NATIONELL KVALITETSREDOVISNING för folkhögskolorna

Transkript

1

2

3 Till samtliga folkhögskolor NATIONELL KVALITETSREDOVISNING för folkhögskolorna Kvalitetsredovisningen avser den statsbidragsberättigade verksamheten. Den tidsperiod som ska redovisas tar sitt avstamp i föregående redovisningstillfälle (november 2007). Bilagor ska inte bifogas. Kvalitetsredovisningen ska vara Folkbildningsrådet tillhanda senast 1 juli 2009, kl Kontaktuppgifter till ansvarig för kvalitetsredovisningen vid folkhögskolan: Namn Urban Lundin Folkhögskola Åsa folkhögskola Adress Åsavägen Postadress SKÖLDINGE Telefonnr adress asa.fhsk@folkbildning.net Ange vem/vilka från er folkhögskola som har deltagit i sammanställningen av kvalitetsredovisningen Urban Lundin, Siv Norlin- Nietsch, Jan Jonsson, Susanne Holmgren Kvalitetsredovisningen ska antas av folkhögskolans styrelse innan den skickas till Folkbildningsrådet Kvalitetsredovisning har behandlats av skolans styrelse

4 KVALITETSARBETET INOM FOLKHÖGSKOLAN 1. Systematik i kvalitetsarbetet 1a Beskriv systematiken i folkhögskolans angreppssätt/modell för kvalitetsutveckling (planering, genomförande, uppföljning och utvärdering) och hur folkhögskolan i sitt kvalitetsarbetet förhåller sig till huvudman/rörelse. Sammanfattande beskrivning om max tecken. FBR efterlyser en röd tråd i kvalitetsarbetet. Det är en dålig bild. Vi föredrar att se det som en väv, där huvudprocessen utbildningen utgör varpen och övriga processer bildar värfen. Varpen först: Skolans långa kurser är sinsemellan mycket olika, varför upplägget skiljer sig åt. Gemensamt är att vi lägger stor vikt vid antagningsarbetet. Alla sökande intervjuas. Vid antagning tas hänsyn till förkunskaper, ambitioner, social förmåga, m.m.. För allmän kurs upprättas deltagarkort för dem som antas. Alla studerande får vid årets början en varudeklaration, där skolan preciserar sina mål.. Vid årets slut får deltagarna bedöma om de tycker att skolan svarat upp mot sina löften. Under året görs minst två terminsutvärderingar, och varje deltagare har två studerandesamtal. Den slutliga utvärderingen har en individuell och en kollektiv del. En framgångsrik undervisning kräver en stark syntes mellan form, innehåll och undervisning. Vi försöker att i tur och ordning systematiskt se över strukturen på alla våra långa kurser. Under de senaste 5-6 åren har vi byggt om samtliga långkurser. Korta kurser är mindre enhetliga. Vi strävar efter att utveckla paket av kurser tillsammans med vissa samarbetsorganisationer. Våra tolkkurser har genomgått en snabb utveckling med bl.a. införande av distriktsvisa kurser. Vi arbetar för att koppla våra distanskurser till korta kurser under sommartid, för att utnyttja nätverk och lärarkompetens på bästa sätt. Värfen utgörs av alla de sidordnade och stödjande strukturer som gör att helheten fungerar. Där ingår sådant som: Ledning, Administration, Ekonomi, Affärsverksamhet (konferenser, vandrarhem m.m.), Personalpolitik, Kompetensutveckling, Intern och extern kommunikation, Internatboende, Restaurang, Lokalvård, Fastighetsskötsel, Brandskyddsplan, Skyddsplan, Krisplan forts följer 2

