Nr DiarieNr Ärendemening Sid/föredragning

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare med flera Kommunstyrelsen Tid och plats: Kommunstyrelsen kallas till sammanträde , Kommunhuset 293. Catharina Fredriksson Ordförande Susanna Shaibu Sekreterare Nr DiarieNr Ärendemening Sid/föredragning Informationsärenden 1. KS Information från ordföranden och kommunchefen Inga handlingar 2. KS Information kring strategiska personalfrågor Henny Larsson Inga handlingar 3. KS Information om upphandling i form av tjänstekoncession gällande Sim- och sporthallen Per Alm Inga handlingar Beslutsärenden 4. KS Riktlinje om muta och bestickning 5 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Ärendet överlämnas utan förslag till beslut. 5. KS Återrapportering efter genomlysning av Kultur- och Fritidsnämndens budget, avtal och redovisning 15 Ärendet är inte behandlat av arbetsutskottet 6. KS Redovisning till Energimyndigheten om kommunens energieffektiviseringsarbete 23 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 7. KS Finansiering av förstudie projekt framtida förskole- och skolorganisation i centrala Oxelösund 33 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Alt 1. Enligt framskrivet förslag Alt 2. Tillägg arbetet ska synkroniseras med bostadsförsörjningsplanen med tanke på integration och demografi. (Dag och Leif (M)) 8. KS Start av investering i ventilation på Ramdalsskolan Ärendet är inte behandlat av arbetsutskottet 9. KS Start av investering i krypgrund på Ramdalsskolan Ärendet är inte behandlat av arbetsutskottet Magnus Pettersson Andreas Trobeck Magnus Pettersson Andreas Trobeck 61

2 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare med flera Kommunstyrelsen 10. KS Start av investering i taket på ramdalsanläggningen Ärendet är inte behandlat av arbetsutskottet 11. KS Ekonomisk uppföljning per april Kommunstyrelsen Ärendet är inte behandlat av arbetsutskottet 12. KS Ekonomisk uppföljning per april Hela kommunen Ärendet är inte behandlat av arbetsutskottet 13. KS Kommunstyrelsens mål och budget konsekvensanalys Magnus Pettersson Andreas Trobeck 65 Göran Bernhardsson Göran Bernhardsson Ärendet är inte behandlat av arbetsutskottet 14. Ks Firmatecknare 107 Ärendet är inte behandlat av arbetsutskottet 15. KS Delgivningar 109 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 16. KS Delegationsbeslut 111 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag Till Kommunfullmäktige 17. KS Revidering av reglemente för Kommunala Pensionärsrådet 113 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 18. KS Årsredovisning och ansvarsfrithet för Regionförbundet Sörmland Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 19. KS Årsredovisning 2012 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 181 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 20. KS Svar på motion om solceller på kommunala fastigheter och anläggningar 221 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag

3 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare med flera Kommunstyrelsen 21. KS Svar på motion om förskola i Backsippans lokaler i Nedre Frösäng 227 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 22. KS Fastställande av 2014 års budget för samordningsförbundet RAR i Sörmland 235 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 23. KS Genomgång av balanslistan 239

4

5 Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Dnr :20:47 KS Kommunstyrelseförvaltningen Henny Larsson Kommunstyrelsen Riktlinje om muta och bestickning 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern antas. 2. En skriftlig sammanställning av de offentliganställdas rättigheter och möjligheter att anmäla oegentligheter både med stöd av lag och interna rutiner skapas och kommuniceras till samtliga anställda. 2. Sammanfattning Alla anställda i kommunkoncernen och förtroendevalda omfattas av lagreglerna om muta och bestickning. Lagreglerna gäller både offentlig och privat verksamhet, kraven är dock högre på anställda och förtroendevalda inom offentlig verksamhet och korruptionsbrotten i offentlig verksamhet faller under allmänt åtal, 20 kap. 5 brottsbalken. Korruptionsbrotten bestickning och muta regleras i 17 kap 7 respektive 20 kap 2 brottsbalken. Riktlinjerna om muta och bestickning syftar till att tydliggöra gränsdragningen mellan tillbörlig och otillbörlig förmån för medarbetare och förtroendevalda i Oxelösunds kommun och de kommunala bolagen. Riktlinjen ska vara ett stöd för alla anställda och ska också tydliggöra för leverantörer vad som gäller i Oxelösunds kommun. Kommunstyrelsen återremitterade förslaget till riktlinjer för vidare utredning. Det som skulle utredas var om en beloppsgräns bör anges samt möjligheten att införa en whistleblower-funktion. Utredningen visar att beloppsgräns är borttaget ur de lagar som ligger till grund för riktlinjerna och att en whistleblower-funktion inte bör prioriteras då det redan finns ett skydd i gällande lagstiftning. 3. Alternativa förslag En intern whistleblower-funktion inrättas där anställda kan anmäla om de anser att det förekommer oegentligheter i verksamheten. Konsekvenserna av detta blir att resurser behöver avsättas för funktionen och därmed andra arbetsuppgifter prioriteras bort. OXL2621 v Ärendet 4.1 Ärendets beredning Oxelösunds kommun tillsammans med de kommunala bolagen har verksamheter inom många områden. Som medarbetare eller förtroendevald kan man bli utsatt för påverkan av Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

6 Tjänsteskrivelse 2(3) Datum :20:47 KS olika slag, och det är det viktigt att veta var gränsen går mellan en otillbörlig och en tillbörlig förmån. För all offentlig verksamhet är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet grundläggande värden. Det är viktigt att kommunkoncernens anställda och förtroendevalda inte missbrukar sin ställning och att integriteten inte behöver ifrågasättas. Korruption får inte förekomma, det är lätt att rasera förtroendet för verksamheten och svårt att bygga upp det igen. Whistleblowers är ett engelskt begrepp som avser personer som slår larm om oegentligheter eller brottslighet, oftast hos sin arbetsgivare eller hos en myndighet. Att framföra saklig kritik eller ifrågasättande av verksamheten är en viktig del för utveckling och rättvisa, inte minst i den kommunala verksamheten. Det är viktigt att arbetsgivaren genom rutiner skapar de rätta förutsättningarna för att arbetstagare ska våga slå larm när det är befogat, men samtidigt måste varje arbetsplats bidra till ett tillåtande klimat med högt i tak där både yttrandefrihet och lojalitet respekteras Anställda i offentlig verksamhet har idag, till skillnad från privatanställda ett flertal skydd när det gäller dessa frågor. Arbetsgivaren får inte utdela repressalier mot någon som utnyttjat sin yttrandefrihet på jobbet. Arbetsgivaren får inte efterforska källan, det vill säga vem som lämnat informationen till medier (efterforskningsförbudet). Lagen om skydd för företagshemligheter gäller inte den som är anställd i offentlig sektor. Om arbetsgivaren bryter mot reglerna om yttrandefriheten kan detta anmälas till JO, som kan uttala kritik. Utöver yttrandefriheten finns inom hälso- och sjukvården, vissa delar av socialtjänsten och i LSS-verksamheter bestämmelser om att anställda i verksamheterna ska uppmärksamma arbetsgivarna på vårdskador och allvarliga missförhållanden. Dessa anmälningsskyldigheter kallas Lex Maria och Lex Sarah. Anmälningsskyldigheterna ska vara ett stöd för personalen att göra en anmälan utan rädsla för repressalier från arbetsgivaren En särskild whistleblower-funktion som fungerar som en mottagarfunktion för att uppmuntra och säkerställa att personer som vill anmäla att det förekommer oegentligheter inom verksamheten kan inrättas på två olika sätt. Dels genom att tjänsten köps av ett företag specialiserat på denna typ av tjänst alternativt att skapa en intern funktion. En sådan intern funktion skulle kunna tillskapas och fungerar som en mottagarfunktion för att hantera inkomna anmälningar. Dock finns problem med denna typ av intern mottagarfunktion och den rekommenderas inte heller av tex TCO (Rätten att slå larm, TCO, 2011). En intern funktion riskerar att leda bort från ett förhållningssätt där människor står för sina åsikter och de ordinarie vägarna för framförande av kritik utifrån öppenhet och dialog minskar i betydelse. Förutom de lagstadgade rättigheter för anmälan om oegentligheter finns i Oxelösunds kommun redan idag tillvägagångssätt som tar hänsyn till både öppenhet och anonymitet. Medarbetarsamtal, möjlighet att prata med chefens chef samt funktionen Synpunkten. Risken finns också att funktionen kan komma att missbrukas för personlig vinning. Utöver det finns också svårigheter med registrering av anmälningar i en sådan funktion då ett register över anmälningar skulle hanteras som offentlig handling och kunna göra mer skada än nytta. En beloppsgräns i Riktlinjerna för muta och bestickning är inte lämpligt då just beloppsgränsen togs bort ur lagstiftningen i samband med att Lag mot mutbrott justerades

7 Tjänsteskrivelse 3(3) Datum :20:47 KS Konsekvenser Med riktlinjerna så ökar kunskapen och tydligheten för kommunkoncernens anställda och förtroendevalda vilket innebär att risken för att lagreglerna om muta och bestickning inte efterlevs minimeras. Det är ofta svårt att göra avvägningen mellan tillbörlig och otillbörlig förmån och en tydlighet kring detta minskar troligtvis både funderingar och felaktigheter. Att anställda och förtroendevalda vet vad som gäller förbättrar också kommunkoncernens tydlighet gentemot medborgare och leverantörer, vilket bidrar till ökad service och professionalitet. Beslutsunderlag * Förslag till Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern. Charlotte Johansson Kommunchef Henny Larsson Personalchef Beslut till: * Personalchef (FÅ).

8 Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Beslutad av xx den xx 2013

9 Innehållsförteckning Allmänt...3 Syfte...3 Muta och bestickning...3 Exempel...4 Måltider...4 Kundträffar...4 Studieresor, kurser och seminarier...4 Gåvor...5 Gåvor och testamenten inom kommunens hälso- och sjukvård och socialtjänst.5 Tjänster...5 Rabatter och lån...5 Övriga erbjudanden, bonuspoäng...6 Rutiner då korruptionsbrott misstänks eller upptäckts...6

10 Riktlinjer om muta och bestickning Allmänt Oxelösunds kommun tillsammans med de kommunala bolagen har verksamheter inom många områden. Som medarbetare eller förtroendevald kan du bli utsatt för påverkan av olika slag, och det är det viktigt att veta var gränsen går mellan en otillbörlig och en tillbörlig förmån. För all offentlig verksamhet är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet grundläggande värden. Det är viktigt att kommunkoncernens anställda och förtroendevalda inte missbrukar sin ställning och att integriteten inte behöver ifrågasättas. Korruption får inte förekomma, det är lätt att rasera förtroendet för verksamheten och svårt att bygga upp det igen. Syfte Kommunledningen vill med dessa riktlinjer tydliggöra gränsdragningen mellan tillbörlig och otillbörlig förmån för medarbetare och förtroendevalda i Oxelösunds kommun och de kommunala bolagen. Riktlinjen ska vara ett stöd för alla anställda och ska också tydliggöra för leverantörer vad som gäller i Oxelösunds kommun. Muta och bestickning Alla anställda och förtroendevalda och dess bolag omfattas av lagreglerna om muta och bestickning. Lagreglerna gäller både offentlig och privat verksamhet, kraven är dock högre på anställda och förtroendevalda inom offentlig verksamhet och korruptionsbrotten i offentlig verksamhet faller under allmänt åtal, 20 kap. 5 brottsbalken. Allmän åklagare har därför rätt och skyldighet att väcka åtal för sådant brott. Korruptionsbrotten bestickning och muta regleras i 17 kap 7 respektive 20 kap 2 brottsbalken. Bestickning föreligger om någon lämnar, utlovar eller erbjuder en muta eller annan otillbörlig belöning till en arbets- eller uppdragstagare för dennes tjänsteutövning. Mutbrott begås när en arbetstagare i privat eller offentlig tjänst tar emot, låter sig utlova eller begär en muta eller otillbörlig förmån för sig själv eller annan för sin tjänsteutövning. En muta kan till exempel bestå av pengar, varor och tjänster, besök på restaurang, sportevenemang, resor kurser och konferenser. Ibland kan även en gåva utan ekonomiskt värde för givaren framstå som så attraktiv för mottagaren att den kan tänkas påverka dennes tjänsteutövning. Du som är anställd eller förtroendevald inom Oxelösunds kommun eller dess bolag har ett personligt ansvar att agera på ett sådant sätt att allmänheten och media ej får anledning att misstänka att du i din tjänsteutövning eller i ditt uppdrag låter dig påverkas av otillbörliga förmåner.

11 Frågor som du alltid bör ställa dig om du erbjuds något av en utomstående part är: Är detta en förmån? Varför erbjuds den mig? Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? Om förmånen betingar ett visst värde för dig som mottagare, och den är kopplad till din tjänsteutövning eller uppdraget är det bestickning och tackar du ja har du gjort dig skyldig till mutbrott. Om du i ditt arbete/uppdrag upplever att du blir utsatt för försök till bestickning ska du genast meddela det till din chef. Du ska också tacka nej till sådan förmån, med hänvisning till denna riktlinje. Gränsen mellan tillbörligt och otillbörlig förmån Gränsen mellan en tillbörlig och en otillbörlig förmån kan växla från tid till annan, och mellan olika verksamhetsområden. Som anställd i Oxelösunds kommun eller dess bolag ställs höga krav på att uppträdandet inte på något sätt kan uppfattas/tolkas som korrupt. Några typiska situationer där du noga bör tänka dig för är inför erbjudande om gåvor, testamentsförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, konferenser, resor, fritidserbjudanden, tjänster eller krediter, men även vid erbjudanden om mer dolda förmåner som exempelvis inköp till självkostnadspris ska stor försiktighet iakttas. Ett bra sätt att undvika svårigheterna med gränsdragning är att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner. Exempel I det följande ges exempel på situationer där erbjudandet av en förmån från en extern part bör hanteras med extra stor försiktighet. Samtliga exempel gäller anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommun och dess bolag. Måltider I relationen till en leverantör bör du tacka nej till att bli bjuden på alla typer av måltider av en utomstående, om inte måltiden har ett naturligt samband med uppdraget. Måltider i samband med uppdraget kan vara en "normal" arbetslunch, det vill säga dagens rätt eller motsvarande. Det är aldrig tillåtet att låta sig bjudas i samband med en upphandling av vara eller tjänst, oavsett vilken roll du har i upphandlingsprocessen. Att bli bjuden på alkohol till måltiden är alltid en otillbörlig förmån. Kundträffar Om ett utomstående företag som kommunen handlar av bjuder på någon form av förtäring i samband med en kundträff är det normalt tillåtet att delta om huvudsyftet med träffen är att utbyta information. Även i samband med kundträffar är alkohol till måltiden en otillbörlig förmån. Studieresor, kurser och seminarier Resor som har ett naturligt samband med tjänsteutövningen/förtroendeuppdraget är det oftast tillåtet att delta i, om de omfattar en dag. Om resan inkluderar

12 övernattning ska kommunen själv stå för kostnaden. Man bör alltid diskutera längre studieresor med sin chef. Gåvor I princip ska du aldrig ta emot gåvor från utomstående. Särskild restriktivitet gäller för den som utövar myndighetsutövning. Tillbörlig förmån kan vara mindre varuprover, enklare prydnadsföremål och minnesgåvor. Enklare uppvaktningar i samband med sjukdom, högtidsdagar, helger såsom jul och olika former av avslutning kan accepteras. Ett exempel på avslutning kan vara skolavslutning eller julavslutning. Gåvor och testamenten inom kommunens hälso- och sjukvård och socialtjänst För att förtroendet för kommunens hälso- och sjukvård och socialtjänst inte ska kunna ifrågasättas är det av yttersta vikt att du som anställd beaktar kravet på lika vård och rättigheter för alla utan att förvänta dig några särskilda förmåner för din tjänsteutövning. Gåvor Du får aldrig ta emot gåvor av en vårdtagare eller brukare om det kan ge upphov till misstanke om särbehandling av vårdtagaren. Penninggåvor ska aldrig accepteras även om det skulle röra sig om små belopp. Även när det gäller andra slags gåvor bör stor försiktighet iakttas och för gåvor med ett realiserbart värde såsom smycken, konstverk etc. så gäller samma förhållningssätt som för penninggåvor. Gåvor utan realiserbart ekonomiskt värde En vårdtagare vill ibland visa sin tacksamhet genom att bjuda på en tårta, choklad, köpa blommor etc. Sådana gåvor bör kunna accepteras utan att det ska anses vara otillbörligt. Däremot är det olämpligt att ta emot flera gåvor från en och samma vårdtagare även om värdet av gåvorna är ringa. Testamentariskt förordnande Vårdpersonal får inte ta emot ett testamentariskt förordnande från en vårdtagare. Inte heller får personalen påverka en vårdtagare att upprätta ett testamente till förmån för någon annan. Tjänster En muta kan bestå i sidoleveranser av varor och tjänster från leverantör t.ex. att få en tjänst utförd, som till exempel ombyggnad av hus. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam mot bestickningar från leverantörer när du som privatperson begär in offerter från företag som du samtidigt har en relation till i sin tjänsteutövning. Rabatter och lån Anställda eller förtroendevalda får inte ta emot rabatter, följderbjudanden eller lån som kan kopplas till den anställdes tjänsteutövning eller den förtroendevaldes uppdrag.

13 Övriga erbjudanden, bonuspoäng Ibland förekommer det att anställda och förtroendevalda får erbjudanden i tjänsten/uppdraget om att fritt eller till subventionerat pris delta i olika evenemang på fritiden. Det kan vara en resa, lån av sportstuga/segelbåt eller aktiviteter som till exempel golftävlingar. Tacka alltid nej till sådana erbjudanden. Bonuserbjudanden i form av bonuspoäng i samband med exempelvis flygresor, övernattningar på hotell ska alltid tillfalla arbetsgivaren när detta är lämpligt, annars tackar du nej till ett sådant erbjudande. Rutiner då korruptionsbrott misstänks eller upptäckts. Om du har frågor om vad som är en otillbörlig förmån eller gåva eller har fått ett erbjudande av någon utomstående ska du ta upp detta med din närmaste chef, som därefter kan föreslå åtgärder. Misstänker du som anställd att någon inom kommunen är utsatt för/tackar ja till muta, ska du anmäla detta till närmaste chef, eller dennes chef.

14

15 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Pettersson Kommunstyrelsen Uppföljning av åtgärdsförslag från genomlysningen av Kultur- och Fritidsnämndens budget, avtal och redovisning 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Godkänna rapporten från kultur- och fritidsnämnden. 2. Sammanfattning Under hösten 2012 genomförde Kommunstyrelseförvaltningen på uppdrag av mål- och budgetberedningen en genomlysning av Kultur- och fritidsnämndens budget, avtal och redovisning. Övervägande delen av punkterna i åtgärdsplanen är genomförda. Vad gäller kvarstående punkter pågår ett arbete. Beslutsunderlag Beslut från Kultur och Fritidsnämnden Tjänsteskrivelse från Kultur och fritidsnämnden Dnr Kommunchef Charlotte Johansson Handläggare Magnus Pettersson Beslut till: Ekonom KFN Kultur och Fritidschef (FK) (FK) OXL200 v Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND (fax) registrator-un@oxelosund.se

16

17

18

19

20

21

22

23 1 (9) Datum Kommunstyrelseförvaltningen Marta Carlsson Telefon Fax Redovisning till Energimyndigheten om kommunens energieffektiviseringsarbete 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslutar Rapport till Energimyndigheten Projektnr godkänns. 2. Bakgrund och sammanfattning Energimyndigheten erbjuder ett stöd till kommuner och landsting för att arbeta med strategier för energieffektiviseringar. Strategin ska omfatta energieffektiviseringsåtgärder för fastigheter och transporter inom kommunens organisation. Det vill säga Oxelösund kommuns lokaler och verksamheter, bostäder och lokaler tillhöriga och förvaltade av Kustbostäder. Strategin omfattar en nulägesanalys, mål för energieffektivisering för år 2014 och 2020 samt en handlingsplan med åtgärder som bakgrund till målen finns EU-mål, nationellt mål, regionalt mål samt tidigare fastställda kommunala mål. Syftet med stödet var att få igång arbetet med energieffektivisering och få kommuner att ta ett samlat grepp över arbetet. Stödet består av ett bidrag som delas ut under 5 år. I motprestation skulle kommunen under det första året ta fram en strategi för energieffektivisering som skulle innefatta nulägesanalys, mål och åtgärder och under efterföljande år ska arbetet följas upp. Inrapportering har skett under mars månad. Oxelösunds kommun sökte bidraget i april 2010 och erhåller kr per år i fem år. Strategi för energieffektiviseringen godkändes av kommunstyrelsen Inrapportering till Energimyndigheten ska ske årligen senast den 31 mars. Redovisningen visar vilka åtgärder som gjorts under året och hur man ska kunna nå uppsatta mål 2014 och Tjänsteskriv_KSF v Ärendet Strategin omfattar en nulägesanalys, mål för energieffektivisering för år 2014 och 2020 samt en handlingsplan. Mål för 2014 Energianvändningen per kvadratmeter i kommunkoncernens fastigheter ska minskas med 10 %. Bränsleanvändningen till transporter ska minskas med 20 %. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND (fax) registrator-msn@oxelösund.se

24 2 (9) Datum Mål för 2020 Energianvändningen per kvadratmeter i kommunens fastigheter ska minskas med 20 %. Bränsleanvändningen till transporter ska minskas med 40 % För att uppnå dessa mål krävs genomförande av de i strategin föreslagna åtgärderna, vilket kräver både personliga och ekonomiska resurser från kommunen och bolagen. Redovisningen för 2012 skickades in till Energimyndigheten till sista mars och godkändes under april Våra åtgärder under året Fortsatt energiutredning på ventilationssidan på Ramdalsskolan. Belysning korridorer Ramdalsskolan Belysning omklädningsrum Ramdalens Sporthall Belysning korridorer Peterslundsskolan Ventilation och värme Peterslundskolan Ventilation, värme och belysning vid ombyggnad Ramdalsbadet. Värme Frösäng (ombyggnad kulvertnät) slutfört Nya fönster i en fastighet på Björntorpsvägen Ramdalen Belysning trappuppgång i fastighet Oxelögatan Nya energieffektiva vitvaror i ett 40 tal lägenheter vid renovering Cykelkampanj Uppföljning av projektet till kommunstyrelsen Resepolicy för kommunbolagen införd Information och diskussion kring projektet med kommunbolagens ledningsgrupp Arbetet med ny avfallsplan har påbörjats Vid byte av belysningsanläggningar används marknadens bästa lågenergialternativ.

25 3 (9) Datum Uppföljning i siffror, Energimyndighetens indikatorer Fastigheter Energimyndighetens jämförelser baseras på energi per yta. Det gör att jämförelsen mellan 2011 & 2012 är mer relevant då fastighetsbeståndet inte förändrats så mycket mot På bostadssidan fortsätter elen att minska medan fjärrvärmen ökar, beroende på ett kallare år. Lokalernas minskade fjärrvärmeförbrukning hänger till stor del ihop med Ramdalsbadets ombyggnation. Energiåtgång per kvadratmeter minskar med runt 1,5% Total energiåtgång är oförändrad mellan , bara en omfördelning med mindre el och mer fjärrvärme, vilket ger en lägre energikostnad. Yta Atemp m Lokaler Bost äder Tot al Tillskottet av SÄBO (Björntorp) står för enda förändringen i yta mot 2011

26 4 (9) Datum Energi per m kwh El Bostäder El Lokaler Fv Bostäder Fv Lokaler Energi Bostäder Energi Lokaler Energi Totalt Total kostnad kr/m ,94 60,55 147,84 137,52 162,78 198,08 178,83 111, ,15 67,99 146,30 162,48 159,45 230,47 190,59 119, ,77 62,84 154,63 151,32 167,40 214,16 188,23 111,70 7,2% minskad energikostad per m2 jämfört med Total Energiförbrukning MWh Lokaler El Lokaler Fv Bostäder El Bostäder Fv Total El Total Fv Total Energi Mindre el och mer fjärrvärme ger en oförändrad slutsumma mot 2011.

27 5 (9) Datum Energikostnader mkr Lokaler El Lokaler Fv Bostäder El Bostäder Fv Total El Total Fv Total Energi Den totala energikostnaden har minskat med 11 % sen Fossil värme som andel av inköpt värme % 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Fossil värme som andel av inköpt värme fortsätter att krympa. Små siffror, men målet är 0 %

28 6 (9) Datum Transporter Andelen miljöbilar har sjunkit något till Några fordon har bytts ut till icke miljöklassade bilar, till en del tack vare hårdare regler för miljöklassning. Kommunen ligger fortfarande i topp. Bolagen har det svårare med mindre omsättning på fordonen samt färre miljöalternativ till de större bilarna. Bolagen har haft en ren elbil på prov under en vecka. De väcker dock inget större intresse då dessa fortfarande betraktas med viss skepsis. Förutsättningarna för att ha elbilar är dock god i kommunen då det är en ganska begränsad geografisk yta Etanolförbrukningen ligger kvar på obefintlig nivå. Bilar som kan köras på etanol ska tankas med detta. Den stora ökningen 2011 på antal mil körda mil med privat bil tjänsten för kommunen är åter nere på normal nivå. På bolagen har Oxelö Energi sänkt antal mil med över 35 % och Kustbostäder med drygt 12 %, en god trend. En tydlig minskning av drivmedel 2009 Fordonsflotta Övriga 75,4% Miljöbilar 24,6% 40 Övriga 58% 43 Miljöbilar 42% Övriga Miljöklassade

29 7 (9) Datum Drivmedel m Etanol Diesel Bensin Etanol 1,157 0,123 0,124 Diesel 50,07 60,93 54,553 Bensin 32,626 29,22 24,701 Minskad bränsleförbrukning med 12 % mot Fortfarande obefintlig användning av etanol. Fordonskilomet er med personbil per årsarbet are Körning med privat bil i tjänsten åter igen nere på normala nivåer vilket sänker totala km per årsarbetare.

30 8 (9) Datum Övrigt Arbetet med att byta ut gatubelysningen fortsätter, det ger i nuläget nästan kWh per år. Ca 250 armaturer kommer att bytas under 2013 Gatubelysning MWh/år Sammanfattning Energieffektiviseringsprojektets huvudsyfte är att skapa en bild av energianvändningen i nuläget, kartlägga var behoven av åtgärder är som störst samt komma med konkreta åtgärdsförslag till rätt instans. Att sedan genomföra dessa åtgärder kräver ekonomiska resurser som ligger på respektive förvaltning. I rapporten Nyckeltal energi och klimat 2012 som tas fram av Sveriges kommuner och landsting i samarbete med Energimyndigheten, kan man bland annat se att vi ligger under snittet i länet för energi/m2 på bostadssidan och över för lokaler. De energibesparande åtgärder som projektet har medverkat till att starta upp visar bra resultat. Vi fortsätter att titta på projekt som ger goda energieffektiva resultat på fastigheter och transporter. På transportsidan minskar bränsleåtgången, men däremot används fortfarande nästan 100 % fossila drivmedel. För att nå transportmålen måste vi styra mot användande av fordon med biobränsle. Vi har sett att intresset för energibesparing bland kommunens och bolagens personal är större än tidigare vilket är positivt, då engagemang och beteende är viktigt för att nå våra mål.

