Vägledning om mutor. Inledning

Transkript

1 (7) Vägledning om mutor Inledning Denna vägledning är en sammanställning av de rättsliga förutsättningar som gäller när en anställd vid Linköpings universitet (LiU) erbjuds eller erbjuder gåvor, måltider eller andra förmåner utifrån regelverket om tagande och givande av muta. Då LiU är en förvaltningsmyndighet som arbetar på medborgarnas uppdrag måste LiU-anställda följa bestämmelser som syftar till att garantera att handläggning och beslutsfattande präglas av saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen). Det innebär att LiU-anställda aldrig får agera så att förtroendet för LiU:s saklighet eller opartiskhet kan rubbas. Ingen anställd ska ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Det övergripande syftet med vägledningen är att förhindra mutor vid Linköpings universitet. Ett annat syfte är att visa hur man kan resonera och agera om man ställs inför olika frågor om mutor. I vägledningen beskrivs regelverket och ges exempel på förmåner som normalt bör vara tillåtna och förmåner som aldrig är tillåtna. Vägledningen är framtagen i enlighet med rektors beslut den 13 juni 2016, protokoll (dnr LiU ) och har utarbetats inom juristenheten. 1 Linköping den 24 maj Vid framtagande av denna vägledning har följande publikationer legat till grund: Om mutor och jäv en vägledning för offentligt anställda (Finansdepartementet och SKL, 2009), Riktlinjer mot mutor (Uppsala universitet, UFV 2014/937), Riktlinjer för att förhindra mutor vid Stockholms universitet (SU ).

2 2(7) Innehåll 1 Mutbrott Mutor eller representation? Den enskildes ansvar Anställda som är särskilt utsatta Tillbörliga och otillbörliga förmåner Extra höga krav på offentliganställda Frågor man bör ställa sig om man erbjuds en förmån Exempel på förmåner som normalt bör vara tillåtna Exempel på förmåner som aldrig är tillåtna Gåvor från studenter och företag Representationsgåvor Anmälan om misstänkt mutbrott Mutbrott Lagregler om mutbrott finns i brottsbalken. Brotten rubriceras som tagande av muta eller givande av muta (10 kap. 5 a c BrB). Brottet tagande av muta (tidigare benämnt mutbrott) innebär att en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller annans räkning tar emot en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget. Att begära eller godta ett löfte om en otillbörlig förmån är också ett mutbrott. Det kan även anses vara ett brott om arbetstagaren eller uppdragstagaren har begått gärningen innan han eller hon fick anställningen/uppdraget eller efter anställningens/uppdragets upphörande. Brottet givande av muta (tidigare benämnt bestickning) innebär att någon lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån till en arbetstagare eller uppdragstagare för utövningen av anställningen eller uppdraget. Observera att det är ett brott oavsett om förmånen accepteras av mottagaren eller inte. En förmån anses vara otillbörlig om den är ägnad att påverka mottagaren eller tilltron till ett agerande. Det krävs alltså inte någon faktisk påverkan utan det räcker med att det finns en risk för påverkan.