5 1b Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats inom folkhögskolan från föregående kvalitetsredovisning. Sammanfattande beskrivning om max tecken. Forts från ovan Väven slutligen: Det räcker inte att betrakta varp och värf för sig. Den väv som blir resultatet måste hanteras sytematiskt. Vi arbetar med målsättningar för helheten på tre sätt: 1. Systematisk målbild (balanserat styrkort), som uttrycker mer långsiktiga mål 2. Verksamhetsplaner och policys Skolledningens målsättning inför varje nytt arbetsår Huvudmannen, Landstinget Sörmland, utrycker egna övergripande visioner för folkhögskolorna. Skola och huvudman arbetar för att utveckla samverkan mellan verksamheterna inom förvaltningen och resten av huvudmannen. Fler av planerna inom värfen är tillkomna på uppdrag av - huvudmannen. Arbetet har blivit just det mer systematiskt. Skolledningen har utformat en långsiktig plan för användning av den samlade målbilden. Arbete pågår för att systematisera dokument, policys, planer och processer som ett led i arbetet med kvalitetssäkring av verksamheten. Vi har identifierat sju centrala processer i Åsa folkhögskolas verksamhet, som vi kommer att kvalitetssäkra: Undervisning Övergripande administration och ekonomi Personal Service Affärsverksamhet Omvärldsrelationer Styrdokument Varje process kommer att genomlysas genom att vi bl.a. tittar på delprocesser och vilka som är ansvariga och medansvariga. Arbetet kommer att vara klart under år Några exempel på utvecklingen: En enkät om den psykosociala arbetsmiljön har införts. Samma enkät används på Eskilstuna folkhögskola. Arbete pågår med att revidera skolans policy och handlingsplaner för arbetet med funktionshindrade. Förstärkt fokus har lagt på undervisningen genom att ett nytt arbetstidsavtal införts för lärarpersonalen. Individuella kompetensutvecklingsplaner håller på att utvecklas för lärarpersonalen. För servicepersonalen pågår arbete med att utarbeta beskrivningar för varje grupps funktioner, ansvar och serviceåtagande. 3

6 1c Beskriv viktigare kvalitetsförbättrande åtgärder i verksamheten som vidtagits till följd av kvalitetsarbetet. Sammanfattande beskrivning om max 2000 tecken. En samlad målbild har utarbetats. Strategiska mål har tagits fram i samverkan med Eskilstuna folkhögskola. Skolans måldokument har kondenserats i ett dokument med fokus på frågor som berör de studerande enbart. Detta presenteras vid läsårets början som en varudeklaration, där skolan gör utfästelser i form av ett antal mål och hållningar. Vid årets slut får sedan deltagarna värdera hur väl skolan lyckats i dessa avseenden. Skolledningen har utarbetat en detaljerad befattningsbeskrivning för samtliga personer i gruppen. Motsvarande arbete pågår för servicepersonalen. Enkäten om den psykosociala arbetsmiljön bearbetas och återkopplas till personalen via öppna konferenser, personaldagar m.m. Nytt system för schemaläggning för servicepersonalen har införts, vilket gett större överspridning och därmed bättre hantering av oväntade situationer - mellan ekonomifunktionerna Vägledande principer för konflikthantering har utarbetats. Friskvårdskursen har getts en ny struktur. Arbetet med att utveckla långkurserna sker i systematisk ordning. Ibland kan snabba förändringar i omvärldssituationen innebära att en viss kurs får företräde i detta revisionsarbete. Skolan har antagit ett program för att arbeta med mångfaldsfrågor, som bygger på förvaltningens mångfaldsplan. Brandskyddsplan har reviderats och förbättrats. Systematiken i arbetet har förbättrats genom ett detaljerat kalendarium. 4

7 1d Beskriv de kvalitetsförbättrande åtgärder som vidtagits och som avser den allmänna kursen. Sammanfattande beskrivning om max tecken. Sökande till allmän kurs kan av tradition sägas tillhöra en eller flera av följande tre grupper: högt motiverade studerande med ambition och förmåga att komma in på högskolan, sökande/prövande människor med varierande studiebakgrund och studieförmåga som letar efter ett fungerande spår i tillvaron och slutligen invandrare också de med varierande studiebakgrund och studieförmåga - som via skolans invandrarkurser söker sig över till allmän kurs. Vi har noterat en långsiktig trend där gruppen sökande/prövande människor med sviktande tilltro till den egna förmågan ökat i andel. Också gruppen invandrare har ökat, medan däremot gruppen högskoleförberedande minskat. Det har m.a.o. blivit svårare att rekrytera studiemotiverade personer till allmän kurs. Hög frånvaro, koncentrationsproblem, oförmåga att organisera studier är vanliga problem. Från skolans sida har vi diskuterat strukturella åtgärder, som minskat antal deltagare, specialrekrytering, särskild inriktning av delar av allmän kurs m.m. Detta har dock ännu inte gett något manifest utslag. Däremot har vi på flera sätt gjort ingrepp i befintlig kurs. För att underlätta övergången från invandrarkurs till allmän kurs har vi skapat en särskild klass som ett förberedande första år på allmän kurs. Reglerna för närvaro har preciserats och tillämpas med betydligt större stringens. Hög frånvaro följs omedelbart upp. Deltagare till allmän kurs söker terminsvis. Personer med alltför hög frånvaro antas inte till nästa termin. Alla studerande i allmän kurs deltar i en Studieverkstad, där de får möjlighet att tillägna sig grundläggande studieteknik. Temaperioderna i orienteringsämnena har blivit mer avgränsade och med tydligare kunskapskrav. Lärare som undervisar invandrare genomgår en intern fortbildning. Dessa åtgärder är av begränsande och disciplinär karaktär. Men för att utveckla kurstypen krävs en motvikt i form av hög emotionell och intellektuell närvaro från lärarhåll. Deltagarna måste känna sig sedda och uppskattade som individer. Vi ägnar mycket tid åt att diskutera hur vi ska hitta den rätta balansen i arbetet med svårmotiverade deltagare, och hur vi ska kunna ligga närmare dem. 5