31 9 (9) Datum Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen Charlotte Johansson Kommunchef Marta Carlsson Handläggare Beslut till: Daniel Eriksson (FÅ) Magnus Pettersson (FK) Marta Carlsson (FK)

32

33 Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Pettersson Kommunstyrelsen Revidering av Projektplan, Förstudie av framtida förskole- och skolorganisation i centrala Oxelösund 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Förslag till Reviderad Projektplan, Förstudie av framtida förskole- och skolorganisation i centrala Oxelösund antas. 2. Projektets driftskostnader 110 tkr finansieras genom kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter. 2. Sammanfattning Lokalerna för skolor och förskolor i centrala Oxelösund är i dåligt skick. Kommunstyrelsen fattade beslut (Ks 35 Dnr KS ) att 1. Förslag till Projektplan, Förstudie av framtida förskole- och skolorganisation i centrala Oxelösund antas. 2. Projektet bedrivs inom befintlig budget till dess att kostnadsberäkning presenterats för Kommunstyrelsen 29 maj. Projektet beräknas kosta 310 tkr. 200 tkr avser investering i byggnadstekniska undersökningar. Beslut om investering fattas av kommunchefen enligt delegation. 110 tkr avser driftskostnader av studiebesök, externa konferenser samt kostnader för vikarier till pedagogisk personal inom Utbildningsförvaltningen. Beslut om driftskostnad föreslås beslutas av kommunstyrelsen. 3. Ekonomi och finansiering Projektet har gjort en ungefärlig kostnadsberäkning av projektet. Kostnaderna består av externa utredningar av fastigheternas skick, studiebesök, konferenser samt vikariekostnader för olika personalgrupper inom Utbildningsförvaltningen. Kostnader för byggnadstekniska undersökningar belastar investeringsreserven. Vid beslut om investering läggs dessa utgifter på investering. Vid ett avslag om investering faller dessa till driftsbudget. Kostnader för studiebesök, konferenser, vikariekostnader samt oförutsett belastar driftsbudget för oförutsett. OXL200 v Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND (fax) registrator-un@oxelosund.se

34 Tjänsteskrivelse 2 (2) Datum Byggnadsteknisk utredning Byggnadsteknisk kompetens behöver köpas in för att bedöma de aktuella byggnadernas skick och underhållskostnader Studiebesök Ges möjlighet att besöka liknande projekt som har varit framgångsrika Konferenser Inhämta kunskaper inom projektets uppdrag Vikariekostnader Skapa förutsättning för pedagogisk personal att kartlägga nuvarande lokalers styrkor och svagheter Oförutsett Reservpost om kostnader som är oförutsett uppkommer. Beslutsunderlag Projektplan, Förstudie av framtida förskole- och skolorganisation i centrala Oxelösund version 1.3 Charlotte Johansson Kommunchef Magnus Pettersson Handläggare Beslut till: KSF Utbildningschef (FÅ) (FK)

35 1 (11) Projektplan Förstudie av framtida förskole- och skolorganisation i centrala Oxelösund OXL200 v

36 2 (11) Innehållsförteckning 1. Inledning Projektets bakgrund Projektbeskrivning Uppdragsbeskrivning Syfte Mål Avgränsningar Framgångsfaktorer Risker Organisation Uppdragsgivare Styrgrupp Ansvarig beställare Projektledare Projektgrupp Referensgrupper Arbetsgrupper Resurser 8 5 Tidsplan 8 6 Huvudaktiviteter och milstolpar 8 7 Projektarbetssätt Metoder Möten Rapportering Verktyg Tester Projektavvikelser Ändring av projektorganisation Övriga avvikelser Nya projektidéer Överlämning 10 9 Uppföljning Information, kommunikation och dokumentation Information och kommunikation Dokumentation Referensdokument 11

37 3 (11) Dokumentets syfte Projektplanen är det övergripande sammanhållande projektdokumentet. Projektplanen redogör för vad som ska göras, vem som gör vad inom projektet samt hur det ska göras. Projektplanen omfattar alla moment från projektstart till avslut. Versionshantering KS godkänner och fastslår projektplanen. Efter projektplanen är fastslagen görs inga ändringar om dessa inte faller under punkt I sådana fall skapas en ny version och detta dokumenteras i tabellen nedan. Version Ansvarig Datum Förändring 1.3 Christer Åhlfeldt Tillägg enligt KS 35/2013

38 4 (11) 1. Inledning 1.1 Projektets bakgrund En förstudie av förskolor och skolors framtid i centrala Oxelösund har påbörjats. Arbetet har föranletts av att de två aktuella förskolorna Frösängs förskola och Oxelö förskola har ett stort behov av renovering. Oxelösund har ett segregerat förhållande mellan de olika kommundelarna som behöver brytas. Organisationen med två förskolor och en skola som geografiskt är utspridda i centrala Oxelösund medför svårigheter att på ett pedagogiskt och rationellt sätt arbeta effektivt. Integration Mellan de centrala förskolorna finns det ett segregerat förhållande. Frösängs förskola finns i ett område som till största delen består av familjer födda i Sverige. Oxelö förskola har ett upptagningsområde bestående av ett stort antal nationaliteter. D- skolans upptagningsområde består av ett stort antal barn med annat modersmål. För att bryta den segregering som finns i Oxelösund behöver man slå samman de två förskolorna till en fysisk enhet. Upptagningsområdet kommer då att få en mindre segregerad struktur. Pedagogik Förskolan har fått läroplanen reviderad 2010 (Lpfö 98 reviderad). Den reviderade läroplanen sätter fokus på lärandet. Förskolan måste anpassas för att möta de nya behov som läroplanen föreskriver. Det ställer krav på lokalernas utformning och beskaffenhet. Befintliga lokaler Oxelö förskola är byggd för en verksamhet som skulle likna barnens hemmiljö. Dåtida pedagogik präglades av omvårdnad av barnen och mindre av lärande. Lokalerna är indelade i fyra olika avdelningar. Varje avdelning är indelade i flera små rum som är trånga och inte flexibla. Små möjligheter att samordna verksamheten mellan avdelningarna finns i dag. Framtida lokaler Lokalerna behöver vara utformade på ett flexiblare sätt för att kunna anpassas till verksamhetens olika behov över tid. Förskolan har behov att kunna jobba i både stora och små grupper på ett flexibelt sätt. Det traditionella arbetssättet med avdelningar där barn och personal är statiskt sammansatta över tid lämnar man för ett kunskapsinriktat arbetssätt. Det nya sättet att arbeta innebär att man jobbar mera med flexibla barngrupper där man delar in barnen efter aktivitet i stället för ålder. 2 Projektbeskrivning 2.1 Uppdragsbeskrivning Kommunstyrelsen fattade beslut (Ks 8 Dnr KS ) att ge Kommunchefen i uppdrag att återkomma till Kommunstyrelsen med en projektplan kring förskolor och skola i centrala Oxelösund till Kommunstyrelsens

39 5 (11) sammanträde i mars Uppdrag Två huvudalternativ skall utredas 1. Kostnad för underhåll och upprusning av befintliga byggnader (D-skolan, Blåklockans förskola, Oxelö förskola, Frösängs förskola) för att täcka framtida behov. 2. Kostnad för nybyggnation av förskola och skola för att täcka framtida behov. Utreda kostnader och konsekvenser om man bygger i flera etapper eller allt på en gång. Utrednings faktorer Fastigheternas skick: Lokalerna behöver vara utformade på ett flexibelt sätt för att kunna anpassas till verksamhetens olika behov över tid. Förskolan har behov att kunna jobba i både stora och små grupper på ett flexibelt sätt. Det traditionella arbetssättet med lärande arbetssätt där barn och personal är statiskt sammansatta över tid lämnar man för ett mera flexibelt arbetssätt. Det nya sättet att arbeta innebär att man jobbar mera med flexibla barngrupper där man delar in barnen efter barnens behov. Ekonomi: Utreda investeringskostnader och driftskostnader respektive alternativ ger på lång sikt. Arbetsmiljö: Planering av barns utveckling ställer större krav på att det finns goda förutsättningar med arbetsplatser för personalen att planera, dokumentera och följa upp arbetet med barnen. Mera tid till administrativt arbete och dokumentation går åt i dag än tidigare vilket också ställer krav på lokalernas beskaffenhet. Integration: Vilka effekter kommer respektive alternativ ge för att underlätta integrationen i Oxelösund. Pedagogik: Förskolan har fått läroplanen reviderad 2010 (Lpfö 98 reviderad). Den reviderade läroplanen sätter fokus på lärandet. Förskolan måste anpassas för att möta de nya behov som läroplanen föreskriver. Det ställer krav på lokalernas utformning och beskaffenhet. Demografi: Vilken demografi kan vi räkna med på lång sikt i hela Oxelösund och i de olika stadsdelarna och hur påverkar detta respektive alternativ. Trafikförhållanden: Göra en riskbedömning av trafikförhållanden som råder kring varje förskola och skola som omfattas av projektet. Samordning: Finns det samordningsvinster med andra förvaltningar gällande lokaler och drift av verksamhet.

40 6 (11) 2.2 Syfte Att utreda vad som är bäst ur ett pedagogiskt och hållbart ekonomiskt perspektiv att renovera eller bygga nytt med hänsyn taget till fastigheternas skick, ekonomi, arbetsmiljö, integration, pedagogik, demografi och trafikförhållanden. 2.3 Mål Att pressentera ett kostnadsförslag vad de olika alternativen kommer att kosta samt vilka konsekvenserna blir för verksamheterna. 2.4 Avgränsningar Projektet sträcker sig fram till beslut i Kommunstyrelsen. 2.5 Framgångsfaktorer Stor kunskap och erfarenhet i kommunens olika förvaltningar inom projektets område. 2.6 Risker Risker i projektet listas nedan. En riskanalys tas fram i separat dokument. Risker Sannolikhet Konsekvenser Åtgärder (L, M, H) Ingen alternativ verksamhet för befintliga lokaler inom projektet H Dyra kostnader om byggnader ligger i malpåse Hitta alternativa verksamheter Kommunen klarar inte en ökning av investeringsbudgeten H Blir ingen sammanslagning av enheter Mindre reparationer och ombyggnationer kan endast genomföras Finns ingen alternativ plats att bygga på enligt detaljplanen L Blir ingen sammanslagning av enheter Reparation och ombyggnad av befintliga lokaler En försening av tidsplanen kan medför akuta reparationer på befintliga byggnader H Fördyring av framtida åtgärder Dyra tillfälliga reparationer 3 Organisation 3.1 Uppdragsgivare Kommunstyrelsen

41 7 (11) 3.2 Styrgrupp Styrgruppen är sammansatt av följande funktioner: Kommunchef (Sammankallande) Ekonomichef VD Kustbostäder Utbildningschef Ordförande UN Kommunalråd Oppositionen Projektledare (Föredragande) 3.3 Ansvarig beställare Kommunchef 3.4 Projektledare Christer Åhlfeldt, Administrativ chef Utbildningsförvaltningen 3.5 Projektgrupp Projektgrupp består av följande personer: UF, Christer Åhlfeldt projektledare (Sammankallande) Kustbostäder, Andreas Trobäck fastigheter KSF, Jan Skogberg ekonomi UF, Anette Eriksson dokumentation och statistik 3.6 Referensgrupper UF ledningsgrupp Koncernledningsgrupp 3.7 Arbetsgrupper Grupper bestående av personal från Frösängs förskola, Oxelö förskola, Blåklockans förskola samt D-skolan bildar arbetsgrupper. Uppdraget är att jobba fram vilka styrkor och svagheter respektive alternativ har utifrån pedagogik, arbetsmiljö och integration.

42 8 (11) 4 Resurser 4.1 Ekonomi Händelser Konferens, Ny- & ombyggnation av skolmiljöer 2013 Fastighets- och markutredningar (Vid beslut om investering läggs dessa utgifter på investering) Studiebesök Driftkostnader för arbetstid till arbetsgrupper Oförutsett Belopp 60 tkr 200 tkr 20 tkr 10 tkr 20 tkr 5 Tidsplan Beslut i december 2013 i KS Beslut i jan- feb i KF Huvudaktiviteter och milstolpar Detaljerad aktivitetsplan hanteras i separat aktivitetsplan. Datum Utredning av demografin Maj 2013 Pedagogisk utredning Juni 2013 Utredning av renoveringsbehov av befintliga lokaler September 2013 Markutredning September 2013 Utreda kostnader för nybyggnation Oktober 2013 Eventuella alternativa användningsområden för befintliga Oktober 2013 lokaler Riskbedömning av trafikmiljö Juni Projektarbetssätt 7.1 Metoder Projektplanen och övriga styrande dokument är projektets riktlinjer mot vilka projektet ska följas upp och avrapporteras Möten Styrgrupp sammanträder under maj och september. Projektgrupp kommer att sammanträda kontinuerligt för att stämma av de olika utredningarna.

43 9 (11) Rapportering Styrgruppen rapporterar till KS i maj och september.

44 10 (11) 7.2 Verktyg 7.3 Tester 7.4 Projektavvikelser Ändring av projektorganisation Alla organisatoriska förändringar som görs ska kommuniceras med projektledaren som dokumenterar och informerar samtliga i projektorganisationen Övriga avvikelser Om projektet ser ut att avvika från överenskommen tidplan, leveranstidpunkt och/eller ekonomiska ramar skall den projektmedlem som är närmast upptäckten snarast meddela detta till projektledaren som snarast sammankallar projektgruppen där den uppkomna situationen diskuteras. På mötet beslutas om vilket av de två följande alternativen som föreligger. 1. Avvikelsen är av sådan karaktär att det går att hantera inom de givna ramarna utan att den totala tidsåtgången eller ekonomiska ramarna ändras. I detta fall räcker det med protokollet som rapport till styrgruppen. 3. Avvikelsen är av sådan karaktär att de överenskomna ramarna för tid och/eller kostnad kommer att överskridas varför så mycket fakta som möjligt samlas in för en rapport till styrgruppen. KS får sedan avgöra vilka åtgärder som är lämpliga (t ex ändring av specifikation, tidplan eller ekonomiska ramar) och ge styrgruppen förändrade direktiv. 7.5 Nya projektidéer Under ett projekt uppstår ofta nya idéer. Om dessa inte bedöms ingå i projektet ska en projektidé skapas (se dokumentmall: projektidé). Dessa hanteras inte vidare inom projektet. 8 Överlämning Då projektet avslutas ska resultatet lämnas till uppdragsgivaren eller den av uppdragsgivaren utsedd person för förvaltning. Kommunchefen lämnar över till KS 9 Uppföljning och kvalitetssäkring Uppföljningen ska inte göras inom projektet.

45 11 (11) 10 Information, kommunikation och dokumentation 10.1 Information och kommunikation En detaljerad informations- och kommunikationsplan kan tas fram i separat dokument. I annat fall beskrivs kort om hur information och kommunikation i projektet genomförs nedan. Viktigt är att ha med vem som ansvarar för att informationsinsatserna genomförs. Projektledaren ansvarar för att det tas fram en kommunikationsplan. Information sker till styrgruppen för vidare information till KS Dokumentation Projektledaren ansvarar för skapande och lagring av projektdokument och mötesanteckningar. Dokument som rör projektet exempelvis teknisk dokumentation från leverantören lagras i kommunens dokumentlagringssystem på följande plats: G:/ katalogen på lämplig plats. 11 Referensdokument Informationsplan Tidsplan Kostutredning Läroplan för förskola Lpfö 98 reviderad Läroplan för grundskolan Lgr 11 Översiktsplan

46

47 Tjänsteskrivelse 1(4) Datum Dnr :55:58 KS Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Pettersson Kommunstyrelsen Investering i ventilation på Ramdalsskolan byggnad c1,c2 och c3 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Investering utbyte av värmesystem och ventilationsaggregat Ramdalsskolan byggnad C1,C2 och C3. 2. Ekonomichefen Magnus Pettersson är attestant på ovannämnda projekt 3. Investeringsbudget är kr kr tas ur fastighetsinvesteringsbudgeten. OXL2621 v Sammanfattning Ventilationsanläggningen för byggnaderna C1, C2 och C3 (se bilaga 1) uppfyller inte myndighetskraven (OVK- besiktningen). Orsaken beror på för hög ljudnivå, läckande och rostiga ventilationskanaler. Vidare har vi klimatproblem, luften som kommer in i lokalerna är för kall. Ventilationsaggregaten klarar inte att hålla rätt inblåsningstemperatur i klassrummen. Utredning/projektering har genomförts, planen är att befintligt aggregat i krypgrund under byggnad C2, demonteras, nytt aggregat placeras i en ny byggnad mellan hus C1 och C2. befintliga golvkanaler demonteras, nya dras i tak. Befintligt aggregat som försörjer byggnad C2 demonteras och installeras i byggnad E, dock sker den installationen i ett senare skede. Kostnaden för att demontera och flytta aggregat till E- huset är inte med i nedanstående kostnader. Orsaken till att vi flyttar upp ventilationsaggregatet är en arbetsmiljöfråga. Samtidigt byter vi konvektorer (radiatorer) i korridorsdelen utanför C1, C2 och C3. Beräknad energibesparing är ca kwh/år. Vilket innebär en besparing mellan kr till kr per år beroende på hur energipriset utvecklas. Arbetet beräknas att ta ca 12 veckor och kan göras under pågående verksamhet i samråd med skolan. Arbetet utförs på ramavtal. Extern konsult har kostnadsberäknat kostnaden för ventilationsaggregat. Vi har valt att samarbeta med våra ramavtalsentreprenörer där vi ställt våra krav och vi gemensamt arbetat fram en ekonomisk, teknisk, arbetsmiljö- och klimatmässig bra lösning för samtliga inblandande parter. Ekonomiska avvikelser från beslutad investering: Om projektet ser ut att avvika från överenskommen tidplan, leveranstidpunkt och/eller ekonomiska ramar skall den projektmedlem som är närmast Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

48 Tjänsteskrivelse 2(4) Datum :55:58 KS upptäckten snarast meddela detta till projektledaren som snarast sammankallar projektgruppen där den uppkomna situationen diskuteras. På mötet beslutas om vilket av de två följande alternativen som föreligger. 1. Avvikelsen är av sådan karaktär att det går att hantera inom de givna ramarna utan att den totala tidsåtgången eller ekonomiska ramarna ändras. I detta fall räcker det med protokollet som rapport till styrgruppen. 2. Avvikelsen är av sådan karaktär att de överenskomna ramarna för tid och/eller kostnad kommer att överskridas varför så mycket fakta som möjligt samlas in för en rapport till styrgruppen. KS får sedan avgöra vilka åtgärder som är lämpliga (t ex ändring av specifikation, tidplan eller ekonomiska ramar) och ge styrgruppen förändrade direktiv. Kostnader kr beslutar gemensamt av ekonomichef och kommunchef. Kostnader över kr hanteras och beslutas av KS. Totalkostnad för utbyte av ventilation, värme och styr- och reglersystem i byggnaderna C1, C2 och C3 är kr. Fördelat enligt nedan: Ventilationsaggregat, kanaler, demontering montering kr. Bygg kr. El kr. Värme- och rörinstallationer kr. Styr och regler kr Myndighetskostnader och byggherrekostnader kr. Oförutsett kr Ordinarie investeringsbudget och tilläggsbudget är på kr för Beslutsunderlag Bifogar projektplan och situationsplan

49 Tjänsteskrivelse 4(4) Datum :55:58 KS Charlotte Johansson Kommunchef Magnus Pettersson Ekonomichef Beslut till: Kustbostäder (FÅ) Redovisningschef (FK)

50

51 1 (10) Datum Projektplan Ramdalsskolan underhålls/renoveringsbehov av teknisk försörjning (projektnamnet) OXL200 v

52 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning Projektets bakgrund Projektbeskrivning Uppdragsbeskrivning Syfte Mål Avgränsningar Framgångsfaktorer Risker Organisation Uppdragsgivare Styrgrupp Ansvarig beställare Projektledare Projektgrupp Referensgrupper Arbetsgrupper Resurser 6 5 Tidsplan 7 6 Huvudaktiviteter och milstolpar 7 7 Projektarbetssätt Metoder Möten Rapportering Verktyg Tester Projektavvikelser Ändring av projektorganisation Övriga avvikelser Nya projektidéer Överlämning 9 9 Uppföljning Information, kommunikation och dokumentation Information och kommunikation Dokumentation Referensdokument 10

53 3 (10) Versionshantering KS godkänner och fastslår projektplanen. Efter projektplanen är fastslagen görs inga ändringar om dessa inte faller under punkt I sådana fall skapas en ny version och detta dokumenteras i tabellen nedan. Version Ansvarig Datum Förändring 2.0 Örjan Scheller Tillägg enligt KF 109/2009

54 4 (10) Inledning 1.1 Projektets bakgrund Ramdalskolans ytbeläggning, krypgrund och tekniska installationer är i behov av renovering och uppfyller inte dagens myndighetskrav samt att vintertid har vi svårt att hålla temperaturen i lokalerna. Värmesystemet stöttas med hjälp av elektriska radiatorer samt att ventilationen går dygnet runt. Sammanfattning om nuläge och börläge? 2 Projektbeskrivning 2.1 Uppdragsbeskrivning Ramdalsskolan uppfördes 1970 och inrymmer idag Förskoleklass upp till årskurs 5 (F-5). Uppdraget är att skapa bra inomhusklimat, energieffektiva byggnader, uppfylla myndighetskrav samt underhålla/förbättra de tekniska installationer såsom värme el, ventilation och krypgrund. Uppdraget innehåller ett antal frågeställningar som ska utredas: - Nuvarande status på byggnads- och installationstekniska installationer inklusive eventuella miljöaspekter. Energieffektivisering av byggnaderna. 2.2 Syfte Projektets syfte är att energieffektivisera, skapa bra inomhusklimat, uppfylla myndighetskrav samt underhålla/förbättra tekniska installationerna i byggnaderna samt att bibehålla värdet på byggnaderna. * Varför ska projektet genomföras? 2.3 Mål Förslag till huvudalternativ med ekonomiska konsekvenser ska finnas framme till vintern 2012 Underlag till slutligt beslut om genomförande av delar av åtgärder ska redovisas under våren * Mätbart resultat (när ska vad vara klart?) 2.4 Avgränsningar Projektet omfattar inte PCB sanering utförs 2015/2016, invändigt underhåll såsom ytskick på mattor golv och tak, utvändigt underhåll såsom tak fasad och fönster. * Vad ingår inte i projektet? 2.5 Framgångsfaktorer De lösningar som tas fram har kommunkoncernövergripande nyttoperspektiv, energieffektiva samt främjar ett bra inomhusklimat och bibehåller värdet på byggnaderna. * Faktorer som främjar projektet?

55 5 (10) Risker Risker i projektet listas nedan. En riskanalys tas fram i separat dokument. Risker Sannolikhet Konsekvenser Åtgärder (L, M, H) Tidplanen inte hålls L Längre tidplan kan innebära att vissa delar i projektet får skjutas till nästa år. Utreds varför, därefter tar alla sitt ansvar att det inte händer igen, projektledaren ansvarar. Oförutsedda händelser efter rivning av asfalt eller vid. L Extra kostnader, förskjutning av tidplan. Utredning varför, åtgärder så att det inte händer igen, projektledaren ansvarar. Oförutsedda händelser vid grävning av dränering i krypgrund. M Extra kostnader, förskjutning av tidplan Utredning varför, åtgärder så att det inte händer igen, projektledaren ansvarar. Räkna upp riskerna som kan förekomma i projektet. Värdera dem utifrån sannolikhet att de inträffar (låg, medel eller hög risk). Ta fram åtgärder. (Kan även göra en åtgärdsplan i vilken det framgår vem som är ansvarig och datum då åtgärden ska vara genomförd.) 3 Organisation 3.1 Uppdragsgivare Kommunstyrelsen * Är kommunstyrelsen Godkänner och fastställer projektförslaget utser även styrgruppen. 3.2 Styrgrupp Magnus Pettersson (ekonomichefen), Andreas Trobeck (förvaltare). * Beslutande. Fastställer direktivet. Ekonomiskt ansvarig. Initieras av uppdragsgivaren. Rapporterar till kommunstyrelsen 3.3 Ansvarig beställare Magnus Pettersson (ekonomichef) * Ansvarig tjänsteman t.ex. kommunchef, ekonomichef.

56 6 (10) Projektledare Andreas Trobeck (förvaltare) * Styr och leder projektet inom fastslagna kostnads och tidsramar. Föredragande i styrgrupp. 3.5 Projektgrupp Projektledaren, Andreas Trobeck (Förvaltare), personal från egna verksamhet såsom drifttekniker och personal från kommunbolagen Kustbostäder AB och Oxelö Energi AB. * Utför arbetet i projektet. Rapporterar till projektledaren. 3.6 Referensgrupper Forell VVS- ingenjörer, Structor AB *Berörda intressenter och specialister, fungerar som projektgruppens bollplank. Utses av projektledaren. 3.7 Arbetsgrupper Projektgrupp är arbetsgrupp. 4 Resurser 4.1 Ekonomi Händelser Belopp (mkr) Ventilation hus C1, C2, C3, etapp 1. 1,65 Ventilation hus B, etapp 2. 2,9 Ventilation hus D, etapp 2. 2,6 Ventilation hus E och F, etapp 3. 0,8 Värmesystem hus B- F, utförs vartefter vi byter ventilation. Tilläggsisolering tak hus A- F kompletterings målning, nya fläktrum, håltagning mm. Krypgrund, dränering, avfuktning, lagning, el, konstruktionsbetong, 1,9 2,7 1,96 etapp 1. Ytbeläggning A- B, etapp 1. 1,7 Ytbeläggning, skolgården, etapp 2. 4,2 El, demontering kablage, nya matningar till styrskåp, utförs löpande under varje etapp. 0,2 Utbyte styr- och reglerutrustning, utförs 0,9

57 7 (10) löpande under varje etapp. Utbyte av belysning, utförs löpande. 0,8 Myndighetskostnader och byggherrekostnader. 0,4 Oförutsett ca 10 % 2,2 Kostnader är framtagna med hjälp externa beräkningskonsulter i 2012 års priser. Idagsläget är det svårt att kalkylera hur stora kostnaderna blir för etapperna som ligger längre fram i tiden. Inför varje etapp kommer aktuella priser tas fram som underlag för slutgiltigt beslut om genomförande av åtgärderna. Totalt är åtgärderna kostnadsberäknat till 24,86 mkr. Besparing efter genomförda åtgärder Händelser Besparing (kwh/år) Ventilation Isolering värmerör Isolering ventilationsrör Isolering plaströr Korridorbelysning Övrig belysning, wc, källare, aula, utomhus, matsal, klassrum mm. Idagsläget betalar vi ca 80 öre/kwh. Det innebär en besparing på ca kr/år samtidigt som belastningen på miljön minskar. 5 Tidsplan Etapp 1 utförs under Etapp 2 utförs under Etapp 3 utförs under Etapp 4 utförs under Etapp 2-4 är preliminära och är beroende av investeringsbudgeten. 6 Huvudaktiviteter och milstolpar Detaljerad aktivitetsplan hanteras i separat aktivitetsplan. Datum

58 8 (10) * Lista på avgörande aktiviteter och milstolpar. Milstolpe är en avstämningspunkt som används för att följa upp viktiga händelser i projektet. 7 Projektarbetssätt 7.1 Metoder Projektplanen och övriga styrande dokument är projektets riktlinjer mot vilka projektet ska följas upp och avrapporteras Möten Byggmöten samt styrgruppsmöten Rapportering Rapportering till styrgrupp sker 1 gång per månad, avvikelser från budget och tidplan sker omgående till styrgrupp. Styrgruppen rapporterar till KS. Uppföljningen görs under och efter projektet som rapporterar till Kommunstyrelsen

59 9 (10) Verktyg 7.3 Tester 7.4 Projektavvikelser Ändring av projektorganisation Alla organisatoriska förändringar som görs ska kommuniceras med projektledaren som dokumenterar och informerar samtliga i projektorganisationen Övriga avvikelser Om projektet ser ut att avvika från överenskommen tidplan, leveranstidpunkt och/eller ekonomiska ramar skall den projektmedlem som är närmast upptäckten snarast meddela detta till projektledaren som snarast sammankallar projektgruppen där den uppkomna situationen diskuteras. På mötet beslutas om vilket av de två följande alternativen som föreligger. 1. Avvikelsen är av sådan karaktär att det går att hantera inom de givna ramarna utan att den totala tidsåtgången eller ekonomiska ramarna ändras. I detta fall räcker det med protokollet som rapport till styrgruppen. 2. Avvikelsen är av sådan karaktär att de överenskomna ramarna för tid och/eller kostnad kommer att överskridas varför så mycket fakta som möjligt samlas in för en rapport till styrgruppen. KS får sedan avgöra vilka åtgärder som är lämpliga (t ex ändring av specifikation, tidplan eller ekonomiska ramar) och ge styrgruppen förändrade direktiv. Kostnader kr beslutar gemensamt av ekonomichef och kommunchef. Kostnader över hanteras och beslutas av KS. 7.5 Nya projektidéer Under ett projekt uppstår ofta nya idéer. Om dessa inte bedöms ingå i projektet ska en projektidé skapas (se dokumentmall: projektidé). Dessa hanteras inte vidare inom projektet. 8 Överlämning Då projektet avslutas ska resultatet lämnas till uppdragsgivaren eller den av uppdragsgivaren utsedd person för förvaltning. Förvaltaren Kustbostäder.

60 10 (10) Uppföljning och kvalitetssäkring Vilken organisation gör uppföljning och när görs den? Undvik att knyta till individ. Uppföljningen ska inte göras inom projektet. Uppföljning av projektet sker på avslutande styrgruppsmöte, ekonomi, tidplan samt teknisk uppföljning, vad kan vi lära oss till nästa etapp eller projekt. * Nåddes målen, ekonomin, erfarenheter, vad ska återföras till verksamheterna. 10 Information, kommunikation och dokumentation 10.1 Information och kommunikation En detaljerad informations- och kommunikationsplan kan tas fram i separat dokument. I annat fall beskrivs kort om hur information och kommunikation i projektet genomförs nedan. Viktigt är att ha med vem som ansvarar för att informationsinsatserna genomförs. Projektledaren ansvar för information till berörda verksamheter, ansvarig beställare och till styrgrupp Dokumentation Projektledaren ansvarar för skapande och lagring av projektdokument och mötesanteckningar. Projektpärm och drift- och underhållsinstruktioner dokumenteras och arkiveras hos Kustbostäder. 11 Referensdokument * Exempelvis riskanalys, informationsplan m.m.

