ska vi utveckla vår beredskap för utbyggnation av befintliga företag? - Vilka är redan på gång? 2.2 Syfte Syftet med projektet är att ta fram en plan för hur det strategiska arbetet för företagsetablering ska genomföras. Planen blir ett komplement till ONYX förstudie Företagsetableringar Nyköping/Oxelösund som pågår med hjälp av konsulten WSP. 2.3 Mål Målet är att senast till Kommunstyrelsesammanträdet ha tagit fram en strategisk företagsetableringsplan som kan lämnas till Ks för antagande. 2.4 Avgränsningar Eftersom ONYX redan har ett projekt på gång kring vissa av frågeställningarna ovan koncentrerar man sig i detta projekt på de frågor som inte ingår i ONYXs utredning. Oxelösunds kommun har representanter i ONYX arbetsgrupp och styrelse så vi är delaktiga i denna utredning och kommer att ta del av resultatet. De punkter som inte kommer att behandlas i detta projekt är således sådant som redan är på gång och följande punkter lyfts därför ut från det ursprungliga uppdraget - Hur ska vi få hit nya företag? - Vilka sorters företag? - Vilka är redan på gång?

23 5 (8) 2.5 Framgångsfaktorer Engagemang från projektdeltagarna. Stöd från chefer så att projektdeltagarna kan avsätta tid för projektet. 2.6 Risker En riskanalys tas fram tillsammans med projektgruppen när arbetet sätts igång. 3 Organisation 3.1 Uppdragsgivare Kommunstyrelsen 3.2 Styrgrupp Charlotte Johansson, Kommunchef Magnus Pettersson, Ekonomichef Per Ahl, VD Oxelö Energi och Kustbostäder Elisabeth Bäckman Steninger, Miljö- och samhällsbyggnadschef Hans Rainer och Gunilla Marklund, adjungeras in vid behov. 3.3 Ansvarig beställare Charlotte Johansson, Kommunchef. 3.4 Projektledare Camilla Norrgård Sundberg, Miljöstrateg 3.5 Projektgrupp Hans Rainer, Näringslivsstrateg Gunilla Marklund, Mark- och Exploateringsstrateg Samy Abu Eid, Planarkitekt Julia Bergman, Marknadschef Oxelö Energi och Kustbostäder 3.6 Referensgrupper Kommer inte att behövas i detta projekt, de specialister som är berörda finns med i projektgruppen. 3.7 Arbetsgrupper Kommer inte att behövas i detta projekt, projektgruppen är tillika arbetsgrupp.

24 6 (8) 4 Resurser 4.1 Ekonomi Händelser Prisförslag på markarbeten Inspirationsseminarium där även företagare bjuds in Informationsfolder, hemsida Summa Belopp kr kr kr kr Kostnader som kan tillkomma som följd av projektet tas med till mål och budget Tidsplan Arbetet startas upp när projektplanen godkänts av Ks (beräknat i januari 2014) och en färdig strategisk företagsetableringsplan presenteras till Ks senast i maj Huvudaktiviteter och milstolpar Detaljerad aktivitetsplan hanteras i separat aktivitetsplan. Startmöte med brainstorming och SWOT-analys 3 februari 2014 Exempel på andra kommuners planer presentation och förslag på 3 februari upplägg för vår plan Inspirationsseminarium med föreläsare 10 februari Koppling till ONYX förstudie. Efter 12 februari Presentation av färdigt förslag till styrgruppen. Senast 30 april 7 Projektarbetssätt 7.1 Metoder Projektplanen och övriga styrande dokument är projektets riktlinjer mot vilka projektet ska följas upp och avrapporteras Möten Projektgruppen kommer att ha regelbundna möten för att diskutera projektet och dess utveckling. Mellan träffarna arbetar var och en för sig och vad som gjorts presenteras på de gemensamma mötena.