8 1e Självvärdering av mål, systematik och förankring. Välj ett av svarsalternativen 1.Det finns mål för vårt systematiska kvalitetsarbete ja nej Inte alls * * * * Fullt ut 2.Vårt systematiska kvalitetsarbete följs upp och analyseras 3. Vårt systematiska kvalitetsarbete leder till utveckling och förbättring. 4. Vårt systematiska kvalitetsarbete har en långsiktig, strategisk funktion (utveckling, avveckling, omprövning). 5. Vi arbetar systematiskt med förankring och delaktighet av vårt kvalitetsarbete. 6

9 1f. Beskriv på vilket sätt olika målgrupper (tex deltagare, personal, ledning, styrelsen och medlemsorganisationer) omfattas av kvalitetsarbetet med avseende på förankring och delaktighet. Sammanfattande beskrivning om max tecken. I allt utvecklings- och påverkansarbete måste behörighet och ansvar matcha varandra. Långtgående strukturförändringar kan inte bäras fram av deltagarna. Däremot måste deras synpunkter tas till vara. När det gäller långkurserna är delaktigheten störst i specialkurserna, där deltagare och lärare tillsammans kan variera och ändra upplägg från år till år. Men också i allmän kurs är deltagarnas inflytande påtagligt. Inför de förändringar som gjorts innevarande år (se ovan) genomfördes en intervjurunda med flera deltagare, för att förbättra analysen av situationen. För korta kurser blir deltagarnas delaktighet mer marginell. Där vi bedriver kurser i paket kan samverkansparten ha stort inflytande. I våra tolkkurser sker utvecklingen i samspel mellan TÖI, skolans tolkkursanvariga och deltagarna. Ledningen har en stark förankring och delaktighet. Annars vore den ingen ledning! Dess ansvar är att initiera, uppmuntra, samla in, värdera, återkoppla och fastställa förändringar som avser kvalitetsarbetet. Skolledningen diskuterar kvalitetsarbetet vid varje ledningsgrupp och vid extra heldagsmöten. Personalen har varit mycket delaktig. En strategigrupp har diskuterat hur verksamheten kvalitativt och ekonomiskt kan utvecklas. Utfallet av deltagarnas utvärdering gås igenom med all personal. Personalenkäten presenterades/diskuterades vid en träff för all personal och den följdes sedan upp av en distanskurs under hösten, där olika frågeställningar ur enkäten togs upp och alla gavs möjlighet att lämna synpunkter. Den nya diskrimineringslagstiftningen gicks igenom vid en heldag, vilket ledde till en ny mångfaldsplan. Brandskyddet har utvecklats genom instiftandet av ett system med eldsjälar, som alla fått utbildningar. Eldsjälarna har mötts två gånger under året. Nämnden för Kultur och utbildning utgör styrelse. Skolans situation tas upp på nämndens möten. Det finns en särskild kontaktgrupp med inriktning på folkhögskolorna. Skolan utvecklar policys och måldokument i samverkan med förvaltningen (personalenkät verksamhetsplaner, samlad målbild). 7