61 Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Dnr :01:30 KS Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Pettersson Kommunstyrelsen Start av investeringsprojekt i krypgrund på Ramdalsskolans 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Godkänna investering krypgrundsåtgärder och byte av tätskikt mellan Ramdalsskolan hus A och B etapp Ekonomichefen Magnus Pettersson är attestant på ovannämnda projekt 3. Investeringsbudget är kr 4. Finansiering av investeringsdelen kr sker via investeringsbudgeten för fastigheter Krypgrunden under Ramdalsskolan och dess skolgård har allvarliga brister när det gäller fukt och hälsofarlig luft. Tätskiktet på skolgården läcker. Vilket innebär att vid regn kommer vatten genom tätskikt, vatten kommer även in mellan fasad och betongkonstruktionen ner till krypgrunden. Dessutom kommer markfukt underifrån. I krypgrunden går all teknisk försörjning såsom värme, vatten och ventilation. Fukten orsakar skador på betongbjälklag, värmerör rostar inifrån samt rost invändigt i ventilationskanalerna. Upphängningsanordningar till kanaler, avlopps- värmerör rostar. Skador finns även på betongkonstruktionen. Åtgärder, konstruktionsbetongen som har vittrat sönder lagas, dränera och montera sju stycken dränkbara pumpar som ska leda bort grundvattnet, två stycken avfuktningsaggregat installeras med tillhörande kanaler, markduk kommer att läggas på del av krypgrunden för att förhindra markfukten att nå krypgrunden. Tätning mellan fasad och betongkonstruktion utförs. Området som vi kommer att byta tätskikt är mellan byggnaderna A och B, etapp 1. Övriga beläggningsytor är planerade i etapp 2 (se bilaga 1 blå markering är etapp 1, år 2013, rosa markering är etapp 2, år 2014). Tätskikt mellan fasad och betong Arbetet är planerat under sommarhalvåret och beräknas att ta ca 3, 5 månader, störningar för verksamhet är när vi ska riva och lägga ny beläggning på skolgården. Utförandet i krypgrunden påverkar inte verksamheten. Totalkostnaden för hela projektet är kr, varav kr är investering och kr är planerat underhåll. OXL2621 v Ärendet Krypgrunden under Ramdalsskolan och dess skolgård har allvarliga brister när Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

62 Tjänsteskrivelse 2(3) Datum :01:30 KS det gäller fukt och hälsofarlig luft. Tätskiktet på skolgården läcker. Vilket innebär att vid regn kommer vatten genom tätskikt, vatten kommer även in mellan fasad och betongkonstruktionen ner till krypgrunden. Dessutom kommer markfukt underifrån. I krypgrunden går all teknisk försörjning såsom värme, vatten och ventilation. Fukten orsakar skador på betongbjälklag, värmerör rostar inifrån samt rost invändigt i ventilationskanalerna. Upphängningsanordningar till kanaler, avlopps- värmerör rostar. Skador finns även på betongkonstruktionen. Åtgärder, konstruktionsbetongen som har vittrat sönder lagas, dränera och montera sju stycken dränkbara pumpar som ska leda bort grundvattnet, två stycken avfuktningsagreggat installeras med tillhörande kanaler, markduk kommer att läggas på del av krypgrunden för att förhindra markfukten att nå krypgrunden. Tätning mellan fasad och betongkonstruktion utförs. Området som vi kommer att byta tätskikt är mellan byggnaderna A och B, etapp 1. Övriga beläggningsytor är planerade i etapp 2 (se bilaga 1 blå markering är etapp 1, år 2013, rosa markering är etapp 2, år 2014). Tätskikt mellan fasad och betong Arbetet är planerat under sommarhalvåret och beräknas att ta ca 3, 5 månader, störningar för verksamhet är när vi ska riva och lägga ny beläggning på skolgården. Utförandet i krypgrunden påverkar inte verksamheten. Vi har valt att samarbeta med våra ramavtalsentreprenörer på grund av svårigheten att bedöma hur kostnaderna. Bedömning har utgått från kontrollprover av konstruktion, tätskikt och marken i krypgrunden. Det är dock först när vi har rivit ytskikt och påbörjat schaktning i krypgrund som vi med säkerhet vet omfattningen av arbetet. Svårigheten i att bedöma kostnader, tex konstruktionsbetongen, vi har tagit prover eftersom vi inte kan ta prover på hela konstruktionen så har kostnadsbedömningen utgått från proverna, visar det sig att betongen är sämre skick än proverna visar så ökar kostnaderna. För att hålla koll på kostnaderna kommer vi att sätta upp takpris samt hålla en till två byggmöten i veckan för att stämma av och kontrollera att projektet fortskrider enligt plan och budget. Uppföljning av projektet från kommunens del sker en gång i månaden. 4 Ekonomi Totalkostnaden för hela projektet är kr, varav kr är investering och kr är planerat underhåll. Investeringsdelen tas ur ordinarie fastighetsbudget för investeringar. Den del som utgör planerat underhåll finansieras via ordniarie budget för planerat underhåll. Totalkostnaden fördelas enligt nedan: Avfuktningsaggregat, kanaler, installation kr. Schaktning, dränering, utgrävning, singel, markduk mm kr. Ny ytbeläggning kr. Dräneringspumpar 7 st, rör, installation mm kr. El kr. Betong bjälklag, konstruktion kr. Byggherrekostnader, samordning mm kr. Oförutsett kr Ordinarie investeringsbudget och tilläggsbudget är på kr för 2013.

63 Tjänsteskrivelse 3(3) Datum :01:30 KS Ekonomiska avvikelser från beslutad investering: Om projektet ser ut att avvika från överenskommen tidplan, leveranstidpunkt och/eller ekonomiska ramar skall den projektmedlem som är närmast upptäckten snarast meddela detta till projektledaren som snarast sammankallar projektgruppen där den uppkomna situationen diskuteras. På mötet beslutas om vilket av de två följande alternativen som föreligger. 1. Avvikelsen är av sådan karaktär att det går att hantera inom de givna ramarna utan att den totala tidsåtgången eller ekonomiska ramarna ändras. I detta fall räcker det med protokollet som rapport till styrgruppen. 2. Avvikelsen är av sådan karaktär att de överenskomna ramarna för tid och/eller kostnad kommer att överskridas varför så mycket fakta som möjligt samlas in för en rapport till styrgruppen. KS får sedan avgöra vilka åtgärder som är lämpliga (t ex ändring av specifikation, tidplan eller ekonomiska ramar) och ge styrgruppen förändrade direktiv. Kostnader kr beslutar gemensamt av ekonomichef och kommunchef. Kostnader över kr hanteras och beslutas av KS. Beslutsunderlag Projektplan bifogas Charlotte Johansson Kommunchef Magnus Pettersson Ekonomichef Beslut till: Kustbostäder (FÅ) Redovisningschef (FK)

64

65 Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Pettersson Kommunstyrelsen Investering i taket på Ramdalsanläggningen 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Godkänna investering för utbyte av fuktskadad råspont och bärverk samt byte av tätskikt på tak ovanför omklädningsrum och fd bowlinghall på Ramdalsanläggningen. 2. Ekonomichef Magnus Pettersson är attestant på ovannämda projekt. 3. Finansiering sker ur ordninarie investeringsbudget fastigheter med 1 mkr 4. Finansiering sker ur investeringsreserven med kr. 2. Sammanfattning Takkonstruktionen på Ramdalsanläggningen har allvarliga konstruktionsbrister. I konstruktionen bildas det fukt/kondens med följd att isoleringen blir blöt, råsponten samt en del av reglarna är fuktskadade på grund av fukt bildas i takkonstruktionen med följd av kraftiga rötangrepp. Sannolikt beror det på att varm luft under lång tid trängt upp från lokalerna genom isoleringen (tjocklek 7+ 5 cm) som träffar kall luft och kondens bildas. Kondensvattnet rinner igenom isoleringen och in i lokalerna. En bidragande orsak till problemen är att ventilation i takkonstruktionen inte är tillräcklig. Vidare är det problem med fukt/kondens i yttervägg som vetter mot taket från simhallen. Orsaken är att väggen saknar delvis isolering och luftning. Även temperaturhöjningen i lokalerna kan bidra till att ovanstående problem ökar. Åtgärder, papp, råspont, reglar och isolering borttages. Därefter kontrolleras att tätskiktet (plasten) som ligger under isoleringen är tät. Taket får en ny konstruktion, isolering, takreglar, råspont samt tätskikt. Arbetet är planerat att starta omgående och beräknas pågå under sommaren och hösten 2013 (ca 4 månader). Verksamheten ska inte påverkas av arbetena. Bedömd kostnad för att lägga om taket ovanför omklädningsrum och fd bowlinghall är kr. Varav kr är investeringar och kr planerat underhåll på driften. 3. Ärendet Takkonstruktionen på Ramdalsanläggningen har allvarliga konstruktionsbrister. I konstruktionen bildas det fukt/kondens med följd att isoleringen blir blöt,

66 råsponten samt en del av reglarna är fuktskadade på grund av fukt bildas i takkonstruktionen med följd av kraftiga rötangrepp. Sannolikt beror det på att varm luft under lång tid trängt upp från lokalerna genom isoleringen (tjocklek 7+ 5 cm) som träffar kall luft och kondens bildas. Kondensvattnet rinner igenom isoleringen och in i lokalerna. En bidragande orsak till problemen är att ventilation i takkonstruktionen inte är tillräcklig. Vidare är det problem med fukt/kondens i yttervägg som vetter mot taket från simhallen. Orsaken är att väggen saknar delvis isolering och luftning. Även temperaturhöjningen i lokalerna kan bidra till att ovanstående problem ökar. Åtgärder, papp, råspont, reglar och isolering borttages. Därefter kontrolleras att tätskiktet (plasten) som ligger under isoleringen är tät. Taket får en ny konstruktion, isolering, takreglar, råspont samt tätskikt. Arbetet är planerat att starta omgående och beräknas pågå under sommaren och hösten 2013 (ca 4 månader). Verksamheten ska inte påverkas av arbetena. Vi har valt att samarbeta med våra ramavtalsentreprenörer som varit med i upprustningen av anläggningen. Bedömning har utgått från ett antal hål som har tagits upp utvändigt i takkonstruktionen. Det är dock först när vi har rivit tätskikt, råspont, reglar och isolering som vi med säkerhet vet omfattningen av arbetet. Svårigheten i att bedöma kostnader är tex. tätningen dvs säga diffusionsspärr (inplastningen) mot undertakskonstruktionen. En upphandling innebär att vi förskjuter arbetet 3-5 månader samt att arbetet utförs under höst- och vinterperioden. Vidare är det ett komplicerat projekt att ge en exakt kostnad. Det är först när vi har rivit taket som vi med säkerhet vet kostnaderna. Fördröjning av projektet kan innebära att klimatet i lokalerna försämras och att skadorna på takkonstruktion förvärras. Bedömd kostnad för att lägga om taket ovanför omklädningsrum och fd bowlinghall är kr. Varav kr är investeringar och kr planerat underhåll på driften. De 500 tkr finansieras ur ordninarie driftsbudget för fastigheter kr finansieras ur investeringsreserven. 1 mkr finansieras ur ordniarie investeringsbudget och tilläggsbudget för fastigheter. Fördelat enligt nedan: Arbets- och materialkostnad kr. Konstruktör kr Oförutsett kr. Investeringsbudget och tilläggsbudget för investeringar gällande fastigheter är på kr för Överskridande av investeringsbeslut. Om projektet ser ut att avvika från överenskommen tidplan, leveranstidpunkt och/eller ekonomiska ramar skall den projektmedlem som är närmast upptäckten snarast meddela detta till projektledaren som snarast sammankallar ekonomichef och kommunchef där den uppkomna situationen diskuteras. På mötet beslutas om vilket av de två följande alternativen som föreligger. 1. Avvikelsen är av sådan karaktär att det går att hantera inom de givna ramarna utan att den totala tidsåtgången eller ekonomiska ramarna ändras. I detta fall räcker det med protokollet som rapport till styrgruppen. 2. Avvikelsen är av sådan karaktär att de överenskomna ramarna för tid och/eller

67 kostnad kommer att överskridas varför så mycket fakta som möjligt samlas in för en rapport till styrgruppen. KS får sedan avgöra vilka åtgärder som är lämpliga t ex ändring av specifikation, tidplan eller ekonomiska ramar) och ge styrgruppen förändrade direktiv. Kostnader kr beslutas gemensamt av ekonomichef och kommunchef. Kostnader över kr hanteras och beslutas av KS. Övriga tak: Ramdalsanläggningen, statusbesiktning av tak ovanför sporthallsdel och omklädningsrum ska ske omgående. Taket ovan badhusdelen (bassängen) är åtgärdat tidigare, för säkerhets skull tas inspektionsluckor upp även här. Ramdalsskolan, statusbesiktning ska göras under Björntorp, omläggning av tak påbörjas i år, beräknas vara klart Peterslundsskolan, omläggning av tak påbörjas i år, beräknas vara klart Blåklockan, (1989) behov finns att lägga om taket, avvaktar förskoleutredning. Oxelögården, statusbesiktning ska ske under Frösängsgården, statusbesiktning ska ske under Stenviks förskola (fd Dalgångsskolan), statusbesiktning ska ske under Bruna Villan (Scoutstugan), besiktning av tak kommer att ske under maj månad. Brevikskskolan, (1989) statusbesiktning ska göras under Torgskolan och gymnastiksal, behov att renovera taken, avvaktas tills vi vet vad som händer med byggnaderna. D- skolan, ok, nytt tak Kommunhuset; nytt tak 1999, statusbesiktning skall göras under Jogersöhem, statusbesiktning ska göras under Stjärnholm stallet, behov av nytt tak, mindre åtgärder görs varje år. Beslutsunderlag Projektplan bifogas. Charlotte Johansson Kommunchef Magnus Pettersson Ekonomichef Beslut till: Kustbostäder (FÅ)

68 Redovisningschef (FK)

69 1 (8) Projektplan Ramdalsanläggningen, utbyte av fuktskadad råspont och bärverk samt byte av tätskikt. (projektnamnet) OXL200 v

70 2 (8) Innehållsförteckning 1. Inledning Projektets bakgrund Projektbeskrivning Uppdragsbeskrivning Syfte Mål Avgränsningar Framgångsfaktorer Risker Organisation Uppdragsgivare Styrgrupp Ansvarig beställare Projektledare Projektgrupp Referensgrupper Arbetsgrupper Resurser 5 5 Tidsplan 5 6 Huvudaktiviteter och milstolpar 5 7 Projektarbetssätt Metoder Möten Rapportering Verktyg Tester Projektavvikelser Ändring av projektorganisation Övriga avvikelser Nya projektidéer Överlämning 7 9 Uppföljning 7 10 Information, kommunikation och dokumentation Information och kommunikation Dokumentation Referensdokument 8

71 3 (8) Inledning 1.1 Projektets bakgrund Takkonstruktionen på Ramdalsanläggningen har allvarliga konstruktionsbrister. I konstruktionen bildas det fukt/kondens med följd att isoleringen blir blöt, råsponten samt en del av reglarna är fuktskadade på grund av fukt bildas i takkonstruktionen med följd av kraftiga rötangrepp. Sannolikt beror det på att varm luft under lång tid trängt upp från lokalerna genom isoleringen och träffar kall luft och kondens bildas. Kondensvattnet rinner igenom isoleringen och in i lokalerna. En bidragande orsak till problemen är att ventilation i takkonstruktionen inte är tillräcklig. Vidare är det problem med fukt/kondens i yttervägg som vetter mot taket från simhallen. Orsaken är att väggen saknar delvis isolering och luftning. Även temperaturhöjningen i lokalerna kan bidra till att ovanstående problem ökar. Sammanfattning om nuläge och börläge? 2 Projektbeskrivning 2.1 Uppdragsbeskrivning Uppdraget innehåller ett antal frågeställningar som ska utredas: - Nuvarande status på tak och dess konstruktion. - Förbättrad takkonstruktion. - Framtagande av kostnadsförslag. 2.2 Syfte Projektets syfte är att underhålla och renovera takkonstruktionen (förhindra att kondens bildas i takkonstruktionen) för att bibehålla värdet på byggnaderna och att nuvarande verksamheter ska kunna bedrivas i lokalerna utan yttre påverkan. * Varför ska projektet genomföras? 2.3 Mål Målet är att bibehålla värdet på byggnaden samt att nuvarande verksamheter ska kunna bedrivas i lokalerna. * Mätbart resultat (när ska vad vara klart?) 2.4 Avgränsningar Projektet omfattar enbart utbyte av takbeläggning, råspont, isolering och takkonstruktion ovanför omklädningsrum och ovanför fd. bowlinghallen. * Vad ingår inte i projektet? 2.5 Framgångsfaktorer De lösningar som tas fram har kommunkoncernövergripande nyttoperspektiv, energieffektiva samt främjar ett bra inomhusklimat och bibehåller värdet på byggnaderna. * Faktorer som främjar projektet?

72 4 (8) Risker Risker i projektet listas nedan. En riskanalys tas fram i separat dokument. Risker Sannolikhet Konsekvenser Åtgärder (L, M, H) Tidplanen inte hålls M Inga konsekvenser Utreds varför, därefter tar alla sitt ansvar att det inte händer igen, projektledaren ansvarar. Oförutsedda händelser efter rivning H Extra kostnader, tidplanen håller inte. Utredning varför, åtgärder så att det inte händer igen, projektledaren ansvarar. Räkna upp riskerna som kan förekomma i projektet. Värdera dem utifrån sannolikhet att de inträffar (låg, medel eller hög risk). Ta fram åtgärder. (Kan även göra en åtgärdsplan i vilken det framgår vem som är ansvarig och datum då åtgärden ska vara genomförd.) 3 Organisation 3.1 Uppdragsgivare Kommunstyrelsen * Är kommunstyrelsen Godkänner och fastställer projektförslaget utser även styrgruppen. 3.2 Styrgrupp Magnus Petterssson (ekonomichef), Kurt Tengroth (förvaltningschef) * Beslutande. Fastställer direktivet. Ekonomiskt ansvarig. Initieras av uppdragsgivaren. Rapporterar till kommunstyrelsen 3.3 Ansvarig beställare Magnus Pettersson (ekonomichef) * Ansvarig tjänsteman t.ex. kommunchef, ekonomichef. 3.4 Projektledare Kurt Tengroth (förvaltningschef) * Styr och leder projektet inom fastslagna kostnads och tidsramar. Föredragande i styrgrupp. 3.5 Projektgrupp Kurt Tengroth (förvaltningschef), Andreas Trobeck (förvaltare) * Utför arbetet i projektet. Rapporterar till projektledaren.

73 5 (8) Referensgrupper Structor AB, konstruktion *Berörda intressenter och specialister, fungerar som projektgruppens bollplank. Utses av projektledaren. 3.7 Arbetsgrupper Kurt Tengroth (förvaltningschef), Andreas Trobeck (förvaltare) 4 Resurser 4.1 Ekonomi Händelser Arbets- och material Konstruktör Oförutsett Belopp kr kr kr 5 Tidsplan Arbetet är planerat att starta omgående och beräknas pågå under sommaren och hösten 2013 (ca 4 månader). Verksamheten ska inte påverkas av arbetena. 6 Huvudaktiviteter och milstolpar Detaljerad aktivitetsplan hanteras i separat aktivitetsplan. Datum * Lista på avgörande aktiviteter och milstolpar. Milstolpe är en avstämningspunkt som används för att följa upp viktiga händelser i projektet.

74 6 (8) Projektarbetssätt 7.1 Metoder Projektplanen och övriga styrande dokument är projektets riktlinjer mot vilka projektet ska följas upp och avrapporteras Möten Byggmöten hålls varannan vecka, vid behov tätare. Styrgruppsmöte en gång i månaden Rapportering Rapportering sker till styrgrupp 1 gång per månad, avvikelser från budget och tidplan sker omgående till styrgrupp. Styrgruppen rapporterar till KS. Uppföljningen görs under och efter projektet som rapporterar till Kommunstyrelsen

75 7 (8) Verktyg 7.3 Tester I 7.4 Projektavvikelser Ändring av projektorganisation Alla organisatoriska förändringar som görs ska kommuniceras med projektledaren som dokumenterar och informerar samtliga i projektorganisationen Övriga avvikelser Om projektet ser ut att avvika från överenskommen tidplan, leveranstidpunkt och/eller ekonomiska ramar skall den projektmedlem som är närmast upptäckten snarast meddela detta till projektledaren som snarast sammankallar projektgruppen där den uppkomna situationen diskuteras. På mötet beslutas om vilket av de två följande alternativen som föreligger. 1. Avvikelsen är av sådan karaktär att det går att hantera inom de givna ramarna utan att den totala tidsåtgången eller ekonomiska ramarna ändras. I detta fall räcker det med protokollet som rapport till styrgruppen. 2. Avvikelsen är av sådan karaktär att de överenskomna ramarna för tid och/eller kostnad kommer att överskridas varför så mycket fakta som möjligt samlas in för en rapport till styrgruppen. KS får sedan avgöra vilka åtgärder som är lämpliga (t ex ändring av specifikation, tidplan eller ekonomiska ramar) och ge styrgruppen förändrade direktiv. Kostnader kr beslutar gemensamt av ekonomichef och kommunchef. Kostnader över kr hanteras och beslutas av KS. 7.5 Nya projektidéer 8 Överlämning Drift- och underhållsinstruktioner samt garantiåtagande lämnas till förvaltaren. 9 Uppföljning och kvalitetssäkring Entreprenören ansvarar för egenkontroller. Slutbesiktning sker av extern besiktningsman. Slutmöte med styrgrupp sker efter slutbesiktning. * Nåddes målen, ekonomin, erfarenheter, vad ska återföras till verksamheterna.

76 8 (8) Information, kommunikation och dokumentation 10.1 Information och kommunikation Projektledaren informerar styrgrupp, ekonomichef informerar kommunchef Dokumentation Projektledaren ansvarar för skapande och lagring av projektdokument och mötesanteckningar. Dokument som rör projektet exempelvis teknisk dokumentation från leverantören lagras hos Kustbostäders arkiv. 11 Referensdokument * Exempelvis riskanalys, informationsplan m.m.

77 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr KS Kommunstyrelseförvaltningen Göran Bernhardsson Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ekonomiska uppföljning per april Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens ekonomiska uppföljning per april 2013 godkänns. 2. Ärendet Kommunfullmäktige har beslutat att reducera verksamheternas anslag 2013 med sammanlagt 6,2 mkr. Av detta riktades 1,0 mkr till Kommunstyrelsen, men samtidigt överfördes anslag från Överförmyndaren till Kommunstyrelsen med 148 tkr. Den faktiska reduktionen för KS blev därmed 852 tkr. Kommunstyrelsen ansvarar bl.a. för kollektivtrafiken, och länsövergripande överenskommelser innebär att kostnaderna för Oxelösund kommer att bli 0,4 mkr högre än budgeterat för Samtidigt letar vi oss fram till rutiner och kostnadsfördelningar i IT-verksamheten som hanteras av den gemensamma servicenämnden tillsammans med Nyköpings kommun. Under 2013 kommer vi tyvärr att drabbas av avslutande kostnader från 2012, högre kapitalkostnader än beräknat och lägre antal utplacerade datorer hos förvaltningarna, d.v.s. lägre intäkter. Det betyder att IT-verksamheten kommer att redovisa ett underskott på -1,0 mkr. Även för Räddningstjänsten kommer vi att redovisa ett underskott, -0,2 mkr. Många åtgärder har satts in och dessa bromsar underskottet med 0,3 mkr. Det är t.ex. lägre kostnader för en ny grafisk profil, ökade arrendeintäkter, sänkta fiberkostnader, besparingar i Douzelage-samarbetet, lägre kostnader för arbetsmiljö och löneadministration. Den största besparingen blir dock lägre kapitalkostnader i fastighetsverksamheten, beroende på lägre investeringsnivå i slutet av Den reserv för ökade kostnader för brukare med särskild service, och som kan avropas av Vård- och omsorgsnämnden, beräknas bli överförd till Vård- och omsorgsnämnden under året i likhet med den prognos som nämnden också gjort. Sammantaget bedömer kommunstyrelseförvaltningen att budgetutfallet kommer att bli ett noll-resultat. Charlotte Johansson Kommunchef Göran Bernhardsson Redovisningschef OXL2621 v Beslut till: Ekonomifunktionen (FK) Förvaltningschefer (FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

78

79 Tjänsteskrivelse 1(5) Datum Dnr KS Kommunstyrelseförvaltningen Göran Bernhardsson Kommunstyrelsen Ekonomisk uppföljning per april 2013, hela kommunen 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Ekonomisk uppföljning per april 2013 godkänns. 2. Sammanfattning Resultatet för 2013 kommer enligt prognosen i april att uppgå till -0,6 mkr jämfört med budgeterat 7,3 mkr vilket är en försämring med -7,9 mkr. Balanskravsresultatet blir dock positivt, 1,6 mkr. Verksamheterna bedömer ett sammanlagt budgetöverskott på 0,1 mkr, beroende på Vård- och omsorgsnämndens iscensatta och planerade åtgärder. Underskotten uppkommer därför till sin helhet i finansförvaltningen. Finansnettot försämras och kommer att landa på ett underskott på -3,0 mkr. Det i sin tur orsakas både av lägre intäkter/utdelning från Förab och högre kostnader/sänkt diskonteringsränta för pensionsskulden. Pensionskostnaderna verkar bli -2,0 mkr högre än budgeterat, och intäkterna från skatter och statsbidrag -1,5 mkr lägre än budgeterat. Jämfört med uppföljningen i mars förbättras prognosen med 7,3 mkr. Resultatet enligt god ekonomisk hushållning förväntas bli positivt, 1,6 mkr. 3. Ärendet I Budgeten för 2013 hade kommunen ett årsresultat på 7,3 mkr. Det består av dels en grundbudget på 1,1 mkr och dels en beslutad besparing på 6,2 mkr. Resultatet enligt kravet på balans i kommunernas ekonomi är 6,5 mkr. Mellanskillnaden består av reavinster (5,3 mkr) att dra ifrån och projektavsättningar (4,5 mkr) att öka med. Resultatet kommer enligt prognosen i april att uppgå till -0,6 mkr vilket är en försämring med -7,9 mkr. Balanskravsresultatet förväntas dock bli positivt 1,6 mkr. Skillnaden beror på reavinster, som är lägre än budgeterat (4,8 mkr), användning av projektavsättningar (4,5 mkr) och att vi utnyttjar synnerliga skäl för den ökade kostnaden för höjd diskonteringsränta av pensionsskulden (2,5 mkr). Verksamheterna bedömer ett sammanlagt budgetöverskott för 2013 på 0,1 mkr. OXL2621 v Helårsprognos Nämndernas prognoser mars april Kommunstyrelse m.fl 0 0 Utbildningsnämnd 0 0 Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

80 Tjänsteskrivelse 2(5) Datum KS Vård- o Omsorgsnämnd Miljö- o Samhällsbyggn.nämnd 0 0 Kultur- o Fritidsnämnd 0 0 Kommunstyrelsen och övriga nämnder förutser ett resultat i balans. Kommunstyrelsen ansvarar bl.a. för kollektivtrafiken, och länsövergripande överenskommelser innebär att kostnaderna för Oxelösund kommer att bli 0,4 mkr högre än budgeterat för Rutiner och kostnadsfördelningar i IT-verksamheten hanteras av den gemensamma servicenämnden tillsammans med Nyköpings kommun. Under 2013 kommer vi tyvärr att drabbas av avslutande kostnader från 2012, högre kapitalkostnader än beräknat och lägre antal utplacerade datorer hos förvaltningarna, d.v.s. lägre intäkter. Det betyder att ITverksamheten kommer att redovisa ett underskott på -1,0 mkr. Även för Räddningstjänsten kommer vi att redovisa ett underskott, -0,2 mkr. Många åtgärder har satts in och dessa bromsar underskottet med 0,3 mkr. Det är t.ex. lägre kostnader för en ny grafisk profil, ökade arrendeintäkter, sänkta fiberkostnader, besparingar i Douzelage-samarbetet, lägre kostnader för arbetsmiljö och löneadministration. Den största besparingen blir dock lägre kapitalkostnader i fastighetsverksamheten, beroende på lägre investeringsnivå i slutet av Den reserv för ökade kostnader för brukare med särskild service, och som kan avropas av Vård- och omsorgsnämnden, beräknas bli överförd till Vård- och omsorgsnämnden under året i likhet med den prognos som nämnden också gjort. Utbildningsnämnden kommer att redovisa ett nollresultat för året. Nämndens verksamheter kommer dock att uppvisa avvikelser mot budget. Underskott uppstår främst i grundskolan, men ett överskott i fritidshem och förskola balanserar detta. Gymnasieskolan visar ett negativt resultat för första tertialet på -0,8 mkr. Antalet elever minskar under hösten vilket innebär minskade kostnader under hösten i motsvarande grad. Komvux redovisar ett negativt resultat för första tertialet. Genom att reducera verksamheten under höstterminen och bara erbjuda utbildning utifrån lagens krav kommer budgeten att kunna hållas. Förändrade budgetförutsättningar har tillkommit efter beslut om budgetram som innebär ökade kostnader motsvarande 2,4 mkr. I februari beslutades att nämnden inte får kompensation för löneökningar motsvarande 1,1 mkr. Nämnden har äskat kompensation för dessa förändrade förutsättningarna motsvarande 2,4 mkr. För att komma i balans har och skall åtgärder vidtagas som berör nio tjänster på hel- eller deltid, och delar av året. Besparingarna beräknas till 3,0 mkr. Nämnden bedömer också att det kommer att bli färre elever i fristående verksamheter inom grundskolan, vilket sparar 0,5 mkr. Anpassning till minskade budgetramar 2012 och 2013 medför sämre förutsättningar för att ge elever möjlighet att nå uppsatta mål. I synnerhet gäller det barn med särskilda behov eftersom en del av anpassningarna sker inom elevhälsan. Vård- och omsorgsnämnden lämnar en årsprognos, efter åtgärder enligt handlingsplan, med ett överskott, 0,1 mkr inklusive avropade medel från kommunstyrelsen om 2,0 mkr. Resultatet för perioden januari-april 2013 är -3,1 mkr. Hos stab/gemensam administration uppvisas en positiv årsprognos 3,0 mkr. Detta uppnås genom den buffert som fanns samt genom att minska personalen med 0,7 mkr och minskade it-kostnader 0,1 mkr.