25 7 (8) Projektledaren har regelbundna möten med styrgruppen där projektets fortskridande redovisas Rapportering Projektledaren rapporterar till Styrgruppen som i sin tur rapporterar till Ks. Rapportering sker efter att huvudaktiviteter är avslutade, eller när det finns något annat att ta upp, t ex problem i projektet. 7.2 Verktyg I detta projekt används t ex inspirationsseminariet som ett verktyg, andra verktyg är utredningar om de olika punkterna. 7.3 Tester Inga tester behöver göras i detta projekt. 7.4 Projektavvikelser Ändring av projektorganisation Alla organisatoriska förändringar som görs ska kommuniceras med projektledaren som dokumenterar och informerar samtliga i projektorganisationen Övriga avvikelser Om projektet ser ut att avvika från överenskommen tidplan, leveranstidpunkt och/eller ekonomiska ramar ska den projektmedlem som är närmast upptäckten snarast meddela detta till projektledaren som snarast sammankallar projektgruppen där den uppkomna situationen diskuteras. På mötet beslutas om vilket av de två följande alternativen som föreligger. 1. Avvikelsen är av sådan karaktär att det går att hantera inom de givna ramarna utan att den totala tidsåtgången eller ekonomiska ramarna ändras. I detta fall räcker det med protokollet som rapport till styrgruppen. 2. Avvikelsen är av sådan karaktär att de överenskomna ramarna för tid och/eller kostnad kommer att överskridas varför så mycket fakta som möjligt samlas in för en rapport till styrgruppen. KS får sedan avgöra vilka åtgärder som är lämpliga (t ex ändring av specifikation, tidplan eller ekonomiska ramar) och ge styrgruppen förändrade direktiv. 7.5 Nya projektidéer Under ett projekt uppstår ofta nya idéer. Om dessa inte bedöms ingå i projektet ska en projektidé skapas (se dokumentmall: projektidé). Dessa hanteras inte vidare inom projektet.

26 8 (8) 8 Överlämning Efter projektavslut överlämnas den strategiska företagsetableringsplanen till projektbeställaren som då har i uppgift att sprida dokumentet för kännedom inom kommunen och hos företagarna. I slutrapporten anges vem som ansvarar för att spridningen verkställs. 9 Uppföljning och kvalitetssäkring När projektet är avslutat och godkänt av projektbeställaren gör projektledaren tillsammans med projektgruppen en uppföljning och sammanställning av projektet och resultatet redovisas till berörda parter. 10 Information, kommunikation och dokumentation 10.1 Information och kommunikation En detaljerad informations- och kommunikationsplan tas fram i separat dokument Dokumentation Projektledaren ansvarar för skapande och lagring av projektdokument och mötesanteckningar. Dokument som rör projektet lagras i kommunens dokumentlagringssystem, Castor, i ärende KS , arbetsdokument sparas under projekttiden hos projektledaren. 11 Referensdokument En riskanalys och en informations- och kommunikationsplan tas fram i projektets uppstartsskede.

27 Tjänsteskrivelse 1(4) Dnr :29:46 KS Kommunstyrelseförvaltningen Farid Ruhani Kommunstyrelsen Utvärdering av centrumhållplatsen i Oxelösund 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Bifalla förslagen till åtgärder gällande centrumhållplatsen i Oxelösunds kommun 2. Sammanfattning Kommunstyrelsen fattade den 27/8, 2012 beslut om ny centrumhållplatsen skulle utvärderas efter ett år i bruk, d.v.s. december Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att utföra utvärderingen. Flytt att centrumhållplatsen tillkom efter den, av Länstrafiken genomförda, idéstudien Kollektivtrafiklösning för Oxelösund. Den nya hållplatsen skulle förbättra restiderna samt bidra till högre trafiksäkerhet under vinterhalvåret. De synpunkter som har kommit in från allmänheten berör sammantaget kapacitetsbrist, trafiksäkerhet samt buller och avgaser. Svaren från förarenkäterna som Nobinas förare har besvarat visar på att parkeringsplatsen samt en belysningsstolpe vi rundeln medför problem när förarna ska köra ut från hållplatsen. För att ta reda på resenärernas uppfattning om centrumhållplatsen har en resenärenkätundersökning på buss 715 genomförts. Av de 50 besvarade enkäterna är majoriteten av svaren övervägande positiva. De kompletterande synpunkter var bl.a. undermålig belysning samt önskan om bättre hållplatsmiljö. Beträffande buller har en bullermätning genomförts på centrumhållplatsen för att säkerställa att gällande riktvärden för buller inte överskrids. Uppmätta 2-minuters ekvivalentnivåer ger efter korrigering för bakgrundsnivån en dygnsekvivalent ljudnivå vid byggnadens fasader på lägre än 50 db(a) vilket understiger gällande riktvärdena för trafikbuller. OXL2621 v Utifrån Trafikverkets fyrstegsprincip har utvärderingen kommit fram till följande åtgärder möjliga för centrumhållplatsen: För att förbättra kapaciteten och öka trafiksäkerheten föreslås att parkeringsplatserna tas bort för att frigöra utrymme för bussarna. För att förebygga halt väglag vid centrumhållplatsen föreslås att för området kring centrumhållplatsen ges dispens från de lokala miljöbestämmelserna så att saltning kan tillåtas Med anledning av synpunkter om undermålig belysning och en belysningsstolpe Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se