10 1g. Beskriv vilka förändringar/åtgärder som vidtagits avseende förankring och delaktighet sedan föregående kvalitetsredovisning. Sammanfattande beskrivning om max 1000 tecken. Deltagarna har fått större påverkansmöjligheter genom den varudeklaration, som vi beskrivit ovan. Den under året införda personalenkäten har gett större möjligheter för personalen att påverka arbetsmiljön. Skolledningen har blivit tydligare genom att presentera en målsättning inför varje läsår, som personalen kan påverka både inför året och vid utvärderingen efteråt. En strategigrupp tillsattes under senhösten Se ovan. Den nya diskrimineringslagstiftningen gicks igenom vid en heldag, vilket sedan gått vidare i utvecklande av mångfaldsplanen. Systemet med eldsjälar har gjort fler personer engagerade i brandskyddsarbetet. Styrelsens kontaktgrupper har gett ökande möjligheter till förankring av skolans verksamhet inom huvudmannen. 8

11 2. Statens syften och prioriterade verksamhetsområden 2a Självvärdering av propositionens sju verksamhetsområden. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1.den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.det mångkulturella samhällets utmaningar 3.den demografiska utmaningen 4.det livslånga lärandet 5.kulturen 6.tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder 7.folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Val ett av svarsalternativen 1.Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.Det mångkulturella samhällets utmaningar 3.Den demografiska utmaningen 4.Det livslånga lärandet Folkhögskolan känner till detta område Folkhögskolan har börjat arbeta med detta område Mål/insatser kring området finns beskrivet i verksamhetsplaner och verksamhetsberättels er Genom systematiska uppföljningar, utvärderingar och analyser av insatserna utvecklas och förbättras området 5.Kulturen 6.Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder 7.Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Eventuella kommentarer: Vi upplever de givna alternativen som dåligt genomtänkta. Folkhögskolan känner till detta område. Jodå, vi kan i alla fall stava till demografisk. Folkhögskolan har börjat arbeta med detta område. Vi har alltid mer eller mindre - arbetat med dessa områden. I formuleringarna ligger någon sorts underförstådd föreställning, att det är propositionen och 9

12 FBR, som fått oss att förstå att dessa områden är viktiga arbetsfält. Hela syftesparagrafen är otydlig och motsägelsefull. De utpekade verksamhetsområdena samspelar med - eller ingår i - de angivna syftena på ett oklart och förvirrande sätt. Vi ska arbeta med kulturen som ett verksamhetsområde, samtidigt som vi ska bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Detta kunde kanske samredigeras lite? Vi har som syfte att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, samtidigt som ett av verksamhetsområdena är den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen. På något sätt hänger det ihop! En del annat går däremot inte att koppla till syftena. Och med så många varav några gigantiska! verksamhetsområden, kan ingen folkhögskola göra någon vettig insats om man försöker spänna över hela fältet. Men svarsalternativen är likväl givna så att den som vill vara bäst i klassen helst ska vara med på alla områden. Det hade varit bättre om FBR frågat vilket/vilka områden en skola prioriterat och varför man gjort den prioriteringen. 10

13 2b. Självvärdering av propositionens fyra huvudsyften. Följande fyra syften utgör en bas i allt folkbildningsarbete: 1.stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2.bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3.bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4.bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Välj ett av svarsalternativen Folkhögskolan känner till syftena Folkhögskolan arbetar efter syftena Folkhögskolan har formulerat mål/insatser kopplade till syftena i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Självvärdering X av propositionens fyra huvudsyften Folkhögskolan genomför systematiskt uppföljning, utvärdering och analys av mål/insatser, kopplat till syftena, för att successivt utveckla och förbättra Eventuella kommentarer: Vi genomför systematiskt uppföljning, utvärdering och analys av mål/insatser, kopplat till syftena, men graden av koppling varierar över tid och mellan de olika syftena. 11

