NATIONELL KVALITETSREDOVISNING för folkhögskolorna

Transkript

1

2

3 NATIONELL KVALITETSREDOVISNING för folkhögskolorna Kvalitetsredovisningen avser den statsbidragsberättigade verksamheten. Den tidsperiod som ska redovisas tar sitt avstamp i föregående redovisningstillfälle (november 2007). Bilagor ska inte bifogas. Kvalitetsredovisningen ska vara Folkbildningsrådet tillhanda senast 1 juli 2009, kl Kontaktuppgifter till ansvarig för kvalitetsredovisningen vid folkhögskolan: Namn Christina Strandtoft Folkhögskola Eskilstuna folkhögskola Adress Gösta Wasastiernas gränd 4 Postadress Eskilstuna Telefonnr adress Christina.strandtoft.etuna@folkbildning.net Ange vem/vilka från er folkhögskola som har deltagit i sammanställningen av kvalitetsredovisningen Christina Strandtoft, Majvor Gyllhamn, Agne Helg, Ulf Rehnholm Kvalitetsredovisningen ska antas av folkhögskolans styrelse innan den skickas till Folkbildningsrådet Kvalitetsredovisning har behandlats av skolans styrelse

4 KVALITETSARBETET INOM FOLKHÖGSKOLAN 1. Systematik i kvalitetsarbetet 1a Beskriv systematiken i folkhögskolans angreppssätt/modell för kvalitetsutveckling (planering, genomförande, uppföljning och utvärdering) och hur folkhögskolan i sitt kvalitetsarbetet förhåller sig till huvudman/rörelse. Eskilstuna fhsk och Åsa fhsk har Sörmlands landsting som huvudman och har tillsammans utvecklat ett gemensamt styrkort som skolorna har valt att kalla samlad målbild. Den senare benämningen ansåg skolornas kvalitetsgrupper (BSC-grupper) bäst överensstämma med begreppet Balanced Scorecard. Eskilstunas samlade målbild består av fem perspektiv: Ekonomi, Verksamhet, Kursdeltagare, Medarbetare och Samhälle. Varje perspektiv består av; strategiska mål, framgångsfaktorer och indikatorer. De strategiska målen bestäms från skolans vision vilken utgår från vårt måldokument (som bygger på Lära, växa, förändra), värdegrund, lagar/förordningar och Sörmlands landstings verksamhetsplan. Den röda tråden: BSC-möte ihop med Åsa fhsk BSC-möte ihop med Åsa fhsk Fortbildningsdag med all personal från Eskilstuna & Åsa fhsk Frågeställning: Hur arbetar vi med Lära, växa, förändra? BSC-möte BSC-möte ihop med Åsa fhsk Ulf R deltog i Nordisk konferens, Kvalitet i voksnes laering : Nya elevenkäten görs med återkoppling till deltagarna innan läsåret är slut BSC-möte Planeringsdag - Personalen analyserade resultaten från vår samlade målbild BSC-möte BSC-möte ihop med Åsa fhsk - Revision Arbetslagssamordnarträff, sammanställningen av analysen från den 14/8 samt ny målbild presenterades. Justeringar gjordes BSC-möte Lärarråd Den nya målbilden presenterades för all personal Studiedagar Den nya målbilden godkändes. Personalen arbetade med VB och VP BSC-möte BSC-miniseminarium på Åsa fhsk med Elisabeth Ernholm och Lena Lindgren BSC-möte ihop med Åsa fhsk Fortbildningsdag med all personal från respektive skola på temat kvalité och föreläsning med Lena Lindgren Ulf R på FBR & kvalitetssamordnarträff Plandag med Jan Byström Plandag där vi arbetade med kvalitetsredovisningen BSC-möte BSC-möte BSC-möte BSC-möte ihop med Åsa fhsk 2