81 Tjänsteskrivelse 3(5) Datum KS Socialtjänstens årsprognos är ett överskott med 4,4 mkr. Det har inte skett någon placering av barn på institution hittills under året. Försörjningsstöd har ökade kostnader främst på grund av ungdomsarbetslöshet. Oxelösunds behandlingscentrum med HVB beräknas öppna den 1 juni och i väntan på det har kortare placeringar med behandling av missbrukare gjorts vilka ryms inom budget. Även följande åtgärder ökar överskottet inom socialtjänst med 1,4 mkr, inte tillsätta vakanser, 0,4 mkr, socialberedskap, 0,2 mkr, intäkter från migrationsverket, 0,1 mkr och HVB, 0,5 mkr. Det ekonomiska utfallet för de särskilda boendena blir ett underskott med -4,7 mkr. Underskottet beror till stor del på ökade personalkostnader, -2,0 mkr, på grund av korttidsfrånvaro inom området under årets början. Den politiskt beslutade heltidsmodellen har medfört en övertalighet med 2,8 årsarbetare. Flera medicinskt färdigbehandlade, 0,7 mkr, och kö till särskilt boende har medfört tillfällig öppning av kortvårdsplatser, 3 3 mkr. I prognosen förutsätts att en faktura från landstinget för medicinskt färdigbehandlade under som hittills inte varit känd, om ca 1,0 mkr ska kunna behandlas utanför verksamhetens budget. Åtgärder som pågår är bl.a. att bestrida faktura från Landstinget, 1,0 mkr, säkerställa inköp 0,1 mkr, effektivisera schemaläggning och användande av stjärnturer (heltid), 0,2 mkr, stängning av tillfälliga kortvårdsplatser, 1,1 mkr. Detta är något osäkra åtgärder då det fortfarande är kö till särskilt boende. Hemvårdens årsprognos är ett underskott, -1,0 mkr. Inom hemtjänsten har det varit stora kostnader för övertid på grund av korttidsfrånvaro. Åtgärder inom hemvården är inom personal 1,3 mkr och användning av ESF-medel, 0,2 mkr. Funktionsstöd visar en årsprognos, -1,6 mkr inklusive återsökta medel från KS för ökade insatser inom LSS, 2,0 mkr. Nya ärenden inom personlig assistans och personalkostnader. Verksamhetens karaktär medför svårigheter att nyttja stjärnturerna enligt heltidsmodellen. Åtgärderna inom funktionsstöd omfattar effektivisering av personlig assistans, ökade intäkter, 0,1 mkr, vakans och 0,2 mkr. Inom funktionsstöd finns också kända ökade kostnader om -0,4 mkr. Inom Vård- och omsorgsnämnden arbetar man med bl.a. dessa övergripande åtgärder; översyn och kostnadsberäkning av heltidsmodellen, översyn av lokalanvändning, information på enheternas APT om vikten av att alla bidrar och tar ansvar för ekonomin, översyn av riktlinjen för handläggning samt samarbete med utbildningsförvaltningen för bättre användande av resurser. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett svagt negativt resultat för perioden, men bedömningen för helårsprognosen är att budgeten följs. Personalkostnaderna inom planverksamheten blir lägre än budgeterat p.g.a. försenad tillsättning av miljöstrategtjänsten. Mätningsverksamheten tenderar dock att bli dyrare än budgeterat orsakat av fakturerade kostnader utöver avtal, -0,1 mkr. Inom verksamheten gator och vägar kommer ett underskott att uppkomma, -0,3 mkr. Orsaken är högre kapitalkostnader och högre dagvattenavgifter samt snöröjningskostnader utöver budget. Noteras bör att hela kostnaden för årets snöbortforsling ännu inte är känd, och att det finns ofakturerade kostnader för detta. För parkverksamheten blir dock kapitalkostnaderna lägre än budgeterat, 0,1 mkr. Kultur- och fritidsnämndens prognos för 2013 är ett nollresultat. Riskerna för årets resultat finns hos idrottsplatsen bl.a. kostnader för schaktmassorna. Förvaltningen har börjat att hålla igen på kostnader generellt för att möta eventuella risker. Dettar innebär att kulturverksamheten får minskas, vilket har inträffat under flera år.

82 Tjänsteskrivelse 4(5) Datum KS Periodens resultat är ett överskottet på 0,5 mkr, och det beror bl.a. på att avtalen med Stjärnholms Ryttarförening inte är tecknade ännu, och inte heller några pengar utdelade. Ekonomiavdelningen bedömer att mycket arbete återstår för att pressa ner kostnaderna, särskilt inom Vård- och omsorgsnämnden. Hittills under 2013 ligger personalkostnaderna omkring -3,7 mkr över budget och en inbromsning måste visa sig helst redan i maj månad för att prognosen ska kunna hålla. I finansförvaltningen bedöms ett sammanlagt budgetunderskott på -7,9 mkr. Kostnaderna för pensioner förefaller att bli högre än budget, -2,0 mkr. Prognosen grundas på de senaste beräkningarna från KPA. Det finns dock alltid osäkerheter i de delar som avser förtroendemannapensionerna, vilket kan påverka kostnaderna både uppåt och nedåt. Dessutom kommer kommunen att få en extrakostnad 2013, en engångskostnad för sänkning av diskonteringsräntan, vilket kommer att påverka finansnetto och årets resultat med ca -2,5 mkr. Intäkterna från skatter och statsbidrag medför ett underskott på 1,5 mkr. Det beror på många olika faktorer, men kan förenklas till en negativ skatteutveckling ( negativ slutavräkning ) för den preliminära skatteintäkten för En förbättring sedan mars månad har dock skett med 0,5 mkr. Avskrivningarna kommer att bli lägre än budgeterat, eftersom en del av de projekt som skulle ha utförts 2012 nu kommer att slutföras 2013 och avskrivningstiden därmed motsvarande kortare. Besparingen blir 1,6 mkr. Finansnettot bedöms återigen bli negativt. Orsakerna står att finna i både lägre utdelningar och högre kostnader. Osäkerhet om ränteutveckling är naturligtvis stor, men helårsprognosen är ett underskott på -4,3 mkr, vilket kan jämföras med ett budgeterat underskott på -1,3 mkr. Ovan nämnda sänkning av diskonteringsräntan orsakar en engångskostnad 2013 som påverkar finansnetto med -2,5 mkr. Kommunens reserv för oförutsedda utgifter på 3,8 miljoner kr bedöms i nuläget vara helt förbrukad vid årets slut. Inga krav på användningen av densamma har dock framförts, varför reserven verkligen är en reserv i prognosen. Reavinsterna blir förmodligen lägre än budgeterat, 4,8 mkr jämfört med 5,3 mkr. Detta påverkar det redovisade resultatet med -0,5 mkr, men inte resultatet enligt lagen om god ekonomisk hushållning, eftersom detta lyfts bort vid redovisningen av det senare resultatet. Kommunen beräknar att investera för 29,6 mkr under året. Budget inkl beslutad tilläggsbudget från 2012 uppgår till 37,0 mkr. Det största projektet är Skattkistan etapp 2 som byggs om för 5,3 mkr. Sedan planeras ombyggnad av något av mottagningsköken, liksom nya system för beslutsstöd och verksamhetsstyrning. Av investeringsreserven återstår i dagsläget hela beloppet, 3,0 mkr. Inkomster från försäljning av fastigheter kommer att bli lägre än budgeterat. Kassaflödet är svårt att bedöma p.g.a. hanteringen med handpenning och slutlikvid först på tillträdesdagen. Dessutom är skapandet av detaljplaner och tomtindelning för försäljningar omgärdade av överklaganden och i vissa fall förhandlingar med byggare, så att tidplanerna ständigt måste omvärderas.. Bruttoinkomsten av försäljningarna bedöms bli 6,7mkr, d.v.s. 0,4 mkr mindre än budgeterade 7,1 mkr.

83 Tjänsteskrivelse 5(5) Datum KS Reavinsterna blir förmodligen lägre än budgeterat, 4,8 mkr jämfört med 5,3 mkr. Detta påverkar det redovisade resultatet med -0,5 mkr, men inte balanskravsresultatet, eftersom detta lyfts bort vid redovisningen av det senare resultatet. Charlotte Johansson Kommunchef Göran Bernhardsson Redovisningschef Beslut till: * Ekonomifunktionen (FK) Förvaltningschefer (FÅ)

84 RESULTATRÄKNING 2013, KOMMUNEN Mål & Differens Anslag Budget- budget Helårs- Budget utfall prognos utfall -13 Kommunstyrelse Fullmäktige, Valnämnd, Överförmyndare, Revision Utbildningsnämnd Vård- o Omsorgsnämnd Miljö- o Samhällsbyggn.nämnd Kultur- o Fritidsnämnd Summa verksamheter Löneökning prioriterade grupper Reavinster Oförutsett Återbetalning AFA Nedskrivning Citybanan Finansförvaltn. verksamhetskostnader Pensionskostnader Interna poster Avskrivningar o nedskrivningar Skatter och statsbidrag Finansnetto Årets resultat Avgår reavinster Avsättning utbildningsinsatser VON Avsättning asfaltering MSN Sänkt diskonteringsränta Ianspråktagande projekt marint centrum (3 år) Avsättning / uttag Citybanan Återställande av underskott från Resultat enligt balanskravet

85 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr KS Kommunstyrelseförvaltningen Karin Lönn Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens konsekvensbeskrivning av preliminär ram inför mål och budget Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Konsekvensbeskrivningen antas 2. Sammanfattning Mål- och budgetberedningen har tagit fram preliminära ramar, investeringar, mål och prioriteringar inför Mål och budget Nämnderna har i uppdrag lämna synpunkter samt beskriva hur man kommer att arbeta med sina verksamheter utifrån förslagen. Beskrivningarna utgör underlag för justeringar till ett slutligt mål- och budgetförslag som kommunfullmäktige beslutar om 25 september Kommunstyrelseförvaltningen föreslår mindre justeringar avseende mål och prioriteringar. Förvaltningen bedömer att kommunstyrelsen kan bedriva verksamhet som i stort sett motsvarar den som bedrivs 2013 men med lägre ambitionsnivå inom vissa områden. Den föreslagna ramen medför sannolikt en minskning motsvarande en tjänst. Kommande kostnadsökningar måste också finansieras inom ram. Effektiviseringsmöjligheterna är begränsade och den föreslagna ramen måste till största delen mötas med omprioriteringar, anpassningar och förändringar av verksamheten. Detta kommer att påverka kommunstyrelsens målgrupper. Förvaltningen föreslår att den förslagna investeringen avseende bildbank stryks. Förvaltningen har gjort en bedömning av riskerna och lyfter fram risken för fördyrade avtal, lagändring gällande ensamkommande flyktingbarn och kommunalt utjämningssystem, omställningskostnader vid eventuella varsel samt osäkerhet i befolkningsprognosen.. 3. Ärendet OXL2621 v Ärendets beredning I kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp har ärendet har diskuterats och förslaget till konsekvensbeskrivning har arbetats fram gemensamt. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

86 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum KS Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Förvaltningen bedömer att den föreslagna ramen kommer att påverka möjligheterna att fullgöra uppdraget vilket måste tydliggöras. 4.3 Barn- och ungdomsperspektiv Den föreslagna konsekvensbeskrivningen bedöms inte påverka barn och ungdomar specifikt. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens konsekvensbeskrivning Bilaga Ramar Bilaga Investeringar Charlotte Johansson Kommunchef Karin Lönn Utredare Beslut till: Kommunstrateg (FÅ) Kommunchef (FK)

87 1 (14) Datum Kommunstyrelsens förvaltning Karin Lönn Konsekvensbeskrivning av föreslagen preliminär ram inför Budget Kommunstyrelsen 1. Inledning Mål- och budgetberedningen (MBB) har tagit fram preliminära ramar, investeringar, mål och prioriteringar. Nämndernas uppgift är att beskriva hur man kommer att arbeta med sina verksamheter utifrån detta. Beskrivningarna utgör underlag för justeringar till ett slutligt mål- och budgetförslag som kommunfullmäktige beslutar om 25 september Beskrivningarna ska vara kortfattade och konkreta. 2. Utgångspunkter för Mål och budget Befolkningsutveckling Oxelösunds kommuns befolkningsprognos är framtagen för perioden Kommunen jobbar med en 3-årsplan i mål och budget och prognosen utgör ett viktigt underlag för resursfördelningen. Eftersom prognosen också används i kommunens samhälls- och verksamhetsplanering görs prognosen för en lite längre period om 5 år. Prognosen beräknas utifrån antaganden om befolkningen i Oxelösunds förändringsfaktorer; fruktsamhet, dödsrisker, in- och utflyttning. För att minimera eventuella extremvärden enskilda år används genomsnittliga värden för flera år som underlag. De olika antagandena vägs samman med utgångspunkt från befolkningens sammansättning den 31 december Mål och budget utgår från en försiktig ökning av antalet invånare enligt nedanstående. År Folkmängd 31 dec Folkökning (antal personer) Av kommunens åtaganden hör förskola, skola och äldreomsorg till de verksamheter som tar en stor del av budgeten i anspråk. OXL100 v Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

88 2 (14) Datum Ekonomiska antaganden och dess påverkan på ram Generella antaganden som gjorts av mål och budgetberedningen är: - Uppräkning av löner sker med 3,1 % Ingen uppräkning sker för inflation. - Skatteintäkterna grundar sig på den befokningsprognos som beslutats av mål- och budgetberedningen. Skatteintäkterna beräknas utifrån befolkningsmängden 1 november aktuellt år. - Skatteintäkterna beräknas öka med 13,1 mkr mellan 2013 och Skatteintäkterna beräknas öka med 17,5 mkr mellan 2014 och Skatteintäkterna beräknas öka med 21,1 mkr mellan 2014 och Pensionskostnaderna ökar med 1,3 mkr mellan 2013 och Investeringsbudget 2014 genererar kapitalkostnader. Dessa är utlagda på nämnd. - Satsningar 2013 upphör. Därmed försvinner 2 mkr från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och 2 mkr från vård- och omsorgsnämnden. - Besparingar 2013 på 6,2 mkr fördelat på nämnderna påverkar även 2014 och framåt. - Inom finansförvaltningen ligger oförutsett på 1,5 % av skatter och statsbidrag och ett resultatkrav på 0,5 % av skatter och statsbidrag.

89 3 (14) Datum Preliminära mål och prioriteringar Förslag på kommunmål, beskrivning av dessa samt prioriteringar för budgetperioden har tagits fram. Strukturen framgår av bilden nedan och är densamma som i innevarande års Mål och budget. Här börjar världen Visionen Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Beskrivning Trygg och värdig Ålderdom Attraktiv Bostadsort Hållbar utveckling Prioritering 1 Prioritering 1 Prioritering 1 Prioritering 1 Prioritering 1 Prioritering 2 Prioritering 2 Prioritering 2 Prioritering 2 Prioritering 2 Prioritering 3 Prioritering 3 Prioritering 3 Prioritering 3 Prioritering 3 Prioritering 4 Prioritering 4 Nämnderna ska i anvisad mall: - Lämna synpunkter på föreslagna prioriteringar. - Kortfattat beskriva hur nämnden utifrån sina ansvarsområden och uppdrag samt utifrån preliminär ekonomisk ram kan bidra till måluppfyllelse. - Lämna synpunkter på mål och beskrivningar som helhet. 5. Preliminära ramar Preliminära ramar redovisas i bilaga Ramar. Nämnderna ska i anvisad mall beskriva: - Vilken verksamhet nämnden kan bedriva utifrån preliminär ram Hur preliminär ram påverkar nämndens målgrupper, övrig verksamhet inom kommunen och måluppfyllelsen av kommunmål.

90 4 (14) Datum Preliminära investeringar Preliminära investeringar redovisas i bilaga Investeringar. Nämnderna ska i anvisad mall lämna synpunkter på preliminära investeringar och de prioriteringar som mål- och budgetberedningen gjort. 7. Analys av ekonomiska risker Utifrån preliminär ram ska nämnderna göra en analys av ekonomiska risker. Vilka riskområden som finns och hur nämnden kan hantera dessa. Detta görs för att vi på ett bättre sätt ska vara förberedda på vad som kan tänkas hända för hela eller delar av verksamheten.

91 5 (14) Datum Mall mål och prioriteringar Mål 1 Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. Prioriteringar I Oxelösund når barn och ungdomar goda studieresultat, var och en efter sina förutsättningar. 2. I Oxelösund deltar barn och ungdomar aktivt i ett brett kultur- och fritidsutbud. 3. I Oxelösund växer barn och ungdomar upp med trygga föräldrar och i en trygg och säker miljö. A. Kommunstyrelsen lämnar följande synpunkter på de föreslagna prioriteringarna: Prioritering 2 Det bör tydliggöras att ett brett kultur- och fritidsutbud inte kan erbjudas enbart i kommunens regi. B. Kommunstyrelsen kan utifrån tilldelad preliminär ekonomisk ram bidra till måluppfyllelse i huvudsak med följande åtgärder inom sitt uppdrag: Stödja projektet Mentor Undersöka möjligheterna till bidrag för att samordna och stödja arbetet med att minska alkohol- och narkotikamissbruk Samordna kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Anställa feriearbetande ungdomar Stödja arbetet med planeringen av förskola/skola i centrum

92 6 (14) Datum Mål 2 God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. Förslag på prioriteringar till målet under planperioden 1. Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. 2. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. 3. Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt från missbruk. A. Kommunstyrelsen lämnar följande synpunkter på de föreslagna prioriteringarna: Inga synpunkter B. Kommunstyrelsen kan utifrån tilldelad preliminär ekonomisk ram bidra till måluppfyllelse i huvudsak med följande åtgärder inom sitt uppdrag (anges kortfattat i punktform): Stödja demokratiberedningens och folkhälsorådets arbete Utveckla medborgarnas möjligheter att påverka t ex genom att o o o Utveckla Säg vad du tycker Förbättra informationen på hemsidan Öka satsningen på sociala medier Stärka medborgarperspektivet i allt arbete Undersöka möjligheten till bidrag för att samordna arbetet med att minska alkohol- och narkotikamissbruk.

93 7 (14) Datum Mål 3 Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. Prioriteringar Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad. 3. Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats. 4. Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god kvalitet, individinriktade samt ges med gott bemötande. A. Kommunstyrelsen lämnar följande synpunkter på de föreslagna prioriteringarna: Prioritering 1, 2 och 3 De föreslagna prioriteringarna är i stort sett riktade till Vård- och omsorgsnämnden och dess verksamhet. Kommunmålen bör vara riktade mot alla nämnder. Förslag: a) prioritering 2 och 3 slås samman med tillägg att de äldres inflytande inte enbart avser de insatser som beviljas utan även livet i övrigt. b) Ny prioritering: Kultur- och fritidsutbudet ska vara tillgängligt för äldre B. Kommunstyrelsen kan utifrån tilldelad preliminär ekonomisk ram bidra till måluppfyllelse i huvudsak med följande åtgärder inom sitt uppdrag Stimulera bostadsbyggande och utveckling av befintligt bostadsbestånd i enlighet med bostadsförsörjningsprogrammet. Samverkan med bostadsmarknadens parter för att tillskapa kvalitativa boenden som medför att äldre kan bo kvar längre i eget boende med god livskvalitet. Förbättrad tillgänglighet till kommunala lokaler

94 8 (14) Datum Mål 4 Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal servicenivå. Prioriteringar I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. 2. Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud olika behov och åldrar. 3. I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. 4. Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet och upplevs välfungerande. A. Kommunstyrelsen lämnar följande synpunkter på de föreslagna prioriteringarna: Inga synpunkter B. Kommunstyrelsen kan utifrån tilldelad preliminär ekonomisk ram bidra till måluppfyllelse i huvudsak med följande åtgärder inom sitt uppdrag (anges kortfattat i punktform): Översiktlig planering av användningen av mark- och vattenområden samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras Stimulera bostadsbyggande och utveckling av boendemiljöer enligt bostadsförsörjningsprogrammet. Marknadsföra kommunen som bostadsort Fortsatt arbete med näringslivsutveckling utifrån antaget program Stödja de kommunala verksamheterna i att erbjuda bra verksamhet med god service och kvalitet

95 9 (14) Datum Mål 5 Hållbar utveckling Oxelösunds kommun tar ansvar för att långsiktigt säkra resurser för framtiden och för kommande generationer. Prioriteringar I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil. 2. Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. 3. Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att minska vår negativa miljöpåverkan. A. Kommunstyrelsen lämnar följande synpunkter på de föreslagna prioriteringarna: Prioritering 3 Formuleringen bör göras positiv. Förslag: Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att möta samhällets nya krav inom miljöområdet. B. Kommunstyrelsen kan utifrån tilldelad preliminär ekonomisk ram bidra till måluppfyllelse i huvudsak med följande åtgärder inom sitt uppdrag (anges kortfattat i punktform): Utbilda, stödja och vägleda förvaltningarna samt driva utveckling framåt för att uppnå en stabil ekonomi Genomföra energibesparande åtgärder Samordna arbetet med Attraktiv arbetsgivare genom att o Driva hälso- och friskvårdsarbete för kommunens anställda o Rekrytera och utveckla rätt kompetens o Stödja och utveckla ledarskapet för att skapa förutsättningar för goda arbetsmiljöer

96 10 (14) Datum Mål, beskrivningar och prioriteringar som helhet Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal servicenivå. Hållbar utveckling Oxelösunds kommun tar ansvar för att långsiktigt säkra resurser för framtiden och för kommande generationer. A. Komunstyrelsen lämnar följande synpunkter på mål, beskrivningar och prioriteringar som helhet: Förklaringen till målet Attraktiv bostadsort ändras till Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en god kommunal servicenivå Oxelösund behöver inte upprepas i prioriteringarna Målskrivningar och prioriteringar bör vara konsekventa avseende tempus. Ny formulering av förklaringen till målet God folkhälsa : Oxelösundarnas hälsa och livskvalitet ska utvecklas positivt

97 11 (14) Datum Mall ramar Preliminära ramar redovisas i bilaga Ramar. 1. Vilken verksamhet kan nämnden bedriva utifrån preliminär ram Kommunstyrelsen kan bedriva verksamhet som i stort sett motsvarar den som bedrivs 2013 men med lägre ambitionsnivå inom vissa områden. Den föreslagna ramen medför sannolikt en minskning motsvarande en tjänst. Kommande kostnadsökningar måste också finansieras inom ram. Effektiviseringsmöjligheterna är begränsade och den föreslagna ramen måste till största delen mötas med omprioriteringar, anpassningar och förändringar av verksamheten. En diskussion måste föras om vad som måste göras, om några nuvarande åtaganden kan upphöra och om något kan göras annorlunda eller med lägre ambitionsnivå. Våra avtal med samarbetspartners behöver ses över, både angående innehåll, villkor och kostnadsfördelning. Sker kostnadsökningar måste även dessa mötas med anpassningar/effektiviseringar. Valen 2014 måste genomföras och resurser avsättas. Föreslagen ram medför att resurser för detta måste avsättas inom befintlig ram, eventuellt genom omprioritering. Arbetet med att förbättrat näringslivsklimatet kan fortsätta, eventuellt i något mindre omfattning med anledning av de anpassningar som den föreslagna ramen kräver. 2. Hur påverkar verksamheten utifrån preliminär ram A. Nämndens målgrupper Det långsiktiga strategiska arbetet och utvecklingsarbetet blir lidande. Handläggningstiderna kan bli längre. Det kan påverka både medborgare, och övriga nämnder. Tillgängligheten i telefon och även möjligheten att skyndsamt svara på inkomna mail kan komma att påverkas. Nyttan med den busstur till SSAB som kommunen är med och finansierar bör omprövas. Förutsättningarna att hantera oförutsedda händelser blir sämre. Utredningskapaciteten minskar.

98 12 (14) Datum B. Övrig verksamhet inom kommunen Kommunstyrelseförvaltningens arbete mot övriga förvaltningar kan förskjutas från att serva och utföra uppdrag till att utbilda samt stödja förvaltningarnas eget arbete. Detta kan kräva merarbete initialt men senare leda till bättre kvalitet. Samtidigt måste det beaktas var kompetensen finns och hur den utnyttjas mest effektivt för kommunen som helhet. Detta är även en tillitsfråga. Statsbidraget för kommunens åtgärder inför och vid extraordinära händelser beräknas minska med 50 tkr från och med Det reducerade bidraget kan komma att påverka det interna säkerhetsarbetet genom att planerad utbildning får anordnas över en längre tid än planerat (fyra i stället för tre år). C. Måluppfyllelse av kommunmål Möjligheten att stödja arbetet med folkhälsomålet är fortsatt begränsad. Minskas bemanningen på kommunstyrelseförvaltningen blir det svårt att avsätta tid för stöd till det arbetet, alternativt behövs en genomgripande omprioritering av arbetsuppgifterna. Möjligheterna att avsätta resurser inom ram för att höja ambitionsnivån i arbetet med att utveckla infrastrukturen och kollektivtrafiken är små.