3 3(7) 2 Mutor eller representation? Denna vägledning om mutor överlappar delvis tillämpningsområdet för LiU:s riktlinjer för representation, gåvor samt förmånsbeskattning (dnr LiU ). I tabellen nedan framgår när respektive styrdokument blir tillämpligt. Som framgår gäller denna vägledning i de fall en anställd erbjuds förmåner från en extern part. Den kan också bli aktuell om LiU eller en LiU-anställd erbjuder förmåner till en extern part. I det sistnämnda fallet finns en gränsdragningsproblematik mellan vad som är en tillåten representationsgåva och vad som inte är det. Om det däremot är fråga om en helt intern situation att LiU bekostar en förmån till en LiU-anställd är det enbart LiU:s riktlinjer för representation, gåvor samt förmånsbeskattning som blir tillämpliga. Situation Extern part erbjuder förmån till LiUanställd LiU-anställd erbjuder förmån till extern part LiU bekostar förmån till LiU-anställd Styrdokument Vägledning om mutor Riktlinjer för representation, gåvor samt förmånsbeskattning och Beloppsgränser för representation och gåvor (dnr LiU ) samt Vägledning om mutor, avsnitt 5.6 Riktlinjer för representation, gåvor samt förmånsbeskattning (dnr LiU ) 3 Den enskildes ansvar Det är den som erbjuds gåvan eller förmånen som är ytterst ansvarig för att bedöma om den kan tas emot eller inte. Vid osäkerhet bör frågan diskuteras med närmaste chef eller upphandlingschefen. Det finns dock ingen inom universitetet som med befriande verkan kan tillåta en anställd att acceptera en förmån som objektivt sett utgör en muta. Straffansvaret ligger alltid hos den som har tagit emot förmånen. 4 Anställda som är särskilt utsatta Vissa kategorier av anställda är särskilt utsatta för erbjudanden om mutor och på dem ställs särskilt höga krav på oberoende. För dessa grupper kan även symboliska gåvor utgöra mutor. De kategorier av anställda som är särskilt utsatta är främst:

4 4(7) anställda som har arbetsuppgifter som innefattar myndighetsutövning (antagning och examination), forskare som kan hamna i beroendeställning i förhållande till en finansiär, studenter (som kan tänkas ge bort eget resultat till sin examinator), anställda som arbetar med inköp eller upphandling, samt anställda som har kontakt med leverantörer. 5 Tillbörliga och otillbörliga förmåner 5.1 Extra höga krav på offentliganställda Gränsen mellan tillbörlig och otillbörlig kan variera från tid till annan och mellan olika verksamhetsområden. Domstolarna ställer dock särskilt höga krav på anställda i den offentliga sektorn, och särskilt när det är fråga om verksamhet som innefattar myndighetsutövning 2. En belöning kan anses vara otillbörlig även om den inte ges i syfte att få mottagaren att agera på ett visst sätt och det påverkar inte bedömningen att mottagaren kan visa att han eller hon inte har låtit sig påverkas av förmånen. Mot denna bakgrund bör anställda vid LiU betrakta varje förmån från utomstående som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. 5.2 Frågor man bör ställa sig om man erbjuds en förmån Nedan följer några frågor som en anställd bör ställa sig vid erbjudande om förmåner och som kan hjälpa till att avgöra om erbjudandet kan accepteras eller inte. Är detta en förmån och varför erbjuds den mig? Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som erbjuder förmånen? 2 Wolters Kluwers kommentar till 10 kap. 5 a brottsbalken

5 5(7) 5.3 Exempel på förmåner som normalt bör vara tillåtna Enstaka befogade arbetsmåltider. Mindre varuprover eller reklamartiklar, överlämnade i samband med företagsbesök eller vid jämförliga arrangemang. Enklare gåvor under ett löpande avtalsförhållande i enlighet med vad som allmänt förekommer på marknaden, exempelvis tårtor, kakor eller godis från en leverantör vid jul, under förutsättning att förmånen kan åtnjutas på arbetsplatsen och delas mellan samtliga på en enhet eller avdelning. Enklare tackgåva från student om gåvan kan åtnjutas på arbetsplatsen och delas mellan samtliga på en enhet eller avdelning, exempelvis blommor eller färskvaror till lågt värde. 3 Enklare tackgåva från doktorand i samband med doktorsexamen, om gåvan kan anses socialt berättigad och följa av allmän sedvänja. 4 Prydnadsföremål som saknar nämnvärt marknadsvärde och jämförliga måttfulla minnesgåvor till gäster, t.ex. vid företagsjubiléer, samarbeten och liknande. Enklare uppvaktning på jämna födelsedagar eller vid sjukdom. 5.4 Exempel på förmåner som aldrig är tillåtna Gåvor utöver mindre varuprover, reklamartiklar, tackgåvor, prydnadsföremål eller minnesgåvor enligt 5.3 ovan. Penninggåvor, presentkort eller värden i annan form, t.ex. värdepapper. Måltider som inte utgör enstaka befogade arbetsmåltider. Helt eller delvis betalda nöjesresor eller semestervistelser. Biljetter till sportevenemang, teaterföreställningar eller andra kulturarrangemang. Rabatter och bonusarrangemang som hotellvistelser, tåg- och flygresor (s.k. frequent flyer-program) om bonusen tillfaller den anställde och inte arbetsgivaren. Deltagande i fester, middagar och konferenser som inte ingår i arbetet eller i universitetets verksamhet. 3 Några fasta värdegränser finns dock inte. Förmåner av obetydligt värde innebär ringa risk för påverkan och kan därför inte anses otillbörliga. (Wolters Kluwers kommentar till 10 kap. 5 a brottsbalken) 4 Jfr Wolters Kluwers kommentar till 10 kap. 5 a brottsbalken.