5 1b Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats inom folkhögskolan från föregående kvalitetsredovisning. Eskilstuna folkhögskolas har utvecklat: 1. Klara rutiner som den som leder kvalitetsarbetet kan förmedla på ett tydligt sätt. 2. Skolans rutiner och policydokument har kartlagts och börjat läggas in i dokumenthanteringssystemet Ativa. 3. FirstClass används mer som kommunikationskanal och gör att skolans information blir lättillgänglig för all personal. 4. Ny elevenkäten med återkoppling till deltagarna innan läsåret är slut. Klassvis genomgång och diskussion om resultaten. 5. All personal deltar i regelbundna möten och arbetsgrupper avseende systematiskt kvalitetsarbete vilket höjer förståelsen och intresset för kvalitetsarbete. Utförandeplan : Februari mars *1 En heldag BSC-grupperna på Åsa & Eskil Juni innan skolavslutning Inlämning av Arbetslagssamordnarna verksamhetsberättelse för vt Juni efter skolavslutning Sammanställning av resultaten BSC-gruppen för de olika indikatorerna Augusti planeringsdagar Halvdag där resultaten All personal presenteras och effekten diskuteras. Ev justering av målbilden September *2 Revision hos varandra BSC-grupperna på Åsa & Eskil November Årsberättelser från arbetslagen Arbetslagssamordnarna som underlag till kvalitetsredovisning November Ska kvalitetsredovisning in till FBR (Flyttad till juni 2009) BSC-gruppen *1) 12 februari 2009 med start kl 09:00 på Eskilstuna fhsk. Då tar vi del av varandras arbeten och erfarenheter från analys av målbilden. *2) 25 september 2008 delar vi på oss och gör revision hos varandra. Vi ska då titta på: Resultaten för de olika indikatorerna Respons från personalen när resultaten redovisas Vilken effekt de olika resultaten har gett Förslag på förändringar av målbilden 3

6 1c Beskriv viktigare kvalitetsförbättrande åtgärder i verksamheten som vidtagits till följd av kvalitetsarbetet. Ekonomi: 1. Utveckling av skolans miljöarbete har lett till ökad medvetenhet om såväl närmiljön som den globala miljön (rättvisehandel, förbättrad källsortering, kolsyremaskinen har bidragit till minskad användning av läsk på skolan, sänkt elräkning, färre använder dörröppnarna mm). Verksamhet: 1. Kulturtimmen på fredagarna bidrar till vidgade perspektiv inom kultur, samhälls- och hälsofråga mm. Då hela skolan deltar, stärks även gemenskapen på skolan. 2. Gemensamma aktiviteter under introduktionsveckorna med tex friluftsdag där deltagarna och personal kan lära känna varandra ger både glädje och trygghet. 3. Ny kurskatalog och hemsida med ny layout och uppdaterad text gör informationen lättillgänglig. 4. Tillgången till FirstClass har ökat möjligheten till bättre kommunikation. 5. Strävan mot en helhetssyn på skolans verksamhet har lett till ökad förståelse och sammanhållning. 6. Deltagare på långa särskilda kurser har möjlighet att komplettera sina studier efter individuella behov. Kursdeltagare: 1. Bättre struktur vid antagningsförfarandet bl.a. med antagningssamtal. Detta bidrar till en ökad trygghet och kännedom för både deltagare och personal. 2. Till rektor rapporteras regelbundet frånvaroprocent för ev åtgärder. 3. Införande av individuella studieplaner där bakgrund, mål och framtid mm diskuteras, som följs upp vid 1-2 tillfällen. Dessa samtal ökar möjligheten att möta deltagarnas olika behov. 4. Verksamhetsbeskrivningar lämnas in terminsvis och ligger till grund för VB = bra dokumentation för framtiden. Medarbetare: 1. Kvaliteten har höjts genom att personalen på konstlinjen, allmänna och övriga kurser har närmat sig varandra (ex vid pedagogisk process med pedagogisk personal). Vi har fått ökad förståelse för varandras arbetssituation genom erfarenhetsutbyte. 2. Arbetslagen har schemalagda möten där man diskuterar elevärenden, ämnen, projekt, schema och närvaro. 3. Arbetsplatsernas organisering i lärarrummet har bidragit till bättre kommunikation för arbetslagen. 4