99 13 (14) Datum Mall investeringar Preliminära investeringar redovisas i bilaga Investeringar. Medel till bildbank kan strykas. Kommunstyrelsen förnyar bildbanken på annat sätt. Kostnaden för markberedning av industritomten Byggmästaren 8, Sundsör är inte beaktad i förslaget till investeringsbudget. Kostnaden beräknas till tkr. Ett alternativ är att kostnaden utgör s.k. exploateringskostnad. I övrigt är kommunstyrelsen nöjd med de föreslagna investeringarna

100 14 (14) Datum Mall riskanalys A. Beskriv vilka risker som finns i budgeten utifrån preliminära ramar. 1. Kostnader för avtal kan komma att öka. 2. Lag om att ta emot ensamkommande flyktingbarn kan leda till ökade kostnader för överförmyndare. 3. Kostnader för omställningsavtal vid varsel 4. Befolkningsökningen understiger prognos 5. Effekterna av ett nytt utjämningssystem kan påverka kommunens intäkter B. Bedöm sannolikheten för att respektive risk ska inträffa (utgå t.ex. från hur det sett ut senare år). 1 Hög 2 Låg 3 Medel C. Beskriv hur respektive risk kan hanteras. 1. Hävda skrivningarna i ingångna avtal om tidsgränser mm 2. Undersök om kostnaderna ryms inom statsbidraget 3. Dessa kostnader måste ingå i beräkningen inför omfattningen av eventuella varsel. Ta ställning till var de kostnaderna ska ligga, 4. Bör hanteras av central reserv 5. Bör hanteras av central reserv

101 Bilaga - Ramar Budget Förslag Driftredovisning Kommunstyrelse Övriga nämnder Utbildning Vård- och omsorg Miljö- och samhällsbyggnad Kultur- och fritid Delsumma verksamheterna Oförutsett 1,5 % Löneöversyn, prio.grupper Finansförvaltn. kostnader Reavinster Nedskrivning Citybanan Pensioner Interna poster (PO-pålägg) Interna poster (kapitalkostn.) Avskrivningar Skatter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Årets resultat Resultatkrav 0,5 % Balanskravsutredning Avgår reavinster Projekt näringslivsutveckling 500 Projekt asfaltering Projekt kompetensutveckling Återställn neg. resultat Balanskravsresultat C:\Documents and Settings\Sussha.NYKOPING\Skrivbord\KS 29 maj\kopia av Bilaga - ramar MBB

102 Budget Förslag Kommunstyrelse (tkr) Anslag Löneökningar 954 Brukare med särskild service Avropas av VON 2013 Kollektivtrafik 128 Fortsatt näringslivssatsning 500 Uppdragsersättning 800 Fastighetsdrift Nya kapitalkostnader Hyresintäkt nya Skattkistan -689 Lägre löneantaganden 0,2% -600 Avser hela kommunen Reducerad budget Reducerad budget Besparing Ökade arrende intäkter -850 Förslag Kommunstyrelse Övriga nämnder Anslag Arvodesökningar 49 Valadministration Revision, index Pwc 12 Reducerad budget Förslag övriga nämnder Utbildning Anslag Löneökningar Ökad städkostnad Utöver täckning 2013 Hyra nya Skattkistan 689 Städning nya Skattkistan 167 Demografipeng Ej kvalitetssäkrade siffror förskola 122 grundskola skolbarnomsorg (fritids) 376 gymnasieskola Besparing Förslag Utbildning C:\Documents and Settings\Sussha.NYKOPING\Skrivbord\KS 29 maj\kopia av Bilaga - ramar MBB

103 Vård- och omsorg Anslag Löneökningar Minskade missbrukskostnader Innehäller både missbruksvård oc Minskade kostnader IFO Brukare med särskild service Avropas från KS 2013 Kompetenshöjning Tillfällig satsn 2013 Demografipeng - äldreomsorg Effektivisering personal Satsn.utökat bemank. äldreom Nya riktlinjer demensvård Reducerad budget Förslag Vård- och omsorg Budget Förslag Miljö- och samhällsbyggnad Anslag Löneökningar 174 Asfaltering endast Tillfällig satsn 2013 Uppdragsersättning 300 Gata/Park Reducerad budget Besparing Satsning Asfaltering Förslag Miljö- o samhällsbyggn Kultur- och fritid Anslag Löneökningar 238 Besparing Reducerad budget Förslag Kultur och fritid C:\Documents and Settings\Sussha.NYKOPING\Skrivbord\KS 29 maj\kopia av Bilaga - ramar MBB

104 Bilaga - Investeringar tkr Ökade behov investeringar 2014 Kommentarer Kommunstyrelsen Fastigheter Upprustning och energieffektivisering Upprustning av kök Raindance uppgradering och upprustning 250 Bildbank information och marknadsföring 500 E-tjänster:tilgänglighet och information 200 Totalt Kultur och Fritidsnämnden Biliotekets media byter från streckkod 150 till chip (RFID) Reinvesteringar Förnyelse inventarier koordinaten 80 Totalt 230 Miljö- och Byggnadsnämnden Utveckla kartor och web inom GIS 100 Öka trafiksäkerheten genom olika 600 insatser Utbyggnad av gång- och cyckelvägnätet 800 Tillgänglighetsanpassning 200 Fiskehamnen: Öka attraktiviteten 500 i fiskehamnen samt för husbilsuppst Totalt MBB/investeringar

105 Utbildningsnämnden 2014 Kommentarer Inventarier och lekutrustning 750 Smartboard i förskolor och skolor 200 Ljuddämpande inventarier till förskolor 600 och skolor OBS Kostnader för ny- eller ombyggnad förskola skola centrum Totalt Vård- och Omsorgsnämnden Lokaler och möbler till gemensamma 300 utrymmen i nya bostäder särskild service Trygghetslarm särskilt boende 300 Totalt 600 Investeringsreserv Totalt Kommunen Borttagna Investeringar KFN inköp av konst 40 MSN Parker 100 Torget 200 VON Ny eller ombyggnad funktionsstöd lagd på 2015 i stället UN Inventarier och lekutrustning 750 Tilllagda investeringar VON trygghetslarm 300 Förändrade investeringar MSN Fiskehamnen MBB/investeringar

106 från 200 tkr till 500 tkr MBB/investeringar

107 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr :38:05 KS Kommunstyrelseförvaltningen Susanna Shaibu Kommunstyrelsen Firmatecknare 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1 Handlingar/skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen ska, i de fall styrelsen inte beslutat om annan firmatecknare, undertecknas av ordföranden Catharina Fredriksson. Vid ordförandes förfall undertecknar 1 :a vice ordförande Mattias Jensen Pettersson eller 2:a vice ordförande Dag Bergentoft. 2 Handlingar/skrivelser kontrasigneras av kommunchef Charlotte Johansson eller vid hennes förfall ekonomichef Magnus Pettersson. 3 Kontrasignering kan även ske enligt följande: redovisningschef Göran Bernhardsson eller kommunchef Charlotte Johansson när det gäller låneförbindelser och borgen risksamordnare Marta Carlsson eller kommunchef Charlotte Johansson, när det gäller bostadsanpassningsbidrag. 4 För följande ärenden: Utföra anvisningar på kommunens bank- eller posträkning Kvittera eller överlåta till kommunen/dess nämnder, ställda checkar eller Postremissväxlar Kvittera ut värdepost som ankommer till kommunen eller dess nämnder Bemyndigas följande personer- två i förening -att teckna kommunens firma: a. Ekonomichef Magnus Pettersson b. Redovisningschef Göran Bernhardsson c. Ekonomihandläggare Mirja Huhtaniska d. Ekonomiassistent Liselott Evensson e. Systemadministratör Lennart Lindskog f. Redovisningsekonom Margrita Sjöqvist g. Ekonomiassistent Lisa Wärn OXL2621 v Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

108 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum :38:05 KS Sammanfattning Firmatecknare är den eller de personer som har rätt att skriva under i kommunens namn med rättsligt bindande verkan. Förändringar i organisationen gör att det finns behov av ett nytt beslut om firmatecknare. Charlotte Johansson Kommunchef Susanna Shaibu Kanslichef Beslut till: Utsedda (FK)

109 Sammanträdesprotokoll Blad 12 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen ( nr 11) Dnr KS Delgivningar till Kommunstyrelsen 2013 Kommunstyrelsens beslut Redovisade delgivningar läggs till handlingarna. Delges: Nyköping- Oxelösunds överförmyndarnämnd Verksamhetsuppföljning per mars 2013 Direktionen för Nyköping/Oxelösunds vattenverksförbund Protokoll Utdragsbestyrkande

110

111 Sammanträdesprotokoll Blad 13 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen ( nr 12) Dnr KS Redovisning av delegationsbeslut 2013 Kommunstyrelsens beslut Redovisning av delegationsbeslut godkänns Bakgrund och sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av kommunstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det kommunstyrelsen fritt att återkalla lämnad delegation. Beslut: Beslutsfattare Beslutsdatum Punkt i del. ordn Beslutets innehåll i korthet Iréne Bengtsson D.3 Tillsvidareanställning Pirjo Telin Gunilla Marklund A.17 Kv Focus, ICA Kundvagnsgarage Gunilla Marklund B.11 Del av Femöre 1:4, S Femöre tpl 220, Anders, Lena och Matilda Grinell Gunilla Marklund B.11 Del av Femöre 1:4, S Femöre tpl 20, Mona Mässing Gunilla Marklund B.11 Del av Femöre 1:4, S Femöre tpl 40, Jan och Anne-Marie Widebeck Gunilla Marklund B.9 Del av Glasbjörken 1, lägenhetsarrende, busskur Petra Linder D3 Tidsbegr anst mer än 6 mån Månsson Catrin Strand Birgitta Snäck D3 T v-anst av Kerstin Borg på heltid från Birgitta Snäck D3 T v-anst av Anette Lidell på heltid från Iréne Bengtsson D.3 Tillsvidareanställning Gunvor Wallin Lindberg Iréne Bengtsson D.5 Ändrad tjänstgöringsgrad Diana Andersson Utdragsbestyrkande

112

113 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr :10:30 KS Kommunstyrelseförvaltningen Susanna Shaibu Kommunstyrelsen Revidering av reglemente för Kommunala Pensionärsrådet (KPR) 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Förslag till revidering av reglemente för Kommunala Pensionärsrådet godkänns. 2. Sammanfattning Kommunala Pensionärsrådet lämnar förslag på mindre revideringar i reglementet samt lämnar önskemål om en ny paragraf. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet och föreslår att Kommunfullmäktige godkänner ändringarna. Några av förslagen till ändringarna berör begreppsförändringar där "Vård- och omsorgskontoret" har ändrats till "Vård- och omsorgsförvaltningen". l de tidigare paragraferna; 1, 2, 7 sarnt i 8 har några tillägg tillförts. Efter 5 har en ny paragraf tillförts; "KPR:s ledamöter ska få stöd i att sätta sig in i vilka lagar och regler som styr de områden som berör rådet samt få information om hur kommunen arbetar med frågorna". Beslutsunderlag Förslag till reviderat reglemente för Kommunala pensionärsrådet Charlotte Johansson Kommunchef Susanna Shaibu Kanslichef Beslut till: Vård- och omsorgsnämnden (FK) Kommunala Pensionätrsrådet (FÅ) OXL2621 v Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

114

115

116

117 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr :37:00 KS Kommunstyrelseförvaltningen Susanna Shaibu Kommunstyrelsen Årsredovisning och ansvarsfrihet för Regionförbundet Sörmland Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Regionstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för Sammanfattning Regionförbundet Sörmlands revisorer har granskat regionförbundets verksamhet och årsredovisning för Revisorerna föreslår att årsredovisningen ska godkännas och att regionstyrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Revisionsberättelse för Regionförbundet Sörmland 2012 Årsredovisning för Regionförbundet Sörmland 2012 Charlotte Johansson Kommunchef Susanna Shaibu Kanslichef Beslut till: Regionförbundet Sörmland OXL2621 v Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

118 Årsredovisning

119 ÅRSREDOVISNING 2012 Årsredovisning 2012 Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Layout: Carina Wilhelmsson, Regionförbundet Sörmland Foto: sidan 6 STUA sidan 9 Thiago Tavares sidan 13 Janet Burgess sidan 21 Carina Wilhelmsson sidan 23 STUA sidan 27 Gözde Otman sidan 32 Lasse Skog sidan 34 Carina Wilhelmsson sidan 36 PeO Quick sidan 51 STUA Tryck: Linderoths Tryckeri i Vingåker AB

120 Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING 2012

121 ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll Inledning...7 Regionförbundets uppdrag...8 Regionförbundets ändamål enligt förbundsordningen...8 Regionförbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan...8 Redovisning av måluppfyllelse...9 Huvudverksamhet...10 Uppdrag - Nya Sörmlandsstrategin...11 Uppdrag - Hållbara transporter...12 Uppdrag - Effektiv infrastrukturplanering...14 Uppdrag - Ett näringsliv med goda förutsättningar...15 Uppdrag - En hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring...22 Uppdrag - Ett gynnsamt innovationsklimat...24 Uppdrag - Ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder...25 Uppdrag - En säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå...26 Övrigt inom näringsliv och arbetsmarknad...28 Uppdrag - En aktiv kommunikation och medlemsdialog...29 Uppdrag - Internationell samverkan...31 Politisk styrning...32 Uppdrag - Vidareutveckling av det regionala ledarskapet...33 Förbundskontoret...34

122 ÅRSREDOVISNING 2012 Regionförbundets resultat...36 Budgetavstämning...37 Huvudverksamhetens ekonomi...38 Sidoverksamhetens ekonomi...40 Politiska styrningens ekonomi...40 Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning...41 Mål för god ekonomisk hushållning...42 Allmänna redovisningsprinciper...42 Resultaträkning...44 Balansräkning...45 Kassaflödesanalys...46 Noter...47

123 ÅRSREDOVISNING Under våren drogs ett stort projekt i gång med syfte att utveckla de sörmländska besöksmålen och göra dem mer anpassade för utländska turister.

124 ÅRSREDOVISNING 2012 Inledning Två frågor av stor betydelse för Regionförbundet Sörmland har varit aktuella under 2012 nämligen regionfrågan och inrättandet av den nya kollektivtrafikmyndigheten. I början av året stod det klart att det inte gick att nå enighet i länet kring en ansökan om att bli regionkommun tillsammans med Västmanland, Örebro och Östergötland. Det betyder att Regionförbundet Sörmlands uppdrag blir kvar minst en mandatperiod till. När Sörmlands kollektivtrafikmyndighet inrättades uppstod frågan om hur samarbetet mellan regionförbundet och myndigheten ska se ut. Under året har regionförbundet biträtt med ekonomiska resurser och sakkunskap. Regionstyrelsen har dessutom beslutat att överföra sex miljoner kronor extra till myndigheten under 2012 för att stödja uppbyggnaden av den nya organisationen. I december 2012 antog Regionstyrelsen ett nytt regionalt utvecklingsprogram Sörmlandsstrategin Ett intensivt arbete med strategin har pågått under året i samverkan mellan olika företrädare för medlemmarna, förbundets samarbetspartners och regionstyrelsen. Före sommaren skickades ett förslag ut på bred remiss och efter bearbetning av svaren kunde ett förslag till ny strategi läggas fram till regionstyrelsen under hösten. Under våren genomfördes den årliga ledningskonferensen med kommun- och landstingsledningarna. Detta år var fokus lagt på utvecklingen av besöksnäringen och konferensen var därför förlagd till Åre. Under våren drogs också ett stort projekt i gång just med syfte att utveckla de sörmländska besöksmålen och göra dem mer anpassade för utländska turister. Regionstyrelsen har arbetat vidare med budget- och planeringsprocessen. Till mötet i maj presenterades en omvärldsanalys som sedan utgjort underlag för höstens arbete med verksamhetsplan och budget för Under hösten har riksdagen antagit regeringens nya infrastrukturproposition som innebär en revidering och förlängning av gällande planer på både nationell och regional nivå. Det viktigaste beskedet för Sörmland är att den högt prioriterade Ostlänken mellan Järna och Linköping ska börja byggas. När det gäller verksamheten i övrigt kan framhållas att regionstyrelsen antagit en cykelstrategi som ska ligga till grund för utbyggnaden av cykelvägnätet i länet. Vidare har nya etapper på väg 55 norrut från Flen påbörjats. Regionstyrelsen har under året även beslutat om särskilda satsningar på Mälardalens högskola, Munktell Science Park i Eskilstuna samt stöd till driften av den nya riskkapitalfonden, Första Sörmlandsfonden. En särskild satsning har gjorts på att främja kvinnors företagande samt på kompetenscheckar för företag som vill ta hjälp av universitet och högskolor för utveckling av sina verksamheter. Avslutningsvis bör noteras att årets resultat påverkas mest av överföringen av medel till kollektivtrafikmyndigheten men även av de beslut om särskilda satsningar utöver budgeten som regionstyrelsen beslutat om under året. 7

125 ÅRSREDOVISNING 2012 Regionförbundets uppdrag Regionförbundets ändamål enligt förbundsordningen Förbundet ska vara ett organ för kommunerna och landstinget i Sörmland för att ta vara på länets möjligheter och främja dess utveckling. I detta ska medborgarnas/länsbefolkningens möjligheter till delaktighet och insyn i verksamheten beaktas liksom subsidiaritet, strävan efter en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundet ska vara medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling, samordna insatser inom området och vara medlemmarnas gemensamma företrädare i följande frågor: Särskilt främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Internationalisering, hållbar utveckling och ungdomars värderingar är perspektiv som ska genomsyra verksamheten. Verkställa regionala uppdrag från staten. Utse eller nominera representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde. Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten samt uppgifter som medlemmarna väljer att tillföra förbundet. Regionförbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan Förbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter. Samordna insatser för genomförandet av strategin. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. 8

126 ÅRSREDOVISNING 2012 Redovisning av måluppfyllelse Med utgångspunkt från Sörmlandsstrategins utmaningar och EU 2020:s prioriteringar har ett antal politiskt prioriterade uppdrag formulerats. I verksamhetsplanen för 2012 har elva olika uppdrag angivits som regionstyrelsen beslutat att regionförbundet ska arbeta med under året. Uppdragen har långsiktiga inriktningsmål, men för att på ett tydligt sätt visa vad som uträttas under verksamhetsåret angavs i verksamhetsplanen vilka projekt och aktiviteter som ska genomföras för att uppdragen ska verkställas. För varje projekt och aktivitet angavs mål som ska uppnås under året. Verksamheten och de mål som beskrevs i verksamhetsplanen följs nu upp på projekt- och aktivitetsnivå. 9

127 ÅRSREDOVISNING 2012 Huvudverksamhet Arbetet med ett nytt regionalt utvecklingsprogram för Sörmland en ny Sörmlandsstrategi påbörjades Det ledde till att en revidering av gällande vision och en precisering av de prioriterade målområdena lades fast av regionstyrelsen i slutet av december Under 2012 har arbetet gått vidare och regionstyrelsen kunde i december 2012 fastställa Sörmlandsstrategin 2020 som anger färdvägen mot ett långsiktigt hållbart Sörmland. Förutom det övergripande arbetet med Sörmlandsstrategin 2020 har regionförbundets huvudverksamhet följt de uppdrag som anges i verksamhetsplanen för Uppdragen omfattar flera olika verksamhetsområden vilka bedöms viktiga för länets utveckling. Dessa områden är Infrastruktur och transporter, Näringsliv och arbetsmarknad, Utbildning och kompetensförsörjning samt Miljö- och klimatfrågor. Två av Regionförbundet Sörmlands uppdrag rör infrastruktur och transporter. Det ena uppdraget har handlat om en effektiv planeringsprocess för infrastrukturen inom länet och i samarbete med angränsande län. Det andra uppdraget går ut på att stödja utvecklingen av hållbara transporter och hållbart resande. Under 2012 har bland annat en regional cykelstrategi lagts fast. Vidare har rollfördelningen gentemot kollektivtrafikmyndigheten klargjorts. Insatserna för utvecklingen av näringslivet kanaliseras till stor del via delägarskapet i Almi. Detta är naturligt då regionförbundet via bland annat ägardirektiv har stor möjlighet att påverka inriktningen i Almis arbete. Under året har en kraftsamling på kompetensområdet gjorts där en större satsning av engångskaraktär märks tydligt för att stödja Mälardalens högskolas strävan att behålla sina examinationsrätter. Styrelsen har vidare tagit beslut om nya utvecklingsprojekt med fokus på samverkan mellan näringsliv och forskning. Dessutom har regionförbundet, tillsammans med länsstyrelsen, tagit ansvar för fördelningen av regeringens insatser för att främja kvinnors företagande i regionen. Att strukturfondsperioden lider mot sitt slut märks bland annat på att nästan inga insatser behövt göras för att rigga projekt. 10

128 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Nya Sörmlandsstrategin Projekt 2012 inom uppdraget nya Sörmlandsstrategin Projekt Nya Sörmlandsstrategin Projektmål Målet är att utifrån det arbete som gjordes under 2011, där strategins områden och övergripande mål beslutades, gå vidare och konkretisera hur strategin ska genomföras och vilka uppföljningsbara mål som ska vara utgångspunkt. Målet är också att sprida den färdiga nya Sörmlandsstrategin så brett att den verkligen kan utgöra en grund för hela länets arbete med dess utveckling. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Ett nytt regionalt utvecklingsprogram, Sörmlandsstrategin 2020, antogs av regionstyrelsen i december Arbetet med att sprida strategin och initiera genomförandet kommer att påbörjas under Aktivitet 2012 inom uppdraget nya Sörmlandsstrategin Aktivitet Tillhandahålla statistik och analysfunktioner Aktivitetsmål Att ta fram relevant statistik som analyseras som grund för arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet och för alla underliggande program och strategier som regionförbundet har behov av. Uppföljning av mål En första fas i att uppfylla målet är genomförd. I samband med arbetet med Sörmlandsstrategin har ett omfattande statistik- och analysarbete genomförts med hjälp av en statistiker som varit tillfälligt anställd vid förbundskontoret. 11

129 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Hållbara transporter Projekt 2012 inom uppdraget hållbara transporter Projekt Godsstudie, regionalfondsprojekt i sju län i Stockholm-Mälarregionen Projektmål Ta fram kunskapsunderlag om hur godstransporter sker inom, genom samt in och ut ur länet. Alla slags godstransporter omfattas och koppling finns till pågående strukturfondsprojekt, SATSA - Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen, vilket ingår i En Bättre Sits. Uppföljning av mål Projektet är försenat men målet gäller ännu. Arbetet med godsstudien pågår och beräknas vara klart under senare delen av våren Projekt Regional cykelstrategi för Sörmland Projektmål Målet är att förankra underlaget för cykeltrafikåtgärder på det regionala vägnätet som tagits fram och att genomföra strategin med dess prioriteringar på hela cykelvägnätet inklusive cykelturismstråken. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Cykelstrategin antogs av regionstyrelsen i december 2012 och gäller nu som underlag för länets fortsatta arbete i länet. Projekt Utredningar inom hållbara transporter Projektmål Uppdatera det underlag som togs fram inom ramen för En Bättre Sits under vad gäller tillgänglighet, pendling etcetera inom länet och storregionen samt ge stöd till andra regionala projekt inom området. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Under 2012 togs ett reviderat PM fram, beslutades och överlämnades till Trafikverket och infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd som ett samlat underlag inför arbetet med att ta fram en ny nationell transportinfrastrukturplan. 12

130 ÅRSREDOVISNING 2012 Aktiviteter 2012 inom uppdraget hållbara transporter Aktivitet Stöd till kollektivtrafikmyndigheten Aktivitetsmål Att finansiera den kanslichefstjänst som kommer att utgöra kollektivtrafikmyndighetens kansli. Uppföljning av mål Målet ändrades då regionstyrelsen och direktionen inom kollektivtrafikmyndigheten enades om att regionförbundet ska föra över ett större belopp till myndigheten som en buffert vid etableringen av den. Under 2012 överfördes totalt 6,8 miljoner kronor, varav 6 miljoner kronor överfördes efter särskilt beslut i regionstyrelsen. Aktivitet Trafikförsörjningsprogram Aktivitetsmål Att delta i arbetet med att ta fram länets första kollektivtrafikförsörjningsprogram. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Ett förslag till trafikförsörjningsprogram har tagits fram under ledning av kollektivtrafikmyndigheten och regionförbundet har deltagit i arbetet. Förslaget har remissbehandlats och antagits av myndigheten under

131 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Effektiv infrastrukturplanering Aktiviteter 2012 inom uppdraget effektiv infrastrukturplanering Aktivitet Genomförande och uppföljning av länsplanen för regional transportinfrastruktur Aktivitetsmål Att utifrån de rutiner som är beslutade genomföra den regionala planen i nära samverkan med Trafikverket, kommunerna, landstinget och Länstrafiken. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Regionförbundet följer noga genomförandet av planen i enlighet med de rutiner för samverkan som parterna enats om. Aktivitet Ostlänken, Räta Linjen och Biogas Öst Aktivitetsmål Som delägare följa arbetet dels via styrelsen, dels via tjänstemannaberedning. För samverkansprojekt som Räta Linjen och eventuellt ytterligare (E22-gruppen med flera) delta och stötta kommuner och övriga parter. Medlemskap i organisationen Biogas Öst inklusive medverkan i projekt om produktion och distribution av biogas. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Arbetet i de olika projekten har bevakats på det sätt som anges i verksamhetsplanen. Aktivitet Bredband Aktivitetsmål Att ge ekonomiskt stöd till samordningsfunktionen på länsstyrelsen. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts, stödet har utbetalats. Allmänt sett finns det för lite ekonomiska resurser för genomförande av bredbandsutbyggnaden på landsbygden i förhållande till efterfrågan i länet. 14

132 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Kompetens för tillväxt (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Via kompetenscheckar underlätta för små och medelstora företag att komma åt kompetens från universitet och högskolor i närområdet. Uppföljning av mål I projektet samverkar Östsvenska Handelskammaren, Mälardalens högskola och Linköpings universitet. En organisation som hanterar och behandlar ansökningar från sökande företag har etablerats. Östsvenska Handelskammaren, Linköpings universitet och Mälardalens högskola fördelar uppdragen. Totalt har 83 intresseanmälningar kommit in. Hittills har 55 företag fördelade i alla kommuner, fått kompetenscheckar. Av dessa är 28 avslutade eller på väg att avslutas. Projektet har som mål att bevilja och genomföra 50 företagsuppdrag under projekttiden i alla länets kommuner. Projekt Profilnäringar Projektmål Att påbörja ett projekt för att identifiera viktiga framtida profilnäringar i Sörmland. Uppföljning av mål Projektet påbörjades under hösten Projekt Handlingsprogram för näringsliv Projektmål Ha ett förankrat och beslutat handlingsprogram klart och ha påbörjat arbetet med uppföljning. Handlingsprogrammet har antagits av regionförbundets styrelse. Uppföljning av mål En första uppföljning av indikatorerna har gjorts och redovisats i nätverket för näringslivschefer. 15

133 ÅRSREDOVISNING 2012 Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Robotdalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Projektet är ett tioårigt projekt under Vinnovas Vinnväx-program som löper mot sitt slut år Projektet arbetar inom områdena fältrobotik, industrirobotik och hälsorobotik. Regionförbundet följer att projektet uppnår de mål som Vinnova och EU:s regionalfond ställer på projektet. Uppföljning av mål Projektet redovisas till Vinnova och EU:s regionala strukturfond. Regionförbundet tar del av redovisningarna och kan konstatera att projektplanen följs. Projekt Teknikcollege (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Följa upp att samverkansprojekt mellan regionförbundet, Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Gnestas kommuner uppfyller sina mål kring samverkan mellan näringsliv och det offentliga bland annat angående behov av kompetens. Uppföljning av mål Projektet samverkar med kompetensplattformen och YH Mälardalen. Bedömningen är att projektmålen följs. Projekt Företagsam (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Projektet ska öka förståelsen för kvinnors arbetsmarknad och företagande och förbättra kunskapen i rådgivningssituationer genom att erbjuda kompetensutveckling för företagsfrämjare. Uppföljning av mål Projektet är inte påbörjat och kommer inte att genomföras. 16

134 ÅRSREDOVISNING 2012 Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Nova Med Tech (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Utveckla nya idéer inom det medicintekniska området. Projektet fokuserar på att stärka de entreprenöriella aktiviteterna för att säkerställa att resultaten omsätts i kliniskt användbara produkter som kommersialiseras. Uppföljning av mål Projektet redovisas till EU:s regionala strukturfond. Regionförbundet tar del av redovisningarna. Projekt Strategin för Kulturella och kreativa näringar (KKN) (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Samverka med landstinget i genomförandet av insatser kring förverkligandet av KKNstrategin, främst inriktat mot sörmländska hantverkare. Uppföljning av mål Under 2012 har det operativa arbetet kring KKN-strategin påbörjats. Regionförbundet har medfinansierat ett utvecklingsprojekt som avslutats under året. Projekt Främja kvinnors företagande Projektmål Att driva det övergripande länsprojektet för främjande av kvinnors företagande. Projektet ska drivas som tre delprojekt: Delprojekt ett handlar om att via processer arbeta fram intressanta projekt och insatser för främjandet av kvinnors företagande. Det andra delprojektet ska ta fram en förstudie för att integrera ett arbetssätt för att främja kvinnors företagande i det befintliga företagsfrämjande systemet. Det tredje delprojektet är att via en regional mötesplats sprida kunskap. Projektet ska drivas som ett länsövergripande projekt tillsammans med länsstyrelsen. Uppföljning av mål Förstudien om hur ett arbetssätt för att främja kvinnors företagande integreras i befintliga företagsfrämjande organisationer är klar. Sex projekt för att främja kvinnors företagande har arbetats fram tillsammans med utförarna och påbörjats. Ett seminarium har genomförts under hösten. 17