6 6(7) Fritidserbjudanden, t.ex. att förfoga över fordon, båt, fritidsbostad eller annan bostad för privat bruk. Sidoleveranser för privat bruk av varor eller tjänster från arbetsgivarens leverantör, t.ex. kontorsmaterial, byggmaterial eller transport- och hantverkstjänster. Lån som inte beviljas på marknadsmässiga villkor eller som ges på särskilt gynnsamma villkor. Krediter. Eftergifter av köpeskilling eller fordran, amortering eller ränta. Förmåner till anhöriga eller vänner. Om en anhörig eller vän vill delta i ett arrangemang ska det ske till självkostnadspris. Deltagande (eller erbjudande om att delta) i sportevenemang, sociala aktiviteter, fritidsaktiviteter, researrangemang, fester, middagar och liknande är inte acceptabelt om det är fristående från arbetet och universitetets verksamhet. Enklare sådana aktiviteter kan dock godtas i samband med universitetets verksamhet och arbetssammankomster om de är sekundära till såväl verksamheten som sammankomsten. 5.5 Gåvor från studenter och företag Att ta emot gåvor eller förmåner från studenter före eller efter antagning och examination medför stor risk för mutbrott. Det kan därför vara lämpligt att redan vid kursstart ta upp problematiken kring att ta emot gåvor från studenter. Enklare tackgåvor från doktorander i samband med doktorsexamen kan dock anses vara socialt berättigade och följa av allmän sedvänja. Att ta emot gåvor eller förmåner från företag som LiU:s anställda har att göra med i tjänsten, exempelvis från olika leverantörer, medför också en stor risk för mutbrott. Det går inte att förutsätta att företagen vet vilka regler som gäller för gåvor till statligt anställda. För att undvika svåra gränsdragningsproblem är det därför lämpligt att tillämpa försiktighetsprincipen och avstå erbjudanden som inte uppenbart är godtagbara, samt informera om risken för mutbrott; både risken för företaget att göra sig skyldig till givande av muta och risken för den LiU-anställde att göra sig skyldig till tagande av muta. Om det inte är möjligt att undgå att delta i ett evenemang kan företaget ofta fakturera. Reklamerbjudanden och liknande till LiU-anställda ska bedömas av upphandlingschefen som i sin tur kontaktar leverantören.

7 7(7) 5.6 Representationsgåvor När det gäller representationsgåvor har LiU tagit fram ett dokument med beloppsgränser för representationsgåvor (dnr LiU ). Bedömningen är att gåvor upp till och med de belopp som anges i dokumentet normalt inte kan betraktas som givande av muta. 6 Anmälan om misstänkt mutbrott Ett misstänkt mutbrott ska anmälas till biträdande universitetsdirektör med särskilt ansvar för LiU-gemensam administrativ utveckling. Se mer information om anmälan i LiU:s handläggningsordning för hantering av misstänkta oegentligheter och brott.