7 1d Beskriv de kvalitetsförbättrande åtgärder som vidtagits och som avser den allmänna kursen. 1. Allmän kurs Musik har som mål att deltagarna skall kunna utgå från och ta avstamp i sitt musikintresse för att kunna utveckla sig själva musikaliskt, socialt och teoretiskt och/eller för att ges möjlighet att uppnå grundläggande behörighet för högskolestudier. För att musikämnet inte bara skall vara en morot för att få deltagarna att läsa traditionella ämnen har vi utvecklat tre ämnesblock som alla går att relatera till musik men som också erbjuder fördjupade studier som kan erbjuda de behörigheter som krävs för vidare studier på högskola. I dessa block har vi delat upp kursen utifrån olika perspektiv på musik: som samhällsfenomen, naturfenomen och som kommunikations- /gestaltningsmedel. Blocken löper över hela året. Tanken är att alla deltagare följer alla block men att de, beroende på vilka behörigheter de saknar, ges fördjupade uppgifter som fokuserar på dessa ämnen. Tidsupplägget är konstruerat så att deltagarna har möjlighet att arbeta med sina uppgifter vid flera tillfällen under veckan. 2. Studieplanering och mål har införts för alla deltagare med flera uppföljande samtal under läsåret och med en mittkursinformation. 3. Utvärderingen som görs i slutet av läsåret har förbättrats och med återkoppling till deltagarna. Frågor har tagits fram som ska ge svar på om vi lever upp till vårt måldokument. 4. Vi har ökat medvetenheten om lokala och globala miljöfrågor (rättvisemärkt mm.) 5. Infört Biits-timmar (behovs och intresseinriktade teoretiska studier) två timmar/vecka som upplevs väldigt positivt och stärker gemenskapen och sammanhållningen. 6. Införande av en gemensam kulturtimme för alla deltagare på skolan med föreläsningar inom bl.a. kultur, miljö- och samhällsfrågor. 7. Tätare redovisning av deltagarnas närvaro till skolledningen för att snabbare kunna åtgärda vid ev. behov. 8. Utvecklat projektarbeten. 5

8 1e Självvärdering av mål, systematik och förankring. 1.Det finns mål för vårt systematiska kvalitetsarbete ja Nej Inte alls * * * * Fullt ut 2.Vårt systematiska kvalitetsarbete följs upp och analyseras 3. Vårt systematiska kvalitetsarbete leder till utveckling och förbättring. 4. Vårt systematiska kvalitetsarbete har en långsiktig, strategisk funktion (utveckling, avveckling, omprövning). 5. Vi arbetar systematiskt med förankring och delaktighet av vårt kvalitetsarbete. kommentar: Avseende förankring behöver vi arbeta mer mot deltagare och styrelsen. 6

9 1f. Beskriv på vilket sätt olika målgrupper (tex deltagare, personal, ledning, styrelsen och medlemsorganisationer) omfattas av kvalitetsarbetet med avseende på förankring och delaktighet. Personal: 1. Arbetsmiljögruppen har jobbat med den årliga psykosociala arbetsmiljöenkäten gällande för hela kultur- och utbildning där skolan var delaktiga vid framtagningen. Enkäten finns som en indikator i vår samlade målbild. 2. Miljögruppen har aktivt tagit fram indikatorer till den samlade målbilden gällande miljö. 3. Åsa och Eskilstuna folkhögskola har med all personal haft två gemensamma studiedagar. Den första på temat Lära, växa, förändra och den andra på temat kvalité med en föreläsning av Lena Lindgren. 4. Resultaten från vår samlade målbild har analyserats på en planeringsdag ihop med all personal. Efter en sammanställning av analysen skrevs ett förslag till ny målbild fram av arbetslagssamordnarna. Därefter presenterades förslaget för all personal på ett lärarråd och godkändes sedan på en studiedag. 5. Efter varje termin skriver arbetslagen en verksamhetsberättelse utifrån uppdraget i Lära, Växa, Förändra. Detta blir sedan underlag till skolans årsredovisning. 6. Förankring av verksamhetsplanen sker genom arbete på planeringsdagar och andra möten. Verksamhetsplanen bygger på vårt måldokument (som bygger på Lära, växa, förändra), värdegrund, lagar/förordningar och Sörmlands landstings verksamhetsplan. 7. Inför årets kvalitetsredovisning har all personal varit delaktiga genom arbete med olika frågor i olika arbetsgrupper. Deltagare: 1. Deltagare har varit på konferens gällande studeranderätt både 2007 och Nya elevenkäten görs med återkoppling till deltagarna innan läsåret är slut. Utvärderingarna följs upp på kursråd och klassvis. Styrelsen: 1. Vår samlade målbild är presenterad för Landstinget Sörmland, nämnden för Kultur, Utbildning och Friluftsliv som är skolans styrelse. 7

10 1g. Beskriv vilka förändringar/åtgärder som vidtagits avseende förankring och delaktighet sedan föregående kvalitetsredovisning. 1. Mer systematiskt 2. Fler gemensamma träffar 3. Fler delegerade uppgifter 4. Mer information till all personal 5. Fler informationskanaler 6. Fler deltar i kvalitetsseminarier/utbildningar/konferenser/kurser 8

11 2. Statens syften och prioriterade verksamhetsområden 2a Självvärdering av propositionens sju verksamhetsområden. 1.Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.Det mångkulturella samhällets utmaningar 3.Den demografiska utmaningen 4.Det livslånga lärandet Folkhögskolan känner till detta område Folkhögskolan har börjat arbeta med detta område Mål/insatser kring området finns beskrivet i verksamhetsplaner och verksamhetsberättels er Genom systematiska uppföljningar, utvärderingar och analyser av insatserna utvecklas och förbättras området 5.Kulturen 6.Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder 7.Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. kommentar: På fråga 3. (Den demografiska utmaningen) är åsikterna varierande från de olika arbetsgrupperna på skolan. 9

12 2b. Självvärdering av propositionens fyra huvudsyften. Självvärdering av propositionens fyra huvudsyften Folkhögskolan känner till syftena Folkhögskolan arbetar efter syftena Folkhögskolan har formulerat mål/insatser kopplade till syftena i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Folkhögskolan genomför systematiskt uppföljning, utvärdering och analys av mål/insatser, kopplat till syftena, för att successivt utveckla och förbättra 10

13 3. Systematiskt kvalitetsarbete i administrationen 3a Beskriv det systematiska kvalitetsarbetet i administrationen (exempelvis processer och/eller rutiner för ekonomi, administration och dokumentation). 1. Diarieföring: Nya rutiner för diarieföring har uppförts och implementerats. 2. Arkivhantering: En arkivhanteringsplan har tagits fram av arkivarie Ria Larsson tillsammans med administrationen. 3. Heroma: Ett nytt lönehanteringssystem där personalen kan lägga in olika slags ledigheter samt begära fortbildning. Attestering av tjänstgöringsrapporter sköts elektroniskt vilket förenklar och höjer säkerheten för återrapporteringen. Det nya systemet leder till förbättrad statistik och lättare att se och fördela kostnader på skolans olika enheter. 4. Fakturaskanning: Nytt fakturasystem i IFS. Alla fakturor skannas centralt på Landstinget för vidarebefordran till skolan. En fakturamottagare finns (går att sätta ersättare) som ev omkonterar och sedan fördelar fakturorna till olika godkännare. Därefter går fakturorna till attestor som signerar dessa elektroniskt. Fördelen är att fakturorna inte kan bli försenade av att de blir bortglömd i någons fack. 5. Hemsida: Skolan har tagit fram en ny hemsida för att lättare få ut aktuell information. Detta genom att skolans informationsansvarig nu själv kan uppdatera hemsidan. 6. Nya rutiner för expeditionsmöten: Förbättrade rutiner som sammankopplar kommande veckas olika aktiviteter. Detta ligger till grund för interninformation till all personal på måndagar. Kalendariet, föreläsningar, schemabrytande aktiviteter och uthyrningar dubbelkollas så att inget faller mellan stolarna samt tydlig uppgift- och ansvarsfördelning. 11

14 4. Särskilda medel för kvalitetsarbetet 4a År 2007 och 2008 har varje folkhögskola tilldelats kronor för kvalitetsarbetet. Redovisa hur dessa medel har använts. Redovisa i form av övergripande rubriker kopplat till uppskattad kostnad Utbildning för all personal kr Utbildning kvalitetssamordnare kr Kvalitetsgruppens kostnader kr Löpande kostnader för kvalitetssamordnare kr kr 2008 Utbildning för all personal kr Utbildning kvalitetssamordnare kr Kvalitetsgruppens kostnader kr Löpande kostnader för kvalitetssamordnare kr kr = kr 12

15 5. Utvecklings- och profileringsbidrag 5a Beskriv projekt/aktiviteter samt dess resultat och effekter som folkhögskolan har genomfört för att utveckla och profilera verksamheten. Skolan har utvecklat/framtagit en ny kurs: Recycle Design - Återbruk Kursens deltagare har varit drivande i miljöfrågor och lyft dessa på hela skolan. Deras skolarbeten har inspirerat övriga deltagare att själva återanvända olika material. Skolan har fått ett utökat samarbete med kommunen bl.a. under den årliga världsmiljödagen. Kursen har även samarbetat med Mälardalens högskola och olika företag i Munktellstadsområdet. Vi har arbetat fram en ny hemsida och kurskatalog. Vid framtagande av hemsidan har stor vikt lagts vid att den ska vara enkel för informationsansvarig att administrera samt vara tydlig, lättnavigerad och lättläst för besökarna. Vi har också startat en genomgång av skolans interna kommunikationsplan gällande IT för en snabbare och säkrare datahantering. 13

16

17

18

19

20

21

22