135 ÅRSREDOVISNING 2012 Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Sörmlandsfonden (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Sörmlandsfonden ska ge företagare och investerare förutsättningar att utvecklas och skapa affärer. Fonden ska utgöra ett komplement till traditionell bankfinansiering i regionen. Regionförbundet ska tillsammans med Länsstyrelsen bidra till administrationen av Sörmlandsfonden. Under 2012 ska de första företagen i Sörmland erhålla riskkapital från Sörmlandsfonden. Uppföljning av mål Under året har fonden kommit igång administrativt. Kännedomen om fonden har varit god och 40 propåer om investering har kommit in. Två finansieringsbeslut har tagits, men det ena företaget drog sig ur och det andra fick annan finansiering. Ett nätverk för affärsänglar har etablerats och ett Sörmlandsnäste för presentation av de mest intressanta idéerna har inrättats. Aktiviteter 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Almi basuppdrag Aktivitetsmål Att följa upp genomförandet av den politiskt beslutade ägaranvisningen. Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse. Verksamheten ska vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och finansiering samt genom utlåning till små och medelstora företag. Uppföljning av mål Uppdraget rapporteras löpande via rapporter och insyn i styrelsen via av regionen utsedda styrelseledamöter. 18

136 ÅRSREDOVISNING 2012 Aktiviteter 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Almi regionspecifikt uppdrag Aktivitetsmål Att utforma ett regionspecifikt uppdrag kring fordonsindustrin och företagsrådgivning i Östra Mellansverige samt följa upp genomförda insatser. Uppföljning av mål Sedan den ekonomiska krisen 08/09 har speciella insatser för den krisdrabbade fordonsindustrin genomförts i länet. Almi fortsätter den satsningen genom fördjupade insatser direkt till företagsledningar. I projektet Företagscoaching Östra Mellansverige (FÖM) samverkar de fem Almibolagen i Östra Mellansverige och erbjuder på så sätt företagen en bredare och mer fördjupad företagsrådgivning. Ett tiotal företag har deltagit i fordonsprojektet under året. Seminarium och individuell coachning har genomförts. Inriktningen har varit att vägleda och rådgiva i internationella satsningar. Deltagande företag har haft möjlighet att besöka en fordonsmässa i Hannover och göra en resa till fordonstillverkare i Turkiet. Femlänsprojektet FÖM är en fortsättning på det tidigare strukturfondsprojektet med samma inriktning. Projektet rapporterar till Tillväxtverket och regionförbundet tar del av rapporterna. Aktivitet Almi IFS Aktivitetsmål Via IFS verksamhet ska ett flertal företagare med invandrarbakgrund få rådgivning så att de kan starta företag. Nystartade invandrarföretag ska också få rådgivning. IFS är en ideell förening som har till uppgift att främja invandrarföretagandet i Sverige. Syftet är att hjälpa och stödja personer med utländsk bakgrund att starta eller att utveckla befintliga företag. Insatserna ska vara långsiktigt hållbara, både för ekonomin och för människors jämställdhet och kulturella integration. Uppföljning av mål Ett 60-tal nya kunder har i år besökt IFS. Kunderna kommer på två till tre rådgivningstillfällen. IFS arbetar även med mentorprogram för invandrarföretagare samt ett projekt som heter att investera i invandrarkvinnor. Dit har 98 kvinnor vänt sig för att få rådgivning. 19

137 ÅRSREDOVISNING 2012 Aktiviteter 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Kommunala initiativ Aktivitetsmål Utifrån medlemmarnas behov av fördjupade studier ta fram fakta och analyser inom området. Uppföljning av mål En studie över hur de sörmländska företagen klarade den ekonomiska krisen har tagits fram och redovisats bland annat i en rapport och på en presskonferens. Aktivitet Samarbete med Östsvenska Handelskammaren Aktivitetsmål Träffa en överenskommelse om samverkan kring tillväxtprojekt i länet, bland annat insatser för internationalisering i sörmländska företag, samt följa upp genomförda insatser. Östsvenska Handelskammaren ska genom sina insatser inom området näringslivsutveckling medverka till förverkligandet av Sörmlandsstrategin Följande insatser ska genomföras: internationalisering av små och medelstora företag i Sörmland genomförande av det internationella projektet Global Eyes som har som mål att skapa fler växande små och medelstora företag i länet med stärkt konkurrenskraft genomföra projektet Trampolinen som har till syfte att skapa kontakter mellan grundskolan och företag samt fortsätta initiativet kring former för samverkan mellan näringsliv, universitet och högskolor Östsvenska Handelskammaren delrapporterar varje kvartal. Projektet Trampolinen, som är ett samarbete mellan skolor och näringsliv, genomförs enligt plan. 17 företag och 21 skolklasser med cirka 550 elever deltar. Projektet Global Eyes, som var ett projekt under EU:s regionala strukturfond, har avslutats under året. Uppföljning av mål Regionförbundet har tagit del av redovisningarna och kan konstatera att projektplanen har följts. Inom ramen för samarbetet har även projektet Kompetens för tillväxt inrymts samt internationaliseringsinsatser i samverkan med destinationsutvecklingsprojektet. 20

138 ÅRSREDOVISNING 2012 Aktiviteter 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Samarbete med Nyföretagarcentrum Aktivitetsmål Träffa överenskommelse om samverkan kring insatser för ökat nyföretagande i Sörmland. Uppföljning av mål Målet har uppfyllts genom att en överenskommelse har träffats. Regionförbundet medfinansierar Nyföretagarcentrums verksamhet i Nyköping och Strängnäs. Aktivitet Ung företagsamhet Aktivitetsmål Medfinansiera Ung Företagsamhets verksamhet kring UF-företagande i länets gymnasieskolor. Visionen för Ung Företagsamhet är att alla elever i Sörmland som vill ska ha möjlighet att driva ett UF-företag under sin gymnasietid. Ett viktigt arbete är att inspirera fler lärare till att handleda ungdomar i företagande. Uppföljning av mål Målsättningen att nå 25 procent av en årskull inom tre år sattes Med detta menas att 25 procent av eleverna ska ha startat ett UF-företag. Verksamheten avrapporteras löpande och målet förväntas uppnås under

139 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - En hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring Projekt 2012 inom uppdraget en hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring Projekt Destinationsutveckling Projektmål Den regionala strategi som beslutats under 2012 anger det långsiktiga målet att fördubbla omsättningen i besöksnäringen. För att förverkliga det måste ett omfattande destinationsutvecklingsarbete genomföras. Regionförbundet ska också ansvara för att ta fram en handlingsplan för att nå det långsiktiga målet. Nationellt ska Sörmland arbeta för att bli en av Sveriges 35 destinationer som marknadsförs internationellt. Uppföljning av mål Projektet startade under slutet av våren. En organisation med kommunala och regionala coacher är på plats. Företagsgrupper har bildats runt temat slott och herresäten. Deltagande företag har eller ska skriva på en avsiktsförklaring om aktiv medverkan. Projekt Regionala uppdraget, inklusive projektet Open Doors Projektmål Följa upp att det regionala uppdraget utförs enligt upphandling. Projektet Open Doors syfte är att skapa en regional konkurrenskraft genom att ge företag inom besöksnäringen möjligheter till internationell affärsutveckling. Uppföljning av mål Det regionala uppdraget är specificerat i den regionala strategin. Avstämningar och uppföljning sker löpande. En omfattande skriftlig rapportering görs en gång per år till regionförbundet. En del av det regionala uppdraget har det varit möjligt att skapa ett EU-regionalfondsprojekt av. Projektet startade sent under Uppdraget består av att utveckla näringens exportmognad och är numera en viktig del av destinationsutvecklingsarbetet. 22

140 ÅRSREDOVISNING 2012 Projekt 2012 inom uppdraget en hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring Projekt Skavsta Access (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål En förstudie som beskriver möjligheterna att locka till sig fler flyglinjer till Skavsta. Rapporten ska innehålla en handlingsplan. Efter presentation av förstudien togs beslut om att fortsätta projektet med att etablera en operativ organisation. Uppföljning av mål En förstudie är klar och har rapporterats till regionförbundets styrelse. Ett förslag till handlingsplan för implementering har tagits fram och projektet arbetar med att etablera en operativ organisation. Projekt Hållbar besöksnäring (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål En nationell modell för kvalitets- och hållbarhetssäkring ska i detta pilotprojekt testas och vidareutvecklas. Inom projektet kommer företag att få chansen att utveckla företag och produkter åt ett hållbart håll. Uppföljning av mål Modellen testas och förfinas i pilotprojektet och företagen får råd och förslag på förbättringar för att klara bedömningssystemet. Projektet löper enligt tidplan. 23

141 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Ett gynnsamt innovationsklimat Projekt 2012 inom uppdraget ett gynnsamt innovationsklimat Projekt Fler innovationer helt enkelt - en del av Innovationsmotorn Projektmål Projektet ska: vidareutveckla ett fungerande innovationssystem, i en region med brist på forsknings intensiva innovationsmiljöer uppmuntra unga människor över gymnasienivå, personer med utländsk bakgrund och småföretagare att våga förverkliga sina idéer öka antalet idéer till innovationssystemet få fler idéer att bli kommersiella produkter på marknaden, inte minst inom miljöområdet och bland tjänstenäringarna Uppföljning av mål Projektet har hunnit drygt halvvägs och löper enligt plan. Behovet av innovationsrådgivningar har visat sig vara större än planerat vilket tyder på ett stort idéinflöde. Under året presenterade näringsdepartementet en nationell innovationsstrategi. I den pekades på behovet av regionala fungerade innovationssystem. Under projektets avslutningsfas finns utrymme för insatser för detta och arbetet med att ta fram en strategi för länet har påbörjats. Aktivitet 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Munktell Science Park Aktivitetsmål Utveckla ett djupare samarbete med Munktell Science Park för att stärka det sörmländska innovationssystemet. Munktell Science Park ska utvecklas till ett kompetenscentrum för hela länets innovationssystem. Uppföljning av mål Kontakter med Innovationsmotorns noder har etablerats och ett regionalt utbud har skapats. Inkubatorn Creates tjänster erbjuds för företag i hela Sörmland. Regionförbundet tar del av Munktell Science Parks verksamhet bland annat genom en adjungerad plats i AB Jernmanufakturs (officiellt namn) styrelse. 24

142 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder Projekt 2012 inom uppdraget ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder Projekt Stöd till skapande av EU-projekt Projektmål Rådgivning och hjälp att projektsätta ska erbjudas regionförbundets medlemmar och andra möjliga regionala projektägare. Uppföljning av mål Projektmålet är inte uppnått. Regionförbundet har endast medverkat till riggning av något enstaka projekt. Medlemmarna har inte efterfrågat tjänsten. Några fler utlysningar till strukturfonderna kommer inte att ske då bara ett år kvarstår av denna strukturfondsperiod. Aktivitet 2012 inom uppdraget ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder Aktivitet Strukturfondspartnerskapet Aktivitetsmål Medfinansiera kostnader kring strukturfondspartnerskapet för Östra Mellansverige. Syftet är att underlätta för ledamöterna i strukturfondspartnerskapet i deras beslutfattande. Uppföljning av mål Kontinuerliga träffar med de sörmländska ledamöterna har genomförts där information om kommande ärenden givits. Dessutom har en runda till regionförbundets medlemmar genomförts som medverkat till att intresset för strukturfonderna har ökat. Stora delar av kostnaderna för strukturfondspartnerskapet har i år betalats direkt ur fonden. Budgeterat belopp kommer inte att användas fullt ut. 25

143 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - En säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå Projekt 2012 inom uppdraget en säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå Projekt Regional kompetensplattform Projektmål Regeringsuppdraget fortsätter och projektets ska uppfylla angiven ambition i samarbete med länets aktörer på området. Analyser och studier ska tas fram och kommuniceras till berörda parter. En studie om länets behov av lärare och omvårdnadspersonal samt en studie över antalet elever som inte klarar godkända resultat i grundskolan, så kallade drop outs, ska påbörjas under året. I regeringens villkor beskrivs kompetensplattformarnas syfte enligt följande: Kompetensplattformar ska inrättas för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Varje län ska ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner. Uppföljning av mål Under första halvåret genomfördes ett flertal möten och besök hos aktörer på området i syfte att sprida vetskap och kunskap om kompetensplattformen. En studie över länets behov av lärare och vårdpersonal har gjorts och presenterats samt en större kartläggning av kommande behov inom alla branscher. Studien om drop outs har inte att genomförts. Mötesplatsen Sörmlands kompetensdag har genomförts med ett 100-tal deltagare. En publik databas med skrifter och rapporter har sammanställts på regionförbundets hemsida. Dessutom har en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos fram till 2030 tagits fram. Projekt YH-Mälardalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Tillsammans med Västmanland och Örebro driva en storregional funktion för samverkan kring yrkeshögskoleutbildningar. Uppföljning av mål Regionförbundet följer projektet via en plats i styrgruppen. Projektet har kommit drygt halvvägs och funktionen med stöd för utbildningsanordnarna i processen kring ansökan har fungerat väl. I projektet ingår att göra formen yrkeshögskoleutbildning mer känt. Detta har påbörjats. Diskussioner om hur verksamheten ska bedrivas efter projektets slut har också påbörjats. Under året har regionförbundets egen arbetande resurs i projektet ersatts av ett utökat finansiellt stöd. 26

144 ÅRSREDOVISNING 2012 Projekt 2012 inom uppdraget en säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå Projekt Satsning på Mälardalens högskola Projektmål Säkerställa Mälardalens högskolas status och dess möjlighet att vidareutveckla viktiga utbildningar och forskningsområden. Högskolan har en viktig roll att säkerställa länets behov av kompetens på många områden, särskilt de offentliga myndigheternas. Uppföljning av mål Detta är en stor satsning av engångskaraktär. Efter diskussioner med högskolan beslutades att satsningen ska göras på att höja utbildningsnivån på vård och omsorgsområdet. Högskolan ska höja kompetensen bland lärarna för att kunna bibehålla examinationsrätterna. Fler docenter och professorer eftersträvas. Pengarna har i första hand används till att utveckla och avlöna fler kvalitativa tjänster. Projekt Samarbete med Mälardalens högskola Projektmål Utveckling av högskolans arbete inom områdena hälsoteknik, entreprenörskap i skolan samt högskolans roll i regionen med avseende på nytta, värde och tillväxt. Uppföljning av mål Högskolans och regionförbundets samarbete har formulerats i en överenskommelse och arbetet har påbörjats. Störst fokus ligger på att få till ett tvärvetenskapligt arbete mellan teknikutbildningarna och omvårdnadsutbildningarna under rubriken hälsoteknik. 27

145 ÅRSREDOVISNING 2012 Övrigt inom näringsliv och arbetsmarknad Övriga projekt 2012 inom näringsliv och arbetsmarknad Projekt Reglab Projektmål Medlemskap i det nationella forumet för lärande om regional utveckling. I forumet möts regioner, myndigheter, forskare och andra för att lära sig mer. Reglab driver gemensamma utvecklingsprojekt och fördjupar de regionala analyserna. Uppföljning av mål Regionförbundet är medlem och har under året ansvarat för ett lärprojekt om regional fysisk planering och deltagit i andra projekt, bland annat de som handlat om smart specialisering och innovationsindex. Projekt Miljödrivna marknader Projektmål Skapa en plattform på miljöteknikens område i syfte att utveckla samverkan mellan små och medelstora företag med forskning och offentliga aktörer på området. Uppföljning av mål Projektet har startats och företag har bjudits in att delta. Samarbete med offentliga aktörer bland annat SIDA. Projekt Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) Projektmål Få till en samverkan mellan företag, akademi och samhälle inom området industriell teknik. I samarbetet ingår industriföretag i Mälardalen och Mälardalens högskola. Målet är att kunna planera, finansiera och koordinera utbildnings-, utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans. Uppföljning av mål Samarbetet har startat. Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun, Köpings kommun och företag i Eskilstuna och Köping ingår i samarbetet. Planer finns på att växla upp samarbetet med flera kommuner i regionen. 28

146 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - En aktiv kommunikation och medlemsdialog Projekt 2012 inom uppdraget en aktiv kommunikation och medlemskap Projekt Ledningskonferens 2012 Projektmål Målet med ledningskonferensen är att öka kunskapen om hur Sörmland påverkas av den globala ekonomin, att inspirera till nytänkande för Sörmland i Stockholm-Mälarregionen samt att utveckla relationerna mellan regionförbundet och dess medlemmar. Uppföljning av mål 2012 års ledningskonferens hade fokus på besöksnäringen och hölls i Åre. Utvärderingen visar att deltagarna i det stora hela var nöjda med konferensen. Projekt Morgonsoffan i Nyköping Projektmål Att öka kännedomen om samt marknadsföra Regionförbundet Sörmland i ett positivt sammanhang när det gäller näringslivsfrågor. Uppföljning av mål Åtta Morgonsoffor har genomförts under året där projektmålet i sig har uppfyllts vid varje enskilt tillfälle. Under året har deltagarrekord noterats med som mest 150 deltagare. Projekt Kriskommunikation Projektmål Att under året upprätta en plan för kommunikation med omvärlden vid en eventuell kris. Uppföljning av mål Någon sådan plan har inte upprättats under året. 29

147 ÅRSREDOVISNING 2012 Aktivitet 2012 inom uppdraget en aktiv kommunikation och medlemskap Aktivitet Kommunikationsplan 2012: Hemsidan, nyhetsbrevet, sociala medier genom i första hand Facebook och Twitter, informationsmaterial, marknadsföring, mediaprojekt, mediabevakning, event och nätverkande Aktivitetsmål uppdatera startsidan på hemsidan minst en gång i veckan publicera elva högkvalitativa nyhetsbrev vara aktiva på vår Facebooksida med målet att 100 personer ska gilla oss innan året är slut genomföra en utåtriktad insats gentemot medlemmarna för att öka kännedomen om regionförbundets verksamhet producera en informativ och annorlunda film om regionförbundets verksamhet marknadsföra regionförbundet i de sammanhang där det finns en tydlig koppling till verksamheten och där det känns relevant förbättra vår omvärldsbevakning genom att hitta en ny leverantör av nyheter som bevakar våra frågor arrangera en eller flera mötesplatser, vilket efterfrågats av våra medlemmar utveckla de två nätverk som redan finns för informatörer i länet genom att erbjuda träffar med kompetensutveckling och nätverksbyggande på programmet Uppföljning av mål De flesta aktivitetsmålen genomförts förutom den utåtriktade insatsen gentemot medlemmarna. Någon större allmänt hållen mötesplats har inte genomförts förutom vårt deltagande i Almedalen. Däremot har ett antal kvalificerade och välbesökta seminarier genomförts på olika teman under året, bland annat om kompetensutveckling, innovationer och gruvnäringen. Målet rörande sociala medier har inte uppnåtts. Under året har regionförbundets informationsfilm publicerats på YouTube. 30

148 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Internationell samverkan Projekt 2012 inom uppdraget internationell samverkan Projekt INTERREG IVC EU 2020 Going Local Projektmål Att involvera deltagande parter i genomförandet av EU Med temat Energi och hållbara transporter i fokus skapa erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande för både politiker och tjänstemän. Uppföljning av mål Målet är nått och projektet avslutades vid årsskiftet. Slutredovisningen skedde vid ett internationellt seminarium i oktober. Deltagande parter har presenterat en så kallad Local Actionplan som visar hur arbetet ska föras vidare. Den sörmländska planen har presenterats för och godkänts av regionstyrelsen. Aktiviteter 2012 inom uppdraget internationell samverkan Aktivitet Nätverk för EU-samordnare Aktivitetsmål Att fortsätta utveckla nätverket för länets EU-samordnare som, tack vare flera nya medlemmar, fått en verklig nystart. Uppföljning av mål Aktivitetsmålet är uppfyllt bland annat genom en genomförd studieresa till Strasbourg tillsammans med länets informatörer samt en gemensamt arrangerad EU-dag. Aktivitet Medlemsavgifter: Stockholmsregionens Europaförening (SEF), Assembly of European Region (AER) med flera Aktivitetsmål Att utveckla regionförbundets medlemskap i ovan nämnda organisationer. Uppföljning av mål Målet är uppnått, angivna medlemsavgifter har utbetalats. Uppföljning av tecknade avtal har gjorts och förbundet har under året varit representerat vid AER:s generalförsamling och dess sommarskola. Utvecklandet av medlemskapet i ovan nämnda organisationer fortsätter alltjämt genom att kontakterna med SEF har intensifierats och vårt engagemang i AER ökat i och med den planerade sommarskolan

149 ÅRSREDOVISNING 2012 Politisk styrning Regionstyrelsen, det politiska organet för regional utveckling i Sörmland, verkar för hållbar tillväxt och utveckling med inriktning på Stockholm- Mälarregionen. Nytänkande och långsiktighet, kopplat till mervärde för regionförbundets medlemmar, är bärande delar i arbetet. På regionstyrelsens möten ligger tyngdpunkten på information och dialog om strategisk regional utveckling medan de formella frågorna utgör en mindre del. Regionstyrelsen har 33 ledamöter och lika många ersättare. Av de 33 kommer 22 från de nio medlemskommunerna och 11 från landstinget. För beredning av ärenden finns ett arbetsutskott med fem ledamöter och fem ersättare. Under året genomförde arbetsutskottet sex möten och regionstyrelsen sex. 32

150 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Vidareutveckling av det regionala ledarskapet Projekt 2012 inom uppdraget vidareutveckling av det regionala ledarskapet Projekt Vart vill du leda Sörmland? - utvecklingsprogram i regionalt ledarskap 2012 Projektmål Det utvecklingsprogram som regionstyrelsen beslutade om i september 2011 ska genomföras under Programmets fyra seminarier ska beakta roll och ansvar för regionpolitiker, öka kunskapen om de regionala frågorna samt beakta regionstyrelsens former för det inre arbetet. Målgrupp: Regionstyrelsens ledamöter och ersättare, 66 personer. Uppföljning av mål Samtliga fyra seminarier har genomförts: Sörmland och omvärlden, Sörmland och den regionala konkurrensen, Sörmland och samverkan för stärkt konkurrenskraft samt Sörmland och det regionala ledarskapet. För dessa engagerades 13 externa medverkande. Teman enligt projektmålet har beaktats med undantag av former för regionstyrelsens inre arbete. Totalt har 39 procent av målgruppen deltagit och av dessa var 63 procent ledamöter och 37 procent ersättare. 33

151 ÅRSREDOVISNING 2012 Förbundskontoret Förbundsdirektör Uppdragsverksamhet Ledningsstöd Uppdragsledare Kommunikationsledare Adminstrativ chef Strateger Kommunikatörer Administratörer, strategiskt stöd till politisk ledning 34

152 ÅRSREDOVISNING 2012 Förbundskontoret är regionförbundets tjänstemannaorganisation och leds av förbundsdirektören. Kontoret består av en uppdragsorganisation för förbundets verksamhetsområden och kommunikation samt en enhet - ledningsstöd - som ansvarar för förbundskontorets administration, stöd till den politiska ledningen och utveckling av interna rutiner. Under 2011 tog förbundskontoret fram en gemensam värdegrund för kontorets personal som lyder Inom Regionförbundet Sörmland är värden som drivande, professionell och trovärdig ledande i vårt arbete och förhållningssätt. Under 2012 har arbete pågått med att implementera värdegrunden i kontorets arbetsformer och övergripande dokument. Bland annat har en lönepolicy arbetats fram under året för beslut Arbetet med kompetensutveckling kopplad till verksamhetsutveckling har fortsatt och merparten av personalen har genomgått en utbildning i Regional utveckling och strategiskt tillväxtarbete under året, i samarbete med Örebro Universitet. Övriga insatser som fortsatt under året är bland annat utveckling av diariehanteringen samt att införa omvärldsanalys som en del av styr- och uppföljningsprocessen. 35

153 ÅRSREDOVISNING 2012 Regionförbundets resultat Regionförbundets resultat för 2012 är -6,51 miljoner kronor, vilket är 7,43 miljoner kronor lägre än 2011 (cirka 0,92 miljoner kronor 2011). Om utfallet för -EU 2020 Going Local inkluderas, där regionförbundet som Lead Partner handhar budgeten och redovisningen för hela INTERREG-projektet, hamnar resultatet på -6,65 miljoner kronor. Det är regionförbundets huvudverksamhet som överskridit budgeten. Kostnaderna för förbundskontoret har varit lägre jämfört med föregående år och i jämförelse med budget. I delårsbokslutet per 31 augusti 2012 presenterades en prognos på ett resultat om -8,3 miljoner kronor vid årets slut. Att inte utfallet för helåret blir i den nivån beror främst på att kostnaderna för förbundskontoret och den politiska ledningen blev lägre än i prognosen. I budgetavstämningen nedan framgår avvikelser mot budget samt jämförelse med utfallet för 2011 för de olika områdena. 36

154 ÅRSREDOVISNING 2012 Budgetavstämning Budgetavstämning (i miljoner kronor) Utfall 2012 Budget 2012 Avvikelse budgetutfall Utfall 2011 EU 2020 EU Going 2020 Going Local Local 2012 EU 2020 EU Going 2020 Going Local Local 2011 Intäkter Medlemsavgifter 33,56 33,50 +0,06 32,0 Ersättning personal Länsstyrelsen Externa intäkter projekt huvudverksamhet 1,88 7,28 1,85 7,85 +0,03-0,57 1,86 7,08 2,0 2,03 Sidoverksamhet 3,91 4,00-0,09 4,17 Övrigt 0,62 1 0,10 +0,52 0,70 Summa 47,25 47,30-0,05 45,81 Projektfinansiering statliga regionala medel 1:1 Tillväxtverket 2 12,48 12, ,48 Summa 12,48 12, ,48 Summa intäkter 59,73 59,78-0,05 58,29 Kostnader Politisk styrning -1,85-2,10-0,25-1,96 Förbundskontoret Huvudverksamhet -13,86-46,11-15,20-37,93 3-1,34 +8,18-14,29-35,94-2,13-2,13-2,0-2,0 Sidoverksamhet -3,92-4,00-0,08-4,28 Övrigt 4-0,50-0,55-0,05-0,90 Summa kostnader -66,24-59,78 +6,46-57,37-0,13 0,03 RESULTAT -6,51 0,002 0,92-0,13-6,64 0,03 0,95 Resultat inklusive EU 2020 Going Local 5-6,64 0,95 1 Främst återbetalning av avtalsförsäkringar (FORA) samt ränteintäkter. 2 Särskild projektbudget. De statliga regionala medlen ingår inte i regionförbundets budgetomslutning. 3 Inkluderar budget för ej fastställda projekt i VP 2012 på 0,45 miljoner. 4 Bland annat medlemsavgift för Mälardalsrådet och kommunchefsträffar. 5 Inklusive utfall på kr 2012 för EU 2020 Going Local där regionförbundet som Lead Partner handhar budgeten och redovisningen för hela INTERREG-projektet. 37

155 ÅRSREDOVISNING 2012 Huvudverksamhetens ekonomi Förbundets totala nettokostnader för huvudverksamheten uppgick till 30,1 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1,2 miljoner kronor jämfört med föregående år. Finansieringen har skett främst med det statliga så kallade 1:1-anslaget som utbetalas via Tillväxtverket samt med regionförbundets egna budgeterade medel. Huvudverksamhetens nettokostnader var i regionförbundets budget fastställda till 17,55 miljoner kronor för hela året (25,4 miljoner kronor i kostnader och 7,85 miljoner kronor i externa intäkter). Till detta kom de statliga, regionala utvecklingsmedlen på 12,48 miljoner kronor som regionförbundet disponerar för projektverksamhet (1:1-anslaget). Dessa medel ingår inte i förbundets budgetomslutning utan är en särskild projektbudget där regionförbundet har beslutanderätt över anslaget samt administrerar och redovisar utfallet till Tillväxtverket. Medlen påverkar dock årsresultatet. Inrapportering av genomförda, förbrukade projektmedel har skett till Tillväxtverket och regionförbundet har fått del av hela det anvisade regionala, statliga utvecklingsanslaget. Ekonomisk sammanställning uppdrag inom huvudverksamhet Uppdrag Budget helår Utfall helår Avvikelse budgetutfall Nya Sörmlandsstrategin Hållbara transporter Effektiv infrastrukturplanering Ett näringsliv med goda förutsättningar En hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring Ett gynnsamt innovationsklimat Ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder En säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå Kommunikation och medlemsdialog Internationell samverkan TOTALT (nettokostnad) Inkluderar budget för ej fastställda projekt i VP 2012 på kronor. 38