14 3. Systematiskt kvalitetsarbete i administrationen 3a Beskriv det systematiska kvalitetsarbetet i administrationen (exempelvis processer och/eller rutiner för ekonomi, administration och dokumentation). Sammanfattande beskrivning om max tecken. Det viktigaste instrument för att säkra kvaliteten är enhetliga befattningsbeskrivningar för all administrativ personal, där back-up funktioner och interna kommunikationsvägar framgår. Arbete pågar med detta och kommer att vara klart under första halvåret Ett övergripande administrativt ansvar är att kommunikationen fungerar. Skolan använder Folkbildningsnätet som intranät. En stor översyn av FC-strukturen har genomförts under Vid sidan av FC genomförs nästan dagliga möten mellan reception, kök, administration och städ/vaktmästeri för att se till att korrekt information når rätt adressat. Administrationen har liksom andra grupper - schemalagda möten varje månad där mer övergripande administrativa frågor diskuteras. Deltagarna informeras i flera steg vad gäller deras ekonomiska mellanhavanden med skolan. En fyllig Åsa-guide delas ut vid läsårets början, med information om allt från A till Å. Rutiner för ekonomi utvecklas i samråd med huvudmannen. Ett nytt system för fakturahantering har utvecklats. Dessa system har minutiösa steg-för-steg instruktioner och kontroller. Ordentliga uppföljningar görs vid varje tertial. Personaladministration är också under utveckling. Nya rutiner för uppföljning av sjukskrivningar har införts under året, liksom för hantering av olycksfall och tillbud. Kompetensutveckling sker kontinuerligt. FBR:s administrativa kursdagar är viktiga instrument för detta. Systemet för diareföring har utvecklats under året. Dokumenthanteringen har analyserats, och ett nytt system kommer att införas under Hanteringen av deltagarnas ansökningar är av avgörande betydelse, alltifrån registrering, utskick och kallelser till intervjuer/antagningsprov, uppföljning via deltagarkort, studerandesamtal, uppföljningar, utvärderingar, intyg och omdömen. Samtliga steg är noggrant dokumenterade. Administrationen innefattar också daglig samordning av kurserna. Information till lärare och deltagare sker veckovis, via FC, Åsa-info, muntlig information i två steg. 12

15 Nya rutiner och arbetsbeskrivningar har utarbetats för städ 4. Särskilda medel för kvalitetsarbetet 4a År 2007 och 2008 har varje folkhögskola tilldelats kronor för kvalitetsarbetet. Redovisa hur dessa medel har använts. Redovisa i form av övergripande rubriker kopplat till uppskattad kostnad. Sammanfattande beskrivning om max tecken. Ledningens interna möten runt kvalitetsarbetet (uppläggning aktiviteter, utvärdering) 15 arbetsdagar á 2700 kr = kronor Balanserat strykort/samlad målbild Under år 2007 lade skolan ner 75 arbetsdagar Under år 2008 har 6 arbetsdagar lagts ner på gemensamma möten med Eskilstuna folkhögskola, två dagar på en kvalitetskonferens (rektor) och ca 80 arbetsdagar på två personaldagar (en under våren tillsammans med Eskilstuna, en under hösten med medverkan av Lena Lindgren) Totalt 163 arbetsdagar á 1900 kr = Arbetsmiljöenkät: Utveckling, ifyllande, återkoppling 16 arbetsdagar á 1900 kr = Resor i samband med konferenser uppgår till ca kr. Total kostnad således kr. 13

16 5. Utvecklings- och profileringsbidrag 5a Beskriv projekt/aktiviteter samt dess resultat och effekter som folkhögskolan har genomfört för att utveckla och profilera verksamheten. Varje folkhögskola tilldelas årligen särskilda medel (år 2008 tilldelades kr/folkhögskola) för planerat utvecklingsarbete, ideologisk profilering och rörelseanknytning. Se Statsbidrag till folkhögskolor 2009, s Ge exempel på projekt/aktiviteter som i huvudsak har genomförts sedan föregående redovisningstillfälle. Betoning skall läggas på dess resultat och effekter. Max 1000 tecken. Rätt kompetens för lärargruppen är ett måste. Vi har satsat på fortbildning för att täcka upp för kommande pensionsavgångar och för att anpassa oss till nya behov. Coaching, KPT, genusfrågor, Sv2, testledare, äventyrspedagogik m.m. är exempel på insatser under året. För servicepersonalen har vi satsat på kurser/konferenser i specialkoster, bemötande, tolkkursutveckling, besvärliga personer, eldsjälsutbildning Betydande insatser har lagts ner för att utveckla allmän kurs. Ca 10 arbetsdagar har lagts ner på att få till stånd en kurs i Yrkesinriktad svenska. Tyvärr har kommunerna inte nappat på detta. Åsa har starkt fokus på gruppen invandrare och under hösten 2008 utvecklades en kurs för invandrare som ligger mycket långt från arbetsmarknaden. Kursen startade i januari Under sommaren 2008 byggdes friskvårdsledarkursen om för att passa en förväntad arbetsmarknad och så att den fick en bättre balans mellan ingående ämnesblock. Skolan fick under året ett nytt hyresavtal, som bygger på kallhyra. Besparingsåtgärder för el, värme och vatten har satts in som del av skolans miljöarbete. 14