156 ÅRSREDOVISNING 2012 Kommentar till utfallet och budgetavvikelse Den stora avvikelsen i årets bokslut är en följd av regionstyrelsens beslut att, utöver budgeterade kronor, överföra sex miljoner kronor till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Medlen är tänkta att utgöra en ekonomisk buffert i samband med uppbyggnaden av den nya myndigheten. Under året har en kraftsamling på kompetensområdet gjorts och där märks tydligt en större satsning av engångskaraktär för att stödja Mälardalens högskolas strävan att behålla examinationsrätter. Regionförbundets styrelse avsatte 2,5 miljoner kronor för detta vilket inte var budgeterat. Kostnaden för projektet YH Mälardalen (Yrkeshögskola) har överskridit budgeten med kronor då en personaländring under förra året medförde att regionförbundet inte kunde finansiera projektet med egen kompetens som den ursprungliga tanken var. Under året har styrelsen också tagit beslut om två nya utvecklingsprojekt med fokus på samverkan mellan näringsliv och forskning. Projekten är Miljödrivna marknader och MITC (Mälardalen Industrial Technology Center) med kostnader på respektive kronor vilka inte heller var budgeterade. Dessutom har regionförbundet tagit ett delat ansvar tillsammans med länsstyrelsen för administrationen av regeringens insatser i regionen för att främja kvinnors företagande. Det har medfört ytterligare kostnader på kronor utöver budget. Under året tog regionstyrelsen beslut om att ansöka om att få arrangera AER:s (Assembly of European Regions) sommarskola i Sörmland Sedan ansökan godkändes under våren har förberedelsearbetet påbörjats redan under året vilket medfört kostnader på cirka kronor som inte fanns budgeterade. Sörmland har under 2011 och 2012 varit ledande part för EU-projektet EU 2020 Going Local. Projektet slutfördes vid utgången av året men har under 2012 medfört ökade kostnader för regionförbundet med cirka kronor utöver budget. Skälet till detta är dels ökade personalkostnader då en medarbetare på kontoret slutade under året och måste ersättas med konsulthjälp, dels att det politiska engagemanget från Sörmlands sida i projektet inte varit bidragsberättigat fullt ut från EU. Att strukturfondsperioden lider mot sitt slut märks bland annat på att nästan inte några insatser behövts göras för att rigga projekt. Budgeterat belopp för detta har inte utnyttjats och budgeten har underskridits med kronor. Under uppdraget Kommunikation och medlemsdialog finns en avvikelse i budgetutfallet på kronor. Det har sin främsta förklaring i att upphandlingen av ett nytt publiceringsverktyg till hemsidan inte genomfördes under

157 ÅRSREDOVISNING 2012 Sidoverksamhetens ekonomi Politiska styrningens ekonomi FoU i Sörmland Regionförbundet är formell huvudman för FoU i Sörmland (tidigare benämnd FoU Äldre), men från och med 2008 bedrivs verksamheten av Eskilstuna kommun enligt ett avtal mellan parterna. De medlemsintäkter som fakturerats av regionförbundet har i sin helhet överförts till kommunen. Därmed har ett nollresultat för verksamheten uppnåtts. Samverkansstrateg för vård och omsorg i Sörmland Kostnaderna för den politiska styrningen avser sammanträdesarvoden till regionförbundets förtroendevalda samt fasta arvoden till styrelsens presidium och arbetsutskott. Kostnader för regionförbundets revisorer ingår också. För hela året är budgeterat en kostnad på 2,1 miljoner kronor för den politiska styrningen och utfallet är 1,85 miljon kronor. I budgeten ingår även det utvecklingsprogram i regionalt ledarskap som har beslutats av regionstyrelsen. Kommuner och landsting i Sörmland har enats om en avsiktsförklaring för stärkta regionala strukturer för kunskapsutveckling. Verksamheten ska bedrivas i projektform med Regionförbundet Sörmland som formell projektägare. Projektet leds av länsstyrgruppen för närvård. Länet har beviljats statliga medel via SKL till en gemensam tjänst som processledare/social handläggare. Delar av medlen som beviljats för 2012 har överförts till 2013 på grund av att projektet som skulle ha startat 2010 blev förskjutet till 2011 och denna förskjutning har även påverkat Samverkansprojekt med Leningradsregionen Regionförbundet Sörmland har varit huvudman för ett antal samverkansprojekt med Leningradsregionen. En avslutningskonferens genomfördes Regionförbundets kostnader för konferensen i form av projektledning har också belastat

158 ÅRSREDOVISNING 2012 Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning Kostnaden för förbundskontoret blev 13,86 miljoner kronor vilket är 1,34 miljoner kronor lägre än budget. I prognosen vid delårsbokslutet beräknades ett utfall på 14,47 miljoner kronor för helåret. Att utfallet blivit lägre än prognosen förklaras bland annat av att någon avsättning till pensionsstiftelsen inte har gjorts i år. Intäkterna blev högre i jämförelse med budget, på grund av en återbetalning från FORA avseende premier för avtalsförsäkringar samt högre ränteintäkter. Personal Den huvudsakliga kostnaden för förbundskontoret är personalkostnader. Personalkostnaderna för förbundskontoret var för 2012 budgeterade till 10,7 miljoner kronor och resultatet blev 9,9 miljoner kronor. Det förklaras främst av att vissa föräldraledigheter samt sjukskrivningar inte ersatts med vikarier. Personalkostnader har också finansierats inom ramen för vissa projekt som finansieras av EU-bidrag. Antalet tillsvidareanställda vid kontoret var i medeltal 15 personer under verksamhetsåret, varav tolv kvinnor och tre män. Regionförbundet har under året kompletterat sin fasta bemanning med tidsbegränsade anställningar för olika projekt. Sjukfrånvaron har varit 2,61 procent vilket är lägre jämfört med föregående år (3,66 procent, 2011). Regionförbundet är anslutet till företagshälsovården och subventionerar kostnaden för olika motionsaktiviteter. Statlig ersättning för personal Länsstyrelsen överförde under året statliga medel till regionförbundet på 1,88 miljoner kronor, vilket är beräknat utifrån kostnaden för tre handläggartjänster. Pensionsskuld Den av KPA framräknade pensionsskulden för regionförbundet uppgick vid 2012 års slut till cirka 6,63 miljoner kronor. Behållningen i SKL:s pensionsstiftelse, där regionförbundets pensionsreserv är placerad, har under året ökat med cirka kronor och uppgick vid årsslutet till 7,55 miljoner kronor. Då regionförbundet gör ett minusresultat har inte någon extra avsättning gjorts till pensionsstiftelsen i år. Administration och lokaler Förbundet har under året köpt konsulttjänster för löne- och ekonomiadministration samt för drift och underhåll av datasystem och datakommunikation. Även kontorstjänster i form av bland annat post- och kopieringsservice har köpts externt. Regionförbundet hyrde under året lokaler av Klövern Magasinet AB. 41

159 ÅRSREDOVISNING 2012 Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen 8 kap 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För Regionförbundet Sörmland gäller som finansiellt mål att i enlighet med kommunallagen ha en budget i balans och intäkterna ska därmed överstiga kostnaderna. Undantag från lagkravet får göras restriktivt om synnerliga skäl finns. Synnerliga skäl kan vara ett eget kapital med realiserbara tillgångar som överstiger vad som bedöms utgöra rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Eftersom regionförbundets egna kapital har en god nivå, fastställdes i verksamhetsplanen och budgeten för 2012 att delar av det egna kapitalet skulle kunna tas i anspråk för projekt och aktiviteter inom regionförbundets verksamhetsområden som inte gick att projektsätta eller definiera under framskrivandet av verksamhetsplanen. Så har också skett under året i och med tidigare beskrivna insatser inom huvudverksamheten utöver budget. Allmänna redovisningsprinciper Regionförbundet Sörmland tillämpar Kommunal Redovisningslag (KRL) och följer de förslag och rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis. Årsredovisningen Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för gjorda avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. Årsredovisningen är uppställd enligt KRL, men uppställningen på resultaträkningen är annorlunda eftersom verksamheten finansieras med medlemsavgifter och olika former av uppdragsintäkter. Den använda uppställningsformen bedöms ge en mer rättvisande bild av verksamhetens utfall. 42

160 ÅRSREDOVISNING 2012 Avskrivningar Som anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Datorer och inventarier - tre till fem år Finansiella anläggningstillgångar Aktier och räntebärande värdepappersinnehav tas upp till anskaffningsvärde eller till beräknat marknadsvärde om detta är lägre. Löner Löner redovisas enligt kontantmetoden. Semesterlöneskuld och skuld för okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. Avläsning sker i december varje år. Förändringen av skulden redovisas under verksamhetens kostnader och är fördelad per verksamhet. Pensionsförpliktelser KLR anger att det endast är nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 som ska redovisas som avsättning i balansräkningen (blandmodellen). Regionförbundets samtliga pensionsförpliktelser är intjänade efter Regionförbundet har avsatt medel i SKL:s pensionsstiftelse och tillgångarna där överstiger beräknad skuld i bokslutet 2012 Ansvarsförbindelser Leasingavgifter enligt befintliga kontrakt redovisas som åtagande och ska betalas inom ett till fem år. Alla leasingavtal betraktas som operationella, och redovisas under övriga ansvarsförbindelser. En tillläggsupplysning om leasingavtal och deras giltighetstid redovisas enligt rekommendationen från RKR. Sociala avgifter interndebiteras med procentuella omkostnadspålägg vid lönebokföringen. 43

161 ÅRSREDOVISNING 2012 Resultaträkning Resultaträkning (i tusen kronor) Not Resultat helår 2012 Resultat helår 2011 Rörelsens intäkter Nettointäkter Övriga rörelseintäkter Summa intäkter , ,03 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelsens resultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat av finansiella poster 226-2, ,0 Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balanskravsutredning -0,13 0,03 Redovisat resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster, med mera , ,95 Justerat resultat enligt balanskrav KRL

162 ÅRSREDOVISNING 2012 Balansräkning Balansräkning (i tusen kronor) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar , , Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Kortfristiga placeringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital - därav periodens resultat ,13-2, Avsättningar Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder ,13-6,64 0, , SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser, inklusive särskild löneskatt Tillgångar i pensionsstiftelse Leasingavtal, hyror mm Inga Inga

163 ÅRSREDOVISNING 2012 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (i tusen kronor) Resultat 2012 Resultat 2011 Likvida medel inkl kortfristiga placeringar vid årets början Periodens resultat Avskrivningar som belastar detta resultat Avsättning , , Övriga ej likviditetspåverkande poster Summa tillförda medel Förändring av rörelsekapital exklusive likvida medel Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Medel från den löpande verksamheten Nettoinvesteringar Investeringar i aktier och andelar Investeringar i övriga anläggningstillgångar Summa nettoinvesteringar , , FINANSIERING Ökning (-) eller minskning (+) av långfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av långfristiga skulder Summa finansiering ,13-6,64 0 0, ,95 Förändring av likvida medel Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar vid årets slut

164 ÅRSREDOVISNING 2012 Noter Noter (i tusen kronor) Helår 2012 Helår 2011 Not 1 Nettointäkter Medlemsavgifter 7 Medlemsavgifter FoU Regionala medel länsstyrelsen Uppdragsintäkter och regionala medel Summa nettointäkter , , Not 2 Övriga rörelseintäkter Konferensintäkter Övriga intäkter Summa övriga rörelseintäkter Not 3 Övriga externa kostnader Lokalkostnader Kontors- och förbrukningsmaterial Redovisning/revision Övriga konsulttjänster Konferenser och kurser Telefon och porto, kopiering mm Resekostnader Information Konsulter för projekt Bidrag, medfinansiering Föreningsavgifter Övriga kostnader Summa övriga externa kostnader ,13-0,13-6, , , , Medlem Avgift för 2012 helår (tkr) Medlem Avgift för 2012 helår (tkr) Landstinget Sörmland Eskilstuna kommun Nyköpings kommun Katrineholms kommun Strängnäs kommun Flens kommun Trosa kommun Oxelösunds kommun Gnesta kommun Vingåkers kommun

165 ÅRSREDOVISNING 2012 Noter (i tusen kronor) Helår 2012 Helår 2011 Not 4 Personalkostnader Löner och ersättningar till anställda Arvoden, uppdragstagare Bilersättningar, traktamenten Summa löner och ersättningar ,0-3222, Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa sociala avgifter, pensioner med mera Summa personalkostnader Medelantalet anställda, sjukfrånvaro med mera Antal tillsvidareanställda Män 3 3 Kvinnor Totalt , ,0 15 Sjukfrånvaro i % Ålder ,00% 2,75% -0,13 2,37% 0,03 1,01% 50- Totalt 2,63% 2,61% -6,64 7,30% 0,95 3,66% Män 0,97% 0,75% Kvinnor 3,08% 4,38% Totalt 2,61% 3,66% Varav sjukfrånvaro > 60 dagar av total sjukfrånvaro 8,02% 62,00% Not 5 Avskrivningar Inventarier, datorer och installationer Årets avskrivningar Summa

166 ÅRSREDOVISNING 2012 Noter (i tusen kronor) Helår 2012 Helår 2011 Not 6 Materiella anläggningstillgångar Ingående ackumulerat anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utrangeringar, försäljningar med mera Utgående ackumulerade anskaffningsvärden ,0-2252, Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Extra avskrivning 0-10 Utrangeringar, försäljningar med mera Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i Nyköping-Östgötalänken AB, organisationsnummer: , ägarandel 17,1 % Aktier Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, organisationsnummer: , ägarandel 8,5 % , ,0 498 Summa Not 8 Övriga fordringar Redovisad moms Övriga fordringar , ,03 87 Summa , ,95 Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Förutbetalda kostnader övrigt Upplupna intäkter EU-projekt Upplupna intäkter övrigt Preliminära ankomstregistrerade leverantörsfakturor 1 0 Summa Not 10 Likvida medel Bankmedel likvidkonton Bankmedel Escrow Bankmedel projekt Handkassa 1 Summa

167 ÅRSREDOVISNING 2012 Noter (i tusen kronor) Helår 2012 Helår 2011 Not 11 Kortfristiga placeringar Penningmarknadsfond Mega Not 12 Eget Kapital Ingående eget kapital ,0 2, Periodens resultat Utgående eget kapital Not 13 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter och pensioner Semesterlöneskuld och upplupna löner Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader övrigt Summa Not 14 Pensionsförpliktelser Avsatt till pensioner ,13-2, Löneskatt, 24,26 % Summa Pensionsreserv i SKL:s pensionsstiftelse, 31 december Avsättning i bokslut , , , ,95 Not 15 Leasingavtal med mera Regionförbundets samtliga leasingavtal är operationella

168 ÅRSREDOVISNING

169 Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post:

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr :47:41 KS Kommunstyrelseförvaltningen Susanna Shaibu Kommunstyrelsen Årsredovisning och ansvarsfrihet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1 Förbundsdirektionen och de enskilda ledamöterna beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret Årsredovisning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2012 godkänns. 2. Sammanfattning Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse för PWC har, på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna, granskat Kollektivtrafikmyndighetens årsredovisning och ansvarsutövande. Revisorerna har inte funnit anledning till anmärkning och tillstyrker att förbundets direktion och de enskilda ledamöterna beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Revisionsberättelse Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2012 Årsredovisning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2012 Charlotte Johansson Kommunchef Susanna Shaibu Kanslichef Beslut till: Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet OXL2621 v Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

182 Årsredovisning 2012 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping Tel.:

183 Innehåll 1. Omvärld 3 2. Trafiken i Sörmland 8 3. Trafikstödjande utrustning och aktiviteter under året Produkt- och intäktsutveckling Nöjdheten hos våra kunder och dem som inte reser med oss Miljöutvecklingen Verksamhetens måluppfyllelse Framtida utmaningar Finansiell Redovisning 25 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 2

184 Förvaltningsberättelse för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets verksamhet och måluppfyllelse avseende Omvärld När vi summerar 2012 kan vi för kollektivtrafiken se det som ett år där genomgripande förutsättningar lades på plats för att ta vid med att sändigt bli lite bättre i ett pågående kvalitetsarbete års verksamhet påverkades starkt av omvärldsfaktorer. Den mest avgörande var att vi började året med nya villkor i form av en ny lagstiftning om kollektivtrafik - en lag som varit känd sedan midsommar 2010 och som reglerar nya förutsättningar för ansvar och styrning av kollektivtrafik. I praktiken innebar denna organisering av regionala kollektivtrafikmyndigheter, framtagande av strategiskt inriktade trafikförsörjningsprogram samt att det efter anmälan till myndigheten står fritt för kommersiell kollektivtrafik. 1.1 Ny organisation och engagemang i egna företag Som följd av den nya lagstiftningen bildade länets nio kommuner och landstinget Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Myndighetens enda uppdrag är att vara kollektivtrafikmyndighet enligt lagstiftningen. Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen består av 14 ledamöter och 14 ersättare där respektive medlemskommun utser en ledamot och en ersättare och landstinget utser fem ledamöter och fem ersättare. Bland de ledamöter som landstinget valt ska landstinget utse en av dem att vara ordförande i direktionen. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger sedan början av året aktierna i bolaget Länstrafiken Sörmland AB. Under 2012 har ansvaret för utförande och uppföljning av kollektivtrafiken varit delegerad till Länstrafiken Sörmland AB enligt särskilt ägardirektiv. Under året har ett helt nytt engagemang initierats och aktier har köpts i Transitio, ett bolag som sysslar med tåg. Senare under året förbereddes avtal som innebär att myndigheten från och med 2013 blir ägare till MÄLAB (Mälardalstrafik AB). Parallellt med bildandet av myndigheten i Sörmland pågick en gemensam 3-länsutredning, initierad av ägarlandstingen i Sörmland. Västmanland och Örebro kring frågeställningen om Länstrafiken Mälardalen ABs framtida uppdrag med anledning av den nya lagstiftningen. I utredningen studerades tre alternativ. Valet föll på alternativ C vilket innebär att respektive myndighet svarar för strategiska frågor, utvecklingsfrågor samt upphandling och drift samtliga uppgifter och att verksamheten i Länstrafiken Mälardalen AB avvecklas. Beroende på verksamhet i de nya myndigheterna har personal erbjudits möjlighet till verksamhetsövergång. Avsikten är att sluta avtal om fortsatt samverkan kring tekniska system. Under 2012 har ett flertal beslut som förändrat kollektivtrafikens organisation tagis av medlemmarna och i förbundets direktion, som ett uttryck för ägarnas vilja, och det har inneburit en anpassning till den nya lagstiftningens förutsättningar. I september godkände myndighetens direktion principerna för utformning av myndighetens tjänstemannaorganisation. Samtidigt beslutades att myndigheten från 2013 ska organiseras som en sammanhållen organisation med ansvar för helheten driftfrågor, trafikupphandling och strategisk utveckling. Beslutet innebär även en omvandling av Länstrafiken Sörmland som från och med 2013 enbart är en förvaltande organisation och med en ny bolagsordning. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 3

185 Organisationsfrågorna har genom detta varit i fokus för myndighetens arbete under hela De huvudsakliga intentionerna i en överenskommelse från maj 2011 mellan landsting och kommuner om bildande av kommunalförbundet har kunnat genomföras. Ett mer väsentligt avsteg från överenskommelsen som gjorts är valet att forma kollektivtrafikmyndigheten som en sammanhållen organisation med helhetsansvar. Detta beslut kan tolkas som en logisk följd av beslutet om avveckling av bolaget Länstrafiken Mälardalen AB. Den nya organisationen är en funktionsindelad struktur som kompletteras av virtuella arbetsgrupper för att öka samverkan, samordning och lärande. 1.2 Direktionens arbete under året Direktionen för Kommunförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har sammanträtt vid åtta tillfällen under året. Vissa frågor har varit ständigt återkommande på direktionens möten, såsom arbetet med Trafikplan 2017, avveckling av Länstrafiken Mälardalen, myndighetens organisation och rapporter om ekonomiskt utfall i Länstrafiken Sörmland AB Väsentliga beslut därutöver under året 10 januari Konstituerande möte, godkännande om aktieöverlåtelseavtal, ägardiektiv till Länstrafiken Sörmland AB, budget 2013 med flerårsplan , produkter och priser. 24 februari Köp av aktier i Transitio AB 9 mars Inriktning på trafikförsörjningsprogrammet 18 april Beslut att sända förslag på trafikförsörjningsprogram på remiss, rambudget för 2013 och flerårsplan Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 4

186 31 maj Beslut om att avge ägardirektiv som innebär avveckling av Länstrafiken Mälardalen AB 20 september Godkännande av trafikförsörjningsprogram och godkännande av avsiktsförklaring avseende utveckling av regional tågtrafik och beslut om sammanhållen organisation 11 oktober Beslut om köp av aktier i Mälardalstrafik AB (MÄLAB) 6 december Köp av inkråm i Länstrafiken Sörmland AB, godkännande av planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten 1.3 Ny överenskommelse om fördelning av ansvar och kostnader I mars 2012 undertecknades en ny kostnads- och ansvarsfördelning för kollektivtrafiken mellan medlemmarna. I den nya fördelningen är det tydligt preciserat vilken part som har ansvaret för finansieringen av aktuell trafik. Kommunerna och landstinget har ett gemensamt ansvar för länets kollektivtrafik och ska tillsammans med kollektivtrafikmyndigheten agera för att utveckla kollektivtrafiken som ett sammanhållet och integrerat trafiksystem. Inom detta gemensamma åtagande ska landstinget ha ansvaret och inflytandet över länets regionala tågtrafik och stomlinjetrafik med buss medan kommunerna ska ha ansvaret och inflytandet över den lokala kollektivtrafiken. Överenskommelsen har behandlats i medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar och gäller från den 1 januari Förbundets direktion har under hösten 2012 beslutat om hur den praktiska samverkan ska arrangeras genom att godkänna Planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten. 1.4 Händelser av väsentlig betydelse Det är nog inte en underdrift att kalla 2012 för ett reformår för kollektivtrafiken och den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Året inleddes med att en ny lagstiftning trädde i kraft och kollektivtrafikmyndigheten fick sin legala grund. Samtidigt som den tidigare huvudmannalagen utgick och ansvaret för kollektivtrafiken flyttades från Länstrafikbolagen till myndigheterna. Direkt på året köpte myndigheten samtliga aktier i Länstrafiken Sörmland och strax därefter gick in som ägare med andelen 5 % i tågbolaget Transitio. Senare på året förbereddes även en överflyttning av aktieägarandelen i Mälardalstrafik AB och under 2013 är förväntan en överlåtelse av aktierna i Samtrafiken, Smartpak och Bussgods. I Sörmland var det länge öppet om hur organisering av kollektivtrafikfrågorna skulle ske. Långt in på året stod det formellt klart att verksamheten i Länstrafiken Mälardalen AB skulle avvecklas och samtliga arbetsuppgifter skulle utgå från just Sörmland. Ett samarbete kring tekniska system behölls mellan länen Sörmland, Västmanland och Örebro vilket främst medförde att funktioner ut mot kund säkerställdes men även ett undvikande av engångskostnader. Beslutet om en sammanhållen organisation som fattades den 20 september var avgörande för den fortsatta utvecklingen. Alternativet som fanns, att hålla ansvaret och strategiska frågor i myndigheten och mer driftrelaterat utförande via ägardirektiv till Länstrafiken Sörmland hade sannolikt inneburit inbäddade risker för ansvars- och informationskonflikter där tid hade fått gå till att klarlägga interna gränsdragningar. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 5

187 Att ägarna slöt en överenskommelse om ett nytt sätt att fördela ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland från och med 1 januari 2013 är en betydande förutsättning för kollektivtrafikmyndigheten. Den påverkar inte bara vår framtida fördelning av kostnader och intäkter för trafiken utan ger påbud om ett nytt strategiskt samverkande arbetssätt. På trafiksidan var de mest väsentliga händelserna under året att resandet ökade, den allmänna nöjdheten ökade och att satsningar genomfördes i trafiken. 1.5 Personalen Myndighetens tjänstemannaorganisation har byggts upp stegvis under 2012 med stöd av medel som överförts från Regionförbundet Sörmland. På så vis kunde en myndighetschef anställas tidigt på året och under hösten kompletterades bemanningen med tre strateger. Myndigheten får ordinarie bemanning först en bit in på Myndighetens verksamhet har trots en bitvis ansträngd situation kunnat fungera och utvecklas under året tack vare gemensamma ansträngningar från egen personal, länstrafikbolaget, medlemmarna och andra samverkanspartners. De anställdas könsfördelning under året var 50 %. Sjukfrånvaro totalt under året har varit 1 % varav kvinnor 0 %. 1.6 Samverkan som en egen strategi Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet grundas på lagstiftningens krav och medlemmarnas vision. Organisationen är skapad för att uppnå mål och intentioner i förbundsordningen med bilagor och medlemmarna har ett stort inflytande. Samverkan är en egen strategi och ett strategiskt samverkande arbetssätt råder i den nya modellen. Stora krav ställs på myndigheten, medlemmarna och vår ömsesidiga samverkan och aktivitet. Den mest omfattande samverkan 2012, där myndigheten var ansvarig och sammankallande, skedde vid framtagandet av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Här deltog representanter från medlemmarna, Regionförbundet, länsstyrelsen, MÄLAB med flera genom att ta fram och bearbeta en viktig kunskapsbas ända fram till beslutsdatumet den 20 september. Därefter fortsatte ett gediget arbete med att sprida programmet. En annan beredning med hög medlemsaktivitet var att ta fram den nya treåriga planeringsprocessen för trafik och ekonomi. Den bearbetades från våren och fram till beslut den 6 december. Myndigheten deltog aktivt under året i den storregionala samverkan mellan sex län i arbetet med Trafikplan 2017 om ett stomnät med tåg. Inom Sörmland samverkan myndigheten främst med beställaren och finansiären landstinget och även med länets kommuner kring frågorna i Trafikplan Kollektivtrafikmyndigheten är beroende av att det finns förutsättningar för att kunna trafikera. Därför finns myndigheten som samverkanspartner i infrastrukturfrågor i storregional samverkan genom processen En bättre Sits och i regional samverkan genom Regionförbundet Sörmland. Sjösättningen av den nya busstrafiken med omlagt linjenät den 9 december krävde hög aktivitet från såväl Kollektivtrafikmyndigheten/Länstrafiken som från respektive medlem. Det gällde inte minst i dialogen med skolor, medborgare och intresseorganisationer/ föreningar. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 6

188 Viktiga medhjälpare, samverkans- och påverkanpartners under året, som bidragit till att Kollektivtrafikmyndigheten och Länstrafikens uppdrag ska förverkligas och hålla kvalitet, har varit Medborgare Medlemmar inklusive dess organ och råd Regionförbundet Sörmland Trafikverket Länsstyrelsen MÄLAB Mälardalsrådet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Svensk Kollektivtrafik Samtrafiken Trafikanalys Prioriterade forum som myndigheten deltog i eller var sammankallade En bättre sits RKTM träffar RKTM- träffar Kollektivtrafikhandläggarnätverket Regionala transportgruppen En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Här representerades myndigheten under året av såväl politiska- som tjänstemannaföreträdare. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bjöd in till fyra chefsträffar under 2012 där myndigheten deltog vid tre. MÄLAB har under året initierat och bjudit in ägarkretsen för aktiviteter i Trafikplan 2017 där myndigheten har deltagit. Myndigheten har bjudit in till träffar med länets samtliga kollektivtrafikhandläggare samt deltagare från MÄLAB och Regionförbundet cirka var sjätte vecka. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor. Medlemmarnas representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Härutöver har myndigheten har under året även deltagit vid inbjudningar till bland annat länets planchefsnätverk, ekonomichefsträffar, kommunchefsträffar och informatörsnätverk. Vid inbjudningar från länets Länspensionärsråd och Länshandikappråd har vi deltagit för information och dialog om trafik- och tillgänglighetsutvecklingen. Inför och efter trafikstarten den 9 december har myndigheten/länstrafiken deltagit för information och dialog vid inbjudningar från enskilda medborgare, föreningar och organisationer och för utvecklingen av trafiken i Eskilstuna har trepartssamverkan som arbetssätt pågått under hela året. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 7

189 2. Trafiken i Sörmland 2.1 Tågtrafiken i Sörmland För resenärer som åker tåg inom Sörmland och över länsgräns är SJ den dominerande operatören. Länstrafiken Sörmland AB är avtalspart i fem tågtrafikavtal. MÄLAB (Mälardalstrafik AB) är förvaltare för de första fyra av dessa trafikavtal. Avtalet för Svealandsbanan reglerar all trafik på vardagar sträckan Eskilstuna Stockholm. Avtalet gäller till december 2016 och går inte förlänga därefter. För trafiken på Svealandsbanan är förutom Sörmland, även Stockholm och Västmanland medfinansiärer. Avtalet för Nyköpingsbanan är även Östergötland med och finansierar. Det gäller fram till december 2018 och det är enbart den tillköpta trafiken som är reglerad. Avtalet och trafiken för Sörmlandspilen är Sörmland ensam om att finansiera. Det är ett tillköp men hela trafiken är reglerad i avtalet som också det gäller till december Avtalet för UVEN finansieras av Sörmland, Västmanland och Östergötland. Här är hela utbudet mellan Sala och Norrköping reglerat i avtalet som gäller för ett år i taget. Samtliga avtal är uppsägningsbara varje år och uppsägningstiden varierar mellan 9-18 månader. Länstrafiken Sörmland har också ett tågtrafikavtal om den så kallade Gnestapendeln. För det är vår avtalspart SL Förändringar under året i tågtrafiken 2012 var det första året med nya trafikavtal på Nyköpingsbanan och Sörmlandspilen. I samband med trafikstarten i december 2011 utökades trafikutbudet på Nyköpingsbanan. Samtidigt genomfördes en bättre kundanpassning av trafikutbudet på Sörmlandspilen. Vid tidtabellsskiftet i december 2012 ersattes UVEN på sträckan Sala Uppsala av trafik med Upptåget. Samtidigt utökades trafiken (inom ramen för befintlig avtalsnivå) på de övriga delarna av UVEN till timmestrafik Sala Linköping Resandet med tåg i Sörmland I Sörmland görs en normal vardag ungefär påstigningar i den regionala tågtrafiken. Resandet i regionaltågstrafiken i Mälardalen har generellt ökat med cirka fyra procent under 2012 jämfört med I denna redovisning ingår även SJ:s regionala linje Linköping Stockholm Gävle (avser personkilometer, källa SJ). Inomlänsresandet med Länstrafikens periodkort (pendlarkort och skolkort) har ökat med cirka 25 procent. Orsaken är framför allt ökat resande med pendlarkort som en följd av sammanslagningen av produkterna pendlar- och pendlarpluskort. Detta har inneburit en prissänkning för resor med tåg inom länet Förberedelser för ny regionaltågstrafik i östra Sverige Trafikplan 2017 Inför det planerade öppnandet av Citybanan 2017 har samverkan mellan de fem ägarlänen till MÄLAB intensifierats i form av det gemensamma projektet Trafikplan I arbetet har även Östergötlands län deltagit. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 8

190 Viktiga milstolpar i årets arbete har varit att ta fram gemensamma underlag för de regionala trafikförsörjningsprogrammen liksom Trafikplan 2017, ett förslag till framtida storregionalt stomnät på järnväg och Transitios förstudie om fordon till regionala tågtrafiken. Godkännandet hos respektive myndighet och underskriften av Avsiktsförklaring avseende utvecklingen av den regionala tågtrafiken i östra Sverige samt överlämnandet av denna till infrastrukturministern var väsentliga steg i arbetet. Med stöd av avsiktsförklaringen har arbete med att ta fram ett förhandlingsunderlag påbörjats. Ambitionen med arbetet är att möjliggöra gemensamt genomförandebeslut under Busstrafiken i Sörmland Det regionala busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken består i sin tur av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik trafikeras mellan länets kommunhuvudorter och har generellt linjenummer från 700 och uppåt. De lokala linjerna trafikeras i huvudsak inom respektive kommun. Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Strängnäs och Katrineholms tätorter gjordes stadstrafiken i Strängnäs om till tre stomlinjer istället för som tidigare två plus en servicelinje. Tidigare har Eskilstunas och Nyköpings stadstrafik förändrats (2011 respektive 2010). Länsgränsöverskridande busstrafik finns mot samtliga angränsande län, varav Länstrafiken Sörmland ansvarar för trafik till och från Stockholm, Örebro och Östergötlands län. Mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i södra Stockholm ( Trosabussen ) har Länstrafiken Sörmland och Trosa kommun gemensamt upphandlat trafiken genom ett så kallat tjänstekoncessionsavtal. Det är en modernare avtalsform, som innebär att beställaren överlåter ett betydande ansvar på trafikföretaget att utveckla trafiken men också att trafikföretaget tar på sig en större affärsrisk. Under 2012 har flera förändringar i trafiken genomförts. I avtalsområde Strängnäs påbörjades ett nytt trafikavtal den 19 augusti med Bergkvarabuss som ny entreprenör. Även trafiken förändrades relativt omfattande i samband med detta. Såväl stadstrafikens som landsbygdstrafikens linjenät fick ny utformning med nya tidtabeller. Flera förändringar renderade mycket synpunkter både inför och efter trafikstart. Förändringen där alla turer mellan Eskilstuna och Strängnäs skulle köras motorvägen mellan Härad och Mälarsjukhuset innebar omfattande protester från boende, framför allt i Barvabygden. Resultatet blev en bra och konstruktiv dialog som resulterade i en ny kompletterande linje och en utbyggd vändplats vid Barva kyrka. Den senare kunde realiseras tack vare handgripligt stöd från bygden. Övrig landsbygdstrafik i länet förändrades med delvis nytt linjenät i och med den nya tidtabellen den 9 december Den största förändringen omfattar en ny uppdelning mellan lokal och regional landsbygdstrafik, där det ska vara tydligare att regional landsbygdstrafik förbinder kommunernas centralorter samt större mellanliggande orter. Denna trafik körs nu också den genaste vägen mellan huvudorterna. På sträckor som redan förbinds med tågtrafik finns nu regional busstrafik endast då det bedömts finnas en så stor efterfrågan att tågets utbud inte räcker till. Även i samband med denna förändring blev synpunkterna många och det nya linjenätet kommer succesivt att justeras och korrigeras under 2013 där så anses vara lämpligt. Nuvarande trafikbolag i busstrafiken är Nobina (avtalsområdet Nyköping/Trosa samt Katrineholm/ Vingåker/ Flen), Veolia (avtalsområde Eskilstuna) och Bergkvarabuss (avtalsområde Strängnäs). Avtalet med Bergkvarabuss startade den 19 augusti 2012 och gäller till 2018 (med option som längst till 2021). Avtalet med Nobina startade 2010 och gäller till 2016 (med option som längst till 2019). Avtalet med Veolia startade 2011 och gäller till 2019 (med option som längst till 2020). Utöver detta finns trafikavtal med ett flertal taxibolag för efterfrågestyrd och linjelagd trafik och kompletteringstrafik. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 9

191 2.2.1 Resandet med buss i Sörmland Busstrafiken har under året återigen ökat, ett svagt ökande med motsvarande en ökning på 1,9 procent eller fler resor jämfört med Under 2012 har knappt 9,6 miljoner resor gjorts i busstrafiken i Sörmland. Betalande resenärer ökade med 1,8 procent och nådde upp till 5,9 miljoner resor. Detta innebär att andelen elever som reser med skolkort är cirka 38 procent. Den positiva resandeutvecklingen kan i stort sett tillskrivas den nya busstrafiken i Eskilstuna. Stadstrafiken Nyköping kan notera en liten resandeökning, medan stadstrafiken i Katrineholm och Strängnäs båda fått minskat resande jämfört med I båda fallen går det att identifiera en positiv resandeutveckling under årets senare del. I landsbygdstrafiken fortsätter den negativa trenden, medan resandet med Trosabussen fortsätter att stadigt öka Resandet i landsbygdstrafiken I landsbygdstrafiken har resandet minskat med 2,4 procent ( resor) till knappt 3,7 miljoner resor. En stor del av resandeminskningen förklaras av färre resor med skolkort, men även allmänhetens resande har minskat med 1,5 procent. Sett till per kommun är resandeminskningen i landsbygdstrafiken störst i Trosa kommun, där resandet minskat med nästan 15 procent. En stark bidragande orsak är minskat resande till/från Södertälje på linje 702 och 802, där sammanslagningen av pendlar- och pendlarpluskort inneburit prishöjning och försämrad konkurrenskraft för busstrafiken. Vingåker, Gnesta och Nyköping är andra kommuner där resandet i landsbygdstrafiken har minskat markant (mellan 5 och 10 procent). I Eskilstuna kommun kan man däremot se en mycket positiv resandeutveckling för landsbygdstrafiken, som har ökat med drygt 15 procent. En del av denna ökning beror sannolikt på att några landsbygdslinjer nu även fyller en viktig funktion inom stadstrafikens område Resandet i Eskilstuna stad I Eskilstuna stadstrafik har resandet ökat med nästan resor, vilket motsvarar en resandeökning på 5,6 procent jämfört med Av ökningen kan resor hänföras till elevkort, vilket innebär att allmänhetens resande har ökat med 4,9 procent eller knappt resor. Totalt sett har cirka 4,6 miljoner resor företagits i Eskilstunas nya busstrafik under året. Betalande resenärer står för knappt 60 procent av dessa resor. Flest resor görs på linje 1 och 2, som tillsammans har nästan 1,5 miljoner påstigande Resandet i Katrineholm stad Under året har resor företagits i Katrineholms stadstrafik, varav betalande resenärer står för av dessa resor. Resandet fortsätter att minska såväl bland skolelever som betalande resenärer, totalt med 5,6 procent. Allmänhetens resande har minskat med 7,4 procent under perioden. Under årets sista fyra månader har dock resandet återhämtat sig och framför allt har antalet påstigande på linje 1 ökat. Resandet på linjerna 2, 3 och 4 är fortsatt svagt och en översyn kommer göras under 2013 för hur denna trafik ska utformas i framtiden Resandet i Nyköping stad I Nyköpings stadstrafik har resor gjorts i busstrafiken under 2012, en ökning med 5,6 procent jämfört med Av resorna har resor företagits av betalande resenärer, en ökning mot föregående år med nästan resor eller 5,9 procent. Den positiva tendensen sedan det nya linjenätet med kvartstrafik infördes 2010 kvarstår således. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 10

192 Resandet i Strängnäs stad Resandet i Strängnäs stadstrafik har 2012 fortsatt att minska och uppgick till resor. Totalt under året har resandet minskat med drygt resor, vilket motsvarar 3,5 procent. Minskningen av betalande resenärer är 7,3 procent. Under årets fyra sista månader kan dock en tydlig uppgång noteras, vilket sannolikt hänger ihop med förändringen av stadstrafiken i augusti 2012 då utbudet utökades något Övrig trafik Förutom den linjelagda busstrafiken trafikeras ett antal sträckor av taxi. Denna trafik körs i huvudsak efter tidtabell men en del av trafiken är anropsstyrd. Statistik finns enbart tillgänglig för den del av trafiken som kräver förbokning, och där det gjordes drygt resor. Antal påstigande i den upphandlade busstrafiken (exklusive Trosabussen). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 11

193 3. Trafikstödjande utrustning och aktiviteter under året 3.1 Citybaneavtalet Länstrafiken Sörmland AB är tillsammans med motsvarigheter i Uppsala-, Västmanlands- och Örebro län samt Norrköpings och Linköpings kommuner part i Avtal om medfinansiering av Citybanan mm gentemot staten. Avtalet innebär att länets del av medfinansieringen sker genom Länstrafiken. Avtalet löper till 2017 med en första utbetalning under Betalningsflöden påbörjades 2012 från medlemmarna och via myndigheten för att fullgöra planen. 3.2 Depåerna Länstrafiken Sörmland AB äger sju depåer i Sörmland. Under året har nya ramavtal tecknats för fastighets- och bussteknikrelaterade arbeten. Under 2012 har samtliga depåer fått en översyn av all ventilationsutrustning och bussvärmeramper, vilka därefter även har servats och reparerats. Det årliga besiktningsprogrammet enligt olika myndighetskrav har genomförts och administrerats och fastighetsbesiktningar har genomförts på samtliga depåer. I övrigt har underhålls- och servicearbeten utförts i mycket varierande omfattning vid de flesta depåer inom länet under Eskilstunadepån har under året kompletterats med en ny RME-tank med tillhörande system för tankning, värmeramperna för bussar har byggts ut och om samt kompletterats med fler platser för långsamtankning för gas. I kontorsdelen har samtliga radiatorer bytts ut och en uppfräschning av ytskikten påbörjats. I Strängnäs har avflyttningsbesiktning gjorts i samband med att Keolis flyttade ut och Bergkvara buss flyttat in. Depån har anpassats och kompletterats med en ny RME-tank med tillhörande system för tankning, mediabryggan har höjts, tvättanläggningen har renoverats och ett nytt skärmtak har byggts över tankstationen. På samtliga rampplatser har tillförts nya rampskåp för värme till bussarna, en bromsprovare, bussriktare samt en Adblu-tank. Depån i Trosa har inte underhållits med anledning av planerad depåflytt till Vagnhärad. I Nyköping har en renovering av busstvättanläggningen genomförts och lunchrummet i verkstaden samt omklädningsrummet har rustats upp. På depån i Flen och i Katrineholm pågår en utredning om hur man ska kunna energieffektivisera värmepump/ gasanläggningen. I Katrineholm har även stora reparationer av reningsverket gjorts och depån i Vingåker har fått nya mattor och ommålning i personaldelen. 3.3 De tekniska systemen Mycket händer för närvarande inom teknikområdet och kollektivtrafiken är inget undantag. I Sörmland initierades 2012 ett arbete kring nytt betalsystem för busstrafiken där en förstudie genomfördes och ett antal systemleverantörer intervjuades. Någon upphandling kunde dock inte påbörjas under Vårt nuvarande betalsystem från Vix/ERG är till åren kommet, och har fallit från säker funktionsduglighet. Det gäller intäktssäkring men även upplevelsen från kund i fråga om enkelhet att resa. Vårt nuvarande system kräver visering till skillnad från de kontaktlösa systemen som utvecklats på senare tid. Realtidssystem finns i Eskilstunas busstrafik, sedan den utökades för ett drygt år sedan finns inte utrustning ombord i samtliga bussar. Realtidssystem är en förutsättning för mobila applikationer med störningsinformation. Vår kommunikationsradio som används för förares säkerhet, upprop vid samtrafik och förseningar är utgången från marknaden. Detta gör att ingen funktion utvecklas och reservdelar har slutat att tillverkas. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 12

194 Länstrafikens app till smarta mobiltelefoner (Smartphones) som lanserades sent 2011 har utvecklats vidare under Bland annat adderades möjlighet att följa busstrafiken i realtid på hållplatsnivå för busstrafiken i Eskilstuna. Genom att utnyttja positioneringen som finns i utrustningen Internet ombord på bussarna som trafikerar linje 701 och 801 mellan Eskilstuna och Nyköping skapades en demoapp från leverantören Oxify. Genom denna app kan man via karta följa exakt var bussen befinner sig samt när i tid den kommer till nästkommande hållplats. Det elektroniska systemet för visning av busstider vid större hållplatser och stationer (Linaria) utökades till Strängnäs Station, där ny monitor i väntsalen sattes upp samt en större elektronisk tavla ute på plattform som informerar om de nästkommande avgångarna. I denna enhet finns även möjlighet att få tiderna upplästa via en talsyntesröst genom en knapptryckning på skärmens nederkant. Knappen är även uppmärkt med blindskrift. Samma utrustning sattes även upp vid Busstationen i Vagnhärad. Läggesta station kompletterades med en monitor inne i bussväntsalen. Genom borttagandet av de tryckta tidtabellerna i december 2012 utvecklades tjänsten Print4Web som automatiskt tillverkar (och på sikt) publicerar dessa direkt på Länstrafikens webbplats. 3.4 Information och kommunikation Informations- och kommunikationsarbetet under 2012 har genomförts i Länstrafiken Sörmland AB. Det har framför allt handlat om att utbyta kunskap och föra dialog med kunder, potentiella kunder, beslutsfattare och samarbetspartners. Det gäller även att få fler att resa med kollektivtrafiken genom att kommunicera dess fördelar, påverka attityder och stärka dess status. Marknadsarbetet under 2012 har varit koncentrerat på att ge information om de planerade trafikförändringarna, öka kunskap om hur man reser, testresenärsprojekt i Eskilstuna samt att lyfta fram resandeökningen i Nyköping och Sommarlovskortet. Vi har arbetat med att befästa en väg in/en väg ut för att förenkla för kunden att alltid få ett svar. Därmed kan vi undvika att kunden känner sig tvingad att söka mer information hos annan part. Den 15 september 2011 etablerades ett Kundcenter i Eskilstuna. Under 2012 har försäljning, information, marknadsföring och aktiviteter skett i, på och kring Kundcentret. Personalen har bland annat delat ut information om Rabattkort Seniorer och trafikförändringar, bjudit på kaffe på stan samt informerat inför trafikstarten den 11 december Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 13

195 4. Produkt- och intäktsutveckling 4.1 Produktanvändning och försäljningskanaler Resor med skolkort är mest förekommande (38 % av alla påstigningar, därefter följer de olika periodkorten pendlarkort, stadskort etc.) med 28 %. Rabattkort står för 12 % av påstigningarna medan ombordköp med betalkort står för 9 %. Försäljning via ombud följt av ombord på bussarna står för den största delen av den totala försäljningen. Analysen av produkterna och resandet med dem visar att andelen inköp via SMS/App och särskilt e-handel är låga. Det finns behov att strategiskt arbeta med successiv överflyttning från ombordförsäljning till andra kanaler då punktligheten riskeras med en hög grad av ombordförsäljning. E-handeln kan dock utvecklas först i samband med att nytt betalsystem är etablerat. Andel av försäljningen i respektive kanal 2012 Intäktsutvecklingen för busstrafiken i Sörmland är positiv, dock negativ i förhållande till de trafiksatsningar som genomförts och i förhållande till de egna budgetmålen. Totalt sett har intäkterna i busstrafiken ökat med 5,8 procent till 157 miljoner kronor under Intäkterna från landsbygdstrafiken står för en ökning med 5 procent, detta trots ett minskat resande. I den stadstrafik där satsningar har gjorts, Eskilstuna i december 2011 och Nyköping i augusti 2010, har intäkterna ökat med 8,3 respektive 11,1 procent. I den stadstrafik, där resandet har minskat under 2012, Katrineholm och Strängnäs, har även intäkterna minskat. Intäkterna för Katrineholmstrafiken minskade med 1,5 procent, medan Strängnästrafikens intäkter minskade med 5 procent. Effekterna av Strängnäs nya trafik per augusti 2012 är för tidigt att utläsa än. 4.2 Förändrade villkor för våra månadskort För att förenkla för kund och skapa ett trafikslagsoberoende resande slogs vid 2012 års början produkterna pendlarplus och pendlarkort samman till en produkt under namnet pendlarkortet. Det är som tidigare ett månadskort som är knuten till en på förhand definierad sträcka och där priset beror på avståndet. År 2012 lanserades också Sörmlandskortet som gäller för trafikslagsoberoende resande i hela länet. Förändringen har inneburit ökad försäljning av dessa produkter i länet som helhet men har i vissa relationer minskat. Detta gäller i resrelationer där det tidigare pendlarpluskortets funktioner (tågtrafik och stadstrafik) inte kan nyttjas, exempelvis sträckan Trosa Södertälje (linje 702/802) där resandet minskat markant under Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 14

196 Sörmlandskortet har sålts i totalt: Sålda Intäkter 2010 perioder Produkt Pendlarkort/Sörmlandskort, antal sålda perioder och intäkter per år I stadstrafikområdena finns produkten stadskort som månadskort. I Eskilstuna sänktes under 2012 priset på stadskortet från 625 till 525 kr vilket motsvarar samma pris som i övriga stadstrafikområden i Sörmland. Effekten har blivit att antalet sålda perioder har ökat med nästan 50 % samtidigt som intäkterna ökat med nästan 1,5 miljoner kr (12 %). Eskilstuna Katrineholm Nyköping Strängnäs Totalt kommun kommun kommun 2 kommun Produkt stadskort (antal sålda perioder) per stadstrafikområde Övriga produkter Även i år har ungdomar i åldern år erbjudits att köpa Sommarlovskortet som gäller på bussresor i Sörmland, Örebro och Västmanland. Total såldes sommarlovskort, en ökning med två procent (40 kort) mot 2011, men med över 50 procent sedan Försäljningen av Shoppingkortet 2012 var kort en ökning med 77 procent jämfört med 2011 (3 287 st). Ökningen kan förklaras med att shoppingbiljetten togs bort i augusti I Gnesta kommun finns taxesamverkan med SL vars månadskort även gäller för resa inom kommunen. Drygt påstigningar gjordes med SL-biljett under 2012 vilket är minskning med eller drygt 7 % jämfört med Resor med tåg För resor i tågtrafik över länsgräns hanteras biljettförsäljningen av SJ via samverkansbolaget TiM (Trafik i Mälardalen). Där finns olika typer av produkter beroende på var och hur ofta man reser. Det finns också kombinationsbiljetter där det går att köpa till giltighet för resor med den övriga trafiken inom respektive län. För resor inom länet gäller även Länstrafikens pendlarkort- och Sörmlandskort. 1 Varav Sörmlandskortet står för knappt sålda kort 2 Kort sålda vid Länstrafikens kontor registreras på Nyköpings kommun. Detta innebär att ett mindre antal kort kan ha sålts i Nyköping men nyttjats i annan stadstrafik. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 15

197 5. Nöjdheten hos våra kunder och dem som inte reser med oss Kollektivbarometern analyserar en rad frågor kring kvalitet och service. Även i 2012 genomfördes undersökningen av Ipsos på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik och baseras på totalt intervjuer med både resenärer och allmänheten för riket under För Länstrafiken Sörmland har intervjuer genomförts. För att betecknas som nöjd har respondenten svarat 4 eller 5 på en femgradig skala. Undersökningen visar att 72 procent av de under 2012 intervjuade som är Länstrafiken Sörmlands resenärer kan rekommendera vänner och bekanta att åka med Länstrafiken. Den sammanfattande nöjdheten bland resenärer ligger på 62 procent, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med förra året och den sammanfattande nöjdheten bland de som inte reser med oss har ökat från ett lågt värde till ett fortfarande lågt värde, från 40 % till 45 %. Länstrafiken Sörmlands regelbundna resenärer ger betyget 4 eller 5 om bland annat information om avgångstider, där 78 procent är nöjda, 70 procent tycker att det är lätt att köpa biljetter och kort och 73 procent tycker att det är tryggt åka med kollektivtrafiken. Sämst betyg får Länstrafiken Sörmland på störningsinformationen, där inte mer än 18 procent är nöjda och endast 26 procent tycker att Länstrafiken Sörmland är lyhörda för synpunkter från resenärerna. 79 procent uppger sig vara nöjda med sin senaste resa, vilket är samma värde som Sammanfattad nöjdhet (betyg 4 och 5). Länstrafiken Sörmland jämförs med hela riket. Källa: Kollektivtrafikbarometern 6. Miljöutvecklingen Det nya trafikavtalet för trafikområde Eskilstuna, som startade i mitten av december 2011, har lett till minskade emissioner för busstrafiken i länet jämfört med tidigare år. Mängden energi som förbrukats för fordonsflottan i Sörmland är något ökande och ligger på 4,1 kwh per fordonskilometer för år Den genomsnittliga drivmedelsförbrukningen har minskat för diesel (3,5 liter/mil) men ökat för fordonsgasen (7,6 Nkbm/mil). Antal fordonskilometer som utförts under 2012 uppgår till 16,6 miljoner km. Detta är km mer än för 2011 (cirka 6 procent). Andelen fordonskilometer med förnybart bränsle uppgår till 27 procent, vilket är en kraftig ökning från 12 procent 2011 på grund av att trafiken från depå Eskilstuna utförts med fossilfria bränslen. Svensk Kollektivtrafiks målnivå baskrav är uppfylld för utsläpp av partiklar (P), 0,02 gram/kwh. För kväveoxid (NOx) saknas 0,1 gram/kwh för att målet ska vara uppfyllt. Emissionen kolväten (HC) har ökat och är en direkt följd av ökad användning av fordonsgas. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 16

198 7. Verksamhetens måluppfyllelse Sedan september 2012 har Sörmlands län ett antaget Regionalt Trafikförsörjningsprogram. I programmet finns fem funktionsmål som ska styra den framtida utvecklingen, tillgänglighet, attraktivitet, miljö, effektivitet och regional utveckling. Till varje funktionsmål finns en beskrivning om hur målen ska följas upp och indikatorer för måluppfyllelse. Kollektivtrafikmyndigheten avser följa upp dessa målområden fortsättningsvis och har inte alla metoder för uppföljning på plats ännu. Det betyder att vissa områden redovisas 2012 utan närmare uppgift. 7.1 Funktionsmålet Tillgänglighet Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet Så här har vi arbetat under 2012 Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler En hållplatsinventering av samtliga busshållplatser i Sörmland genomförs för närvarande och beräknas klar under år Inventeringen kommer ge ett underlag för det fortsatta arbetet. Trafikverket har på myndighetens initiativ genomfört en förstudie kring nya hållplatser i länet. Vi ingår också i projekt kring Strängnäs och Nyköpings framtida resecentrum. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Vi följer kontinuerligt bebyggelseplaneringen i länet, bland annat genom att samarbeta med Regionförbundet, men även genom att besvara kommunernas detaljplaner och Trafikverkets järnvägsplaner. Det ger en bra möjlighet att kunna påpeka eventuella brister i tillgänglighet. Vi har under 2012 märkt en ökad medvetenhet från kommunerna kring kollektivtrafikens betydelse i översiktsplaneringen. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik När kollektivtrafiken blir mer tillgänglig minskar behovet av särskild kollektivtrafik. Vi har tillsammans med landstinget initierat arbete kring tillgänglighet till länets sjukhus med kollektivtrafiken. Den regionala bilden är ett uppdrag där bland annat förslag till ökad samordning mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken hanteras. Utvecklad information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Tekniska hjälpmedel och ny teknik är bra och kan hjälpa många men kan inte helt ersätta den hjälp en levande människa kan ge. Under 2012 togs den tryckta tidtabellsboken bort och resenärer kan ringa och beställa hem tidtabeller som skrivs ut och skickas hem via post för de som önskar. Beslutet har ändock skapat visst missnöje, och särskilt bland de äldre. Bemötande är en viktig punkt när vi följer upp verksamheten tillsammans med våra trafikentreprenörer, men även när vi möter kunden i telefon, i e-post eller vid personliga besök. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 17

199 7.1.2 Uppföljning av målet om tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund Av de under året telefonintervjuade gav följande andel i procent betyget 4 eller 5 på en femgradig skala Sammanfattad nöjdhet bland kunder = 62 % Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet = 45 % Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel bussar med låggolv = 89 % (207 av 233 bussar), Andel bussar med ramp/lift = 100 % (233 av 233 bussar) Andel bussar med audiovisuellt utrop = 19 % (45 av 233 bussar) Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser är större i städerna än på landsbygden. I Eskilstuna är cirka 70 procent av de totalt 200 hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna. 7.2 Funktionsmålet Attraktivitet Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat Så här har vi arbetat under 2012 Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter I landsbygdstrafiken genomfördes i augusti (norra länsdelen) och december (övriga länet) omfattande förändringar. Flera linjer rätades ut och utbudet utökades i starka stråk, såväl mellan kommunhuvudorter som mellan tätorter inom kommuner. Några linjer, där resandet varit lågt har lagts ner och antingen ersatts med särskild skolskjuts eller i vissa fall anropsstyrd eller linjelagd trafik med taxi. Även om resandet varit begränsat är det ändå åtgärder som i stor grad påverkar de som ändå nyttjat trafiken. Många människor har valt boende eller skola utifrån att kommunikationerna är goda och att det går att resa med kollektivtrafik. Tyvärr är det omöjligt att förändra kollektivtrafiken utan att påverka befintliga resandemönster och försämra för vissa resenärer. Det är då viktigt att hitta en balans mellan att våga förändra för att hitta nya resenärer och vårda befintliga resenärer och resmönster. Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet De kampanjer som har genomförts under året har tydligt riktats mot att locka nya resenärer, ge information och öka kunskapen om att resa kollektivt. I Eskilstuna har ett projekt med testresenärer genomförts och kampanjer har gjorts för att särskilt lyfta fram rabattkort och shoppingkort, produkter som särskilt bedöms kunna locka nya resenärer. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Under året har ett nytt avtal påbörjats, i Strängnäs trafikområde, med Bergkvarabuss som entreprenör. I avtalet ingår incitament som ger trafikbolaget en fast ersättning per resenär. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 18

200 7.2.2 Uppföljning av målet om attraktivitet Nöjdhet allmänhet och kund Samma som redovisning under tillgänglighet Antal påstigande (exklusive skolkort) Under perioden har knappt 9,6 miljoner påstigningar registrerats i busstrafiken i Sörmland. Detta motsvarar en ökning om 1,9 % eller fler påstigningar jämfört med Ökningen av antalet påstigande, exklusive skolkort är1,8 % och nådde upp till påstigande. Restidskvot i större pendlingsrelationer Punktlighet Regionaltågens punktlighet har i snitt för alla linjer stabiliserats till cirka procent, mätt för tåg i rätt tid inklusive fem minuters försening till slutstation. Det är något bättre än 2011, med undantag av december 2012 som på grund av vintern sjönk till knappt 80 procent (källa SJ). Punktligheten i busstrafiken finns ännu inte metoder för att mäta. Detta kan ske vid införande av realtidsutrustning ombord på bussarna. Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Marknadsandel för kollektivtrafik i Sörmland ligger mellan %, av den i starka stråk mellan %. 7.3 Funktionsmål Miljö Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 19