17 5 maj 2009 Åsa folkhögskola Urban Lundin Dnr. KN-ÅFH Folkbildningsrådet Box STOCKHOLM Verksamhetsberättelse Samlad verksamhet 1.1 Övergripande Åsa folkhögskola genomförde år 2008 totalt deltagarveckor inom den normalram som Folkbildningsrådet ansvarar för, en minskning med 213 deltagarveckor jämfört med året innan. Årets volym motsvarar 114 % av ramen på dv. Utöver detta genomfördes 84 deltagarveckor under året i kursen Yrkessvenska. Totalvolymen är således deltagarveckor, en minskning med 213 dv jämfört med året innan. För detaljer rörande FBR-finansierade kurser, se bilaga 1. Den största förändringen under år 2008 är det ökade fokus på kvalitetssäkring av verksamheten, som tillkommit med den nya förordningen. Det är alltför lätt att tro, att en verksamhet som går bra automatiskt är av hög kvalitet. Det är likaledes lätt att tro att den om den är av hög kvalitet automatiskt ska fortsätta att vara det. Det är vidare en felsyn att tro att en eller flera högkvalitativa verksamheter därmed innebär att den verksamhet skolan bedriver totalt sett är av hög kvalitet. Genom att skolor avtvingas redogörelser för hur de bedriver sitt kvalitetsarbete, så stiger medvetenheten om vikten av en systematisk självreflektion i dessa frågor. Värdet av detta kan inte nog understrykas. 1.2 Långa kurser Det nuvarande kursutbudet utgör en god mix av kurser. Minskningen av verksamhetsvolymen med 213 deltagarveckor under år 2008 inom Folkbildningsrådets ram innebär att vi ligger på 113 % av tilldelat utrymme på dv. Den nivån är alltjämt lite hög. Den ekonomiska stagnationen i samhället, tillsammans med neddragningarna av KOMVUX verksamhet borde på sikt leda till att folkhögskolan får ett bättre rekryteringsläge för de allmänna kurserna, vilket i sin tur rimligen leder till att nivån höjs ytterligare. Vi kan i dagens läge inte utnyttja ett sådant expansionsutrymme, om inte staten skjuter till nya medel. Så om man enbart ser till siffrorna, borde diskussionen om en minskning av antalet långa kurser återigen ges hösta prioritet. Det bör dock noteras att vi har relativt få långa kurser men ett högt deltagarantal i varje kurs, vilket innebär att de direkta kostnaderna för undervisning per deltagarvecka blir lägre. Osäkerheten kring hur tolkkursverksamheten kommer att se ut i framtiden (se nedan) gör det också motiverat att vara försiktig med att ta bort långa kurser. Verksamhetsberättelse 08 Fbr Åsa fhsk

18 1.3 Tolkkurser Utvecklingen av tolkkursverksamheten har varit svår att förutse. År 2008 genomfördes 523 deltagarveckor, en drastisk ökning jämfört med år 2007, då 332 dv genomfördes. År 2006 var siffran 407 dv och år dv. Den ryckiga utvecklingen har att göra med att verksamheten söker sig nya former. År 2006 startade ett nytt system med sammanhållna kurspaket för tolkar. Färre kurser med högre kvalitet var den uttalade inriktningen. Från myndigheternas sida vill man att kurserna ska ha sådan volym att deltagarna kan söka CSNmedel för att bli tolk. Det är dock nästan omöjligt att rekrytera deltagare med de förutsättningarna. I de stora städerna är det dock möjligt att genomföra utbildningar, om deltagarna kan kombinera arbete med studier, utan att tvingas resa hemifrån, och utan att söka lån. Åsa har anpassat sig till detta genom att utveckla distriktskurser i Norrköping och Örebro, som rekryterar många deltagare. Mycket pekar därför på att verksamheten kan bli än större under nästa år. 1.4 Korta kurser/konferenser Antalet registrerade deltagarveckor med statsbidrag för korta kurser var 1058 deltagarveckor år 2008, vilket innebär en stor minskning från de 1513 deltagarveckor som genomfördes år Den samverkan med ABF, som kom till stånd i och med att långkursverksamheten i Katrineholm flyttade till nya lokaler har utvecklats och fördjupats. ABF, som saknar större lektionssalar för sin cirkelverksamhet, och utrymmen för större möten eller sammankomster, får möjlighet att hyra in sig i Åsa folkhögskolas lokaler, främst kvällstid men även dagtid. 1.5 Internatet Skolan har också under 2008 haft en god beläggning på internatet. I genomsnitt har omkring 60 långkursstuderande bott på internatet. Detta är dock en bra bit från rekordet på över 90 internatboende för tre-fyra år sedan. Ett (över)fullt internat har vissa negativa bieffekter, men också många goda. Fler aktiviteter kan genomföras efter skoltid, det sociala livet blir mer livaktigt, köket utnyttjas bättre etc. Beläggningen på vandrarhemmet har ökat till 793 gästnätter, vilket innebär att vi nu efter många år nått och överträffat - det uppsatta målet på 700 gästnätter. Antalet gästnätter i samband med korta kurser och gästkurser har gått ner betydligt. Trenden är klar: antalet gästnätter på korta samverkanskurser minskar, medan antalet loginätter på gästkurser går upp. Totalt har beläggningen minskat, vilket är ett bekymmer. Det bör noteras att nivån år 2005 var rekordhög. Se tabell nedan. Korta kurser Gästkurser Totalt Logi Logi Våren Hösten Totalt Våren Hösten Totalt Våren Verksamhetsberättelse 08 Fbr Åsa fhsk

19 Hösten Totalt Uppdrag/projekt Intäkterna från uppdrag och projekt kom under år 2008 i princip endast från Katrineholms kommun (Yrkessvenska). I övrigt har mindre intäkter kommit från projekt med Länsbildningsförbundet och CFL. Uppdrag har tillsammans inbringat ca 834 kkr för år 2008, vilket är omkring 20 % under budget. 2. Ekonomi Kostnader och intäkter Utfall 2008 Budget 2008 Budgetavvikelse Utfall Intäkter, kkr Kostnader, kkr Resultat, kkr Det negativa utfallet från år 2007 vändes till ett överskott år Ekonomin tillät också att vi under hösten kunde genomföra en del nödvändiga rustningar och inköp. Någon definitiv garanti mot nya underskott finns dock inte. Rekryteringen till skolan får inte svikta om vi ska kunna upprätthålla en god ekonomi. Investeringar Utfall 2008 Investeringsplan2008 Utfall 2007 Inköp, kkr Försäljning, kkr 551 Investeringarna landade också år 2008 betydligt lägre belopp än budgeterat. Det finns flera förklaringar till detta. Några investeringar hann aldrig upphandlas, och i något fall direktavskrevs kostnaden. Resultaträkning för året finns i bilaga 2. I särskilda noter redovisas de statsbidrag som erhållits, och hur de periodiserats. I tjänsten Åsa Kratz Ordförande Kultur- och utbildningsnämnden Urban Lundin Rektor Åsa folkhögskola Bilagor: 1. Sammanställning över verksamheten 2. Översiktlig resultaträkning med noter Verksamhetsberättelse 08 Fbr Åsa fhsk

20 Samlad verksamhet 2008 vt-08 Långa kurser Korta kurser Öppen folkbild. allmänna särskilda Totalt Antal kurser: Deltagare män: Deltagare kvinnor: Deltagarveckor: Invandrare: Funktionshinder: Uppdragsutbildning: 15 deltagare, 84 dtv. ej med i mallen ovan. ht-08 Långa kurser Korta kurser Öppen folkbild. allmänna särskilda Totalt Antal kurser: Deltagare män: Deltagare kvinnor: Deltagarveckor: Invandrare: Funktionshinder: Summa 2008 Långa kurser Korta kurser Öppen folkbild. allmänna särskilda Totalt Antal kurser: Deltagare män: Deltagare kvinnor: Deltagarveckor: Invandrare: Funktionshinder: